SE523437C2 - Vertikalaxelstötkross och sätt att krossa material - Google Patents

Description

25 30 35 ~ v una. 523 437 2 mot väggen krossas materialet till en önskad storlek.

Husväggen kan vara försedd med städ eller ha en bädd av kvarhàllet material mot vilken det accelererade mate- rialet krossas.

I syfte att öka den mängd av material som krossas av krossen kan tvà separata materialflöden matas till kros- sen. Ett första materialflöde matas till rotorn. Det första materialflödet accelereras av rotorn och kastas ut mot husväggen. Ett andra materialflöde matas utanför ro- torn, dvs mellan rotorn och huset. Detta andra material- flöde träffas av det första materialflödet, som kastas ut av rotorn. Således krossas det första och det andra mate- rialflödet mot varandra strax utanför rotorn.

US 2,0l2,694 till Runyan beskriver en kross i vilken ett första flöde av material matas till centrum av en roterande rotor. Ett andra flöde av material matas vid väggen av ett krosshus via en matare som innefattar två pà avstànd fràn varandra belägna koner. Vid husväggen träffas det andra flödet av material av det första flödet av material som kastas ut av rotorn.

US 3,429,5ll till Budzich beskriver en kross där ett första flöde av material matas till centrum av en rote- rande rotor. Ett andra flöde av material matas via en matningsspalt som sträcker sig runt rotorn. Det andra flödet av material bildar en kontinuerlig gardin av strömmande material som täcker banan för det första flödet av material strax utanför rotorn. Det första flö- det av material som kastas ut av rotorn träffar därmed och krossar det andra flödet av material.

US 4,662,57l till MacDonald beskriver en kross där ett första flöde av material matas till centrum av en roterande rotor. Ett andra flöde av material matas in i banan för det första materialflödet, som accelereras av nämnda rotor, innan nämnda första material stöter mot krossväggen. lO 15 20 25 30 35 523 4 3 7 '115- .=: .I'.= 3 De ovan nämnda krossarna utnyttjar inte energin i det första flödet av material pà ett särskilt effektivt sätt.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett syfte med den föreliggande uppfinningen att åstadkomma en kross som utnyttjar energin i ett första flöde av material, som accelereras av en rotor, pà ett mer effektivt sätt.

Detta syfte uppnås med en kross enligt ingressen och kännetecknas av att det andra matningsorganet är anordnat att leda det andra flödet av material i en riktning, som har en väsentligen tangentiell komponent i förhållande till rotorn, så att det andra flödet av material kommer att ha en väsentligen tangentiell rörelsekomponent i förhållande till rotorn dà det när banan för det första flödet av material.

Föreliggande uppfinning åstadkommer således ett andra flöde av material som har en väsentligen tangen- tiell rörelsekomponent. Detta förbättrar krossningsverkan och gör det möjligt att rikta det andra flödet av mate- rial mot positioner som är lämpliga för sammanstötning och bort från rotorns periferi och de invändiga struktu- rerna, sàsom krossens invändiga balkar. Smidigheten för krossen förbättras vilket resulterar i möjligheten att öka genomflödet och att ändra storleksfördelningskurvan för den krossade produkten.

Företrädesvis innefattar det andra matningsorganet en periferisk fördelningsvàggsektion pà den inre sidan av väggen hos huset, varvid fördelningsväggsektionen är pla- cerad ovanför nämnda stötväggsektion, varvid det andra matningsorganet dessutom innefattar ett matartrattorgan för matning, i ett första steg, av det andra flödet av material i en riktning mot fördelningsväggsektionen.

Fördelningsväggsektionen gör det möjligt att ge det andra flödet av material en önskad hastighet och den öns- avenue 10 15 20 25 30 35 5 2 3 4 3 7 .'35 ' :Lil .. 4 kade riktningen strax innan det ska beträda stötvägg- sektionen.

Företrädesvis innefattar matartrattorganet en inre tratt och en yttre tratt, som omger den inre tratten, varvid nämnda trattar har en gemensam vertikal axel som väsentligen sammanfaller med rotorns vertikala axel, var- vid den inre tratten är försedd med åtminstone ett utlopp för att det andra flödet av material, som matas till den inre tratten, ska kunna komma in i ett utrymme, som ut- formats mellan den inre och den yttre tratten, varvid en ”L”-formig riktningsarm är fäst i utrymmet mellan nämnda trattar strax utanför nämnda utlopp för underlättande av uppbyggnaden av en backsluttning av ackumulerat material, varvid backsluttningen har en lutning som är tangentiell i förhållande till rotorn i syfte att leda det andra flö- det av material mot fördelningsväggsektionen.

