SE1100883A1 - Metod och sammansättning för kontroll av ektoparasiter - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Ektoparasiticidal sarnmansattning tillhandahalls innefattande en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel. Bararen innefattar flyktig siloxan med lag viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet. Siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten har bada en flampunkt pa atminstone 100°C vid stangd bagare. Foretradesvis, innefattar bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten en dimetikon eller en dimetikonol eller en blandning av dessa, varav siloxanen med den laga viskositeten har en viskositet i storleksordningen frail 5 till 1000 centistokes och siloxa- nen med den hOga viskositeten har en viskositet pa atminstone 1000 centistokes.

Description

1 METOD OCH SAMMANSATTNING FOR KONTROLL AV EKTOPARASITER Foreliggande uppfinning avser ektoparasiticidala sanunansattningar och en metod fiir att kontrollera ektoparasiter, sarskilt huvudloss och deras agg.

Sammansattningar for kontroll av ektoparasiter, sarskilt huvudloss, har traditionellt sett innefattat konventionella insekticider. Manga av dessa substanser har dock en otrevlig odor och kan orsaka allergiska reaktioner. Nyligen has icke-toxiska produkter identifierats som är kliniskt effektiva. Sarskilt nagra silikonpolymerer, som är vanligt fOrekom- 10 mande i personliga hygienprodukter, sasom i schampo och harbalsam, har visat sig vara valdigt effektiva i utrotning av bade huvudloss och deras agg nar de anvands i vissa beredningar.

US4146619 beskriver anvandningen av linjara alkyl- eller arylsiloxanpolymerer med en viskositet pa mindre an ungefar 20 000 centistokes for anvandning som en pedikulicid och/eller ovicid. Sadana polymerer är sakra att anvanda. det har dock senare visat sig att sammansattningar innefattande siloxanpolymerer med viskositeter overstigande 20 000 centistokes är kliniskt mer effektiva. 20 US668306beskriver en sammansattning for anvandning som en pedikulicid bestaende av atminstone 40% av polydimetylsiloxan i vilken ytspanningen hos sammansattningen är under ungefar 25 dyn/centimeter vid 20°C och viskositeten hos sammansattningen är Over ungefar 200 centistokes vid 20°C. Denna sammansattning anvander effektiviteten hos dimetikoner, men den hoga specificerade viskositeten tillater inte penetration av sammansattningen genom och Over ytoma av haret. Dessutom har siloxaner med sadan hog viskositet visat sig vara svara att tvatta ur haret efter anvandning med tillfredstallande resultat. Detta Or dem svara och obehagliga att anvanda.

I motsats till detta beskriver EP1215965 anvandningen av en sammansattning innefat- tande atminstone eft siloxanderivat som aktiv ingrediens, andra an endast en linjar alkyl- eller arylsiloxan med en viskositet pa mindre an 20 000 centistokes, for kontroll av ektoparasiter och, sarskilt, pedikulousangrepp. Sarskilt beskriver detta patent anvand- 2 ningen av sammansattningar for kontroll av huvudloss som innefattar en blandning av en flyktig siloxan, sasom en cyklometikon, och en icke-flyktig siloxan, sasom en dimetikon. Under anvandning, ndr sammansattningen appliceras i haret, agerar den flyktiga siloxanen aft sprida den icke-flyktiga siloxanen Over hjassan och haret och avdunstar sedan och lanmar den icke-flyktiga siloxanen som en aktiv deposition som beldgger haret och alla loss och dgg som finns ndrvarande. En nackdel med denna produkt är att den har begransad effektivitet mot huvudlossens dgg. Den huvudsakliga nackdelen med derma sammansdttning och med andra ektoparasiticidala sammansattningar innefattande flyktiga siloxaner, sasom cyklometikon, är dock att de är brandfarliga eller brannbara och är claricir en brandrisk.

Det kommer att inses att det inte finns nagon absolut definition av termen "flyktig" men är i ett vetenskapligt sammanhang ett matt pa substansens tendens att vilja forangas. Oftast anvands termen for aft beslcriva en vatskas tendens aft avdunsta. Ett salt att kvan- 15 tifiera detta är att bestdmma en vatskas angbildningsvdrme, vilken är den energi som krdvs for aft foranga en given massa av vatskan vid en given temperatur. Vid 25°C är angbildningsvdrmen hos vatten 2257 kJ/kg medan den hos etanol är 840 kJ/kg. I motsats till detta är angbildningsvarmen hos cyklometikoner i omradet pa 157 kJ/kg, vilket gOr dem valdigt flyktiga till den man som de inte uppvisar nagon kyleffekt pa huden. Det 20 kommer att inses att generellt sett sager man att ju lagre angbildningsvarme, desto lagre flampunkt.

Det kommer att framga att viskositet kan uttryckas som absolut viskositet, som mats i poises eller centipoiser, eller som kinematisk viskositet. Kinematisk viskositet är kvoten av en barares absoluta viskositet till densitet och bestams i stokes eller centistokes. For att underldtta hari kommer viskositet att uttryckas i centistokes savida inget annat anges. Dar densiteten hos en bdrarsubstans är nara 1, vilket är fallet med dimetikoner som typiskt bar specifika vikter (gravities) mellan 0,96 och 0,98 bar absolut och kinematisk viskositet ndstan samma numeriska varde.

