FI82517B - Laongstraeckt lamellskiva av mineralull och foerfarande foer dess tillverkning. - Google Patents

Description

1 82517 Längsträckt lamellskiva av mineralull och förfarande för dess tillverkning - Pitkänomainen, mineraalivillainen lamel-lilevy ja menetelmä sen valmistamiseksi

Uppfinningen avser en längsträckt lamellskiva av mineralull, närmare bestämt en sädan skiva som anges i ingressen tili patentkravet 1. Lamellskivan är lämplig som kärna i ett sandwichelement med ett ytskikt, t.ex. av plät, pä vardera sidan. Lamellskivan bestär av sida vid sida anordnade stavar vars längsriktning sammanfaller med lamellskivans längsrikt-ning och i vilka fibrerna ligger utspridda i sinsemellan parallella pian som bildar en rät vinkel mot lamellskivans pian och av vilka ätminstone nägra stavar är kortare än lamellskivan.

Uppfinningen avser ocksä ett förfarande för tillverkning av lamellskivan, närmare bestämt ett sädant förfarande som anges i ingressen tili patentkravet 7. Stavarna tili lamellskivan skärs i längsriktningen frän en mineralullsskiva med annan längd än lamellskivan, vänds 90° kring sin längda-xel och sammanförs tili en lamellskiva.

Lamellskivor av den här typen är tidigare kända och har använts exempelvis inom skeppsindustrin som isolerande väggar i oiikä utrymmen.

Sandwichelement av mineralull har utnyttjats i nägon män inom byggnadsindustrin. Hittills har man dock inte haft tillgäng till länga bärande element, varken som tak- eller golvelement eller som väggelement.

Färdiga sandwichelement av mineralull med fibrerna vinkel-rätt orienterade mot elementets ytplan skulle tackvare sinä hällfasthetsegenskaper kunna användas som bärande tak-, golv- och väggelement och därigenom förenkla byggandet i hög grad.

2 82517 Föremäl för denna uppfinning är därför att ästadkomma länga lamellskivor som kan användas soin kärna 1 bärande sandwich-element för tak-, golv- och väggkonstruktioner samt ett förfarande för framställning av sädana lamellskivor.

Enligt uppfinningen har detta ändamäl uppndtts genom att ge lamelIskivan de i patentkravet 1 definierade kännetecknen och genom att ge förfarandet för tillverkning av lamellski-van de i patentkravet 7 definierade kännetecknen.

Lamellskivan enligt uppfinningen är sälunda längsträckt tili sin form, den är gjord av bindemedelsfixerad mineralull och är lämplig att användas som kärna i ett sandwichelement, varvid den sammanförs med ytskikt, exempelvis av plät, pä vardera sidan. Lamellkärnan är uppbyggd av sida vid sida anordnade stavar, i vilka fiberplanen är vinkelrätt oriente-rade i förhällande till lamellskivans pian och av vilka ätminstone nägra stavar är kortare än lamellskivan. Enligt uppfinningen är de mot varandra vända ändytorna hos tvä stavar som ligger i linje med varandra sammanpassande och förenade med varandra. Genom att ätminstone en del av sta-varna är kortare än lamellskivan bestär sädana stavar av skarvade stavar, varvid det är väsentligt att ändytorna förenas sä, att lamellskivans hällfasthet inte försämras.

Enligt en föredragen utföringsform av lamellskivan är ändytorna limmade mot varandra. Enligt en annan utföringsform är ändytorna pressade mot varandra sä, att ett gränsskikt bildas i vilket fibrer frän bäda ytorna är i kontakt med varandra, greppar in i varandra.

Enligt en utföringsform kan de sammanpassande ändytorna vara snedställda sä, att de inte bildar en rät vinkel med stavar-nas längdaxel. Enligt en vidare utvecklad utföringsform bildar ändytorna en rät vinkel med lamellskivans pian, samtidigt som de företrädesvis är snedställda mot stavarnas längdaxel.

