SE436211B - Prismatiskt element ingaende i en lutande stodmur - Google Patents

Description

19oozo1+a Det är därför ett huvudändamål med uppfinningen att åstadkomma ett element av inledningsvis angivet slag, som medför besparing_ av konstruktionsmaterial, så att den resulterande muren därför blir billigare än jämförbara, kända konstruktioner.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att anvisa ett dylikt ele- ment, som medger att en stödmur är enkel att uppbygga utan behov av murbruk eller cement.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett dylikt element, som medger uppbyggnad av en stödmur, vid vilken plantor av olika storlekar och typer, såsom växter, buskar och träd kan planteras, för att därigenom förbättra möjligheten att optiskt väl anpassa muren i ett naturligt landskap. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett dylikt element, som vid framställning av en lutande stödmur medger enkel hopsättning av muren till valfri längd och höjd, och kan anpassas till en given lutningsvinkel och samtidigt erbjuder möjligheten att stabilisera en marksluttning genom kombination av artificiella och naturliga medel.

De ovan angivna ändamålen uppnås vid ett element av ovan angivet slag, som erhållit de i krav 1 angivna kännetecknen.

Uppfinningen beskrivs mer detaljerat med hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig 1 är en perspektivbild av en föredragen utföringsform av elementet enligt uppfinningen för säkring av sluttningen, fig 2 en tvärsektion av ett väggparti för säkring av sluttningen som är sammansatt av ett flertal element enligt den i fig 1 visade utföringsformen, fig 3 en bild uppifrån av en zon av det murparti som säkrar sluttningen, fig 4 en bild framifrån av väggpartiet enligt fig 2 och 3, varvid linjen II-II anger sektionsplanet i fig 2, fig 5 en bild uppifrån av en andra ut- föringsform av elementet enligt uppfinningen för säkring av slutt- ningen, fig 6 en bild uppifrån av en tredje utföringsform av elemen- tet enligt uppfinningen för säkring av sluttningen samt fig 7 ett murparti för säkring av sluttningen, som är framställt av ett fler- _tal element av ännu en utföringsform, som är likartad med den i fig 1 visade. 7900301-8 3 Den utförinqsform av ett element enligt uppfinningen för säkring av en sluttning som visas i fig. l består av ett avlångt hölje 1, med för- de] framställt av betong eller armerad betong. Höljet l har en kant 2 kring sin övre öppna ände 2a och en kant 3 kring sin nedre, öppna ände 3a. Ytorna på dessa kanter är i plan, som är approximativt pa- rallella med varandra. En upphöjning 4 sträcker sig uppåt från den övre kanten 2 utmed en del av kantens omkrets på sådant sätt att den bildar den övre delen av den rektangulära framväggen 5 och sträcker sig bakåt från denna med lika längder på kanterna av sidoväggarna 6 och 7. Ändarna av upphöjningen 4 på sidoväggarna 6 och 7 bildar an- satser, vars ytor 4a helst är vinkelräta mot kantens 2 yta. Det ut- rymme som omsluts av höljet 1 är avdelat i två kammare med lika stor- lek genom en tvärvägg 8, vilken har samma höjd som de från upphöj- ningar fria delarna av höljets l sidoväggar 6 och 7.

Ettstöd eller säkringsmur (fig. 2 till 4) kan vara utformad genom kombination av ett flertal säkringselement enligt fig. l och med för- del på följande sätt: En horisontell basrad av element 9 uppförs med fördel på ett betong- block 10, som kan vara något lutande nedåt i riktning bakåt, dvs. mot sluttningen, för att medverka till att kompensera sluttningens tryck. Blocket 10 är med fördel gjutet, exempelvis såsom en förstärk- ning på eller in i sluttningen och elementen i denna basrad är åt- skilda från varandra med ett avstånd mellan angränsande sidoväggar 6 och 7 på två element 9, som icke är större än elementet 9 inre bredd, mätt från insidan av sidoväggen 6 till insidan av sidoväggen 7.

En andra rad är uppförd på basraden av element 9, med sina element ll förskjutna horisontellt och bakåt i förhållande till~elementen 9 i basraden. Framsidorna 5 av den andra radens element ll överbryggar gapen mellan basradens element 9 och deras hörn vilar mot de bakre ändytorna 4a på upphöjningarna 4 hos basradens element 9. En tredje rad av element 12 är uppförd på den andra radens element ll på lik- artat sätt och dess element 12 är följaktligen belägna över och in- riktade med den första radens element 9. Elementen 13, som bildar en fjärde horisontell rad, är placerade på den tredje radens element 12 och är belägna över och inriktade 1 linje med den andra radens element ll etc.

