SE438920B - Forfarande for forbettrat atergivande av streckinformationer - Google Patents

Description

79oe2v9+0 hela sidor. Ofta förekommer i sådana bilder eller sidor ritningar med streck, t;ex. skrivtecken, kantbalkar, sigill, skiljestreck, ramar osv. Skulle man i raster uppdela sådana streckritningselement helt enkelt tillsammans med halvtonsbilder, skulle genom rasteruppdelningen i vissa konturer uppkomma en trappformig förvanskning av den i original släta streckkonturen, som i tryckåtergivningen skulle verka störande på icke godtagbart sätt. Vanligen utvinner man i dag färgavdrag på så sätt, att man i raster uppdelar blott halvtonbilderna i elektroniska apparater ' eller kameror. Dessa halvtonsavdrag hopmonteras därefter med en film, som bär den orastrade streckritningen. Av denna montering framställes på en tredje film ett mellannegativ.

Detta kopieras emellertid och ger ett färgavdrag, som ju uppbär kombinationen av rastrade halvtonbilder och orastrade streckteckningar och utnyttjas för tryckformframställning.

Man är sålunda tvungen att gå fram på denna materialkrävande och tidsödande väg, som dessutom genom de många kopierings- förfarandena innebär betydande osäkerhet i det totala för- farandet, när man önskar erhålla de släta konturerna hos streckteckningen i de rastrade halvtonsbilderna fram till tryokformen._ D .l .

Man skulle visserligen kunna förbättra streck- återgivningen i de elektroniska apparaterna därigenom, att man avkänae och uppfecknaae ae bada infomationema naiv-d tons- och streckbilder med flera, t.ex. med 2-3-faldig linjefinhet. Emellertid skulle vid förutbestämd skriv- hasfïêhet bearbetningstiden öka proportionellt mot för- finingen, vilket ej heller är godtagbart för praktisk drift.

Dessutom uppträder vid uppteckningen av hela bilder ett ökat uppteckningsbehov. Ändamålet med uppfinningen är att eliminera de ovan-angivna nackdelarna och ange förfaranden, som kombi- 7906279-0 'nerar streckteckningarna i skannerna med förbättrad återgivning av konturerna i de upprastrade halvtons-i bilderna.

Detta har enligt uppfinningen åstadkommits på edet sätt, som anges i den kännetecknande delen av kravet 1. d genom jämförelse med punktens omgivning för finare mellan I en elektronisk apparat för framställning av färgavdrag avkännes enligt uppfinningen samtidigt med avkänningen av halvtonsbilden från en speciell förlaga eller vid utgivandet från ett elektroniskt hildminne_ streckteokningsinformationen med samma linjefinhet som halvtonsbilden. Streokinformationens avkännarvärden matas emellertid enligt uppfinningen till en särskild koppling, som upptecknar innehållet i flera varandra närbelägna avkänningslinjer och utvinnes i varje avkänningspunkt värden. Dessa värden matas till ett uppteckningsorgan, som har flera selektivt inställbara uppteckningsstralar.

Ett sådant uppteckningsorgan, som beskrives i t.ex. ns 2107738 een som vanligen användes för naivtonsuppteek- ning för återgivande av olika stora och på olikartat sätt utformade rasterpunkter, matas enligt uppfinningen med den förbättrade streckinformationen på så satt, att denna inblandas i den rastrade halvtonsinformationen. Linjefin- heten hos streckinformationen kan därvid vara ännu större än hos âtergivandet, som utnyttjas för återgivandet av halvtonsrasterpunkterna. På fördelaktigt sätt kan man för återgivande av rasterpunkterna utnyttja.t.ex. sex selektivt instyrda uppteckningsstrålar inom en skrivlinje, som man sammanfattar parvis för streckuppteckningen, så att för streckuppteckningen erhålles den trefaldiga linjefinheten hos halvtonsuppteckningsrastret. För icke lika höga anspråk kan fortfarande en sammanfattning av 2 x 3 uppteeknings- strålar vara en fördel, vilket i streckuppteckningen mot- svarar en fördubbling av halvtonsrasterfiltret. 790627940 här för andra tryckförfaranden nästan uteslutande företas uppteckningen av streckritningar (t.ex.- i -textiltryck), bortfaller givetvis förloppet med inblandningen av en rastrade halvtonsbild. Emellertid kan det förbättrade àtergivandet av 'streekinfometienen 'enligt uppfinningen försiggå- par lämpligt gsätt utan tidsförlust.

