SE440704B - Forfarande och anordning for att omradesvis endra standardiserade fergkorrekturer vid fergreproduktionsapparater - Google Patents

Description

79089694! I US 2 993 087 har redan beskrivits ett förfarande för färgkorrektur, som innebär att man använder en optisk elektrisk avkännaranordning för originalet, ett minne för färgkorrekturinformationen och en uppteckningsenhet för üppteckning av korrigerade färgbilder eller för korrigerade färgavdrag. Från avkännarenheten avges efter en trikromatisk färguppdelning primära färgmätvärdessignaler, vilka efter digitalisering avges till minnet, som innehåller en uppf tecknad lista av färgkorrekturparametrar. Före eller efter digitaliseringen kan man om erforderligt genomföra en transformation, dvs. en matrisering av färgmätvärdessigna- lerna. För varje ingångskombination av de digitaliserade färgmätesvärdena R, G, B eller R', G', B' avges vid en transformation en motsvarande utgångsvärdeskombination av tryckfärgsignaler mg, cy, ye, bl, vilka innehåller en i förväg bestämd och till standardfallet avpassad färg- korrektur. Denna färgkorrektur utgör en omvandling av sam- ordningen mellan de primära färgmätesvärdessignalerna R, G, B och tryckfärgssignalerna mg, cy, ye, bl. De genom korrekturen erhållna tryckfärgssignalerna styr vid upp- teckningen de enskilda tryckfärgmängderna resp. anger i färgavdragen en grad för den motsvarande trycktätheten under tryckningen. Grundprincipen för en dylik färgkorrek- turenhet kan anges principiellt i följande funktionella sammanhang: Utgångsvärdena (cy, mg, ye, bl) à F (avkännarvärden R, G, B) För apparater av här ovan beskrivet slag ställer tillverkaren till förfogande ett bibliotek av standardsam- ordnande värden som så kallade färgkorrektursatser med på bestämda förlagsklasser och tryckbetingelser optimerade reproduktionsförhållanden, som på valbart sätt inmatas i korrekturminnet som så kallad standardkorrektur. Detta sätt för korrektur är enklare än hittills använda analoga korrekturförfaranden, eftersom varje inställning av 'korrekturparametrarna bortfaller, men en nackdel är att se däri, att denna korrektur ej är särskilt flexibel. 7908969-4 H Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad färgåtergivning av färgbilder och en möjlighet, vid vilken även vid denna typ av färgkorrektur lokala ändringar kan genomföras i standardfärgkorrekturen.

Enligt uppfinningen har detta uppnåtts på det sätt, som anges i kravets 1 kännetecknande del. Olika former av lämplig vidareutveckling anges i underkraven 2 - 9.

Genom dessa åtgärder ökas insatsbredden av korrekturen och man uppnår en optimering, eftersom denna finkorrektur tillåter en anpassning till bildbestämmande förlagsfärger. Så kallade redaktionella ändringar möjlig- göres, med vilka i efterhand korrekturen kan ändras på så sätt, att s.k. hudfärgtoner, möbelfärger eller andra färgvärden kan återges på önskat sätt i färgavdragen (färgavdragsfilmer) och sålunda i tryck. uppfinningen skall i det följande närmare för- klaras med hänvisning till de bifogade ritningarna, varå fig. 1 åskådliggör den principiella uppbyggnaden av korrekturenheten enligt uppfinningen och fig. 1a - 1c visar exempel på enskilda kopplingskomponenter. Fig. 2 visar ett snitt genom färgrymden för förtydligande av förloppet av en lokal korrektur. Fig. 3 visar några tal- värden för korrekturförloppet i snitt genom färgrymden, och fig. 4a - 4f visar några exempel på utvärderinge- funktioner för korrekturen.