3 82517

Enligt en ytterligare utföringsform av lamellskivan bildar ändytorna en s.k. fingerskarv, varvid fingrarna bildar ut-spräng och skäror som är parallella med lamellskivans pian.

Lamellskivan enligt uppfinningen tillverkas genom att stavar skärs ut i längsriktningen frän en mineralullsskiva som har annan längd än lamellskivans längd, vänds 90° kring sin längdaxel och sammanförs sä att en lamellskiva bildas. Dessa framställningssteg är tidigare kända.

Enligt uppfinningen förenas stavarna ändyta mot ändyta tili längstavar, frän vilka stavar med lamellskivans längd skärs av och sammanförs med varandra i sidled för bildande av lamellskivan. Förenandet av de frän mineralullsskivan av-skurna och vända stavarna kan ske pä olika sätt. Ett fördel-aktigt sätt är att förena avskurna och vända stavar efter varandra tili en stav, varifrän stavar av önskad längd avskärs och sammanförs tili en lamellskiva. Stavarnas skar-var kommer dä att fä en slumpmässigt utspridd fördelning över lamellskivan.

Ett annat fördelaktigt sätt är att frän mineralullsskivan avskära flere stavar och vända dem och därefter fasförskjuta dem i axialriktningen. Fasförskjutningen är väsentlig med tanke pä att skarvarna inte kan fä ligga pä samma tvärlinje i den färdiga lamellskivan. Genom fasförskjutningen ästad-koms en spridning av skarvarna. De fasförskjutna stavarna förenas därefter ändyta mot ändyta med föregäende Ström av pä motsvarande sätt avskurna och fasförskjutna stavar tili en Ström av längstavar, frän vilken avskärs en längd motsvarande lamellskivans längd för bildande av lamellskivan.

Enligt ett fördelaktigt utförande av förfarandet förenas stavarna med ett limförband genom att ett lim päförs ändytorna innan de förenas och fixeras exempelvis genom tork-ning efter lamellskivans bildande. Limpäföringen sker lämp-ligen före stavströmmens fasförskjutning.

4 82517

Enligt ett annat fördelaktigt utförande av förfarandet plan-fräsee eller berede etavarnae ändytor eä att ytorna blir eine-emellan vai eammanpaesande innan ett eventuellt lim päföre.

Enligt ett annat fördelaktigt förfarande planfräeee eller berede etavarnae kommande eidoytor eä att etavarna k omine r att anligga tätt mot varandra.

Enligt ett annat förfarande ekapae epär i etavarnae ändytor, parallellt med lamellekivane pian eller vinkelrätt mot deeea, ek att en fingerekarv uppetär mellan etavarna.

Enligt ett ytterligare förfarande eammanpreeeae etavarna under föreningemomentet med ett tryck överetigande 100 Pa, fö-reträdeevie 500 Pa.

Den eom utgängematerial använda mineralullamattan beetär av bindemedelefixerad mineralull, vilket kan vara etenull eller glaeull och bildar huvudeakligen planparalleila ekikt beetä-! ende av mer eller mindre oordnade glaeiga fibrer. Genom vänd- ningen av de ur mattan avekurna etavarna erhäller man etavar med vertikalt orienterade fibrer, vilket är värdefullt med tanke pä lamellekivane hällfaethetekrav d& den används eom byggelement. Den här fiberorienteringen eom leder tili att ekjuvkrafter kan överförae mellan ekivans ytplan, möjliggör användande av mycket länga ekivor, etorlekeordningen 9-10 m, för byggnadeändamäl.