WO 2007104345 beskriver ocksa en sammansattning RV aft bekampa ektoparasiter, sarskilt huvudloss och deras agg, vars syfte är att undvika anvaridningen av cykliska 3 siloxaner som anses vara potentiellt skadliga. Den beskrivna sammansattningen innefattar en blandning av en lin* polysiloxan med lag viskositet med en viskositet pa mindre an 10 centistokes, en linjar polysiloxan med hogre viskositet med en viskositet overstigande 90 centistokes, och atminstone ett spridande medel. Sdrskilt är polysiloxanen med den laga viskositeten foretrddesvis dimetikon med en viskositet pa 1 centistoke och polysiloxanen med den hogre viskositeten är foretrddesvis dimetikon med en viskositet pa 100 centistokes. Dimetikoner med en viskositet pa runt 1 centistoke har en flampunkt i storleksordningen 57°C och dr flyktig och darfiir brdnnbar. Ddrfor kommer det att inses att i dess foredragna utforingsform är denna sammansattning ocksa brandfarlig eller 10 brannbar.

Med hansyn till det fciregaende, kommer det att inses att det är valdigt viktigt for mottagaren som behandlas att halla sig borta fran oppen eld, tancla cigaretter och liknande ndr brandfarliga eller brannbara produkter anvdnds. Darfor bar kunder vara restriktiva med att anvanda sadana produkter pa barn.

Andra kommersiellt tillgangliga pedikulicidala produkter lider ocksa av samma nackdelar som de beskrivna ovan. Nagra innefattar blandningar av alkoholer med siloxaner och är brandfarliga eller brannbara medan andra anvdnder dimetikoner som inte sprids bra och är svara att skolja ur efter anvandning. Det kommer att inses att en generell kompromiss maste nas; antingen innefattar samma sammansattning icke-flyktiga siloxaner och är svar att skolja ur eller sa innefattar den en stor andel flyktiga siloxaner som gOr hela sammansattningen brandfarlig eller brannbar och claricir farlig.

Det är ett syfte med gallande uppfinning att tillhandahalla en ektoparasiticidal samman- sattning som overkommer eller vasentligen minskar problemen forknippade med brandfarlighet och pa samma gang tillhandahalla en ektoparasiticidal sammansattning som kan skoljas ur haret och bort fran huden efter anvandning med konventionella schampon och harbalsam.

Termema "brandfarlig vatska" och "brannbar vatska" anvands ofta fritt for att avse vatskor som verkligen kan ta eld. Hart anvands dock termema "brandfarlig" och "brdrin- 4 bar" for aft anvdnda de exakta definitionerna som givits dem av Nationella brandskyddsforeningen (National Fire Protection Association, NFPA) som är ett internationellt vd1- kant US-organ inom brandsdkerhet. Dessa definitioner anvands ocksa av amerikanska myndigheter, sdrskilt amerikanska transportdepartementet, det amerikanska naturvards- 5 verket, den amerikanska arbetarskydds- och hdlsoforvaltningen och andra. Dessa organ anvander termen "brandfarlig" for en vdtska som har en flampunkt under 100°F (37,8°C) och termen "brannbar" for mindre brandfarliga vdtskor som har en flampunkt mellan 100°F (37,8°C) och 200°F (93,3°C). Flampunkten hos en vatska är den lagsta temperaturen vid vilken den kan bilda en antandbar blandning i luft. Vid denna temperatur kan 10 a'ngorna upphora aft brinna när antandningskdllan är borttagen. En nagot hogre temperatur, flampunkten, definieras som temperaturen ddr angan fortsatter aft brinna efter aft den antdrits. Inga av dessa parametrar har nagot samband med antandningstemperaturen hos kallan eller hos den brinnande vatskan, som är mycket hogre. 15 Det finns tva grundlaggande typer av flampunktsmatningar: oppen bagare (open cup) och stangd bagare (closed cup). Stangda bagartester ger normalt sett lagre varden pa flampunkten an oppna bagartester och är en battre approximation till temperaturen vid vilken angtrycket nar en lagre brandfarlig grans. Ddrfor, h&j och i de bifogade patentkraven skall termen flampunkt uppfattas som den är erhallen genom en Pensky-Martens stangd bagarmetod fOr vilken det finns manga internationella standarder.

Forvanansvdrt har sokanden funnit aft anvandningen av en icke-flyktig siloxan med lag viskositet agerar aft sprida en icke-flyktig siloxan med hog viskositet och att avdunstningen av siloxanet med den laga viskositeten inte behovs fOr effektiviteten hos produkten.

Dd.&Or, enligt en forsta aspekt av alande uppfinning tillhandahalls det en ektoparasiticidal sammansattning innefattande en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel, bdraren innefattar en icke-flyktig siloxan med ldg viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet, bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten har en flampunkt pa atminstone 100°C vid en stangd bagartest.

