SE514880C2

SE514880C2 - Automatiserat system och förfarande för att behandla biologisk vätska

Info

Publication number: SE514880C2
Application number: SE9500080A
Authority: SE
Inventors: Eric J Krasnoff; Thomas J Bormann; Thomas C Gsell; Frank R Pascale; Vlado I Matkovich
Original assignee: Pall Corp
Priority date: 1992-07-13
Filing date: 1995-01-11
Publication date: 2001-05-07
Also published as: IT1270457B; CN1084426A; DE4393316T1; FR2696551B1; US5690815A; AT406638B; FI950128A; PL307164A1; US6106727A; JPH07509153A; US6322709B1; NL9320039A; GB9500617D0; AU674692B2; ATA904293A; GB2284909A; SE9500080D0; FR2696551A1; CA2140141A1; CH685922A5

Description

514 “8180 2 blodkomponenterna, t.ex. en lagringsbehållare, såsom en upp- samlingspåse. Detta kan leda till en försämring av blodkomponen- ternas kvalitet och minska deras lagringslivslängd. Vidare kan närvaron av luft eller gas i uppsamlingspåsen utgöra en risk- faktor för en patient som tillförs en blodkomponent.

Uppdelningen av blod i komponenter har ett väsentligt te- rapeutiskt och ekonomiskt värde och därför utsätts blodbankerna för ett extra tryck att öka komponentutbytet och minska kost- naderna per enhet behandlad biologisk fluid.

Med tanke på detta föreligger det ett växande behov av ett effektivt system och förfarande för att uppdela en biologisk vätska (t.ex. helblod) i dess beståndsdelar. Blodbankspersonal har försökt öka utbytet av blodkomponenter på en mängd sätt. En viss inbesparing genom att utbytet ökas kan emellertid kullkast- as av den ökade arbetskostnaden, om operatören av behandlings- systemet kontinuerligt och noggrant måste övervaka systemet för att öka utbytet.

En ökning av utbytet kan emellertid verka i motsatt rikt- ning. Exempelvis kan ett uttag av supernatant PRP från samlings- behållaren för att öka utbytet av blodplättar i uppsamlingspåsen medföra att röda celler passerar in i uppsamlingsbehållaren.

Eftersom röda celler inte är önskvärda, måste supernatant vätska kasseras eller omcentrifugeras, så att de röda cellerna kan skiljas från blodplättarna.

I enlighet därmed speglar de tidigare beskrivna förfaran- dena en allmänt otillfredsställande kompromiss mellan det tving- ande behovet att maximera utbytet på historiskt värdefulla blod- komponenter såsom PC, plasma och röda celler från helblodsprov samt att åstadkomma avlägsnande av leukocyter, samtidigt som kostnaderna och arbetet för detta skall minskas.

På grund av den höga kostnaden för och den begränsade tillgången på blodkomponenter torde en anordning, som innefattar ett poröst medium, som används för att avlägsna leukocyter från biologisk vätska, ge högsta möjliga komponentandel i det givna blodet och samtidigt, speciellt då det används i ett automatise- rat system, det skulle minska eller eliminera operatörsingrepp under behandlingen. En ideal anordning för att avlägsna leuko- cyter från en blodkomponent skulle vara billig, relativt liten och snabbt kunna behandla blodkomponenter, som erhållits från 514 'BBÛ 3 omkring en enhet eller flera med biologisk vätska (t.ex. donerat helblod). Då leukocytavlägsningsanordningen utnyttjas i ett automatiserat system, kan företrädesvis komponenterna avskiljas och leukocytbefrias på mindre än exempelvis omkring en timme.

Idealt skulle en automatisk behandling av blod med utnyttjande av denna anordning reducera leukocytinnehållet till lägsta möjliga nivå, samtidigt som utbytet av värdefull blodkomponent maximeras med en minimering av en dyrbar, komplicerad och ar- betskrävande insats från operatören som sköter systemet. Utbytet av blodkomponent skulle maximeras, samtidigt som en livskraftig och fysiologiskt aktiv komponent skulle avges - t.ex. genom att skador till följd av behandlingen minimeras och/eller genom att närvaron av luft eller gas minimeras.