Fig. 1 visar en konstruktion enligt uppfinningen av en korrekturenhet. Här har anordnats en avkännarenhet 1 av det slag, som är tillgängligt på marknaden sedan länge för avkänning av förlagor inom trycktekniken. Sålunda kan man använda t.ex. trumavkännare enligt US 3 983 319, fig. 1 övre delen resp. US 5 798 707, fig. 1 Vänstra delen eller en avkännarenhet, som arbetar med en färgtevekamera, t.ex. av det slag som kommer till användning vid vår konstruktion av en apparat, som benämnes chromaskop, gveossse-4 vilket beskrives i publikationen Chromaskop elektronischer Farbsicht und Korrekturplatz, mars 1978, sidan 4 "Funktionsschaltbild, Baugruppe 8, Kameraverstärker". För dessa avkännarenheter är det gemensamt att färgförlagan avkännes trdkromatiskt och att signalerna underkastas en förförstärkning och en efterföljande logaritmering eller annan distnrsion, vilket här skall komma till uttryck genom det schematiskt visade steget 2. Signal- bearbetningen i steget 2 skall omfatta en A/D-transforma- tion av de trikromatiska R, G, B-avkännarsignalerna.

Signalbearbetningen har icke återgivíts i detalj, eftersom denna är en för fackmannen välkänd teknik. A/D-transforma- tionen av R, G, B-signalerna försiggår helt enkelt däri- genom, att de av avkännarenheten avgivna signalerna efter sin bearbetning matas till en A/D-transformator med flera steg, t.ex. av det slag som saluföres av firman Ampex.

Inkopplingen av dessa A/D-transformatorer i signalvägen åskådliggöres t.ex. i US 5 272 918, fig. 1.

Såsom redan förklarats skall de digitaliserade avkännarsignalerna förefinnas vid utgången från steget 2 och matas via en multiomkopplare S1 till ett utmatarre- gister 3 i ett färgkorrekturminne 4, som omvandlar R, G, B-ingångsvärdena under reproduktionen till korrige- rade tryckfärgsignalvärden mg, cy, ye, bl. Färgkorrektur- minnet är ett enkelt digitalminne, som i form av en lista innehåller de motsvarande relationerna för R, G, B-in- gångsvärdena till tryckfärgutgångsvärdena. Dessa värden för samordnandet av ingångs- och utgångsvärdena utvinnes t.ex. enligt GB 1 541 554 i en separat process och bildar de s.k: standardfärgkorrekturdata, som matas t.ex. till ett plattminne 5, vilket är förbundet med korrekturminnet 4. I dessa minnen inmatas sålunda för reproduktionen de digitalt kodade färgkorrekturdata från plattminnet 5, varvid en adressräknare 6 uppräknas och data inskrives i minnet 4. Som adressräknare kan man använda t.ex. en 79d396àëÅ byggsten av typ SN 74161 från firman Texas Instruments och som plattminne minnestypen 3943 från firman Siemens, Tyskland.

Om man skall arbeta med en standardkorrektur, omvandlas under drift av minnet 4 ingångssignalerna R, G, B via adresserna X, Y, Z till de korrigerade ut- gångssignalerna. De korrígerade utgångssignalerna ledes då via ett utgångsregister 7 till en icke visad uppteck- ningsenhet för färgavdrag, som upptecknar färgavdragen samtidigt eller successivt. Apparater för samtidig upp- teckhing av flera färgavdrag beskrivas t.ex. i US 2 721 892 eller DE 2 321 689. En separat uppteckning kan genomföras t.ex. via väljaromkopplare medelst ett enda upptecknings- organ på en enda trumma. Sådana uppteckningsenheter är kända sedan länge och arbetar med eller utan raster- bildning vid framställning av färgavdragen. En icke raster- behandlad uppteckning beskrives i t.ex. US 3 272 918 och en rasterbehandlad uppteckning beskrivas i US 5 725 574.

En rasteruppteckningsenhet finns dessutom i apparaten Chromagraph DC 300, som sedan länge marknadsföres av oss och som beskrivas i publikationen Chromagraph DC 500, Scanner for Top Quality Color Reproduction, mars 1979 sid. 4. Eftersom denna uppteckníng ej omfattas av upp- finningen skall den här icke närmare förklaras. Ytterligare en möjlighet består i, att mellanuppteckna fårgavdragen för en senare reproduktion, dvs. mata färgkorrekturminnets utgångssignaler till ett minne, t.ex. ett plattminne.