En flampunkt pa atminstone 100°C betyder att siloxanen i fraga inte kommer aft bilda en antaridningsbar blandning i luft vid normal anvandning av sammansattningen.

Siloxaner kan antingen vara linjdra eller cykliska. Icke-flyktiga siloxaner är vanligtvis linjdra. Foretradesvis innefattar siloxaner med den laga viskositeten och siloxaner med den hoga viskositeten en dimetikon eller en dimetikonol eller en blandning av dessa.

Dimetikoner är linjdra siloxaner med den generella formeln (C2H60Si)„. De är aven 10 kanda som polydimetylsiloxan (PDMS) och har nyligen blivit kallade idimetikon'. De är viskoelastiska och deras viskositet relaterar till deras molekylvikt.

FOretradesvis har siloxanen med lag viskositet en viskositet i storleksordningen fran 10 till 1000 centistokes och siloxanen med den hoga viskositeten har en viskositet pa atminstone 1000 centistokes. Mer fordelaktigt har siloxaner med lag viskositet en visko- sitet i storleksordningen frail 10 till 100 centistokes och siloxaner med den hoga viskositeten har en viskositet i storleksordningen fran 50 000 till 200 000 centistokes.

Dimetikoner med en viskositet pa fran 10 centistokes som har en stangd bagarflampunkt runt 211°C är tillgangliga. Dimetikoner med viskositeter mindre an centistOkes som har en stangd bagarflampunkt hogre an 200°C är for narvarande inte kommersiellt tillgdngliga. Dimetikoner med viskositeter over 50 000 centistokes kan ha stangd bagarflampunkt overstigande 300°C. Anvandningen av dessa dimetikoner i en sammansdttning enligt uppfinningen betyder aft samrnansattningen inte innefattar en brandfarlig eller brannbar vatska och utgor dart& ingen hdlsorisk for anvandaren. Sarskilt är det hogst osannolikt aft sammansattningen skulle mojliggora aft en sjdlvforsorjande eld skulle uppsta i haret eller pa kroppen ndr den anvdnds om den bringas ndra en oppen laga. Detta gör sammansattningen enligt uppfinningen betydligt sdkrare aft anvdnda jamfort med de som finns idag och Or den speciellt sdker aft anvandas pa barn och 30 spadbarn. 6 Sammansattningen innefattar foretradesvis atminstone 0,1% av den icke-flyktiga siloxanen med hog viskositet och kan innefatta up till 50%, men den verkliga andelen som anvands beror pa dess viskositet. Foretradesvis har sjalva sammansattningen en viskositet overstigande 30 centistokes sá att den faster till ektoparasiterna och deras agg. Gene- rellt sett, ju hogre viskositet av siloxan med den hoga viskositeten anvands, desto lagre volymandel behlivs i sammansattningen, annars är sammansattningen for viskos att anvandas tillfredstallande. I en sammansattning innefattande en siloxan med hog viskositet med en viskositet i storleksordningen pa 50 000 till 200 000 centistokes, sedan bara oinkring 4 volymprocent av sammansattningen behover vara siloxan med hog viskositet.

I en del beredningar enligt uppfinningen kan en viskositetmodifierare tillsattas till bassammansattningen for att underlatta fastning till ektoparasitema och deras agg. Sadan viskositetmodifierare innefattar foretradesvis ett tixotropiskt tillsatsamne ffir att reda sammansattningen nar den anvands. Den kan ocksa stabilisera sammansattningen om nagra fysiskt inkompatibla material tillsatts, till exempel hydrofoba silikonderivat.

Lampliga viskositetmodifierare är kanda for fackman. En sadan är ett tillsatsamne i form av nanopartiklar bestaende av silikondioxid med en storlek pa mellan 7 nm och 40 nm. Foretradesvis innefattar sammansattningen atminstone 0,1 och upp till 0,5 volymprocent av tillsatsamnet.

I nagra redan kanda sammansattningar anvands spridande medel for att hjalpa till i spridbarheten av sammansattningen Over hud och har. Dessa spridande medel minskar ytspanningen hos sammansattningen. I gallande uppfirming behovs dock inget spridande medel dá siloxaner som har en ytsparming som eliminerar deras anvandning kan anvan- das. Mer ffirdelaktigt har dad& siloxanema i sammansattningen en ytspanning i stor- leksordningen 20 mN/m.

Foretradesvis innefattar emulgeringsmedlet en sampolymer av silikon. Mer fordelaktigt innefattar sammansattningen atminstone 1% och foretradesvis mellan 1 och 10 volym- procent av ett emulgeringsmedel innefattande en sampolymer av dimetikon, till exempel en 40% losning av en sampolymer av dimetikon upplost i cyklopentasiloxan. Sadana medel är redan kommersiellt tillgangliga och är kanda fOr facktnannen da de anvands 7 rikligt i personliga hygienprodukter sasom i antiperspiranter, kosmetika, schampon och harbalsam. De ftmgerar som stabiliserande vatten-i-olja emulgeringsmedel och tillhandahaller urskOljningskvaliteer som krdvs for att Ora en sammansattning enligt alande uppfinning och latta att tvatta bort frail_ hud och har och darfor är det mer trey- 5 liga att anvanda. Medan emulgeringsmedlet sjalv kan ha en flampunkt pa mindre an 200°C, paverkar inte den lilla mangden emulgeringsmedel som behovs i sammansattningen dess overgripande brandfarlighet.