Uppfinningen skall i det följande närmare för- klaras med hänvisning till de bifogade ritningarna, vara fig. 1 schematiskt åskådliggör infogandet av anordningen enligt uppfinningen i den principiella uppbyggnaden av en elektronisk apparat för rramstäiiuing av färgevareg. rig. 2 och 3 visar exempel på förbättringen av olika konturer och fig. 4 visar ett exempel på en kontaktdel för förbättring gav streckåtergivandet» Fig. 5 visar ett impulsdiagram för styrningen och fig. 6 ett kopplingserempel på en grind- koppling. - Fig. 1 visar principen för en elektronisk apparat för framställning av färgavdrag, i vilken apparat har infogats en koppling 14 för förbättring av streckâtergivandet enligt uppfinningen. En sådan apparat består av en avkännarcylinder 1, som uppbär halvtonsinformationen 2. Ytterligare en av- kännarcylinder uppbär etreckinformationen 4 och på ytter- ligare en cylinder 5 upptecknae den kombinerade, färgkorrige- rade och rasteruppdelade utgångsprodukten 6 i form av ett färgavdrag för vidarebearbetning för tryckformsframställning.

Detta kan ske t.ex. medelst ljusstrålar mot ljuskänelig film.

Alla de tre cylindrarna 1, 3» 5 drives med samma varvtal av en motor 7; Före cylindern 1 har anordnats ett avkännarorgan 9 för avkänning av halvtonsinformationen 2 och före cylindern 3 har anordnats ett avkännarorgan 10 för avkänning av streckinformationen 4. Före uppteckningscylindern 5 har 'anordnate ett uppteckningsorgan 12. Avkännarorganen 9 och 10 samt uppteckningeorganet 12 utför-medelst skruvspindeln 13, p79o6279~0 som drivas av motorn 11, en i förhållande till cylindrarna axiell frammatningsrörelse. Genom samverkan mellan vrid- rörelsen, frammatningsrörelsen och en på samma axel som oylindrarna 1, 3, 5 anordnad taktgivare 8 erhålles såväl avkännings- som halvtonsuppteckningsraster. Förutom raster- takten alstrar taktgivaren 8 även en impuls, som anger början på varje omkretslinje. Båda takterna matas genom var sin ledning 20 resp. 21 till en multiplikator 19, som upparbetar takten för en rasterräknare 17, i vilken i mot- svarighet till halvtonsavkännarens 9 avkänningsvärde alstras formen och storleken på de rasterpunkter, som skall upp- teeknas. Avkänningsvärdena från avkänningsorganet 9 löper först genom en analogt arbetande färgräknare 15, som genom- för färgkorrekturen. Rasterräknaren 17 arbetar digitalt.

Därför digitaliseras de i färgräknare 15 korrigerade värdena först i en analogdigitalomvandlare 16. Rastertakten från ledningen 20 samt takten för radbörjan från ledningen 21 matas även till kopplingen 14. Ett kopplingsetempel på en sådan koppling skall närmare beskrivas med hänvisning till fig. 4. ' I moderna elektroniska apparater för framställ- ning av färgavdrag alstras storlek och form av halvtons- rasterpunkterna i rasterräknaren 17 och upptecknas medelst» flera separat inskruvbara skrivstrålar, såsom beskrivas i t.ex. DE 2107738 och 1901101. På grund av den komplicerade och flerfaldiga uppbyggnaden av halvtonsrasterpunkterna blir därför som regel antalet skrivstrålar högre i en av- kännarvinkelbredd än vad som skulle vara nödvändigt för förbättringen enligt uppfinningen av streckåtergivningen.

