SE537567C2 - Metod och sammansättning för kontroll av ektoparasiter - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Ektoparasiticidal sammansattning tillhandahalls innefattande en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel. Bararen innefattar icke-flyktig siloxan med lag viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet. Siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten har bada en flampunkt pa atminstone 100°C vid stangd Ware. Foretradesvis, innefattar bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten en dimetikon eller en dimetikonol eller en blandning av dessa, varav siloxanen med den laga viskositeten har en viskositet i storleksordningen fran 5 till 1000 centistokes och siloxa- nen med den hoga viskositeten har en viskositet pa atminstone 1000 centistokes.

Description

METOD OCH SAMMANSATTNING FOR KONTROLL AV EKTOPARASITER Foreliggande uppfinning avser ektoparasiticidala samtnansattningar och en metod for att kontrollera ektoparasiter, sarskilt huvudloss och deras agg.

Sammansattningar for kontroll av ektoparasiter, sarskilt huvudloss, har traditionellt sett innefattat konventionella insekticider. Manga av dessa substanser har dock en otrevlig odor och kan orsaka allergiska reaktioner. Nyligen har icke-toxiska produkter identifierats som ar kliniskt effektiva. Sarskilt nagra silikonpolymerer, som är vanligt forekom- 10 mande i personliga hygienprodukter, sasom i schampo och harbalsam, har visat sig vara valdigt effektiva i utrotning av bade huvudloss och deras agg nar de anvands i vissa beredningar.

US4146619 beskriver anvandningen av linjara alkyl- eller arylsiloxanpolymerer med en viskositet pa mindre an ungefar 20 000 centistokes fiir anvandning som en pedikulicid och/eller ovicid. Sadana polymerer är sakra att anvanda. det har dock senare visat sig att sammansattningar innefattande siloxanpolymerer med viskositeter overstigande 20 000 centistokes är kliniskt mer effektiva.

US6683065 beskriver en sammansattning fiir anvandning som en pedikulicid bestaende av atminstone 40% av polydimetylsiloxan i vilken ytsparmingen hos sammansattningen är under ungefar 25 dyn/centimeter vid 20°C och viskositeten hos sammansattningen är Over ungefar 200 centistokes vid 20°C. Denna sammansattning anvander effektiviteten hos dimetikoner, men den hoga specificerade viskositeten tillater inte penetration av sammansattningen genom och Over ytoma av haret. Dessutom har siloxaner med sadan hog viskositet visat sig vara svara att tvatta ur haret efter anvandning med tillfredstallande resultat. Detta Or dem svara och obehagliga att anvanda.

I motsats till detta beskriver EP1215965 anvandningen av en sammansattning innefattande atminstone eft siloxanderivat som aktiv ingrediens, andra an endast en lin* alkyleller arylsiloxan med en viskositet pa mindre an 20 000 centistokes, for kontroll av ektoparasiter och, sarskilt, pedikulousangrepp. Sarskilt beskriver detta patent anvand- 1 ningen av sammansattningar for kontroll av huvudloss som irmefattar en blandning av en flyktig siloxan, sasom en cyklometikon, och en icke-flyktig siloxan, sasom en dimetikon. Under anvandning, ndr sammansattningen appliceras i haret, agerar den flyktiga siloxanen att sprida den icke-flyktiga siloxanen Over hjassan och haret och avdunstar sedan och lamnar den icke-flyktiga siloxanen som en aktiv deposition som beldgger haret och alla loss och agg som finns narvarande. En nackdel med denna produkt är att den har begransad effektivitet mot huvudlossens dgg. Den huvudsakliga nackdelen med denna sammansattning och med andra ektoparasiticidala sammansattningar irmefattande flyktiga siloxaner, sasom cyklometikon, är dock att de är brandfarliga eller brannbara och är darfOr en brandrisk.

Det kommer aft inses att det inte firms nagon absolut definition av termen "flyktig" men är i ett vetenskapligt sammanhang ett matt pa substansens tendens att vilja forangas. Oftast anvands termen fOr att beslcriva en vdtskas tendens att avdunsta. Ett satt att kvan- 15 tifiera data är att bestamma en vaskas angbildningsvarme, vilken är den energi som kravs for att foranga en given massa av vatskan vid en given temperatur. Vid 25°C är angbildningsvarmen hos vatten 2257 kJ/kg medan den hos etanol är 840 kJ/kg. I motsats till detta är angbildningsvdrmen hos cyklometikoner i omradet pa 157 kJ/kg, vilket Or dem valdigt flyktiga till den man som de inte uppvisar nagon kyleffekt pa huden. Det 20 kommer att inses att generellt sett sager man att ju lagre angbildningsvarme, desto lagre flampunkt.

Det kommer att framga att viskositet kan uttryckas som absolut viskositet, som mats i poises eller centipoiser, eller som kinematisk viskositet. Kinematisk viskositet är kvoten av en barares absoluta viskositet till densitet och bestams i stokes eller centistokes. For att underldtta hari kommer viskositet att uttryckas i centistokes savida inget annat anges. Ddr densiteten hos en bararsubstans är nara 1, vilket är fallet med dimetikoner som typiskt har specifika vikter (gravities) mellan 0,96 och 0,98 har absolut och kinematisk viskositet nastan samma numeriska varde.