Medan blandningar av siloxaner är extremt effektiva med att doda loss och loppor, är deras dgg svarare att doda och de kan overleva och orsaka aterinfektion efter behandling.

Foretradesvis är darfor sammansattningen modifierad att forbattra dess effektivitet mot agg. Sadan sammansattning skulle ha en oerhord fordel att antalet behandlingar som behovs for utplaning av ett lusangrepp skulle kunna minska avsevart, sarskilt i de mest effektiva sammansattningarna med en enda behandling.

Sokande har funnit att genom att tillsatta en terpen eller eft fenylpropanoidderivat till siloxansammansattningar, utan att inneboende insekticidala egenskaper firms, forbattras de ytfysikokemiska egenskaperna hos sammansattningen och att en grad av hydrofilicet tillsatts hela sammansattningen. Detta forbattrar de penetrerande egenskaperna hos sammansattningen och tillater siloxanen med den hoga viskositeten att penetrera luft- pyles lufthal hos aggen ut Over spiraklerna hos insektema, varvid den overgripande effektiviteten hos sammansattningen forbattras som helhet.

Foretradesvis innefattar darfor sammansattningen en essentiell olja eller essentiella oljor.

Foretradesvis innefattar ocksa sammansattningen atminstone 0,1 volymprocent av den essentiella oljan och kan innefatta upp till 2 volymprocent av den essentiella oljan. Mer fordelaktigt innefattar den essentiella oljan eller oljorna en eller flera terpener, sarskilt innefattar den essentiella oljan nerolidol. 30 I en andra aspekt tillhandahâller gallande uppfinning anvdndningen av en sammansattning i en behandlingsmetod eller i forebyggande syfte av en manniska eller djur i vilken sammansattningen är en blandning av en bdrare och en aktiv del med eft emulgerings- 8 medel, bararen innefattar en icke-flyktig siloxan med lag viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet, bade siloxanen med den lAga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten har en flampunkt med stangd bagare p5 atminstone 100°C.

I en tredje aspekt tillhandahaller gallande uppfinning en metod fcir att kontrollera ett ektoparasitikalangrepp som innefattar applicering av en sammansattning som bestar av en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel, till namnda ektoparasit eller dess agg, bararen innefattar en icke-flyktigt siloxan med lag viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hag viskositet, bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten har en flampunkt med stangd bagare pa Atminstone 100°C.

Tv5 exempel pa beredningar av en ektoparasiticidal sammansattning enligt uppfirmingen dr folj ande.

Exempel 1 4 volymprocent av en dimetikon med en viskositet pa 50 000 centistokes; mellan 1 och 4 volymprocent av ett emulgeringsmedel innefattande en sam- polymer av dimetikon; upp till 2 volymprocent av nerolidol; en jamvikt av en dimetikon med en viskositet pa mellan 10 och 100 centistokes.

Exempel 2 1. 4 volymprocent av en dimetikon med en viskositet pa 100 000 centistokes; mellan 1 och 4 volymprocent av ett emulgeringsmedel innefattande en sampolymer av dimetikon; upp till 2 volymprocent av nerolidol; upp till 0,5 volymprocent av silikondioxidpartiklar av nanostorlek; och 5. en jarnvikt av en dimetikon med en viskositet pa mellan 10 och 100 centistokes. 9 Sarskilt, har ektoparasiticidala sammansattningar enligt gallande uppfinning utvecklats for aft kunna hanteras av sarskilda anvandare som flytande gelberedningar for applicering genom aft hallas pa haret och som spray eller beredningar for aft sprayas pa haret med en pumpaktiverad sprayspruta.

Sarskilda exempel av dessa beredningar är som foljer.

Flytande gelberedning 1. 4 volymprocent av en dimetikon med en viskositet pa 100 000 centistokes; 2. 2 volymprocent av en sampolymer av dimetikon; 2 volymprocent av nerolidol; 0,5 volymprocent av silikondioxidpartiklar av nanostorlek; och 91,5% resten av dimetikon med en viskositet pa 50 centistokes.

Spray gelberedning 4 volymprocent av en dimetikon med en viskositet pa 100 000 centistokes; 2 volymprocent av en sampolymer av dimetikon; 2 volymprocent av nerolidol; 0,5 volymprocent av silikondioxidpartiklar av nanostorlek; och 5. 91,5% resten av en dimetikon med en viskositet pa 10 centistokes.

Det kommer aft inses aft enda skillnaden mellan dessa beredningar är viskositeten hos dimetikonbararen, som i spraygelberedningen har en lagre viskositet for underlattande av applicering med en pumpaktiverad sprayspruta.

Vid anvandning for behandling av huvudloss, skall sammansattningen appliceras till tont har och haret skall tackas helt fran rot till topp. Sanunansattningen skall darefter lamnas pa plats htminstone en timme.