Beskrivning I anordningarna och förfarandena enligt uppfinningen kan en biologisk vätska behandlas. Exempelvis kan en biologisk vätska föras från ett ställe till ett annat och/eller uppdelas i en eller flera komponenter eller fraktioner. Normalt förs en biologisk vätska genom ett poröst medium. Under dessa förhållan- den, innefattande uppdelning av biologisk vätska, såsom helblod, i en eller flera komponenter, utförs uppdelningen normalt inom omkring 6-8 timmar från den tidpunkt, då blodet tappats. Normalt förs den frånskilda komponenten genom ett poröst medium, såsom ett poröst leukocytavlägsningsmedium under denna tidsperiod.

Sålunda kan, i enlighet med uppfinningen, leukocyter avlägsnas genom ett lämpligt poröst medium, då biologisk vätska överförs från den påse, i vilken den inryms, varvid leukocytbefriad bio- logisk vätska kan samlas upp i en uppsamlingspåse utan eller med minimal insats från operatörens sida. I enlighet med uppfinning- en åstadkommes ett system, genom vilket en biologisk vätska, såsom helblod, automatiskt behandlas för att bilda någon önskad komponent eller fraktion, såsom blodplättsrikt plasma (PRP) samt PRC .

Förfaranden och system enligt uppfinningen kan även in- nefatta ett rödcellsbarriärmedium, som medger att en komponent i den biologiska fluiden kan passera, men bromsar upp eller t.o.m. stoppar strömning av rödcellsinnehållande fluid och hindrar att röda celler passerar till uppsamlingspåsen, så att behovet av kontinuerlig övervakning från en operatörs sida minimeras eller 514 8.80 4 t.o.m. elimineras, varvid effektivitetsgraden ökas vid uppdel- ning av biologisk vätska, såsom helblod eller PRP eller buffy coat, i en eller flera komponenter.

Följande definitioner används i samband med uppfinningen: (A) Blodprodukt eller biologisk vätska: avser vilken behandlad eller obehandlad vätska som helst som är anknuten till levande organismer, speciellt blod, innefattande helblod, varmt eller kallt blod samt lagrat eller färskt blod; behandlat blod, såsom blod upplöst i en fysiologisk lösning, innefattande men inte begränsad till saltlösning, näringslösning och/eller an- tikoagulerande lösningar; en eller flera blodkomponenter, såsom blodplättskoncentrat (PC), blodplättsrikt plasma (PRP), färsk frusen plasma (FFP), blodplättsfri plasma, blodplättsfattig plasma (PPP), plasma, plasmaderivat såsom kryoprecipitat, plas- mafraktionsprodukter, faktorkoncentrat; packade röda celler (PRC) eller buffy coat (PC); samt analoga blodprodukter från blod eller en blodkomponent eller utvunna från benmärg. Den biologiska vätskan kan innefatta leukocyter eller vara behandlad för att vara befriad från leukocyter. Blodprodukter eller biolo- gisk vätska används i denna beskrivning för de ovan beskrivna komponenterna och liknande blodprodukter eller biologiska väts- kor, som erhållits på annat sätt och med liknande egenskaper.

En “enhet” avser normalt mängden biologisk vätska från en givare eller den mängd som utvunnits av en enhet helblod. Den kan också avse den mängd som tappas vid ett enda blodgivartill- fälle. Normalt varierar volymen för en enhet, varvid mängden skiljer sig från patient till patient och från givartillfälle till givartillfälle. Flera enheter med vissa blodkomponenter, speciellt blodplättar och buffy coat, kan samlas eller kombine- ras, normalt genom att man kombinerar fyra eller flera enheter.