Den inre och den yttre tratten åstadkommer ett effektivt sätt att fördela den önskade mängden av mate- rial för alstrande av det andra flödet av material. Den backsluttning som bildas på riktningsarmen åstadkommer en effektiv bas för att det andra flödet av material ska ges en önskad riktning utan att orsaka slitage på invändiga komponenter inklusive själva riktningsarmen.

Företrädesvis pekar ett horisontellt ben hos den ”L”-formiga riktningsarmen i rotorns rotationsriktning, så att eventuellt stoft som medbringas av rotorn i en riktning som har en uppàtriktad komponent och en kompo- nent som är tangentiell i förhållande till rotorn kommer att hindras av ett vertikalt ben hos riktningsarmen.

Det vertikala benet hos riktningsarmen kommer att effektivt minska stoftutsläppen från den inre tratten.

Således kan dyra filtreringsorgan för filtrering av ut- släppt luft undvikas. Det blir också mycket lättare att inspektera krossen under drift och att observera den mängd av material som bildar det andra flödet av mate- rial. .you-o o a »ana-u 10 15 20 25 30 35 523 457 šfïfif 5 Företrädesvis har de inre och yttre trattarna en flersidig form sett uppifrån. Den flersidiga formen är föredragen eftersom den gör tillverkning av de utlopp som utformats i den inre tratten och i synnerhet luckor som täcker nämnda utlopp mycket enklare eftersom de alla kan göras plana. Den polygonala formen hjälper också till att minska stoftutsläpp från krossen eftersom de invändiga hörnen hos de flersidiga trattarna kommer att fyllas med stoft och därmed alstra stillastående fickor av kvar- hållet stoft, vilka hjälper till att absorbera det luft- flöde som alstras av rotorn. Den flersidiga formen hjäl- per också till att avlänka de luftströmmar som virvlar runt inuti krossen. De stillastående fickorna av kvar- hållet stoft kommer också att skydda den inre och yttre tratten från slitage.

Företrädesvis innefattar det andra matningsorganet vidare den övre ytan hos en ring, som är fäst på den inre sidan av väggen hos nämnda hus för att skilja fördel- ningsväggsektionen från stötväggsektionen. Ringen åstad- kommer en bas för fördelningsväggsektionen och förhindrar att något material från stötväggsektionen studsar upp till fördelningsväggsektionen. Material från fördelnings- väggsektionen kommer även att förhindras från att komma in i stötväggsektionen på platser där det inte är önskat. Ãtskiljandet av fördelningsväggsektionen från stötvägg- sektionen gör således krossningen mer effektiv och mins- kar slitaget på krossens invändiga delar.

Företrädesvis innefattar det andra matningsorganet dessutom åtminstone en vertikal uppsamlingsplatta, som sträcker sig radiellt med avseende på rotorn, varvid uppsamlingsplattan är fäst på den övre ytan av ringen vid ett sådant läge att en del av det andra flödet av mate- rial som matas mot fördelningsväggsektionen i nämnda första steg kommer att ackumuleras mot uppsamlingsplattan för att bilda en backsluttning av material, varvid backsluttningen har en lutning som är väsentligen tangen- tiell i förhållande till rotorn i syfte att ge, i ett 10 15 20 25 30 35 523 437 6 andra steg, den återstående delen av det andra flödet av material en väsentligen tangentiell rörelsekomponent i förhällande till rotorn dà det när banan för det första flödet av material. Den bildade backsluttningen kommer att skydda de invändiga delarna, inklusive uppsamlings- plattan och den övre ytan hos ringen frän slitage. Back- sluttningen kommer också att ge det andra flödet av mate- rial den önskade riktningen innan det andra flödet av material kommer in i stötväggsektionen.

Ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfin- ningen är att åstadkomma ett sätt att krossa material, vilket förbättrar utnyttjandet av den energi som tillförs under krossningen.