Bada exemplen visade sig vara valdigt effektiva i behandling mot huvudloss och uppvisar 100% lusdod inom vanligtvis ett par sekunders kontakt och 100% aggdod efter en timme. Efter en timme kan sammansattningen noggrant tvattas ur med schampo. De docla lossen tvattas ur pa samma gang och kan ocksa latt kammas ut. Alla docla dgg eller gnetar, som är tomma aggholjen, kan ocksa tas bort med fingrarna eller en fintandad kam. Behandlingen av andra ektoparasiter, sasom loppor hos djur, kan utfOras pa samma sat.

Foljande fOrsok visar uppfinningen.

Forsok 1 Dena ffirsok jamforde effektiviteten mot huvudloss med en konventionell siloxanbaserad 10 produkt som är beskriven i EP1215965 och innefattar en blandning av 96,7% cyklo- pentasiloxan v/v och 3,3% dimetikonol v/v med en viskositet pa mindre an 20 000 centistokes (Beredning A) och av spraygelberedningen beskriven ovan (Beredning B) Material och Metoder Anvanda insekter i fOrsiiken Huvudloss, Pediculus capitis, erholls fran frivilliga personer fran samhallet. Detta resulterade i att loss som anvandes i forsoket erholls fran olika kallor. Alla prov undersoktes en gang dagligen under forsokens gang. For varje fors& utfort pa samma dag erholls alla loss fran samma individuella patient sã det var en intern overensstammelse inom en sats av provreplikat. Eftersom endast ett replikatforsok utfcirdes av varje beredning varje dag kunde det ha varit flagon variation mellan forsoken utffirda pa olika dagar. Detta skulle dock ha representerat den normala variationen av huvudloss som troligen forekommer i samhallet och varje reaktionsrespons skulle vara representativ for responsvariationen som troligtvis fcirekommer hos konsumenterna.

Loss samlas genom att anvanda en luskam i plast och transporteras till laboratoriet inom 2 timmar. Lossen inraknas i satser som Ors med rutor av gasvav, som ett substrat att sta pa, och varje sats tilldelas en markt 55 mm Petriskal i plast.

For forsoksforfarandet halls en alikvot av ungefar 5-10 ml av en lamplig beredning till bonen av en ren 55 mm petriskal i plast. Gasvaven som bar lossen sanks ned i vatskan i 10 sekunder, samtidigt som gasvaven vands atminstone tva ganger fOr att sakerstalla 11 borttagande av luftbubblor. Efter borttagande fran vatskan torkas gasvaven och insekterm latt for att ta bort overflodig vatska och salts tillbaka till ett 5,5 mm filterpapper i deras markta petriskal. Samma forfarande upprepas for de andra replikaten gasvavsrutor i den satsen.

Gasvavsrutoma som bar lossen inkuberas sedan under normala underhallsforhallanden (30° ± 2° Celsius och 50% ± 15% relativ fuktighet) under kvarvarande forsoksperiod. Vid exponeringsperiodens slut tvattas insektema och gasvaven med ett blandschampo som ar utspatt med en del schampo och fjorton delar vatten (FWS 1:15) efter vilket de 10 skoljs ur genom att anvanda 500 ml varmt (35° Celsius) kranvatten hallt genom och over gasvavsrutoma. De torkas torra med medicinskt avtorkningspapper och inkuberades under normala underhallsbetingelser i rena petriskalar av plast med lamplig storlek tills resultatet dokumenterats.

Resultat Aktivitet mot vuxna loss "Ororliga" lass visar inga tecken till rorelse.

"Stagnerade" beskriver loss som bibehaller en del rorlighet under tiden som de poang- sans. Sadana rarelser kan variera fran komplett fysisk ororlighet, med bara sma magrorelser markbara, genom mindre ryckningar i extremitetema, antennema eller andra bihang, for insekter som nastan har formagan att krypa men saknar tillracklig koordination sa att de inte anses vara kapabla att overleva. Loss i den har dodlighetskategorin klassas overgripande som att inte langre vara vid liv.

"Levande" beskriver lass som verkar ga normalt och skulle ffirvantas, med mojligheten att matas, aft kunna fortsatta livet pa ett normalt sat.

Forsaken utfordes genom anvandning av ett lusreplikat for forsoksberedningarna och ett lusreplikat fdr kontrollen. Forsaken utfordes ex vivo, med en appliceringstid pa 1 timme, 12 for alla beredningar och kontrollen. Syftet med dessa fors& var att visa effektiviteten av de tre produkter som testats mot loss inom omradet.

Forsoksresultaten visas i tabell 1 nedan. Effektiviteten av beredningarna visas efter ett tio sekunders dopp och sedan en omedelbar avtvattning och ett ytterligare set av forsok visas med en tiominutersapplicering och sedan avtvattning. Dessa forsok är for att visa huruvida nagon av beredningarna har en omedelbar effekt pa lossen, och huruvida en tiominutersapplicering är framgangsrik med att immobilisera lossen.