De överlagrade elementen i dessa horisontella rader, som syns av en 7900301-8 4 betraktare såsom varande vertikalt inriktade med varandra, bildar lutande serier av bakåt förskjutna element. Bilden framifrån av stödmuren, som är sammansatt av dessa element, uppvisar sålunda ett mönster av något överlappande element och smalare fria mellanrum 16, som bildar gap i muren (fig. 4).

När ett flertal element enligt uppfinningen är överlagrade såsom ovan beskrivits, bestämmer längden av upphöjningarna på sidoväggarna 6 och 7 av individuella element och dessashöjd lutningsvinkeln 15 (fig. 2) av den mur som säkrar lutningen av en kulle eller liknande sluttande mark. Variation av upphöjningarnas längd och elementens höjder medger följaktligen justering av stödmurens lutning till olika lutningsvinklar.

För att uppnå bättre förstärkning mot förskjutning framåt av över- lagrade element relativt varandra kan elementen ha upphöjningar eller utsprång 14 (fig. 2), som är anbragta vid deras nedre ändar, exempel- vis diagonalt motställt mot upphöjningarna4 samma profil. De främre ändytorna l4a på utsprânget l4 ingriper med det övre bakre ändpartiet på elementet 13, pi samma sätt som ändytorna 4a på upphöjningen 4 ingriper med den främre delen av den nedre änden 3 av det element som är överlagrat på elementet 13 i fig. 2.

Genom fyllning av de individuella elementen med jord, sten eller lik- nande kan de göras så tunga att de icke kan glida ur läge och kan mot- stå även ovanligt stora, nedåt och framåt riktade sluttningstryck.

För samma ändamål kan höljets väggar göras tjockare och järnarmeringar i betongen kan införas i höljet (ej visade).

Genom anordning av elementen, som har öppna övre och nedre ändytor, såsom ett schackbräde, begränsar fyra angränsande element mellan sig en sned sluttningsarea eller ett fönster l6, vars lutningsvinkel l5a (fig. 2) är väsentligt mindre än lutningsvinkeln 15 hos själva slutt- ningen. Vinkeln l5a är bestämd av den geometriska anordningen av de motsvarande (inre eller yttre) övre och nedre kanterna av element 9 som är överlagradei_samma lutande serie, som begränsar lutningsarean 16.

Blomplantor 17, buskar 18 eller även små träd 19 kan planteras i jorden i de fria sluttningsareor som är tillgängliga i fönster 16 mellan element (fig. 4), emedan elementen ll, 12 och 13, som är fyllda med 7900301-8 5 jord, har öppna övre och nedre ändar och de delar av de nedre ändarna som utskjuter över de övre ändarna av de underliggande elementen 9, ll och 12 respektive, mynnar i jorden bakom stödmuren, varvid plantor, som placeratsi.sluttningens mellanareor 16, kan få sina rötter att växa nedåt in i marken i sluttningen och sålunda åstadkomma ett ytterligare, naturligt stöd av sluttningen.

Elementen enligt uppfinningen behöver icke säkras i sluttningen med förankringar som är fästa vid deras sidoväggar 6 och 7 och intränger bakåt eller nedåt in i sluttningen, emedan elementen är säkrade mot förskjutning framåt och bort från sluttningen genom sin egen vikt, inklusive vikten av fyllningsmaterialet och anslaget av övre element mot utsprângen hos underliggande element, av vilka de understa vilar säkert på sitt betongfundament. En förskjutning i sidled hindras av mark, som vilar mot sidoväggarna 6 och 7 i gapen 16, ävensom vid de yttre ändsidoväggarna av slutelementen i varje horisontell rad, vilka sistnämnda kan säkras mot glidning genom förankringar på i och för sig känt sätt.

Höljet av det i fig. l visade elementet kan ha två tvärväggar i stället för endast en, vilka avdelar det i tre kammare med lika bredd och längd, och vart och ett kan uppbära en upphöjning 4, medan sidoväggarna 6 och 7 kan lämnas fria från upphöjningar. Stödmuren byggs därefter på ett något annat sätt genom placering av sidoväggarna av den andra radens element på tvärväggarna av basradens element, i stället för att de placeras endast på höljenas l kanter 2. Stödmurar, som byggs på detta sätt med de nämnda trekammarelementen är att föredra, när sluttningen består av material, som har en tendens att glida lätt, exempelvis lera.