Detta syfte àstadkommes med hjälp av ett sätt enligt ingressen och kännetecknas av att det andra flödet av material matas i en riktning som har en väsentligen tan- sà att det andra flödet av material kommer att ha en väsentligen gentiell komponent i förhållande till rotorn, tangentiell rörelsekomponent i förhållande till rotorn då det när banan för det första flödet av material. Sättet enligt uppfinningen gör det möjligt att leda det andra flödet av material mot positioner som är attraktiva för sammanstötning och bort fràn invändiga strukturer såsom krossens invändiga balkar. Således förbättras krossverkan och utnyttjandet av krossenergin och minskas slitaget in- uti krossen. av material in intill stöt- det andra flö- Företrädesvis matas det andra flödet i banan för det första flödet av material väggsektionen. En fördel med detta är att efter att det det av material kommer att, har träffats av det första flödet av material, stöta emot stötväggsektio- nen. Sàledes kommer det andra flödet av material att krossas mot stötväggsektionen och det kommer också att utsättas för ytterligare träffar av det första flödet av material. Kvarhàllningstiden för det andra flödet av material pà stötväggsektionen kommer sàledes att ökas.

Detta är en stor fördel i förhållande till krossar enligt .now-a o »go-ao 10 15 20 25 30 35 523 437 7 känd teknik där ett andra flöde av material slumpmässigt faller fritt mellan rotorn och krossväggen. Detta slump- mässiga fallande hos krossarna enligt känd teknik resul- terar i att en betydande del av ett andra flöde av mate- rial aldrig kommer att träffas av det första flödet av material. Det slumpmässigt fallande andra flödet av mate- rial i krossar enligt känd teknik kommer ocksà att av- länka det första flödet av material vilket reducerar eller eliminerar krossningen mot krossväggen. En annan fördel med den föreliggande uppfinningen är att risken att det andra flödet av material oavsiktligt stöter emot rotorn minskas. Även risken att det första flödet av material oavsiktligt studsar tillbaka mot rotorn eller andra invändiga strukturer efter att ha träffat det andra flödet av material minskas. Således minskas slitaget på krossen och pà rotorn i synnerhet.

Företrädesvis matas det andra flödet av material fràn en position intill rotorns axel mot en vägg hos huset i en riktning som har en väsentlig tangentiell komponent i förhållande till rotorn. Den centrala mat- ningen av materialet gör det möjligt att mata i en posi- tion och att sedan dela upp flödet av material i ett första flöde av material och ett andra flöde av material.

Matningen mot väggen Ökar chansen att det andra flödet av material placeras i en position som är lämplig för bästa krossningsprestanda. I synnerhet förbättras chansen att det andra flödet av material när banan för det första flödet av material intill stötväggen.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer härefter att beskrivas i närmare detalj och med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig 1 är en tredimensionell sektionsvy och visar en rotor för en VSI-kross.

Fig 2 är en tredimensionell vy och visar rotorn i fig 1 med den övre skivan borttagen.

Fig 3 visar vyn i fig 2 sett ovanifràn i ett två- dimensionellt perspektiv. 10 15 20 25 30 35 sz: 42.7 8 Fig 4 är en tredimensionell vy, delvis i sektion, och visar en vertikalaxelstötkross.

Fig 5 är en sektionsvy och visar krossen i fig 4.

Fig 6 är en schematisk sektionsvy och visar uppbygg- naden av en bädd av kvarhàllet material mot en stötvägg- sektion.

Fig 7 är en sektionsvy tagen längs linjen VII-VII i fig 5.

Fig 8 är en tredimensionell vy, delvis i sektion, och visar banan för det andra flödet av material hos ver- tikalaxelstötkrossen.

Fig 9 är en toppvy, delvis i sektion, och visar banan för det andra flödet av material hos vertikalaxel- stötkrossen.

Fig 10 är en sidovy som visar en riktningsarm i detalj.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen Fig 1 visar en rotor 1 för användning i en VSI- kross. Rotorn 1 har ett tak i form av en övre skiva 2, som har en toppslitplatta 3, och ett golv i form av en nedre skiva 4. Den nedre skivan 4 har ett nav 6, som är fastsvetsat på skivan 4. Navet 6 är avsett att anslutas till en axel (ej visad) som kan rotera rotorn 1 inuti huset hos en VSI-kross.

Den övre skivan 2 har en central öppning 8 genom vilken material, som ska krossas, kan matas in i rotorn 1. Den övre skivan 2 skyddas fràn slitage av övre slit- plåtar 10 och 12. Den övre skivan 2 skyddas frän sten- block som stöter mot rotorn 1 ovanifràn av toppslit- plattan 3. Sàsom bättre visas i fig 2 skyddas den nedre skivan 4 fràn slitage av tre nedre slitplattor 14, 16 och 18.

De övre och nedre skivorna 2, 4 àtskiljs av och hàlls samman av en vertikal rotorvägg, som är uppdelad i tre väggsegment 20, 22 och 24. Spalterna mellan vägg- 10 15 20 25 30 35 523 437 av' *Ii 9 segmenten 20, 22, 24 definierar utflödesöppningar 26, 28, 30 genom vilka material kan kastas ut mot en husvägg.