Kopplingen 18, i vilken sammanlöper rasterin- formationen och streckinformationen, innehåller därför lämpligen logiska kopplingselment, som vid inblandningen av streckinformationen gruppvis sammanfattar skrivstrålarna, 7906279-0 t.ex. i tre grupper om vardera två skrivstrålar eller två grupper av vardera tre skrivstrålar. Det är även möjligt med omkopplingsbar gruppering för olika användningstill- fallen. _ _ - ' . 2 Fig, 2 och 3 åskådliggör med på olika sätt formade konturer 51, hur förbättringen av streckuppteck-- ningen kommer till stånd. Här har t.ex. inom en skrivlinje B anordnats tre uppteokningsstrålar; som kan styras in separat. Därvid kan de enskilda strålarna på fördelaktigt sätt bestå av grupper med sammansatta uppteckningsstrålar, av en med flera strålar arbetande uppteckningsanordning för återgivning av halvtonsrasterpunkter, t.ex. såsom beskrivits i DE 2107738. Längs ett avstånd L mellan halvtonsraster- punkter i omkretsriktningen kan dessa uppteckningsstrålar styras in t.ex. tre gånger i kopplingen 14, så att i en rastermaska B x L nio fält-kan tillelås separat. Det fram- går sålunda, att de i fig. 2 och 3 godtyckligt som exempel valda konturfonmerna 51 återges förbättrat medelst bestämda lpunktmönster inom varje rasterfält B x L enligt uppfinningen.

I fig. 2 har dessutom i förtydligande syfte inritats tre ljusmodulatorer 50 och ljuskällan 49.

Med hänvisning till fig. 4 skall beskrivas ett exempel på kopplingen 14 (fig. 1) för utvinning av punkt- mönster ur informationerna från den ifrågavarande punktom- givningen vid streckuppteckningen. Kbpplingsexemplet utgår ånyo därifrån, att en rastermaska (B x L i fig. 2) uppdelas i 3 x 3 separata fält. Det principiella arbetssättet är följande. Streckinformationen från streokavkännaren 10 (fig. 1) ledes via ledningen 22 och en demultiplexor 25 till ett flerfacksskiftminne 23a - d, som upptecknar värdet av fyra på varandra följande avkännarlinjer på så sätt, att i- varje uppteckningsdel står en avkännarlinje. Tre delar av minnet håller omgivningsinformationen för den punkt, som skall utvärderas, i beredskap, under det att i den fjärde 7906279-0 delen inskrives en nästföljande avkännarlinje. Punktom- givningsinformationen, som står till förfogande i de tre alltid med närbelägna bildlinjer laddade minnena, till- ordnas via ett fastvärdesminne 39 i ett visst mönster och hos den punkt, som skall upptecknas av upptecknings- organet 12. Fastvärdesminnet 39 är så programmerat, att detta punktmönster optimalt passar till den vid avkänningen bestämda konturen och förbättrar dess återgivande i formen enligt uppfinningen.

En radräknare 24 (t.ex. SN 74293 från firman Texas Instruments) styr via en tvåbitledning 41 den cyk- liska omkopplingen av skiftregistret 23a - 23d (t.ex. 4 x SEMI 4200 från firman Electronic Memories and Magnetics) därigenom, att den via en demultiplexor 25 (t.ex. SN 74139 från firman Texas Instruments) bestämmer i vilken del av skiftregistret, som streckinformationen skall inläsas. Den styr vidare den mätimpuls, som via ledningen 42 kommer från styrverket, vilket den kopplar upp via ytterligare en demultiplexor 26 (t.ex. SN 74130 från firman Texas Instruments) i motsvarighet till skiftregistret. Samtidigt ställer radräknaren 24 via tre subtraheringsanordningar (t.ex. SN 7482 från firman Texas Instruments) som konstant subtraherar med 1, 2, 3 och via en multiplexor 34 (t.ex. SN 74153 från firman Texas Instruments) adresserna för ifrågavarande rader till förfogande,vilka man kan utläsa.