Tabell 1 Resultat 1 timme efter avtvattnin Beredning Exponering Ororliga Onormala levande Total Dodlighet % A minuter 14 0 0 14 100% B minuter 13 0 0 13 100% A sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% B sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% Kontroll 1 timme 0 0 0% Resultat 2 timmar efter avtvattnin Beredning Exponering Ororliga Onormala levande Total Dodlighet % A 10 minuter 14 0 0 14 100% B minuter 13 0 0 13 100% A 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% B sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% Kontroll 1 thrum 0 0 0% 13 Resultat 3 timmar efter avtvattnin Beredning Exponering Ororliga Onormala levande Total Dodlighet % A 10 minuter 14 0 0 14 100% B 10 minuter 13 0 0 13 100% A 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% B 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% Kontroll 1 timme 1 0 14 0% Resultat 17 timmar efter avtvattnin Beredning Exponering Doda Onormala levande Total Dodlighet % B minuter 13 0 0 13 100% A 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% B 10 sekunders dopp/ avtvattning 0 0 100% Kontroll 1 timme 3 0 12 20% Dessa forsok visar att sammansattningen enligt gallande uppfinning hr framgangsrik aft direkt immobilisera loss efter bada exponeringstiderna.

Forstik 2 Detta forsok jamthrde effektiviteten mot huvudlossagg hos den flytande gelberedningen och spraygelberedningen, bada beskrivna ovan, vid tva olika exponeringstider. De tva beredningarna testades med exponeringstider ph 15 minuter och pa 30 minuter.

Material och Metoder Anvanda insekter i forsoken 14 Lusagg erholls genom att tillhandahalla aktivt laggande vuxna loss pa en smamaskig gasvav av nylon som ett agglaggande substrat Over en 48 timmars period. Efter borttagande av lossen klipptes varje stor gasvavsbit i en serie av mindre bitar av lamplig storlek och hallande av ett lampligt antal agg. Dessa rutor fordelades pa slumpvis basis till markta 90 mm petriskalar av plast.

For fOrsoket togs en alikvot pa ungefar 5 ml av lamplig vatska och halides i botten pa en 30 mm petriskal i plast. Gasvaven barande aggen doppades i vatskan i 10 sekunder, gasvaven vandes minst 2 ganger under tiden fOr att sakerstalla borttagande av luftbubblor.

Efter borttagandet fran vatskan torkades gasvaven och aggen Mit fOr att ta boil alit Overskott och sattes tillbaka till deras markta petriskal. Samma forfarande upprepades for de andra testproduktema och vattenkontrollen.

Gasvavsrutor barande aggen inkuberades under normala bibehallande betingelser (30° ± 2° Celsius och 50% ± 15% relativ fuktighet) for resterande period av testperioden, vid vilken gasvaven skolides tre ganger med 250 ml av varmt (34° Celsius) kranvatten hallt genom och over gasvavskvadrantema vid slutet. De torkades sedan torra med medicinska torkdukar och inkuberades under normala bibehallande betingelser i rena petriskalar av plast av lamplig storlek tills resultaten dokumenterats. Forsoksresultaten mot agg dokumenterades efter alla kontrollsatser hade fullfoljt klackningen, ungeffir 12 dagar senare.

Resultat Aktivitet mot agg Aktiviteten av behandlingen mot lusagg kraver klassificering av effekten enligt penetreringsgraden av insekticiden.

"Klackt" beskriver lusagg i vilka embryot inuti utvecklas normalt och klacks normalt.

"Halv-klackt" beskriver de agg i vilka lusen dor under uttagningsprocessen sá att den mojligen endast kan klara av att lyfta aggskalet, eller annars dor delvis ute ur skalet.

"Mid" beskriver de agg i vilka embryot har till synes fullgjort sin utveckling men har inte kommit ut ur aggskalet. Den unga lusen dor eller &kids innan uttagningsprocessen innan den har formagan aft lyfta locket fran aggskalet.

"Outvecklad" är en beskrivning som anvands till alla de dgg som inte utvecklas normalt eller inte alls. Detta kan identifieras darfor aft vid forsokstiden framstar de unga embryona amorfa inuti det transparenta aggskalet. Nar det utvecklande embryo är ungefdr 48 timmar gammalt borjar det utveckla en liten pigmenterad flack vid aggskalets slut.

Flacken kornmer aft utvecklas till lusens Oga och refereras till lusens "Ogonflack". I en del fall utvecklas embryot bara till den punkt som visar en ogonflack men i dessa fall är fldcken missformad eller kan awn finnas i fel dnde av aggholjet. Alla Adana fall klassificeras som "Outvecklade".

Resultaten av forsoken visas i Tabell 2.

Tabell 2 Beredning Exponeringstid Totalt Klackta Halvklackta Dodade Outvecklade Dodlighet Flytande gel 30 minuter 153 0 0 1 152 100% Spraygel 30 minuter 177 0 0 0 177 100% Flytande gel 15 minuter 10 0 14 116 100% Spraygel 15 minuter 136 0 0 0 136 100% Dessa resultat visar tydligt effektiviteten hos bada beredningarna mot lusagg vid de olika exponeringstiderna. Bath producerade 100% dodlighet med 15 och 30 minuters exponeringstid.