(B) Poröst medium: avser åtminstone en porös struktur, genom vilken en eller flera blodkomponenter eller biologiska vätskor passerar. Exempelvis avlägsnar det porösa PRC-mediet leukocyter från en rödcellsinnehållande lösning eller suspen- sion, t.ex. från packade röda celler; Det porösa blodplätts- eller PRP-mediet avser allmänt något av de media, som avlägsnar leukocyter från andra vätskor än PRC-fluider, t.ex. från BC, PRP eller från PC. Det röda cellbarriärmediet, som det används här, utgörs av ett poröst medium och som verkar för att avskilja den 511 8.8.0 5 sedimenterade rödcellsinnehållande blodkomponenten från den supernatanta rödcellsfria komponenten, så att den rödcellsfria komponenten kan utvinnas i en behållare utan att röda celler kommer in i behållaren, t.ex. när man avskiljer PRP från PRC.

Filterenhet avser i denna beskrivning ett poröst medium, som är anordnat i ett lämpligt hus. Lämpliga hus innefattar de som beskrivs i US-patenten nr 4 880 548, 4 925 572, 4 923 620, 5 100 564, 5 152 905 samt US-ansökan nr 07/846 587.

De porösa medierna lämpar sig att användas både ihop med vilken biologisk vätska som helst, som erhållits från donerat blod, innefattande vätska, som erhållits strax efter det att blod tappats, normalt inom 8 timmar, och ihop med lagrad biolo- gisk vätska. Det kan vara önskvärt att innefatta ett förfilter, t.ex. för att minska igensättning, speciellt då man filtrerar lagrad biologisk vätska.

Ett poröst medium kan vara förformat, flerskiktat och/el- ler behandlat för att förändra mediets yta. Om ett fibermedium används, kan fibrerna behandlas antingen före eller efter det att fibrerna formats. Företrädesvis modifieras fiberytorna innan fibrerna läggs upp, eftersom en mera sammanhållen, starkare produkt erhålls efter varmkomprimering för att bilda ett inte- gralt filterelement.

Det porösa mediet kan innefatta åtminstone endera av ett förfilterelement eller skikt samt ett filterelement eller skikt.

Det porösa mediet kan vidare innefatta åtminstone något element eller skikt för att ge stadga, bättre avrinning och/eller för- bättrade strömningsegenskaper, såsom mera likformig flödesför- delning.

Det porösa mediet kan vara utformat såsom ett plant ark, ett korrugerat ark, en väv eller ett membran. Det porösa mediet kan utgöras av ett djupfilter, ett enda skikt eller en komposit bestående av åtminstone två fiber- och/eller membranskikt. Före- trädesvis bildar det porösa mediet en presspassning med huset vid kanterna, då det är insatt i huset.

(C) Frånskiljningsmedium: Ett frånskiljningsmedium avser åtminstone ett poröst medium som kan frånskilja en komponent i en biologisk vätska från en annan komponent genom att den biolo- giska vätskan bringas att strömma genom eller tangentiellt rela- tivt det porösa mediet. Frånskiljningsmedierna enligt uppfin- 514 880 6 ningen lämpar sig för att föra åtminstone en komponent i blod- produkten eller den biologiska vätskan, speciellt plasma, genom dessa, men inga andra komponenter i blodprodukten eller den biologiska vätskan, i synnerhet inte blodplättar och/eller röda celler.

Frånskiljningsmediet kan vara förformat, flerskiktat och/eller behandlat för att förändra mediets yta. Om ett fiber- medium används, kan fibrerna behandlas antingen före eller efter det att fibrerna formats. Företrädesvis modifieras fiberytorna innan fibrerna formas, eftersom en mera sammanhängande, starkare produkt erhålls efter varmpressning för att forma ett integralt filterelement.

Frånskiljningsmediet kan vara utformat på vilket lämpligt sätt som helst, såsom ett plant ark, ett korrugerat ark, en väv, hålfibrer eller ett membran. Frånskiljningsmediet kan utgöras av ett djupfilter, ett enkelskikt eller en komposit bestående av åtminstone två fiber- och/eller membranskikt.