För att möjliggöra en delkorrektur av den i förväg inmatade standardkorrekturen börjar man före den egentliga reproduktionen vid ett ställe av originaler med optiken i förlagavkännarapparaten, som skall underkastas den önskade partiella korrekturen. Sådana avkännarapparater är likaledes kända sedan länge och uppvisar i optikhuvudet på avkännarorganet med fördel ett mikroskop med ett hårkors, medelst vilket det önskade stället på originalet 79089694! kan inriktas. En apparat, som sedan länge är tillgänglig på marknaden och som innehåller ett sådant avkännarhuvud, utgöres t.ex. av den av oss saluförda apparaten Chromagraph DC 500, som beskrivits i den ovan angivna publikationen och där visas i den övre bilden på sidan 5, hur ett förlagsställe frammatas förbi avkännarhuvudets hårkors. I stället för en sådan avkännare kan man även anropa upptecknade bilddata, vilka göres synliga på en monitorskärm och de önskade ställena på originalet kan framföras medelst en "Cursor". Är omkopplaren S1 sluten, befinner sig R, G, B-avkännardata, som passerat genom signalbearbetnings- steget 2, efter sin analogdigitalomvandling som X, Y,' Z-adresser vid minnesingången. I utgångsregistret 7 från minnet föreligger därvid de till ingångsadresserna hörande, korrigerade färgavdragssignalerna för standard- färgkorrekturen, som hör till den inmatade bildpunkten.

De göres synliga med instrumenten 8, 9, 10 och 11, vilka är injusterade på den ifrågavarande trycktätheten eller rasterpunktprocenten. Manöverpersonen ser om värdena mot- svarar det önskade täthetsvärdet eller ej. Föreligger det en avvikelse, trycker han ned en tangent, vilken manövrerar omkopplarna S1 och S2, varigenom åstadkommas att ingångs- adresserna X, Y, Z och även utgångsvärdena mg, cy, ye, bl upptecknas. För ingångsadresserna har för detta ändamål anordnats minnet 12 och för utgångsvärdena ett minne 13.

Som minnen 12, 13 kan man använda exempelvis minnestypen 74374 från firman Texas Instruments.

Därefter inmatas via ett avkännarfält 14 bör- -värdena mg, cy, ye, bl i ett bör-värdesminne 15, och som sådant kan användas samma byggsten från Texas Instruments som för minnena 12 och 13. Med hjälp av en komparator 16 bestämmas skillnaden mellan bör-värdena och de i minnet 13 förefintliga utgångsvärdena och matas till ytterligare ett minne 17. Som komparator 16Äkan man använda bygg- stenen SN 7485 från firman Texas Instruments och som minne 17 likaledes byggstenen SN 74374. Eftersom korrekturen 7908969-'4 skall verka lämpligen icke blott i en separat punkt utan även i ett förutbestämt färgrymdområde, ändras korrektur- data för omgivningspunkterna kring den av manöverpersonen frammatade punkten, vars korrekturdata skall ändras i minnet, dvs. efterkorrigeras. De närliggande punkterna skall härvid lämpligen icke erhålla samma korrektnrstyrka, utan korrekturen skall bortfalla i ett förutbestämt verksamhetsområde kring den av betjäningspersonen bestämda punkten, vilken skall erhålla fullständig korrektur (Gauss-funktion, lineärminskning eller liknande karakteristikor är tänkbara). I den händelse att man arbetar med cylinderkoordinater kan verksamhetsområdet även utgöras av en osymmetrisk underfärgrymd.

I ett separat förlopp genomföras för detta ändamål en avståndsbestämning av de närliggande färgrymdpunkterna till den inmatade punkten, varvid alla punkter i färgrymden, som ligger utanför ett förutbestämt avstånd.E, som anger verksamhetsområdet för korrekturen, lämnas utan avseende.

För bestämning av de närliggande punkterna har anordnats en taktgenerator 18, som räknar upp en adressräkneanord- ning 19. Sådana taktgeneratorer är inom digitaltekniken allmänt kända och använda konstruktionselement, oüh för adressräkneanordningen kan man använda t.ex. byggstenen SN 74161 från Texas Instruments. Den exakta uppbygg- naden av adressräkneanordningen 19 visas i detalj i fig. 1a.