Tillverkning av eä länga lameller eller en ek lkng lamellmat-ta är med konventionella metoder evärt och akulle kräva kom-plicerade traneportmekaniemer. Med förfarandet enligt vär upp-finning kräve däremot ingen komplicerad apparatur och utrym-meebehovet kan ockeä betecknae eom moderat. Genom att vid tillverkning av namnda länga element, d.v.e. lamellekivor, utgä frän kortare mineralullebanor och frän deeea avekära etavar eom förenae med andra kortare etavar tili "längetavar" ([ 5 82517 och av deeea lingetavar avakära etavar av önekad längd, d.v.a. lamellekivans längd, har man uppnätt ett förfarande som är enkelt att genomföra och reeulterar i en lamellekiva av önekad längd.

Genom att de av kortare etavar uppbyggda lingatavarna är för-enade med varandra pä ändamälaenligt eätt, säeom aammanpreaa-ning med ingreppande fibrer, limning, ingreppande ändytor aä-eom fingerekarvläanig, m.m. beeitter lamellekivan den häll-faethet eom mineralullen tilleammane med eandwichytelementen ger. Skarvarnae föravagande inverkan har därigenom elimine-rata .

De olika ti 11verkningaakedena är enkla och kan varierae pä olika eätt. I det följande akall vi under hänviening tili bi-fogade figurer närmare beakriva en fördelaktig utföringaform av lamellekivan enligt uppfinningen och deaa framatä1lnmg.

Av figurerna viaar figur 1 viaar en lamellekiva i perapektiv, figur 2a viaar en enakild atav i perapektiv och atörre akala, figur 2b viaar en enakild atav med en akarv, figur 2c viaar en enakild atav med en akarv i annat utförande än föregäende figur, figur 3 viaar en atav med fingerakarv, figur 4 viaar en detaljforatoring av en akarv eom äatadkom-mita genom preeaning, figur 5 viaar en utföringaform av ti1lverkningen av en lamellekiva i form av ett flödeaachema, figur 6 viaar en annan utföringaform av ti11verkningen av en lamellekiva i form av ett flödeaachema.

Motavarande delar har i aamtliga figurer betecknata med aamma hänv i an ingae i f f ror.

I figur 1 visaa en lamellekiva beatäende av aju lameller 2 eom var och en bildata av tvä akarvade etavar. Skarven har 6 82517 beteclcnate med 3. I figurerna 2a visaa en skarvlös stav med fiberplanen och fiberriktningen antydd med de tunna stricken. Skarven 3a i figur 2b är en ened skarv dir indytorna inte bil-dar en rat vinkel med stavens axel men diremot bildar en rit vinkel med stavens sidoplan. Skarven 3b i figur 2c ir ocksi en ened skarv, dir indytorna inte heller bildar en rit vinkel med skarvens axel, men diremot bildar en rit vinkel med la-mellskivane plan.

Figur 3 visar en stav med en fingerskarv och figur 4 visar en förstoring av en skarv som Astadkommits genom sammanpress-ning av indytorna. I figurerna 3 och 4 ir indytorna vinkelra-ta mot stavens axel. Skarven 3d i figur 4 antyder hur fibrer-na i vardera andytan tringer in i motstAende indyta.

Figur 5 visar en utforingform av ti1lverkningen av en la-mellekiva enligt uppfinningen.

Skedet la anger inmatningen av genom pendelutmatning tillver-kade mineralullsekivor, en At gAngen. Genom pendelutmatningen av den tunna primirfiberbanan kommer mineralullabanan att byggas upp av pi varandra liggande, sinsemellan parallella fiberplan, i vilka fibrerna ligger utspridda med en primarba-nan hirstammande huvudsakligen slumpmissig fiberorientering. Mineralullsmattans tjocklek beetime av pendelutmatningens hae-tighet i förhAllande till mottagartransportörens haetighet. Namnda hastighetsf orhi1lande bestimmer graden av överlappning hoe de pendelutmatade skikten, d.v.s. fiberplanen. Fiberplanen kommer att ligga huvudsak1igen parallellt med mottagartrans-portoren, dock med en liten lutning uppAt i transportörens rörelseriktning. Lutningen kan pAverkas, men den ir företra- desvis sA liten som möjligt. I skedet I la uppskars skivan i o . stavar som vands 90 kring sin axel varigenom fiberplanen kom mer att bilda en rit vinkel med sandwichelementets ytskikt. Fiberplanen ir huvudsak1igen parallella med stavarnas lings-riktning, men kan beroende pA fiberplanens tidigare namnda