Det kommer aft visas frdn forsoksdata ovan aft tidigare ndmnda beredningar av flytande gel och spraygel har visat sig uppvisa 100% lusdod vid kontakt, vanligtvis inom tio till 16 femton sekunder, och 100% aggdod efter sá lite som femton minuter. Detta är en dramatisk thrbattring over kanda beredningar som anvdnder siloxaner. W02007/104345 beskriver en sammansattning innefattande en blandning av en flyktig dimetikon med en viskositet pa mindre an 10 centistokes och en dimetikon med en viskositet stone an 90 5 centistokes. Genom aft anvanda samma fOrfarande som beskrivet ovan i forsok 2 producerar dock denna sammansattning 82% dggdod under en timmes kontakttid.

I W02010/018360 beskrivs en siloxanberedning innehallande nerolidol som har den mest effektiva exponeringstiden for aggdod overnatt awn om en fyratimmars exponeringsperiod producerade hoga nivaer dodlighet pa 92,85% jarnfort med exponering Over 10 natt som var 94,97%. I normala fall är darfor radet till anvandare av sadana beredningar aft utfora tva stycken entimmesbehandlingar, med en vecka emellan. Overlagsenheten i gallande uppfinning är dock aft en kur är genomford efter en enda timmes behandling. Faktum är aft forsoksdata pekar pa aft en effektiv behandlingstid pa bara runt 15 minuter behovs.

Huvudloss hos manniska har en unik strategi av vattenhushallning De producerar inte urin, utan eliminerar overflodigt vatten genom andningstranspiration via luftstrupen och spiraklerna. Blockering av spiraklema motverkar eller minskar vattenutsondringen vilket ofta leder till clod for aft tarmen spricker.

Loss behandlade med den flytande gelberedningen besluiven ovan skannades i ett svepelektronmikroskop med rontgenspektroskopi och de kemiska elementen funna i och runt lossens spirakler bestamdes genom bortskarande av den omgivande vavnaden genom att anvdnda en fokuserad jonstrale och rontgenmiluoanalys. Resultatet visas i de bifogade ritningarna i vilka fig. 1 är ett fotografi av bild producerad med svepelektronmikroskap av en spirakel hos en huvudlus fran manniska efter behandling med den flytande gelberedningen beskriven ovan; fig. 2 är ett rontgenspektrogram av det markerade ornradet i fig.1; 17 fig. 3 är ett fotografi av en bild producerad med ett svepelektronmikroskop av en spirakel i genomskarning av en huvudlus fran manniska efter behandling med den flytande gelberedningen beskriven ovan; och fig. 4 är ett rontgenspektrogram av det markerade omradet i fig. 3.

Rontgenanalys visade silikon narvarande over hela ytan av en behandlad lus; silikon finns i dimetikon men inte i loss. Som visas i fig.1 hade silikonet bildat en plugg eller en tunn belaggning pa insidan av spiraklerna hos den behandlade lusen. Jonstraleskarning i 10 svepelektronmikroskopet skapade en genomskarningssektion av en abdominal spirakel vilket visas i fig. 3. Rontgenspektralanalys som visas i figurerna 2 och 4 av de markta ytorna i figurerna 1 och 3 som respektive visar distributionen av silikon fran dimetikonet.

Det är karit att ektoparasiticidala beredningar som innehaller siloxaner verkar genom aft blockera spiraklerna hos lusen och darigenom forhindrar vattenfOrlust. Sammansattningar enligt gallande uppfinning verkar genom samma mekanism. Bilderna och spektrogrammet bifogade hartill visar dock aft signifikant mer silikon deponeras och lamnas i spiraklerna och pa ytan hos lossen (efter tvattning) an med konventionella sammansattningar. I fig. 1 kan en tjock belaggning pa ytan av lusen ses med en fysisk plugg som blockerar spirakeln. Fig. 2 visar aft pluggen huvudsakligen är silikon. Sadan plugg som belagger spirakeln kan endast uppnas med icke-flyktiga siloxaner som anvands i gallande beredningar eftersom de är tillrackligt adhesiva till ytterhuvudet hos lusen. Pa liknande satt visar Fig. 3 en genomskarning av en spirakel som visar penetra- tion av sammansattningen in i spirakeln sá langt ned som i luftstrupen. Fig. 4 visar en signifikant mangd silikon narvarande i spirakeln. Dessa bilder och spektrogram forklarar den overlagsna prestandan hos sammansattningarna enligt uppfinningen. I motsats till detta, hanvisar konventionella siloxansammansattningar till siloxanberedningar med valdigt lag viskositet, valdigt lag ytspanning och som tunt sprids ut Over lusens ytter- huvud. 18 Nar det galler doclandet av huvudlOssagg, som beslcrivs i W02010/018360 är det genom att terpenoider och fenylpropanoidderivat, och sarskilt linj dra terpenoider sasom nerolidol, fcirbattrar penetreringskaraktdren hos siloxaner i lufthal (aeropyles) hos lusaggen. Lusagg behover gasutbyte av syre/koldioxid genom deras lufthalsoppningar for att utvecklas. Aft blockera denna struktur kommer att forhindra agget att utvecklas. RV- soksresultaten beskrivna ovan visar att beredningama av den flytande gelen och sprayberedningen, som bada innehaller nerolidol, är valdigt verksamma med att doda lusagg. Medan det forvdntas att nerolidol forbattrar penetreringen av siloxaner i sammansattningar enligt gdllande uppfmning in i lufthalen hos aggen, är det ocksa tdnkt att de icke- 10 flyktiga siloxanema som anvands i dessa sammansattningar bildar plugg Over lufthalen pa samma satt som Over spiraklema, effektivt blockerar dem utan att nodvandigtvis behova penetrera djupt in i lufthalet. Detta forklarar varfOr aggen doclas valdigt snabbt. 19