WO 2007104345 beskriver ocksa en sammansattning Mr att bekampa ektoparasiter, sarskilt huvudloss och deras agg, vars syfte är att undvika anvandningen av cykliska 2 siloxaner som anses vara potentiellt skadliga. Den beskrivna sammansattningen inne fat-tar en blandning av en linjar polysiloxan med lag viskositet med en viskositet ph mindre an 10 centistokes, en linj ar polysiloxan med hogre viskositet med en viskositet overstigande 90 centistokes, och atminstone ett spridande medel. Sarskilt är polysiloxanen med den laga viskositeten foretradesvis dimetikon med en viskositet pa 1 centistoke och polysiloxanen med den hogre viskositeten är foretradesvis dimetikon med en viskositet pa 100 centistokes. Dimetikoner med en viskositet pa runt 1 centistoke bar en flampunkt i storleksordningen 57°C och är flyktig och darfor brannbar. Darr& kommer det att inses att i dess foredragna utforingsform är denna sammansattning ocksa brandfarlig eller 10 brannbar.

Med hansyn till det foregaende, kommer det att inses att det är valdigt viktigt for mottagaren som behandlas att halla sig borta frail oppen eld, tanda cigaretter och liknande ndr brandfarliga eller brannbara produkter anvands. Ddrfor bor kunder vara restriktiva med att anvanda sadana produkter pa barn.

Andra kommersiellt tillgangliga pedikulicidala produkter lider ocksa av samma nackdelar som de beskrivna ovan. Nagra innefattar blandningar av alkoholer med siloxaner och är brandfarliga eller brannbara medan andra anvander dimetikoner som inte sprids bra och är svara att skolja ur efter anvandning. Det kommer att inses att en generell kompromiss maste nas; antingen innefattar samma sammansdttning icke-flyktiga siloxaner och är svar att skolj a ur eller sa innefattar den en stor andel flyktiga siloxaner som gOr hela sammansattningen brandfarlig eller brannbar och dart& farlig.

Det är ett syfte med gallande uppfinning att tillhandahalla en ektoparasiticidal samman- sattning som Overkommer eller vasentligen minskar problemen forknippade med brandfarlighet och pa samma gang tillhandahalla en ektoparasiticidal sammansattning som kan skoljas ur haret och bort frail huden efter anvandning med konventionella schampon och harbalsam.

Termerna "brandfarlig vatska" och "brannbar vatska" anvands ofta fritt for att avse vatskor som verkligen kan ta eld. Hari anvands dock termerna "brandfarlig" och "brann- 3 bar" for att anvanda de exakta definitionerna som givits dem av Nationella brandskyddsforeningen (National Fire Protection Association, NFPA) som är ett internationellt valkant US-organ inom brandsakerhet. Dessa definitioner anvands ocksa av amerikanska myndigheter, sarskilt amerikanska transportdepartementet, det amerikanska naturvards- verket, den amerikanska arbetarskydds- och halsoforvaltningen och andra. Dessa organ anvander termen "brandfarlig" for en vatska som har en flampunkt under 100°F (37,8°C) och termen "brannbar" fir mindre brandfarliga vatskor som har en flampunkt mellan 100°F (37,8°C) och 200°F (93,3°C). Flampunkten hos en vatska är den lagsta temperaturen vid vilken den kan bilda en antandbar blandning i luft. Vid denna temperatur kan 10 angoma upphora att brinna nar antandningskallan är borttagen. En nagot hogre temperatur, flampunkten, definieras som temperaturen dar angan fortsatter att brinna efter att den antants. Inga av dessa parametrar liar nagot samband med antandningstemperaturen hos kallan eller hos den brinnande vatskan, som är mycket hogre.

Det finns tva grundlaggande typer av flampunktsmatningar: oppen bagare (open cup) och stangd bagare (closed cup). Stangda bagartester ger normalt sett lagre varden pa flampunkten an oppna bagartester och är en battre approximation till temperaturen vid vilken angtrycket nar en lagre brandfarlig grans. DarfOr, hari och i de bifogade patentkraven skall termen flampunkt uppfattas som den är erhallen genom en Pensky-Martens stangd bagarmetod for vilken det finns manga internationella standarder.

FOrvanansvart har sokanden funnit att anvandningen av en icke-flyktig siloxan med lag viskositet agerar aft sprida en icke-flyktig siloxan med hog viskositet och att avdunstningen av siloxanet med den laga viskositeten inte behovs for effektiviteten hos produkten.

Darfor, enligt en forsta aspekt av gallande uppfinning tillhandahalls det en ektoparasiticidal sammansattning innefattande en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel, bararen innefattar en icke-flyktig siloxan med lag viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet, bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten har en flampunkt pa atminstone 100°C vid en stangd bagartest. 4 En flampunkt pa atminstone 100°C betyder att siloxanen i fraga inte kommer aft bilda en antaridningsbar blandning i luft vid normal anvandning av sammansattningen.