Den via ledningen 20 från taktgivaren 8 (fig. 1) med av- kännartakten taktinställda adressräknaren 28 (t.ex.3 x SN 74293 från firman Texas Instruments) ställer tillsammans med additionsanordningen 29 (t.ex. 3¶x SN 74283 från firman Texas Instruments) som konstant adderar med 1, och en subtraktionsanordning 30 (t.ex. 3 x SN 74283 från firman Texas Instruments), som konstant subtraherar med 1, de tre punktadresserna i beredskap, från vilka utläsning kan ske. _ ~ ~~ 7906279-0 i Styrningen är utformad för lineärt programförlopp ' och består av en programräknare 31 (t.ex. SN 7492 från firman Texas Instruments) och ett programmerbart minne 32 (t.ex. 2 x SN 74188 från firman Texas Instruments).

Denna innehåller mikroprogrammet för styrningen, vars impulsdiagram visas i fig. 5. Taktbestämningen för styr- verket sker med en multipel av avkännarfrekvensen (här t.ex. den tolvfaldiga), som alstras via en frekvensmultiplikator 633 i PLL-koppling (beskrives t.ex. i RCA applikationsrapport ICAN 6101). 7 6 _ Faktorn 12 ställer för styrverket tolv programsteg i beredskap för längden av en avkännartakt. Under förloppet av detta programsteg kopplar styrverket i en ledning 43 (två bit) via multiplexorn 34 successivt-de tre skiftre- gisterdelarna, som innehåller just hela den närbelägna streckinformationen via ytterligare en multiplexor 35 (t.ex. SN 74153 från firman Texas Instruments) till ett skiftregister 36 (t.ex. 3 x SN 7495A) och väljer inom varje rad via ledningen 44 (två bit) via multiplexorn 37 (t.ex. 6 X 74153 från firman Texas Instruments) tre punkter, så att vid ingången till skiftregistret 36 uppträder successivt nio punktinformationer. Styrverket avger via ledningen till varje punktinformation en impuls, som åstadkommer en skift- ning hos skiftregistret, så_att efter de nio förskjutningarna informationen ankommer parallellt med utgången från skift- registret. Via ledningen 35 avger styrverket en laddnings- impuls till ett efterkopplat register 38 (t.ex. 2 X SN 74174 från firman Texas Instruments), så att niobitinformationen övertas i registret 38 för att där stå i beredskap för nästföljande avkänningstid för regenerering av punktmönstret, under det att skiftregistret 36 är fritt för uppsamling av nästa information. Den i registret 38 uppteoknade informa- tionen bildar tillsammans med en tvåbitinformation, som via 7906279-0 ledningen 38 kommer från styrningen, adressen för dett programmerbara registret 39. Därvid förblir längden av styrtakten konstant för en hel punkt (B x L) av adress- delen, som kommer från registret 38, under det att adress- delen, som kommer från styrverket genom ledningen 48, tre gånger omkopplas inom en punkt. Därigenom upplöses den punkt, som skall skrivas, i tre rader även i omkretsrikt- ningen, varigenom förbättringen blir verksam även i omkrets- riktningen. Efter mellanuppteckning medelst en impuls i ledningen 47 i ytterligare ett register 39a (t.ex. av typen SN 74175 från firman Texas Instruments) står vid dess ut- gångar 40a - 400 en inställningssignal i beredskap för kopplingen 18 (fig. 1).

För det angivna programexemplet anges i fig. 5 i förtydligande syfte ett impulsdiagram, som åskådliggör det tidmässiga förloppet av utgångsimpulsen från det programmerbara minnet 32.