Man har anordnat tre räknare 191, 192, 193 för X, Y, Z- -adresserna för den tidigare kända typen, som alltid med sina Carry-ledningar är anslutna till ingången till nästa räknare.

En räknare, t.ex. X-räknaren 191 matas vid sin ingång med den takt, som kommer från taktgivaren 18. Löper räknaren över, inkopplas nästa räknare 192 för Y osv. Vid utgångs- ledningarna från räknarna förefinnes då de med varje takt- signal ökande räknevärdena för X, Y, Z. I minnet 12 har såsom redan angivits upptecknats X, Y, Z-adresserna och förefinnes vidare vid den med minnet 12 förbundna adress- 790896941 ökningskopplingen 20, som kan bestå av enkla additions- anordningar, t.ex. 4-bit-bildtotaladditionsanordningarna typ SN 74283 från firman Texas Instruments. 1 Vid varje takt ökas adressen för de upptecknade, frammatade bildpunkterna X, Y, Z i enheten 20 med "1" och i en avståndsräknare 21 beräknas avstånden till de när- liggande punkterna Xi, Yi, Zi till de frammatade punkterna, varvid räkningen skall börja vid punkten (X --6.), eftersom eljest blott en fjärdedels kula skulle bestämmas. Denna räkning kan då bestämma avstånden enligt följande ekvation: 5' ='\/(x - xi)2 + (Y - Yi)2 + (z - zi)2 Avståndsräknaren 21 visas i detalj i fig. 1b. De från enheten 12 ankommande X, Y, Z-värdena matas till subtraheringsanordningar 211, 212, 213, till vilka även kopplas de från enheten 20 avgivna Xi, Yi Subtraktionen genomföras såsom är vanligt inom digital- tekniken ej som en subtraktion utan som en negativ addition, för vilket ändamål man kan använda enkla additionsanord- och Zi-värdena. ningar, typ SN 74283 från firman Texas Instruments. Resul- tatet från subtraktionen matas för X, Y och Z-värdena varje gång till ett tabellminne 214, som innehåller en tabell, vilken för (X - Xi)-ingångsvärdena avger värdena (X - Xi)2.

För enkelhets skull har man blott angivit ett sådant minne 214, vid vilket förloppet framställts schematiskt i enlighet med en parabelfunktion. Minnena för Y- och Z-värdena är utformade på liknande sätt¿ Utgångsvärdena från dessa tabellminnen för X, Y och Z kopplas till en summeringsan- ordning 215, till vilken i sin tur är anslutet ett tabellminne 216, som omvandlar sina ingångsvärden till motsvarande rotvärden. Detta minne 216 är sålunda laddat med en rotfunktion. Vid dess utgång förefinnes resultatet, dvs. det ifrågavarande avståndet från de närliggande punkterna till punktens X, Y, Z-värden, vilken punkt just befinner sig under avkännaren. 790896944 Resultatet anges i ett steg 22, som i sin tur består av ett tabellminne, som innehåller.en funktion, enligt vilken utvärderingen, dvs. förloppet av korrek- turen, skall ske kring den inställda punkten. Samtidigt inmatas det maximala avståndet f i detta steg, utanför vilket ej längre skall förekomma någon korrektur. Detta steg skall i det följande närmare beskrivas med hänvis- ning till fig. 1c. Det består såsom redan förklarats likaledes av ett tabellminne 221, vilket t.ex. innehåller den i fig. 4f visade funktionen som svar på dess ingångs- signal. Denna funktion skall senare närmare förklaras med hänvisning till rig. 4f. ' Resultatet från avståndsberäkningen avges till ett multiplikationssteg 24 och som sådant kan t.ex. an- vändas byggstenen SN 74274 från firman Texas Instruments.