Siloxaner kan antingen vara linjdra eller cykliska. Icke-flyktiga siloxaner är vanligtvis linjdra. Foretradesvis innefattar siloxaner med den laga viskositeten och siloxaner med den hoga viskositeten en dimetikon eller en dimetikonol eller en blandning av dessa.

Dimetikoner är linjara siloxaner med den generella formeln (C2H60Si).. De är aven 10 Uri& som polydimetylsiloxan (PDMS) och har nyligen blivit kallade idimetikoni. De är viskoelastiska och deras viskositet relaterar till deras molekylvikt.

Foretradesvis har siloxanen med lag viskositet en viskositet i storleksordningen frail 10 till 1000 centistokes och siloxanen med den hoga viskositeten har en viskositet pa atminstone 1000 centistokes. Mer fordelaktigt har siloxaner med lag viskositet en visko- sitet i storleksordningen fran till 100 centistokes och siloxaner med den hoga viskositeten har en viskositet i storleksordningen frail 50 000 till 200 000 centistokes.

Dimetikoner med en viskositet pa fran 10 centistokes som har en stdngd bdgarflampunkt runt 211°C är tillgangliga. Dimetikoner med viskositeter mindre an 10 centistOkes som har en stdngd bagarflampunkt hogre an 200°C är for ndrvarande inte kommersiellt tillgdngliga. Dimetikoner med viskositeter over 50 000 centistokes kan ha stangd bagarflampunkt overstigande 300°C. Anvandningen av dessa dimetikoner i en sammansattning enligt uppfinningen betyder aft sammansattningen inte innefattar en brandfarlig eller brdnnbar vatska och utgor ddrfor ingen hdlsorisk for anvandaren. Sarskilt är det hogst osannolikt aft sammansattningen skulle mojliggora aft en sjalvforsorjande eld skulle uppsta i haret eller pa kroppen nar den anvands om den bringas ndra en Oppen laga. Detta Or sammansattningen enligt uppfinningen betydligt sakrare aft anvanda jamfOrt med de som firms idag och Or den speciellt saker aft anvandas pa barn och 30 spadbam.

Sammansattningen innefattar foretradesvis atminstone 0,1% av den icke-flyktiga siloxanen med hog viskositet och kan innefatta up till 50%, men den verkliga andelen som anvands beror pa dess viskositet. Foretradesvis har sjdlva sammansattningen en viskositet overstigande 30 centistokes sá att den faster till ektoparasiterna och deras agg. Gene- rellt sett, ju hOgre viskositet av siloxan med den hoga viskositeten anvands, desto lagre volymandel behovs i sammansattningen, annars är sammansattningen for viskos att anvandas tillfredstallande. I en sammansattning irmefattande en siloxan med hog viskositet med en viskositet i storleksordningen pa 50 000 till 200 000 centistokes, sedan bara omkring 4 volymprocent av sammansattningen behOver vara siloxan med hog viskositet.

I en del beredningar enligt uppfinningen kan en viskositetmodifierare tillsattas till bassammansdttningen fOr att underldtta fastning till ektoparasiterna och deras dgg. Sadan viskositetmodifierare innefattar foretradesvis ett tixotropiskt tillsatsamne for att reda sammansattningen ndr den anvands. Den kan ocksa stabilisera sammansattningen om nagra fysiskt inkompatibla material tillsatts, till exempel hydrofoba silikonderivat.

Lampliga viskositetmodifierare är kanda for fackman. En sadan är ett tillsatsamne i form av nanopartiklar bestaende av silikondioxid med en storlek pa mellan 7 nm och 40 nm. FOretrddesvis innefattar sammansattningen atminstone 0,1 och upp till 0,5 volymprocent av tillsatsamnet.

I nagra redan kanda sammansattningar anvands spridande medel for att hjalpa till i spridbarheten av sammansattningen Over hud och har. Dessa spridande medel minskar ytspanningen hos sammansattningen. I gallande uppfinning behovs dock inget spridande medel da siloxaner som har en ytsparming som eliminerar deras anvandning kan anvdn- das. Mer fordelaktigt har dad& siloxanerna i sammansattningen en ytspanning i storleksordningen 20 mN/m.

Foretradesvis innefattar emulgeringsmedlet en sampolymer av silikon. Mer fordelaktigt innefattar sammansattningen atminstone 1% och foretrddesvis mellan 1 och 10 volym- procent av ett emulgeringsmedel innefattande en sampolymer av dimetikon, till exempel en 40% losning av en sampolymer av dimetikon upplost i cyklopentasiloxan. Sadana medel är redan kommersiellt tillgangliga och är kanda for fackmannen dá de anvands 6 rikligt i personliga hygienprodukter sasom i antiperspiranter, kosmetika, schampon och hdrbalsam. De fungerar som stabiliserande vatten-i-olja emulgeringsmedel och tillhandahaller urskoljningskvaliteer som hays for att Ora en sammansattning enligt gullande uppfinning och Mita att tvdtta bort flan hud och har och dal-for är det mer trey- 5 liga att anvanda. Medan emulgeringsmedlet sjalv kan ha en flampunkt pa mindre an 200°C, paverkar inte den lilla mangden emulgeringsmedel som behovs i sammansattningen dess overgripande brandfarlighet.