Vid varje utflödesöppning 26, 28, 30 skyddas respek- tive väggsegment 20, 22, 24 fràn slitage av tre slit- spetsar 32, 34, 36, respektive väggsegment 20, 22, 24. som är placerade vid bakkanten av En fördelningsplatta 38 är fäst pà centrum av den nedre skivan 4. Fördelningsplattan 38 fördelar det mate- rial som matas via öppningen 8 i den övre skivan 2 och skyddar den undre skivan 4 från slitage och stötskador som orsakas av det material som matas via öppningen 8.

Under drift av rotorn l byggs en bädd 40 av material upp inuti rotorn mot var och en av de tre väggsegmenten 20, 22, 24. cerad intill väggsegmentet 20. Bädden 40, I fig 3 visas endast den bädd 40 som är pla- som består av material som har matats till rotorn l och som sedan har fångats inuti den, sträcker sig fràn en bakre stödplatta 42 till slitspetsarna 32, 34, 36. Bädden 40 skyddar vägg- segmentet 20 och slitspetsarna 32, 34, 36 fràn slitage och åstadkommer en riktig riktning för det utkastade materialet. Den streckade pilen A beskriver en typisk passage för ett stycke stenblock som matas till rotorn 1 via den centrala öppningen 8 och kastas ut via utflödes- öppningen 26. Pilen R indikerar rotationsriktningen för rotorn l under drift av VSI-krossen.

Varje väggsegment 20, 22, 24 är försett med en kavi- tetsslitplatta 44, 46, 48, kavitetsslitplattdelar. Kavitetsslitplattorna 44, 46, 48 som var och en består av tre skyddar rotorn l och i synnerhet slitspetsarna 32, 34, 36 fràn material som studsar tillbaka fràn husväggen och fràn utkastat material och luftburet fint stoft som snurrar runt rotorn l.

I fig 4 visas en vertikalaxelstötkross 50. Rotorn l är placerad inuti krossens 50 hus 52. Vid toppen av kros- sen 50 är ett matartrattorgan 54 placerat. Matartratt- organet 54 har en hexagonal inre tratt 56 och en hexa- gonal yttre tratt 58. Ett tak, som inte visas i fig 4, 10 15 20 25 30 35 523 437 lO tillsluter ett utrymme 60, som utformats mellan den inre tratten 56 och den yttre tratten 58, ovanifràn. Den inre tratten 56 lopp 62 är placerat pà en sida av den hexagonala inre tratten 56. lucka 64. Den flyttbara luckan 64 kan placeras i tre är försedd med sex utlopp 62, varvid varje ut- Varje utlopp 62 är försett med en flyttbar olika positioner på den inre tratten 56 i syfte att er- hålla en önskad öppen area för respektive utlopp 62. En ”L”-formig riktningsarm 66 är fäst mellan den inre trat- ten 56 och den yttre tratten 58 intill varje utlopp 62.

Under den inre tratten 56 är en central matningscylinder 68 placerad. Matningscylindern 68 är fäst pá insidan av husets 52 vägg 70 med hjälp av tre balkar av vilka endast balken 72 visas i fig 4.

En periferisk fördelningsväggsektion 74 är placerad pà samma nivà som matningscylindern 68. Under fördel- ningsväggsektionen 74 och pà samma nivå som rotorn l är en periferisk stötväggsektion 76 placerad. En kavitets- ring 78 àtskiljer fördelningsväggsektionen 74 fràn stöt- väggsektionen 76. Ett antal vertikala uppsamlingsplattor 80, vilka sträcker sig radiellt med avseende pà rotorn 1, är fästa pà den övre ytan 82 av ringen 78.

En bäddkvarhàllande ring 84 är placerad vid botten av krossen 50. Ett antal bäddstödplattor 86 är placerade mellan den bàddkvarhàllande ringen 84 och kavitetsringen 78. Ett spjällorgan 88, som delvis visas i fig 4, är pla- cerat mellan den inre tratten 56 och matningscylindern 68.

Fig 5 visar att spjàllorganet 88 styr ett glidspjäll 90, som är placerat vid botten 92 av den inre tratten 56.