Claims (25)

PATENTKRAV

1. Ektoparasiticidal sammansattning innefattande en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel, bararen innefattar en flyktig siloxan med lag visko- sitet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet, bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten har en flampunIct pa atminstone 100°C i en stangd bagare (stangd bagare).

2. Sammansattning enligt krav 1, i vilken bade siloxanen med den laga viskositeten 10 och siloxanen med den hoga viskositeten innefattar en dimetikon eller en dimetikonol eller en blandning av dessa.

3. Sammansattning enligt krav 1 eller krav 2, i vilken blandningen har en viskositet overstigande 30 centistokes.

4. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 3, i vilken bade siloxanen med den laga viskositeten och siloxanen med den hoga viskositeten har en ytspanning i storleksordningen 20 mN/m.

5. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 4, i vilken emulgeringsmedlet innefattar en sampolymer av silikon.

6. Sammansattning enligt krav 5, innefattande atminstone 1 volymprocent av sam- polymeren av silikon.

7. Sammansattning enligt krav 5 eller krav 6, innefattande mellan 1 och 10 volym- procent av sampolymeren av silikon.

8. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 7, i vilken emulgeringsmedlet innefattar en 40 procentig losning av en sampolymer av dimetikon upplost i cyklopentasiloxan.

9. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 8, i vilken siloxanen med den laga viskositeten har en viskositet i storleksordningen 10 till 1000 centistokes och siloxanen med den hoga viskositeten har en viskositet pa atminstone 1000 centistokes.

10. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 9, i vilken siloxanen med den laga viskositeten har en viskositet i storleksordningen 10 till 100 centistokes.

11. Sammansattning enligt nagot av krav 1 ti1110, i vilken siloxanen med hog viskositet har en viskositet i storleksordningen fran 50 000 till 200 000 centistokes.

12. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 11, i vilken siloxanen med hog viskositet innefattar atminstone 0,1 volymprocent av sammansattningen.

13. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 12, innefattande en essentiell olja eller essentiella oljor.

14. Sammansattning enligt krav 13, i vilken den essentiella oljan eller oljorna innefattar en eller flera terpener.

15. Sammansattning enligt krav 13 eller krav 14, i vilken den essentiella oljan innefat- tar nerolidol.

16. Sammansattning enligt nagot av krav 13 till 15, i vilken den essentiella oljan eller de essentiella oljorna innefattar atminstone 0,1 volymprocent av sammansattningen.

17. 1Sammansattning enligt nagot av krav 13 till 16, i vilken den essentiella oljan eller de essentiella oljorna innefattar upp till 2 volymprocent av sammansattningen.

18. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 17, innefattande: 4 volymprocent av en dimetikon som har en viskositet pa 100 000 centistokes; mellan 1 och 4 volymprocent av ett emulgeringsmedel innefattande en sampolymer av dimetikon; 21 upp till 2 volymprocent av nerolidol; och en resterande del av en dimetikon som har en viskositet pa mellan 10 och 100 centistokes.

19. Sammansattning enligt krav 18, innefattande en resterande del av en dimetikon som har en viskositet pa 50 centistokes.

20. Sammansattning enligt krav 18, innefattande en resterande del av en dimetikon som har en viskositet pa 10 centistokes.

21. Sammansattning enligt nagot av krav 1 till 20, innefattande ett tixotropiskt tillsatsamne for att reda sammansattningen nar den anvands.

22. Sammansattning enligt krav 21, i vilken det tixotropiska tillsatsamnet innefattar silikondioxidpartiklar av nanostorlek och utgor atminstone 0,1 volymprocent av sammansattningen.

23. Sammansattning for anvandning vid behandling eller vid forebyggande av ektoparasitangrepp hos en manniska eller djur, i vilken sammansattningen innefattar en blandning av en barare och en aktiv del med ett emulgeringsmedel, bararen innefattar en icke-flyktig siloxan med lag viskositet och den aktiva delen innefattar en icke-flyktig siloxan med hog viskositet, bade siloxanen med lag viskositet och siloxanen med hog viskositet har en flampunkt pa atminstone 100°C i en stangd bagare.

24. Sammansattning enligt krav 23 for anvandning vid behandling eller vid forebyggande av vid ett angrepp av huvudloss.

25. Metod fOr aft kontrollera ett angrepp av ektoparasiter som innefattar applicering av en sammansattning enligt nagot av krav 1 till 24 till namnda ektoparasit eller dess agg. 1/2 40pmElectron Image 1