Medan blandningar av siloxaner är extremt effektiva med att doda loss och loppor, är deras dgg svarare att dOda och de kan overleva och orsaka aterinfektion efter behandling.

FOretradesvis är dad& sammansattningen modifierad aft forbattra dess effektivitet mot agg. Sadan sammansdttning skulle ha en oerhord fordel att antalet behandlingar som behovs for utpldning av ett lusangrepp skulle kunna minska avsevart, sdrskilt i de mest effektiva sammansattningarna med en enda behandling.

SOkande har funnit aft genom att tillsatta en terpen eller ett fenylpropanoidderivat till siloxansammansattningar, utan att inneboende insekticidala egenskaper finns, forbattras de ytfysikokemiska egenskaperna hos sammansattningen och att en grad av hydrofilicet tillsatts hela sammansattningen. Detta forbattrar de penetrerande egenskaperna hos sammansattningen och tillater siloxanen med den hoga viskositeten att penetrera luft- pyles lufthdl hos aggen ut Over spiraklema hos insekterna, varvid den overgripande effektiviteten hos sammansattningen forbdttras som helhet.

Foretradesvis innefattar darfor sammansattningen en essentiell olja eller essentiella oljor.

Foretradesvis innefattar ocksd sammansattningen atminstone 0,1 volymprocent av den essentiella oljan och kan innefatta upp till 2 volymproeent av den essentiella oljan. Mer fordelaktigt innefattar den essentiella oljan eller oljoma en eller flera terpener, sdrskilt innefattar den essentiella oljan nerolidol. 30 I en andra aspekt tillhandahaller gallande uppfinning anvandningen av en sammansdttning i en behandlingsmetod eller i forebyggande syfte av en manniska eller djur i vilken sammansattningen är en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgerings- 7 medel, bararen innefattar en icke-flyktig siloxan med lag viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet, bade siloxanen med den lap viskositeten och siloxanen med den hOga viskositeten har en flampunkt med stangd bagare pa atminstone 100°C.

I en tredje aspekt tillhandahaller gallande uppfinning en metod for aft kontrollera ett ektoparasitikalangrepp som innefattar applicering av en sammansattning som bestar av en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel, till namnda ektoparasit eller dess agg, bararen innefattar en icke-flyktigt siloxan med lag viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet, bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten bar en flampunkt med stangd bagare pa atminstone 100°C.

Tva exempel pa beredningar av en ektoparasiticidal sammansattning enligt uppfirmingen dr fob ande.

Exempel 1 4 volymprocent av en dimetikon med en viskositet pa 50 000 centistokes; mellan 1 och 4 volymprocent av ett emulgeringsmedel innefattande en sam- polymer av dimetikon; upp till 2 volymprocent av nerolidol; en jamvikt av en dimetikon med en viskositet pa mellan 10 och 100 centistokes.

Exempel 2 1. 4 volymprocent av en dimetikon med en viskositet pa 100 000 centistokes; mellan 1 och 4 volymprocent av ett emulgeringsmedel innefattande en sampolymer av dimetikon; upp till 2 volymprocent av nerolidol; upp till 0,5 volymprocent av silikondioxidpartiklar av nanostorlek; och 5. en jamvikt av en dimetikon med en viskositet pa mellan 10 och 100 centistokes. 8 Sarskilt, har ektoparasiticidala sammansattningar enligt gallande uppfinning utvecklats for aft kunna hanteras av sarskilda anvandare som flytande gelberedningar for applicering genom aft hallas pa haret och som spray eller beredningar fOr att sprayas pa haret med en pumpaktiverad sprayspruta.

Sarskilda exempel av dessa beredningar är som foljer.

Flytande gelberedning 1. 4 volymprocent av en dimetikon med en viskositet pa 100 000 centistokes; 2. 2 volymprocent av en sampolymer av dimetikon; 2 volymprocent av nerolidol; 0,5 volymprocent av silikondioxidpartiklar av nanostorlek; och 91,5% resten av dimetikon med en viskositet pa 50 centistokes.

Spray gelberedning 4 volymprocent av en dimetikon med en viskositet pa 100 000 centistokes; 2 volymprocent av en sampolymer av dimetikon; 2 volymprocent av nerolidol; 0,5 volymprocent av silikondioxidpartiklar av nanostorlek; och 5. 91,5% resten av en dimetikon med en viskositet pa 10 centistokes.

Det kommer aft inses aft enda skillnaden mellan dessa beredningar är viskositeten hos dimetikonbararen, som i spraygelberedningen har en lagre viskositet for underlattande av applicering med en pumpaktiverad sprayspruta.