I fig. 6 visas ett exempel på kopplingen 18 (fig. 1), som förenar rastersignalen och förbättrade strecksignaler före uppteckningen på lämpligt sätt. Här har som exempel ånyo utgåtts därifrån, att sex upptecknings- strålar förefinnes. Dessa kan t.ex. utgöras av ljusstrålar, vilka av ljusmodulatorer 50 (fig. 2) upptecknas modulerat på ljuskänslig film. Ljusmodulatorerna inställes via de sex ledningarna 58a - 58f. Dessa ledningar utgör utgångar från SGX ELLER-grindar 57% - 57f, vid vilkas ingångar samman- löper rasterinformationen från utgångsledningarna från OCH-grindarna 53a - 53f och den enligt uppfinningen för- bättrade streckinformationen från ledningarna 40a - 400 (fig. 4). Rasterinformationen förefinnes alltid vid en ingång till OCH-grindarna 53a - 53f och de andra ingångarna är parallella med ledningen 54. Allt efter vilken logisk signal som förefinnes i ledningen 54, undertryckes eller 79506279-0 10 undertryckes ej enligt uppfinningen rasterinformationen via skrivandet av ett förbättrat strecrmönster.

Två elektroniska omkopplare 52, här visas de för enkelhets skull som mekaniska omkopplare, kan omkoppla grupperingen av de sex uppteckningssignalerna 57a - 57f genom instyrning av omkopplaren 52 via ledningen 55 valvis på tre grupper om vardera två varandra närbelägna upp- teckningsstrå1ar_e1ler i två grupper om vardera tre varandra närbelägna uppteckníngsstrålar. 4

Claims (5)

Hi 7906279-o PAieuiknAv

1. Förfarande för förbättrat återgivande av streckinforma- tioner, framför allt skrivtecken i reproduktionstekniken, varvid uppteckningen genomföres med en finare upplösning än avkänningen och avkänningsvärdet upptecknas digitalt fö bestämning av ongivningen kring varje avkännarpunkt i form av flera vid sidan av varandra be- lägna avkännarlinjer och den finare upplösningen genomförs vid upp- teckningen genom flera selektivt inställbara uppteckningsstrålar, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, - att datavärdena för varje avkänningspunkt upptecknas, - att för varje avkänningspunkt upptecknas datavärdena för dess omgivande punkter, - att man genomför en jämförelse av de upptecknade datavärdena för den ifrågavarande avkänningspunkten med de upptecknade data- värdena för dess omgivningspunkter och - att av jämförelsen utvinnes styrinformationerna för den selek- tiva inställningen av de enskilda uppteckningsstrålarna.

2. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att ett antal punktmönster upptecknas i den finare upp- lösningen av uppteckningen och att dessa avkännes genom de vid jäm- förelsen utvunna styrinformationerna och upptecknas.

3. Förfarande enligt kravet 1 för förfinat återgivande av streckinformationer i förbindelse med upptecknandet av rastrade halvtonsbilder, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att uppteck- ningen av rasterpunkterna genomföras medelst flera selektivt in- ställbara uppteckningsstrålar och att rasterinformationen och den förfinade streckinformationen överlagras vid uppteckningen av varje rasterpunkt. 79os279=0 'Å

4. Förfan« de enligt kravet 1 för förfinat återgivande av streckinformat=vne* i förbíndeïse med uputeckníngen av rastrade haïvtonsbiïder, ä ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att uppteckningen företages medelst fïeraašeïektivt instä11bara uppteckningsstrå1ar och att rasterinformatíonen_undertryckes vid uppteckningen av fasterpnnkter med förfinad streckåtergivníng.

5. Förfarande enïígt kravet 3 elíer 4, k ä n n e t e c k- n a t d ä r a v, att för uppteckníng av haïvtonsrasterpunkterna uppteckningsstråïaflna ínstä11es separat och att de för förfinat streckåtergivande sammankoppïaskgruppvis och instäïïes. rom Qfimïï