Genom att förse åtminstone framsidan av varje element med en ornamen- tering, exenmæåvis urtag och utsprång, såsom spår och lister, kan elementen ges ett tilltalande utseende. Färgad betong innehållande kiselsten etc. kan även användas för detta ändamål.

Polygonformade eller rundade element kan användas i stället för de av- långa elementen enligt fig. l. Elementet i fig. 5 är sålunda ett prisma, som har en triangulär tvärsektionsarea med rundade hörn. Tvärsektions- arean kan varaen liksidig eller helst en likbent triangel. I det senare fallet är det väsentligt att anbringa upphöjningar 21 vid den ände vid vilken de likbenta sidorna möts. Upphöjningen 21 är utförd i ett stycke 7900301-8 6 med och täcker helst mer än hälften av den triangelformiga, övre kant- ytan av elementet 20 (fig. 5). Varje ansatsyta 2la vid ändarna av upp- höjningen 21 är parallell med triangelns motställda sidoväggar, så att den andra radens element kan byggas på den första radens element på ett kompakt sätt, varvid upphöjningsändytorna på de sistnämnda anligger snävt mot ytterväggarna på de förra.

Fig. 6 visar ett cylindriskt element 27 med cirkulär tvärsektion. Dess upphöjning 23 täcker med fördel omkring hälften av den övre periferi- kanten på elementet och har vid sina ändar ansatsytor 23a med konkavt krökt tvärsektion. Krökningscentra 24c och 25c vid de båda ändarna av skyddet 23 bildar, tillsammans med centrum 22c i den cirkel som bildas av en tvärsektion av elementet 22, en likbent triangel, vars bas är större än diametern i det cylindriska elementets 22 cirkulära tvär- sektion. Därmed kommer två cylindriska element 2§ och 25 (visade med streckade linjer i fig. 6) i den nästföljande överlagrade raden av element att vila snävt mot skyddets ändytor 23a och kvarlämnar ett mellanliggande gap 26.

Fig. 7 visar itvärsektion en stödmur, som är sammansatt av avlånga element, vilka är jämförbara med de i fig. 2 visade. Upphöjningen 4 är emellertid1fiformad endast vid den övre framväggskanten av höljet l och sträcker sig icke över sidoväggarna 6 och 7. När den andra raden av element placeras på basradens element, täcker den följaktligen mycket mer ytarea ochen brantare lutningsvinkel uppnås med stödmuren, som där- för är avsedd att stöda mera brant lutande sluttningar än den som stöds av den i fig. 2 visade muren. På insidan av höljets framvägg 5 är varje element försedd med ett fotformigt parti 22 för att uppta tryck, som utövas under den lutningsvinkel l5a som bildas av stödväggen mot tryck under sluttningens 15 vinkel.

I stället för att låta upphöjningen 4 sträcka sig utmed hela längden av framväggens 5 övre kantyta, kan den vara avbruten så att den sträcker sig endast en kort sträcka längs denna övre kantyta från vart och ett av dennas hörn, som bildas med sidoväggarna 6 och 7, varigenom material sparas. En icke önskvärd kaskadeffekt kan emellertid uppkomma, emedan jorden icke hålls tillbaka i det urtagna kantpartiet mellan de två hörn- segmenten av upphöjningen och framsidan 5 kan följaktligen nedsmutsas av torkande jord, som sedimenteras från översvämmande regnvatten.

Elementen enligt uppfinningen för stöd av sluttningar vid byggnad av 7900301 “8 stödmurar för att skydda sluttande terräng mot ras eller mindre glid- ning samt erosion av jorden har den stora fördelen att mindre material erfordras för deræskonstruktion på grund av förekomsten av gapen mellan individuella element och att en effektiv och attraktiv stödmur, som är anpassad till en given lutningsvinkel hos en sluttning kan byggas utan användning av specialutrustning. Den naturliga förstärkningen av slutt ningar underlättas genom växten av rötter från plantor, som satts i de fria sluttningsareorna eller fönstren mellan elementen. Dessa fria sluttningsareor bevattnas på naturligt sätt av regn. Behovet av konst- bevattning reduceras eller elimineras därför. Kanaler, som utformats på i och för sig känt sätt vid basen av stödmuren kan ge avrinning av överskottsregnvatten. Plantorna kan erhålla fukt genom sina rötter och behöver icke tillföras fuktighet bakifrån, dvs. från sluttningen.