Vid anvandning for behandling av huvudloss, skall sammansattningen appliceras till torrt har och haret skall tackas belt fran rot till topp. Sammansattningen skall darefter ldmnas pa plats atminstone en timme.

Bada exemplen visade sig vara valdigt effektiva i behandling mot huvudloss och uppvisar 100% lusdod inom vanligtvis ett par sekunders kontakt och 100% aggdod efter en timme. Efter en timme kan sammansattningen noggrant tvattas ur med schampo. De 9 doda lossen tvattas ur pa samma gang och kan ocksa latt kammas ut. Alla doda dgg eller gnetar, som är tomma aggholjen, kan ocksa tas bort med fingrama eller en fintandad kam. Behandlingen av andra ektoparasiter, sasom loppor hos djur, kan utforas pa samma sat.

Foljande fdrsok visar uppfinningen.

Forsok 1 Detta forsok jamfOrde effektiviteten mot huvudloss med en konventionell siloxanbaserad 10 produkt som är beskriven i EP1215965 och innefattar en blandning av 96,7% cyklo- pentasiloxan v/v och 3,3% dimetikonol v/v med en viskositet pa mindre an 20 000 centistokes (Beredning A) och av spraygelberedningen beskriven ovan (Beredning B) Material och Metoder Anvanda insekter i forsoken Huvudloss, Pediculus capitis, erholls fran frivilliga personer fran samhdllet. Detta resulterade i att loss som anvandes i forsoket erh011s fran olika kallor. Alla prov undersoktes en gang dagligen under forsokens gang. FOr varje fOrsok utfort pa samma dag erholls alla loss frail samma individuella patient sa det var en intern overensstdmmelse Mom en sats av provreplikat. Eftersom endast ett replikatforsok utfordes av varje beredning varje dag kunde det ha varit nagon variation mellan forsoken utforda pa olika dagar. Detta skulle dock ha representerat den normala variationen av huvudloss som troligen forekommer i samhdllet och varje reaktionsrespons skulle vara representativ for responsvariationen som troligtvis forekommer hos konsumenterna.

Loss samlas genom att anvanda en luskam i plast och transporteras till laboratoriet inom 2 timmar. Lossen inraknas i satser som Ors med rutor av gasvdv, som ett substrat att sta pa, och varje sats tilldelas en markt 55 mm Petriskal i plast.

For forsoksfiirfarandet halls en alikvot av ungefdr 5-10 ml av en ldmplig beredning till botten av en ren 55 mm petriskal i plast. Gasvaven som bar lossen sanks ned i vdtskan i 10 sekunder, samtidigt som gasvaven vdnds atminstone tva ganger for att sakerstalla 10 borttagande av luftbubblor. Efter borttagande fan vatskan torkas gasvaven och insekterm latt for aft ta bort overflodig vatska och salts tillbaka till ett 5,5 mm filterpapper i deras markta petriskal. Samma forfarande upprepas for de andra replikaten gasvavsrutor i den satsen.

Gasvavsrutorna som bar lossen inkuberas sedan under normala underhallsforhallanden (0 ± 2° Celsius och 50% ± 15% relativ fuktighet) under kvarvarande forsoksperiod. Vid exponeringsperiodens slut tvattas insekterna och gasvaven med ett blandschampo som är utspdtt med en del schampo och fjorton delar vatten (FWS 1:15) efter vilket de skolj s ur genom aft anvanda 500 ml varmt (35° Celsius) kranvatten hallt genom och Over gasvavsrutorna. De torkas torra med medicinskt avtorkningspapper och inkuberades under normala underhallsbetingelser i rena petriskalar av plast med ldmplig storlek tills resultatet dokumenterats.

Resultat Aktivitet mot vuxna loss "Ororliga" loss visar inga tecken till rorelse.

"Stagnerade" beskriver loss som bibehaller en del rorlighet under tiden som de pang-sans. Sadana rorelser kan variera fran komplett fysisk ororlighet, med bara sma magrorelser markbara, genom mindre ryckningar i extremiteterna, antennerna eller andra bihang, for insekter som nastan har formagan aft krypa men saknar tillracklig koordination sá aft de inte anses vara kapabla att overleva. LOss i den bar dodlighetskategorin klassas overgripande som aft inte ldngre vara vid liv.

"Levande" beskriver loss som verkar ga normalt och skulle forvantas, med mojligheten aft matas, aft kunna fortsatta livet pa ett normalt sat.

Forsoken utfordes genom anvandning av ett lusreplikat for forsoksberedningarna och ett lusreplikat for kontrollen. Forsoken utfordes ex vivo, med en appliceringstid pa 1 timme, 11 fcir alla beredningar och kontrollen. Syftet med dessa fors& var att visa effektiviteten av de tre produkter som testats mot 18ss inom omradet.