Detta steg 24 är förbundet med minnet 17 och multiplicerar skillnaden från korrekturbör-värdet med resultatet från avståndsberäkningen. Man erhåller på så sätt det s.k. är-deltakorrekturvärdet för den närliggande punkten och adderar detta i summeringsanordningen 25 üyp SN 74285 från firman Texas Instruments) med de är-värden, som förefinnes i minnet 13. Resultatet utgör de värden, som motsvarar den önskade korrekturen. Med dessa korrigerade värden överskrives de motsvarande värdena på standard- korrekturen i minnet. Hela förloppet genomföras separat för varje närliggande punkt, som befinner sig inom av- ståndsområdet, och efter vídareräkningen av adressräkne- anordningen 19 resp. adressökningssteget 20. För denna punktvisa bearbetning av data har såsom redan nämnts anordnats taktgeneratorn 18, som efter övertagandet av ingångsvärdena X, Y, Z och utgångsvärdena mg, cy, ye, bl i minnena 12 och 13 igångsätter inmatningen av bör-värdena genom tangentbordet 14 och inmatningen av verksamhetsom- rådet Ö.. Tiden mellan två takter är så dimensionerad, att avståndsberäkningen i steget 21 förlöper vid beräk- ningen avtí-värdet av bör-värdena i steget 16 samt 790896941 10 multiplikationen av de i steget 22 utvärdera avstånds- värdena med ÅÄ -värdena i steget 24 och uppsummeringen och inskrivandet av korrekturvärdena. Utvinnandet av dylika takter mr en grundtakt är relativt enkelt och återges i fig. 1d. En ingångstakt avges t.ex. till en ingång till ett register. Den till denna ingång hörande utgången till registret kopplas till nästa registerin- gång och dess utgång i sin tur till nästa registeringång osv. Allt efter hur många steg man överbryggar på så sätt kan man i förhållande till grundtakten utvinna motsvarande retarderade takter' såsom skall försiggå i steget 26.

Mellan stegen 13 och 16 har inkopplats en om* kopplare S5, som är sluten för beräkningen avzß -värdena men för övrigt är öppen. Mellan steget 25 (summeringstypen SN 74283 från Texas Instruments) och minnet 4 har anbragts ytterligare en omkopplare S6, som med den i steget 26 genom retarderingen utvunna takten slutes under inskrivandet av korrekturvärdet. När inskrivandet av ett korrekturvärde har genomförts, ökar nästa takt av generatorn 19 via adressräknaren i steget 20 med utgång från den föregående adressen, denna adress med "1". Nästa punkt i färgrymden väljas via ledningen 201 och inmatningsregistret i minnet 4 och de tillhörande utgångsvärdena för standardkorrek- turen förefinnes i utgångsregistret 7. Samtidigt ökas i avståndssteget 21 likaledes adressen med "1" och avstånds- beräkningen för den nya närliggande punkten kan genomföras.

De följande operationerna förlöper därvid på samma sätt som vid föregående bildpunkt, tills ayla punkter bearbetats -inom verksamhetsområdet. Hänsynstagandet till korrektur- förloppet för verksamhetsområdet kan ske på olika sätt.

Den funktion; enligt vilken utvärderingen av steget 22 genomföras, kan väljas t.ex. så, att för alla värden, som är större än Ö* avges ej några värden, såsom åskådliggöres i fig. 10 och fig. 4f. I ett annat fall kan det beräknade avståndet jämföras med värdet Ö och därefter det motsvarande 79osà69-4 11 funktionsvärdet erhållas ur funktionen, som föreligger t.ex. som tabell. Den sista möjligheten har den för- delen, att den en gång inmatade funktionen kan användas för en serie Ö -värden.

Ytterligare en möjlighet består däri, att man utelämnar avstândsberäkningen därigenom, att förloppet av funktionen _ Ä ='\/(x - xi)2 + (Y - Yi)2 + (z - zi)2 tas med i beräkningen vid utvärderingsfunktionen. Detta förenklas genom kopplingen, eftersom steget 22 kan ute- lämnas, enär tabellminnet 116 i steget 21 redan kan innehålla denna funktion.

I fig. 2 visas för att underlätta förståelsen av uppfinningen hur den partiella korrekturen av den av betjäningspersonen frammatade punkten skall ske inom färgrymden. Till R, G, B-värdena för denna punkt hör motsvarande adresser X, Y, Z i det inre av korrektur- minnet, varvid i förenklande syfte man har antagit, att adresserna X, Y, Z är uppdelade med lika stora steg, dvs. R, G, B4bärden har kvantiserats med samma steg.