Material som ska krossas matas till den inre tratten 56 i riktningen för pilen M. Taket 94 hindrar material från att falla direkt in i utrymmet 60 mellan den inre tratten 56 och den yttre tratten 58. Taket 94 hindrar också stoft från att strömma ut ur toppen av krossen 50. Öppnings- positionen för glidspjället 90 bestämmer den mängd av material som bildar ett första flöde av material M1 som 10 l5 20 25 30 35 523 437 ll kommer att nå rotorn 1 via ett inlopp 96 vid botten 92 av den inre tratten 56 och matningscylindern 68 i förhållan- de till den mängd av material som bildar ett andra flöde av material M2 som kommer att nå utrymmet 60 via utloppen 62.

Fig 6 visar hur rotorn 1, som roteras med hjälp av en icke visad axel som är ansluten till navet 6, kommer att accelerera det första flödet av material M1 mot stöt- väggsektionen 76. Strax efter att drift av krossen har startat kommer en del krossat material att ackumuleras mot stötväggsektionen 76 för bildande av en väggbädd 98 av kvarhàllet material, såsom visas i fig 6. Bäddstöd- plattorna 86, den bäddkvarhàllande ringen 84 och kavi- tetsringen 78 kommer att stödja bädden och åstadkomma en önskad form. Det första flödet av material M1 kommer att accelereras av rotorn 1 och stöta emot väggbädden 98 av kvarhàllet material. Därmed åstadkommes så kallad autogen krossning vid vilken det första flödet av material M1 krossas mot en väggbädd 98, som bildas av en del av det material som tidigare krossats.

Fig 7 visar, sett uppifrån, glidspjället 90 och in- loppet 96 vid botten 92 av den inre tratten 56. En in- spektionslucka 100 gör det möjligt att inspektera rotorn 1 och genomföra underhåll inuti krossen 50. I fig 7 har taket 94 delvis tagits bort för att synliggöra en fördel- Mellan två närbelägna riktningsarmar 66 har en stillastående aktig effekt av de flersidiga trattarna 56, 58. ficka 101 av ackumulerat material byggts upp under kross- drift. Den stillastående fickan 101, som bildats mellan de flersidiga trattarna 56 och 58, skyddar riktningsarmen 66, taket 94 och trattarna 56, det andra flödet av material M2. 58 mot slitage orsakat av Driften av krossen 50 kommer nu att beskrivas i när- mare detalj med hänvisning till fig 8-10. Såsom beskrivs med hänvisning till fig 5 delas matningen av material M upp i ett första flöde av material M1 och ett andra flöde av material M2. Det andra flödet av material M2 passerar - o a n ~ nu 10 15 20 25 30 35 523 437 12 ut genom utloppen 62 och landar pà riktningsarmarna 66.

Varje riktningsarm 66 har, såsom bäst visas i fig 10, ett vertikalt ben 102 och ett horisontellt ben 104. Vid en ände av det horisontella benet 104 har ett utspràng 106 fastsvetsats. Det andra flödet av material M2 kommer att inledningsvis bygga en backsluttning 108 av material pà riktningsarmen 66. När backsluttningen 108 väl är pà plats, efter få minuter av krossdrift, kommer det andra flödet av material M2 att rutscha pà backsluttningen 108 och därmed erhàlla en rörelse som har en väsentligen tan- gentiell komponent i förhållande till rotorn 1, vilket framgår av fig 8 och fig 9. Det andra flödet av material M2 kommer således i detta första steg att ledas mot för- delningsväggsektionen 74. Vid den plats pà fördelnings- väggsektionen 74 där det andra materialflödet skulle slà emot väggsektionen 74 är uppsamlingsplattan 80 placerad.

Under de första minuterna av krossdrift kommer det andra flödet av material M2 att bygga en andra backsluttning 110 av material mot uppsamlingsplattan 80 och den övre ytan 82 av kavitetsringen 78, vilket bäst visas i fig 8.

Efter att den andra backsluttningen 110 har etablerats kommer resten av det andra flödet av material M2 att, i ett andra steg, rutscha pà den andra backsluttningen 110.