Forsoksresultaten visas i tabell 1 nedan. Effektiviteten av beredningarna visas efter ett tio sekunders dopp och sedan en omedelbar avtvattning och ett ytterligare set av fOrsok visas med en tiominutersapplicering och sedan avtvattning. Dessa fors& är for att visa huruvida Wagon av beredningarna har en omedelbar effekt pa lossen, och huruvida en tiominutersapplicering fir framgangsrik med att immobilisera lossen.

Tabell 1 Resultat 1 timme efter avtvattnin Beredning Exponering Oro'.liga Onormala levande Total Dodlighet % A minuter 14 0 0 14 100% B minuter 13 0 0 13 100% A 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% B 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% Kontroll 1 timme 0 0 0% Resultat 2 timmar efter avtvittnin Beredning Exponering Ororliga Onormala levande Total Dodlighet % A minuter 14 0 0 14 100% B minuter 13 0 0 13 100% A 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% B sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% Kontroll 1 timme 0 0 0% 12 Resultat 3 timmar efter avtvattnin Beredning Exponering Ororliga Onormala levande Total Dodlighet % A minuter 14 0 0 14 100% B minuter 13 0 0 13 100% A sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% B sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% Kontroll 1 timme 1 0 14 0% Resultat 17 timmar efter avtvattnin Beredning Exponering Diida Onormala levande Total Diidlighet % B minuter 13 0 0 13 100% A 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% B sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% Kontroll 1 timme 3 0 12 20% Dessa forsok visar att sammansattningen enligt gallande uppfinning är framgangsrik aft direkt immobilisera loss efter bada exponeringstidema.

Forsok 2 Detta fors& jamforde effektiviteten mot huvudlossagg hos den flytande gelberedningen och spraygelberedningen, bada beskrivna ovan, vid tva olika exponeringstider. De tva beredningarna testades med exponeringstider pa 15 minuter och ph 30 minuter.

Material och Metoder Anvanda insekter i forsoken 13 Lusagg erholls genom att tillhandahalla aktivt laggande vuxna loss pa en smamaskig gasvav av nylon som ett agglaggande substrat Over en 48 timmars period. Efter borttagande av lossen klipptes varje stor gasvavsbit i en serie av mindre bitar av larnplig storlek och hallande av ett lampligt antal agg. Dessa rutor fordelades pa slumpvis basis till markta 90 mm petriskalar av plast.

For forsoket togs en alikvot pa ungefar 5 ml av lamplig vatska och halides i botten pa en 30 mm petriskal i plast. Gasvaven barande aggen doppades i vatskan i 10 sekunder, gasvaven vandes minst 2 ganger under tiden fdr att sakerstalla borttagande av luftbubblor.

Efter borttagandet fran vatskan torkades gasvaven och aggen latt fOr att ta bort alit Over- skott och sattes tillbaka till deras markta petriskal. Samma forfarande upprepades for de andra testproduktema och vattenkontrollen.

Gasvavsrutor barande aggen inkuberades under normala bibehallande betingelser (30° ± 2° Celsius och 50% ± 15% relativ fuktighet) for resterande period av testperioden, vid vilken gasvaven skolides tre ganger med 250 ml av varmt (34° Celsius) kranvatten hallt genom och Over gasvavskvadranterna vid slutet. De torkades sedan torra med medicinska torkdukar och inkuberades under normala bibehallande betingelser i rena petriskalar av plast av lamplig storlek tills resultaten dokumenterats. Forsoksresultaten mot agg dokumenterades efter alla kontrollsatser hade fullfoljt klackningen, ungefar 12 dagar senare.

Resultat Aktivitet mot agg Aktiviteten av behandlingen mot lusagg kraver klassificering av effekten enligt penetreringsgraden av insekticiden.

"Klackt" beskriver lusagg i vilka embryot inuti utvecklas normalt och klacks normalt.

"Halv-klackt" beskriver de agg i vilka lusen dor under uttagningsprocessen sa att den mojligen endast kan klara av att lyfta aggskalet, eller annars dor delvis ute ur skalet. 14 "DU" beskriver de agg i vilka embryot liar till synes fullgjort sin utveckling men liar inte kommit ut ur aggskalet. Den unga lusen dor eller cloths innan uttagningsprocessen innan den liar formagan aft lyfta locket fran aggskalet.

"Outvecklad" är en beskrivning som anvands till alla de agg som inte utvecklas normalt eller inte alls. Detta kan identifieras darfor aft vid forsokstiden framstar de unga embryona amorfa inuti det transparenta aggskalet. Nar det utvecklande embryo är ungefar 48 timmar gammalt borjar det utveckla en liten pigmenterad flack vid aggskalets slut.

Flacken kommer aft utvecklas till lusens oga och refereras till lusens "Ogonflack". I en del fall utvecklas embryot bara till den punkt som visar en ogonflack men i dessa fall är flacken missformad eller kan aven finnas i fel ande av aggholjet. Alla sadana fall klassificeras som "Outvecklade".

Resultaten av forsoken visas i Tabell 2.