Korsningspunkterna för det genom X, Y-planen på avståndetfiv uppspända nätet ger ständigt adresserna för de när- liggande punkterna till mittpunkten inom X, Y-planet.

Detta plan utgör ett snitt genom färgrymden för Z = konstant.

I fig. 2 har kring punkten M ritats en cirkel med radien 6' inom vilken korrekturen skall verka. Över X, Y-planen har ritats en utvärderingsfunktion, medelst vilken i steget 22 avståndsvärdena kan vägas för korrekturen. I mittpunkten M skall korrekturen uppgå till 100% och på avståndet från M, dvs. till cirkelns omkrets, skall i det här återgivna fallet vara lika med noll. Fig. 2 visar blott ett snitt i ett plan, men i verkligheten är verksamhetsområdet, inom vilket de närliggande punkterna befinner sig, en sfärisk volym med radien Å? , och utvär- deringsfunktionen inritas likaledes i de andra koordinat- riktningarna. 7908969-4 Ytterligare en möjlighet vid avståndsberäkningen är att se däri, att denna funktion kan väljas på olika sätt för olika avdrag mg, ye, cy, bl.

Fig. 5 visar ett exempel på några värden i X, Y-planet för de enskilda punkterna av färgkorrekturen inom verksamhetsområdet 6,. Avståndet från en närliggande punkt till en annan närliggande punkt uppgår likaledes till of . R-, G-, B-värdena kan vara uppdelade t.ex. i 256 steg, och den centrala punkten M med X = 10, Y = 13 kan ha värdena ye = 185, mg = 40 och cy = 102.

Fig. 4a”- 4e visar några exempel på den utvär- deringsfunktion, som kan komma till användning vid räkne- exemplet enligt fig. 5. I figurerna a - e visas i snitt för fem koordinatvärden Y = 11 till Y = 15 enligt fig. 3 hur korrekturandelarna fördelar sig på standardkorrektur- värdena i färgrymden inom korrekturbredden.¿ , här som exempel gul-avdraget. De hittillsvarande värdena på standardkorrekturprogrammet visas därvid som lodräta balkar med undertryck noll-punkt. Därtill korrigeras det till- hörande korrekturvärdet. Förbinder man ändpunkterna och de räta linjerna av de tillfogade sträckorna och änd- punkterna på de ursprungliga korrekturvärdena, erhåller man en yta, som återger korrekturen inom de enskilda snitten. 7 -Fig. 4f visar ett exempel på ett karakteristiskt förlopp av en Gauss' fördelningskurva, enligt vilken korrekturen kan genomföras för den centrala punkten förut- bestämmas en korrekturstyrka på 100%. Det ytterligare korrekturförloppet kan återges medelst formen w) Jeff Avståndet anges i Ä -enheter och går därför från noll till ett. Från värdet Ö~ = 1 skall korrekturen ej längre vara verksam och värdena skall övertas av standardkorrekturen. 15 Det skall även påpeka att den ovan förklarade upp- finningen ej är begränsad till de beskrivna utförings- exemplen enligt figurerna, utan det är t.ex. även möjligt att inmata beräknade korrekturdata i ett separat minne och därifrån uttaga dem under reproduk- tionen, om så skulle visa sig vara nödvändigt. l?šÖå§É9¥Ã.

Claims (8)

79089694! W P a t e n t k r a v

1. Förfarande för att områdesvis ändra standardiserade färgkorrekturer vid färgreproduktions- apparater, vid vilka för färgkorrektur är anordnat ett g adresserbart minne, som överför ett fertal digitaliserade, trikromatiska bildavkännarvärden som ingångsvärden till ett motsvarande antal korrigerade bilduppteckningssignaler som utgångsvärden, varvid samordnandet av minnesingångsvärdena och minnesutgångsvärdena som standardiserade färgkorrektur- data före reproduktionen inmatas i minnet, k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v, att för ett ställe av förlagen, som skall speciellt korrigeras, före reproduktionen mätes utgångssignalerna av färgkorrekturminnet och jämföres med förutbestämda värden, och att vid avvikelse från de förut- bestämda värdena differensvärdet för korrekturen mellan de förutbestämda värdena och mätvärdena bestämmes och upptecknas.

2. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v, att i ett separat förlopp med utgång från koordinaterna för det stället resp. delutrymmena av färgrymden, som skall speciellt efterkorrigeras, bestämmes närliggande punkter, som är belägna inom ett förutbestämt avstånd i rymden, och beräknas korrekturvärdena för de närliggande punkterna, och att de till de närliggande punkterna hörande korrekturvärdena får ersätta korrektur- värdena för standardkorrekturdata.

3. Förfarande enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att korrekturen för de närliggande punkterna kontinuerligt avtar till ett förutbestämt avstånd, vid vilket ej längre skall genom- föras någon korrektur. 790896941 d) e) lb en med tryckfärgssignalminnet (13) och bör-värdesminnet (15) förbunden komparator (16) för bestämning av skill- naderna mellan bör-värden och tryckfärgssignalen samt en med färgkorrekturminnet (4) förbindbar additions~ anordning (25), som står i förbindelse med tryckfärgs- signalminnet (13) och med komparatorn (16) via ett differensvärdesminne (17). 9. Anordning enligt kravet 8, k ä n n e - t e c k n a d a v a) b) 0) ä) e) ett med färgkorrekturminnet (4) sammankopplingsbart adressminne för upptagande av de adresser, som hör till den just under avkännaranordningen sig befinnande bildpunkten, en med adressminnet (12) och en adressökningskoppling (20) förbunden evstånaeräknere (21), medelst vilken bestämmes adressavstånden för minnesplatserna inom färgkorrekturminnet (4), som är belägna nära uppteck- ningsstället för just den under avkännaranordningen sig befinnande bildpunkten, en med adressökningskopplingen (20) via en räknare (19) förbunden taktgenerator (18), en med avståndsräknaren (21) och additionsanordningen (25) förbunden korrekturutvärderingsanordning, som består av en avståndsfunktion innehållande och med en inmataranordning försedd utvärderingskoppling (22) och en med utvärderingskopplingen (22) och differensvärdes- minnet (17) förbunden sammankopplingsanordning (24), varvid under styrning medelst generatorn (18) de under närliggande adresser i färgkorrekturminnet (4) avgivna korrekturvärdena med utgång från det nyss bestämda korrekturvärdet ersattes i ändamål att åstadkomma en avståndsmässig minskning av tillsatskorrekturen. 790896941 LS'

4. Förfarande enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att de beräknade korrekturvärdena avlämnas i ett separat minne.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att efterkorrek- turen med utgång från mätpunkten förlöper inom en delfärg- rymd enligt en funktion med förutbestämt förlopp, t.ex. en Gauss-funktion. I

6. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a V, att färgkorrek- turdata före sin inmatning underkastas en transformation för att man skall erhålla ett bättre utnyttjande av adressminnesutrymmet.

7. Förfarande enligt kravet 6, k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v, att man använder cylinder- koordinater.

8. Anordning för genomförande av förfarandet enligt något av kraven 1 - 6 med en optisk-elektrisk av- kännaranordning för originalet, ett via en analog/digital- omvandlare med avkännaranordning förbindbart, adresserbart färgkorrekturminne, en med minnet förbunden inmatarenhet för färgkorrektuèdata och en med korrekturminnet förbindbar upptecknarenhet,šk ä n n e t e c k n a d a v a) en med minnets utgång (7) sammankopplingsbar indikerings- enhet (8,9,l@,íT) för indikering av den korrigerade tryckfärgssfignalen för en under avkännarenheten sig befinnande bildpunkt på originalet, b) ett med minnets utgång (7) sammankopplingsbart tryck- färgssignalminne (13) för upptagande av de korrigerade tryckfärgssignalerna för den under avkännaranordningen sig befinnande bildpunkten, c) ett börvärdesminne (15) med en bör-värdesingång (14) för tryckfärgssignaler,