Det andra materialflödet M2 kommer säledes, i detta andra steg, att erhàlla en rörelse som har en väsentligen tan- gentiell komponent i förhållande till rotorn 1. Det andra materialflödet M2 kommer sedan att fortsätta ned till en position intill stötväggsektionen 76. Intill stötvägg- sektionen 76 kommer det andra flödet av material M2, som har en rörelse med en väsentligen tangentiell komponent, att träffas av det första flödet av material M1, som kas- tas ut av rotorn. Dà det andra flödet av material M2 träffas av det första flödet av material M1 kommer det att tvingas mot väggbädden 98. Eftersom det andra flödet av material M2 matas intill stötväggsektionen 76 kommer det andra flödet av material M2 att landa pà väggbädden 98 antingen direkt eller efter att ha träffats av det n a Q o o o o; 10 15 20 25 30 35 523 437 n o u u . . q a n oc ø n ø n un 13 första flödet av material M1 och att utsättas för stötar av det första flödet av material M1 under en làng tids- period, varvid en effektiv krossning således uppnås. Det inses att, vilket tydligt illustreras i fig 6, den even- tuella del av det andra flödet av material M2 som oav- siktligt inte omedelbart träffas av det första flödet av material M1 också kommer att landa pà väggbädden 98 och därmed få flera chanser att träffas av det första flödet av material M1. Denna effekt ökas av det faktum att det andra flödet av material M2 ges en tangentiell rörelse- komponent av den andra backsluttningen 110 och således leds mot väggbädden 98. Således kommer den eventuella del av det andra flödet av material M2 som inte träffas av det första flödet av material M1 (såsom illustreras i fig 9) att i stället direkt stöta emot väggbädden 98 och att kvarhàllas där under en tid. Den ökade kvarhàllnings- tiden för det andra materialflödet M2 pà väggbädden 98 är särskilt viktig eftersom det första flödet av material M1 kommer att förefalla vara pulserat då det lämnar rotorn 1. Eftersom rotorn 1 roteras och det första flödet av material M1 kastas ut genom rotorns 1 tre utflödesöpp- ningar 26, 28, 30, kommer en given del av väggbädden 98 att träffas av det första flödet av material M1 tre gånger för varje varv av rotorn 1, dvs om rotorns varv per minut är 1500 kommer en given del av väggbädden 98 att träffas 3x1500 = 4500 gànger per minut. Den ökade uppehàllstiden för det andra flödet av material M2 pà väggbädden 98 säkerställer att det andra flödet av mate- rial M2 kommer att träffas av det första flödet av mate- rial M1 innan det lämnar krossen. Faktum är att det andra flödet av material M2 kommer att träffas många gånger av det första flödet av material M1, vilket säkerställer en effektiv krossning. Fig 8 visar dessutom att den invändi- ga balken 72 har en sàdan placering i förhållande till uppsamlingsplattan 80 att balken 72 inte träffas av det andra flödet av material M2. n . o o Q a ua 10 15 20 25 30 35 523 437 šfšfifä 14 Såsom indikeras med en streckad pil i fig 9 kommer rörelsen för det första flödet av material M1 att ha en väsentligen tangentiell komponent. Eftersom det andra flödet av material M2 har en rörelse med en väsentligen tangentiell komponent som har den motsatta riktningen kommer det första flödet av material M1 att stöta emot det andra flödet av material M2 i en frontalkollision, vilket ytterligare förbättrar krossningsverkan. Det fak- tum att de första och andra flödena av material M1, M2 färdas i motsatta riktningar innan de stöter emot var- andra åstadkommer en optimal initial stötenergi.

I fig 10 visas en annan viktig aspekt på riktnings- armen 66. Rotorns 1 rotation kommer att orsaka medryck- ning av stoftpartiklar. Partiklarna kommer att virvla längs rotorns 1 rotationsriktning, som visas med en streckad pil R i fig 10, och röra sig upp och ned i kros- sen 50. Det vertikala benet 102 hos riktningsarmen 66 och det horisontella benet 104, rotationsriktningen R, kommer dock att avlänka stoft- som pekar i riktningen för partiklarna och tvinga dem ned i krossen 50, såsom in- dikeras med en pil D i fig 10. Således kommer stoft- utsläppen från krossen 50 att bli väsentligt reducerade tack vare riktningsarmen 66. Den stillastående fickan 101 som byggts upp mot det vertikala benet 102 förbättrar av- länkningen av stoftpartiklarna och skyddar också det ver- tikala benet 102, taket 94, yttre tratten 58 inre trattens 56 och den yttre trattens 58 flersidiga den inre tratten 56 och den (ej visad i fig 10) från slitage. Den former kommer att tendera att sprida ut den luft som ro- terar inuti krossen. Den flersidiga formen hjälper så- ledes till att minska stoftutsläppen från krossen.

Det framgår av fig 9 att en mindre del av det andra flödet av material M2, som rutschar pà backsluttningen 108, kanske inte når fördelningsväggsektionen 74 och den andra backen 110. Denna mindre del av det andra flödet av material M2 kommer dock också att ha en rörelse med en väsentligen tangentiell komponent och kommer att ledas - - ø p uu 10 15 20 25 30 35 uu.- 523 437 15 direkt mot stötväggsektionen 76 där det träffas av det första flödet av material M1.