Genom motsvarande val av elementens geometriska dimensioner är en an- passning av den öppna terrängens sluttning till den lutningsvinkel som kan uppnås med en given typ av material möjlig, vilken är oberoende av en given sluttningsvinkel. Ytterligare fördelar hos uppfinningen är enkel och billig tillverkning av elementen enligt uppfinningen och enkel förvaring.

Stödmurar enligt uppfinningen är särskilt lämpliga för att återställa karaktären av ett naturligt landskap efter sprängning.

Lutande stödmurar enligt uppfinningen kan givetvis användas vid lutande terrängstycken, som har en relativt låg sluttningsvinkel. Deras an- vändning rekommenderas, när denna sluttningsvinkel är 300 och högre 7 och särskilt för sluttningsvinklar mellan 450 och 850.

Claims (12)

7900301-8 Patentkrav.

1. Prismatiskt element ingående i en lutande stödmur fästad vid marken hos en sluttning i ett lutande terrängdmråde för att täcka, kvarhålla och säkra sluttningen, varvid muren är inrättad att planteras med plantor under medgivande av att plantornas rötter kan växa nedåt i sluttningens mark, och varvid muren vidare innefattar ett flertal rader av nämnda element i upprättstående läge, vilka rader är anbringade på varandra förskjutna bakåt i riktning uppåt, varvid elementen i varje rad är åtskilda från varandra av gap, och varvid vidare en cement- eller stenbas (10) är belägen vid sluttningens fot, på vilken bas en understa rad av nämnda element stödjes, och varvid varje element i en övre rad överbryggar ett motsvarande gap i en underliggande rad och tillsammans med element i varannan av över och under raden belägna rader är anordnat utefter en lutande linje (15), k ä n n e t e c k n a t av att det är så utformat att det medger sidledes anpassning av varje rad till sluttningens kontur, och innefattar: a) ett hus med ett ihåligt, med jord fyllbart inre, som öppnar sig vid elementets övre och undre ändar, varvid en framsida (5) hos huset är avsedd att vara vänd från sluttningen, och huset vidare innefattar sidoväggar (6,7) i anslutning till framsidan (5) och en baksida (12) b) en central upphöjning (4) på den övre kanten av av framsidan (5), vilken upphöjning fortsätter något bakåt på sidoväggkanterna och på dessa avslutas av en vertikal ansats ned till sidoväggkanterna i övrigt, vilken ansats (4a) är avsedd att vara vänd mot sluttningen, varvid sidoväggkanterna i övrigt och baksidans övre kant förlöper väsentligen i ett gemensamt horisontalplan, liksom kanterna (3) vid husets undre ände.

2. Element enligt krav l, k ä n n e t e c k n.a t av att huset (1) -vidare innefattar en eller flera vertikala tvärväggar (8), som avdelar det inre 1 två eller flera kammare (Za).

3. Element enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att en ytterligare upphöjning (14) är anbragt på den yta av kanten kring den öppna bottenänden som är diagonalt motställd upphöjningen (4) på ytan av den öppna, (övre ändens kant.

4. Element enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att höljet har polygonformig tvärsektion. _

S. Element enligt något av krav 1 - 3, k ä n n e t e c k n a t av att höljet har rektangulär tvärsektion. 7900301-e

6. Element enligt något av krav l - 3, k ä n n e t e c k n a t av att höljet (20) har en triangulär tvärsektion med rundade hörn.

7. Element enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att den triangulära tvärsektionen har likbent form.

8. Element enligt krav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a t av att ändytorna (2a) på upphöjningen (21) är parallella med triangelns motställda sidoväggar.

9. Element enligt något av krav 1 - 3, k ä n n e t e c k n a t av att höljet har cirkulär tvärsektion och upphöjningen (23) täcker omkring halva ytan på kanten av den öppna, övre änden samt ansatsytorna har konkavt krökt tvärsektion.

lO. Element enligt krav 9, k 3 n n e t e c k n a t av att krökningscentra vid de två ändarna av upphöjningen (23), tillsammans med centrum i cirkeln i tvärsektionen, bildar en likbent triangel, som har en bas, vilken är större än diametern i den cirkulära tvärsektionen.

11. Element enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att höljet har ett fotformigt parti (22) på insidan av höljets framvägg för att att uppta tryck, som utövas under den lutningsvinkel son bildas av stödmuren, när elementen bildar muren mot tryck under sluttningena vinkel.

12. Element enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att höljet är framställt av betong eller armerad betong.