II

7 8251 7 lutning awika nägot frän den parallella riktningen. Even-tuell mekanisk bearbetning av ändytorna liksom även even-tuell limpäföring sker just före eller efter vändningen, i skede Ilia. Ocksä slipning av stavarnas konunande sidoytor sker lämpligen nu. Skedet IVa avser främmätnlngen av en stav 1 sin längsriktning mot föregäende stavar, som ligger ända mot ända, i samma linje. Den första staven anligger mot en kant i höjd med det ställe där stavarna sammanförs till en lamellskiva. Skedet Va antyder förenandet av stavarnas ändytor, där en stav pressas mot föregäende stav och ändytorna fixeras Via mot varandra. I skedet Vila utförs kapning av längstavens främre ända tili en längd motsvarande lamellskivans längd, varefter den kapade staven skjuts i sidled mot uppsamlingsstället Villa och därifrän vidare tili stället IXa där lamellskivan bildas och komprimeras frän sidorna. Synkront med matningen av ytskikt frammatas i skedet X den färdiga lamellkärnan tili det ställe där den skall päföras det ena ytskiktet och därefter det andra ytskiktet. Tili sist undergär sandwichelementet en värme-och tryckbehandling för slutlig torkning och härdning.

Figur 6 visar en annan utföringsform för tillverkningen av en lamellskiva enligt uppfinningen. Skedet Ib anger inmat-ningen av ämnesskivor, en ät gängen. Tillverkningen fort-skrider kontinuerligt i ämnesskivans längsriktning. Ämnes-skivan frammatas och längsskäres i skedet Hb tili lämpligt antal stavar. Stavarnas kommande sidoytor underkastas här sin mekaniska beredning, som normalt är slipning. Den upp-skurna ämnesskivan frammatas och stavarna vänds 90° kring sin längdaxel i skedet III. Här sker lämpligen den eventuel-la mekaniska beredningen av stavarnas ändor och/eller lim-pästrykningen. De vända stavarna framskjuts mot föregäende Ström av stavar i skedet IVb samtidigt som stavarna fas-förskjuts sinsemellan, för att sprida ut skarvarna i längs-rikt- β 82517 ningen av den lamellekiva som är under bildning. Vid fram-ekjutningen av etavarna använde tryck i ekivans längeriktning för att preeea etavarnae ändor mot varandra och orhilla en bra förening av dem. I ekedet Vb kapae den av lingetavar bildade lamellekivan tili önekad längd. I ekedet VIb frammatae la-mellekivan med de elutliga mitten till det etälle där den under tryck f rin eidorna piföre ytekikten, förat det ena och därefter det andra. Ytekikten är vanligen av tunn piit, men kan ockei vara byggekivor eieom mineritekivor, pigjutna be-tongekikt. Tili eiet underkaetae det erhillna eandwichelemen-tet torkning och härdning.

De ovan beekrivna förfarandena för tillverkning av lamellekivan är endaet tvä fördelaktiga utföringeformer. Utöver dee-ea finne det olika varianter av förfaranden för tillverkning av ekivan. Det väeentliga i dem alla är, att man utgär frin en mineralullaekiva av annan längd än lamellekivan, normalt en väsent1igt kortare ullekiva, frin vilken etavar avekäre, vände, förenae i längdriktningen och eammanföre tili en la-mellekiva.

li

Claims (15)

1. Längsträckt lamellskiva (1) av bindemedelsfixerad mi-neralull, lämplig som kärna i ett sandwichelement med ett ytskikt, t.ex. av plät, pä vardera sidan, bestäende av sida vid sida anordnade stavar (2), vars längsriktning sammanfal-ler med lamellskivans längsriktning och i vilka fibrerna ligger utspridda i sinsemellan parallella plan som bildar en rät vinkel mot lamellskivans plan och av vilka ätminstone nägra stavar är kortare än lamelIskivan, kännetecknad av att de mot varandra vända ändytorna (3) hos tvä stavar (2) som är kortare än lamellskivan och ligger i linje med varandra, är sammanpassande och förenade med varandra.