Det inses att mànga modifieringar av de ovan be- skrivna utföringsformerna är möjliga inom omfànget för de bifogade patentkraven.

Vid en alternativ utföringsform av uppfinningen an- vänds enbart backsluttningen 108. Vid en sàdan utförings- form leder den backsluttning 108 som bildats pà rikt- ningsarmen 66 det andra flödet av material M2 direkt mot stötväggsektionen 76 utan att gå via fördelningsväggsek- tionen, vilken kan undvaras i denna alternativa ut- föringsform. Det andra flödet av material M2, som således har en rörelse med en väsentligen tangentiell komponent, kommer att nå banan för det första flödet av material M1 intill stötväggsektionen 76 och utsättas för multipla träffar av det första flödet av material M1 vid väggbäd- den 98 precis som i den utföringsform som beskrivs ovan.

Vid ytterligare en annan utföringsform av uppfin- ningen används enbart backsluttningen 110. Vid en sàdan utföringsform släpps det andra flödet av material M2 ver- tikalt pà den övre ytan 82 av kavitetsringen 78. En upp- samlingsplatta 80 som är placerad på ytan 82 kommer att åstadkomma en bas för ackumuleringen av en backsluttning 110. kalt pà backsluttningen 110, kommer att rutscha pà back- Det andra flödet av material M2, som faller verti- sluttningen 110 och således erhålla en rörelse, som har en väsentligen tangentiell komponent i förhållande till rotorn 1. Det andra flödet av material M2 kommer sedan att beträda stötväggsektionen 76 och att krossas i enlig- het med vad som har beskrivits ovan.

Den inre och den yttre tratten kan i alternativa ut- föringsformer ha andra flersidiga former, såsom fyrkant, femkant etc. De inre och yttre trattarna kan också vara cirkulära. Den flersidiga formen är föredragen eftersom den gör tillverkning av utloppen och i synnerhet luckorna mycket enklare eftersom de kan göras plana. Den fler- nunnan 10 5 2 3 4 3 7 ._;; - - 16 sidiga formen reducerar också slitaget pà tratten och stoftutsläppet fràn krossen.

Vid en alternativ utföringsform kan det horisontella benet 104 hos riktningsarmen 66 ha en längd som är justerbar. Således kan längden av det horisontella benet justeras för att passa olika inmatade materialtyper och -storlekar. Längden av det horisontella benet kan också justeras för optimering av reduktionen av stoftutsläpp från krossen.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 ~ a ø e v. 523 437 uno u. 17 PATENTKRAV

1. Vertikalaxelstötkross avsedd för krossning av material, vilken kross (50) innefattar en rotor (1) för accelerering av ett första flöde av material (M1) som ska krossas, ett första matningsorgan (56, 90, 96) för vertikal matning av det första flödet av material (M1) till rotorn (1), ett hus (52), som innefattar en vägg (70) med en periferisk stötväggsektion (76) mot vilken det accelere- rade första flödet av material (M1) kan krossas, (54, 56, 62, 58, 66, 80, 74, (M2), ett andra matningsorgan 78, 82) för matning av ett andra flöde av material in i banan för det accelererade första (M1), som ska krossas, k ä n n e t e c k n a d av att det andra matningsorganet (54, 56, 62, 58, 66, 80, 74, 78, (66, 78, 80) för bildande av àtminstone en backsluttning (108, 110) pà vilken det flödet av material 82) innefattar organ andra flödet av material (M2) kan rutscha, varvid backsluttningen (108, 110) har en lutning, som är väsentligen tangentiell i förhållande till rotorn (1), för att det andra flödet av material (M2) ska ledas i en riktning, som har en väsentligen tangentiell komponent i förhållande till rotorn (1), så att det andra flödet av material (M2) kommer att ha en väsentligen tangentiell rörelsekomponent i förhållande till rotorn (1) då det när banan för det första flödet av material (M1). (52) vägg (70) innefattar en periferisk fördelningsväggsektion (74) (54, 56, 82) och är placerad ovanför (76), organet innefattar organ (54, 56, 62, 58, 66)

2. Kross enligt krav 1, vid vilken husets som bildar en del av det andra matningsorganet 62, 58, 66, 80, 74, 78, nämnda stötväggsektion varvid det andra matnings- för matning, i ett första steg, av det andra flödet av mate- (M2) vilken är anordnad att ta emot det andra flödet av rial i en riktning mot fördelningsväggsektionen (74), lO 15 20 25 30 35 nu :ung u o - . « .n 523 437 18 material (M2) (76).