Tabell 2 Beredning Exponeringstid Totalt Klackta Halvklackta Dodade Outvecklade Dodlighet Flytande gel 30 minuter 153 0 0 1 152 100% Spraygel 30 minuter 177 0 0 0 177 100% Flytande gel 15 minuter 10 0 14 116 100% Spraygel 15 minuter 136 0 0 0 136 100% Dessa resultat visar tydligt effektiviteten hos bada beredningarna mot lusagg vid de olika exponeringstiderna. Bada producerade 100% dodlighet med 15 och 30 minuters exponeringstid.

Det kommer aft visas frail forsoksdata ovan aft tidigare namnda beredningar av flytande gel och spraygel liar visat sig uppvisa 100% lusdod vid kontakt, vanligtvis inom tio till femton sekunder, och 100% aggdod efter sá lite som femton minuter. Detta är en dramatisk forbatting Over kanda beredningar som anvander siloxaner. W02007/104345 beskriver en sammansattning innefattande en blandning av en flyktig dimetikon med en viskositet pa mindre in 10 centistokes och en dimetikon med en viskositet stone an 90 centistokes. Genom att anvanda samma forfarande som beskrivet ovan i forsok 2 producerar dock denna sammansattning 82% aggdod under en tirnmes kontakttid.

I W02010/018360 beskrivs en siloxanberedning innehallande nerolidol som har den mest effektiva exponeringstiden for aggdOd overnatt aven om en fyratimmars exponeringsperiod producerade hoga nivaer docilighet pa 92,85% jamfOrt med exponering Over 10 natt som var 94,97%. I normala fall dr dart& radet till anvandare av sadana beredningar att utfora tva stycken entimmesbehandlingar, med en vecka emellan. Overlagsenheten i gallande uppfinning är dock att en kur är genomford efter en enda timmes behandling. Faktum är att forsoksdata pekar pa att en effektiv behandlingstid pa bara runt 15 minuter behovs.

HuvudlOss hos manniska har en unik strategi av vattenhushallning. De producerar inte urin, utan eliminerar overflodigt vatten genom andningstranspiration via luftstrupen och spiraklerna. Blockering av spiraklerna motverkar eller minskar vattenutsondringen vilket ofta leder till clod for att tarmen spricker.

L6ss behandlade med den flytande gelberedningen beskriven ovan skannades i ett svepelektronmikroskop med rontgenspektroskopi och de kemiska elementen funria i och runt lOssens spirakler bestamdes genom bortskarande av den omgivande vavnaden genom att anvanda en fokuserad jonstrale och rontgenmikroanalys. Resultatet visas i de bifogade ritningarna i vilka fig. 1 är ett fotografi av bild producerad med svepelektronmikroskap av en spirakel hos en huvudlus frail manniska efter behandling med den flytande gelberedningen beskriven ovan; fig. 2 är ett rontgenspektrogram av det markerade omradet i fig.1; 16 fig. 3 är ett fotografi av en bild producerad med ett svepelektronmikroskop av en spirakel i genomskarning av en huvudlus fran manniska efter behandling med den flytande gelberedningen beskriven ovan; och fig. 4 är ett rontgenspektrogram av det markerade omradet i fig. 3.

Rontgenanalys visade silikon narvarande over hela ytan av en behandlad lus; silikon firms i dimetikon men inte i lOss. Som visas i fig.1 hade silikonet bildat en plugg eller en tunn beldggning pa insidan av spiraklerna hos den behandlade lusen. Jonstraleskdrning i 10 svepelektronmikroskopet skapade en genomskamingssektion av en abdominal spirakel vilket visas i fig. 3. Rontgenspektralanalys som visas i figurerna 2 och 4 av de markta ytorna i figurerna 1 och 3 som respektive visar distributionen av silikon fran dimetikonet.

Det är kant aft ektoparasiticidala beredningar som innehaller siloxaner verkar genom aft blockera spiraklerna hos lusen och ddrigenom forhindrar vattenforlust. Sammansattningar enligt gallande uppfinning verkar genom samma mekanism. Bilderna och spektrograrnmet bifogade härtill visar dock all signifikant mer silikon deponeras och ldmnas i spiraklerna och pa ytan hos lossen (efter tvattning) an med konventionella sammansattningar. I fig. 1 kan en tjock belaggning pa ytan av lusen ses med en fysisk plugg som blockerar spirakeln. Fig. 2 visar aft pluggen huvudsakligen är silikon. Sadan plugg som belagger spirakeln kan endast uppnas med icke-flyktiga siloxaner som anvands i gallande beredningar eftersom de är tillrdckligt adhesiva till ytterhuvudet hos lusen. Pa liknande sdtt visar Fig. 3 en genomskdrning av en spirakel som visar penetra- tion av sammansdttningen in i spirakeln sâ langt ned som i luftstrupen. Fig. 4 visar en signifikant mangd silikon navarande i spirakeln. Dessa bilder och spektrogram forklarar den overldgsna prestandan hos sammansdttningarna enligt uppfinningen. I motsats till detta, hanvisar konventionella siloxansammansattningar till siloxanberedningar med valdigt lag viskositet, vdldigt lag ytspanning och som tunt sprids ut over lusens ytter- 30 huvud. 17 Nar det galler dodandet av huvudlossagg, som beskrivs i W02010/018360 är det genom aft terpenoider och fenylpropanoidderivat, och sarskilt linjdra terpenoider sasom nerolidol, fcirbattrar penetreringskaraktdren hos siloxaner i lufthal (aeropyles) hos lusaggen. Lusagg behover gasutbyte av syre/koldioxid genom deras lufthalsoppningar for att utvecklas. Aft blockera denna struktur kommer aft forhindra agget att utvecklas. For- soksresultaten beskrivna ovan visar att beredningama av den flytande gelen och sprayberedningen, som bada innehaller nerolidol, är vdldigt verksamma med att doda lusdgg. Medan det forvantas att nerolidol forbatrar penetreringen av siloxaner i sammansattningar enligt gallande uppfinning in i lufthaien hos aggen, är det ocksa tankt att de icke- 10 flyktiga siloxanema som anvdnds i dessa sammansattningar bildar plugg Over lufthalen pa samma satt som Over spiraklerna, effektivt blockerar dem utan att nodvdndigtvis behova penetrera djupt in i lufthalet. Detta ffirklarar varfor aggen dodas valdigt snabbt. 18