2. Lamellskiva enligt patentkravet 1, kännetecknad av att ändytorna (3) är limmade mot varandra.

3. Lamellskiva enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad av att ändytorna är pressade mot varandra sä, att ett gräns-skikt (3d) bildas, i vilket fibrer frän bäda stavarna (2) ingär.

4. Lamellskiva enligt nägot av de föregäende patentkraven, kännetecknad av att ändytorna (3a) bildar en icke rät vinkel med stavarnas (2) längdaxel.

5. Lamellskiva enligt nägot av de föregäende patentkraven, kännetecknad av att ändytorna (3b) bildar en rät vinkel med lamellskivans (1) plan.

6. Lamellskiva enligt nägot av patentkraven 1-3, kännetecknad av att ändytorna bildar en s.k. fingerskarv (3c).

7. Förfarande för tillverkning av en lamellskiva (1) enligt nägot av patentkraven 1-6, där stavar (2) skärs i längsriktningen frän en mineralullsskiva med annan längd än lamellskivans, vänds 90* kring sin längdaxel och samman-förs tili en lamellskiva, kännetecknat av att stavarna (2) först förenas (Va) ändyta mot ändyta tili längstavar (4) 10 8251 7 f rän vilka stavar motsvarande lamellskivans längd avskärs (Vila) och sanunanförs med varandra 1 sidled för bildande av lamellskivan.

8. Förfarande enligt patentkravet 7, kännetecknat av att en Ström av 90° vända stavar (2) härstammande f rän lamell-skärningen av en mineralullsplatta fasförskjuts (IVb) 1 axialriktningen, förenas ändyta mot ändyta med föregäende Ström av pä motsvarande sätt avskurna och fasförskjutna stavar tili en Ström av längstavar (4), att frän den fasför-skjutna strömmen av stavar därefter avskärs (Vb) en längd motsvarande lamellskivans längd för bildande av en lamell-skiva (1).

9. Förfarande enligt patentkravet 7, kännetecknat av att en Ström av stavar härstammande frän lamellskärningen av en mineralullsplatta förenas en efter en tili en längstav (4) frän vilken stavar motsvarande lamellskivans (1) längd skärs av och sammanförs för bildande av en lamellskiva.

9 82517

10. Förfarande enligt patentkravet 7, kännetecknat av att stavarna (2) förenas med ett limförband genom att ett lim päförs ändytorna innan dessa förenas och efter sammanfö-randet fixeras, t.ex. genom torkning.

11. Förfarande enligt patentkravet 8, kännetecknat av att limpäföringen sker före stavströmmens fasförskjutning.

12. Förfarande enligt nägot av patentkraven 7-11, kännetecknat av att stavarnas kommande sidoytor planfräses eller bereds pä annat sätt.

13. Förfarande enligt nägot av patentkraven 7-12, kännetecknat av att stavarnas (2) ändytor planfräses eller pä annat sätt bereds sä att ytorna blir sammanpassande med varandra, exempelvis parallella, innan de sammanförs och innan ett eventuellt lim päförs. 11 8251 7

14. Förfarande enllgt patentkravet 13, kännetecknat av att spär skapas i stavarnas (2) ändytor sä att en flngerskarv (3c) uppstär när ändytorna förenas.

15. Förfarande enligt nägot av patentkraven 7-14, kännetecknat av att stavarna sammanpressas under föreningsmomen-tet med ett tryck överstigande 100 Pa, företrädesvis 500 Pa.