3. Kross enligt krav 2, vid vilken nämnda organ (54, 56, 62, 58, 66) andra flödet av material och att leda det mot stötväggsektionen för matning, i ett första steg, av det (M2) fördelningsväggsektionen (74) (54), yttre tratt i en riktning mot innefattar ett matartratt- (56) som omger den inre tratten och en (se), har en gemensam vertikal axel som som innefattar en inre tratt (59), (56, 58) väsentligen sammanfaller med rotorns (1) (56) för att det andra flödet av material (56), komma in i ett utrymme (60), som utformats mellan den (56, 58), riktningsarm (66) är fäst i utrymmet (60) mellan nämnda (56, 58) (62) för underlättande av uppbyggnaden av en backsluttning (108) organ varvid nämnda trattar vertikala axel, varvid den inre tratten är försedd med åtminstone (62) som matas till den inre tratten ett utlopp (M2), ska kunna inre och den yttre tratten varvid en ”L”-formig trattar strax utanför nämnda utlopp av ackumulerat material, varvid backsluttningen (108) har en lutning som är tangentiell i förhållande till rotorn (1) i syfte att leda det andra flödet av material (M2) mot fördelningsväggsektionen (74).

4. Kross enligt krav 3, vid vilken den ”L”-formiga (66) (104), pekar i rotorns (1) sà att even- tuellt stoft (D) riktning som har en uppàtriktad komponent och en kompo- har ett horisontellt ben (R), som medbringas av rotorn (1) riktningsarmen som rotationsriktning i en nent som är tangentiell i förhållande till rotorn (1) kommer att hindras av ett vertikalt ben (102) hos (66).

5. Kross enligt krav 3 eller 4, vid vilken de inre riktningsarmen och yttre trattarna (56, 58) har en flersidig form sett uppifrän.

6. Kross enligt något av krav 2-5, vid vilken det andra matningsorganet dessutom innefattar den övre ytan (82) (78), husets (70) hos en ring som är fäst pà den inre sidan av (52) vägg för att skilja fördelnings- 10 15 20 25 30 35 523 437 u . n . Q o: I n » c s a n | | o ø n v! 19 (74) stötväggsektionen från den under denna placerade (76).

7. Kross enligt krav 6, vid vilken det andra mat- våggsektionen ningsorganet dessutom innefattar åtminstone en vertikal (80), seende på rotorn (1), varvid uppsamlingsplattan (80) är uppsamlingsplatta som sträcker sig radiellt med av- fäst på den övre ytan (82) av ringen (78) vid ett sådant läge att en del av det andra flödet av material (M2) som matas mot fördelningsväggsektionen (74) i nämnda första steg kommer att ackumuleras mot uppsamlingsplattan (80) för att bilda en backsluttning (110) backsluttningen (110) har en lutning som är väsentligen av material, varvid tangentiell i förhållande till rotorn (1) i syfte att ge det andra flödet av material (M2) en väsentligen tangentiell rörelsekomponent i förhållande till rotorn (1) då det når banan för det första flödet av material (M1).

8. Sätt att krossa material, vilket sätt innefattar stegen att (M1), som ska som roterar kring en vertikal mata ett första flöde av material krossas, till en rotor (1), axel, i nämnda rotor (1) accelerera nämnda första flöde av material (M1) mot en stötväggsektion (76) hos ett hus (52), som omger rotorn (1), mata ett andra flöde av material (M2), som ska kros- sas, in i banan för det accelererade första flödet av material (M1), av att (M2) ning som har en väsentligen tangentiell komponent i för- hållande till rotorn (1), så att det andra flödet av (M2) kommer att ha en väsentligen tangentiell rörelsekomponent i förhållande till rotorn (1) (M1). k ä n n e t e c k n a t det andra flödet av material matas i en rikt- material då det når banan för det första flödet av material 10 ø u e n nu 523 437 20

9. Sätt enligt krav 8, vid vilket det andra flödet (M2) matas in i banan för det första flödet (M1) (76).

10. Sätt enligt krav 8 eller 9, vid vilket det andra av material av material intill stötväggsektionen flödet av material (M2) matas fràn en position intill (70) (52) riktning som har en väsentligen tangentiell komponent i förhållande till rotorn (1). rotorns (1) axel mot en vägg hos huset i en