Claims (21)

PATENTKRAV

1. Komposition for anvandning vid behandling av eller profylax air ektoparasitikal- angrepp pa manniska eller djur, innefattande en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel, varvid bararen innefattar en icke-flyktig siloxan med lag viskositet med en viskositet i storleksordningen 10 till 1000 centistokes och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet, dar viskositeten är minst 1000 centistokes, och dar emulgeringsmedlet innefattar en sampolymer av silikon, varvid siloxanen med den laga viskositeten, siloxanen med den hoga viskositeten och blandningen har en fiampunkt pa atminstone 100°C i en stangd bagare (closed cup).

2. Komposition enligt krav 1, i vilken bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten innefattar en dimetikon eller en dimetikonol eller en blandning av dessa.

3. Komposition enligt krav 1 eller krav 2, i vilken blandningen har en viskositet overstigande 30 centistokes.

4. Komposition enligt nagot av krav 1 till 3, i vilken bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hOga viskositeten har en ytspanning i storleksordningen 20 mN/m.

5. Komposition enligt krav 1, innefattande atminstone 1 volymprocent av sampolymeren av silikon.

6. Komposition enligt krav 1, innefattande mellan 1 och 10 volymprocent av sampolymeren av silikon.

7. Komposition enligt nagot av krav 1 till 6, i vilken emulgeringsmedlet innefattar en procentig losning av en sampolymer av dimetikon upplost i cyklopentasiloxan. 19

8. Komposition enligt nagot av krav 1 till 7, i vilken siloxanen med den laga viskositeten har en viskositet i storleksordningen 10 till 100 centistokes.

9. Komposition enligt nagot av krav 1 till 8, i vilken siloxanen med hog viskositet har en viskositet i storleksordningen frail 50 000 till 200 000 centistokes.

10. Komposition enligt nagot av krav 1 till 9, i vilken siloxanen med hog viskositet innefattar atminstone 0,1 volymprocent av kompositionen.

11. Komposition enligt nagot av krav 1 till 10, innefattande en essentiell olja eller essentiella oljor.

12. Komposition enligt krav 11, i vilken den essentiella oljan eller oljorna innefattar en eller flera terpener.

13. Komposition enligt krav 11 eller krav 12, i vilken den essentiella oljan innefattar nerolidol.

14. Komposition enligt nagot av krav 11 till 13, i vilken den essentiella oljan eller de essentiella oljorna innefattar kminstone 0,1 volymprocent av kompositionen.

15. Komposition enligt nagot av krav 11 till 14, i vilken den essentiella oljan eller de essentiella oljorna innefattar upp till 2 volymprocent av kompositionen.

16. Komposition enligt nagot av krav 1 till 15, innefattande:4 volymprocent av en dimetikon som har en viskositet pa 100 000 centistokes; mellan 1 och 4 volymprocent av ett emulgeringsmedel innefattande en sampolymer av dimetikon; upp till 2 volymprocent av nerolidol; och en resterande del av en dimetikon som har en viskositet pa mellan 10 och 100 centistokes.

17. Komposition enligt krav 16, innefattande en resterande del av en dimetikon som har en viskositet pa 50 centistokes.

18. Komposition enligt krav 16, innefattande en resterande del av en dimetikon som har en viskositet pa 10 centistokes.

19. Komposition enligt nagot av krav 1 till 18, innefattande ett tixotropt tillsatsamne for att reda kompositionen nar den anvands.

20. Komposition enligt krav 19, i vilken det tixotropiska tillsatsamnet innefattar silikondioxidpartiklar av nanostorlek och utgor atminstone 0,1 volymprocent av 10 kompositionen.

21. Komposition enligt nagot av de foregaende kraven for anvandning vid behandling mot eller vid forebyggande av ett angrepp av huvudloss. 21 1/2