Kort ritningsbeskrivning Fig. 1 är en utföringsform av ett biologiskt vätskebehand- lingssystem enligt uppfinningen.

Fig. 2 är en annan utföringsform av ett biologiskt vätske- behandlingssystem enligt uppfinningen.

Fig. 3 är ett valfritt segment i den biologiska vätskebe- handlingsenheten, vilket innefattar ett frånskiljningsmedium.

Fig. 4 är ett valfritt segment i den biologiska vätske- behandlingsenheten, vilket innefattar ett gasinlopp och ett gasutlopp.

Fig. 5 är ett flödesdiagram på ett startsekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 6 är ett flödesdiagram på ett andra sekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 7 är ett flödesdiagram på ett tredje sekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 8 är ett flödesdiagram på en valfri flödningssekvens.

Fig. 9 är ett flödesdiagram på ett sekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 10 är ett flödesdiagram på en valfri luftningssekvens enligt uppfinningen. 514 3 80 7 Fig. 11 är ett flödesdiagram på ett sekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 12 är en perspektivvy på en första utföringsform av en differentialtrycksalstrare att användas med utföringsformerna av ett biologiskt vätskebehandlingssystem enligt uppfinningen.

Fig. 13 är en perspektivvy på en andra utföringsform av differentialtrycksalstraren enligt uppfinningen.

Fig. 14 är en delvis snittad sidovy av en tredje ut- föringsform av differentialtrycksalstraren enligt uppfinningen.

Fig. 15 är en delvis snittad sidovy av den i fig. 14 visade tredje utföringsformen av differentialtrycksalstraren.

Fig. 16 är en vy från ovan på den tredje utföringsformen av den i fig. 14 visade differentialtrycksalstraren.

Fig. 17 är en vy framifrån på en utföringsform på ett biologiskt vätskebehandlingssystem enligt uppfinningen.

Fig. 18 är ett blockschema på en utföringsform av det biologiska vätskebehandlingssystemet enligt uppfinningen.

Fig. 19 är ett flödesdiagram på ett sekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 20 är ett flödesdiagram på ett sekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 21 är ett flödesdiagram på ett sekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 22 är ett flödesdiagram på ett sekvensexempel enligt uppfinningen.

Fig. 23 är ett blockschema på en utföringsform av en del av det biologiska vätskebehandlingssystemet enligt uppfinningen.

Fig. 24 är en delvis snittad vy på en fjärde utföringsform av en tryckdifferentialalstrare enligt uppfinningen.

Fig. 25 är en vy på den i fig. 24 visade fjärde utförings- formen.

Fig. 26 är en vy över en motormontering i den i fig. 24 visade fjärde utföringsformen.

Fig. 27 är en vy på ett tryckblock och en tryckarm i den i fig. 24 visade fjärde utföringsformen.

Fig. 28 är en delvis snittad vy på en föredragen ut- föringsform av en tryckdifferentialalstrare enligt uppfinningen.

Fig. 29 är en vy från ovan på den i fig. 28 visade före- dragna utföringsformen. 514 880 8 Fig. 30 är en delvis snittad vy på den föredragna ut- föringsformen av tryckdifferentialalstraren, sammankopplad med en del i en reglerenhet.

Fig. 31 är en annan utföringsform på ett biologiskt väts- kebehandlingssystem enligt uppfinningen.

Fig. 32 är en vy på en utföringsform av en reverserad tryckdifferentialalstrare enligt uppfinningen.

Sätt att genomföra uppfinningen Föreliggande uppfinning innefattar ett biologiskt vätske- behandlingssystem innefattande en tryckdifferentialalstrare; en biologisk vätskebehandlingsenhet, innefattande en första be- hållare, såsom en samlingsbehållare, som är funktionsmässigt för bunden med tryckdifferentialalstraren, en andra behållare i fluidförbindelse med samlingsbehållaren samt ett mellan sam- lingsbehållaren och den andra behållaren insatt poröst medium; samt ett automatiskt reglerarrangemang sammankopplat med åt- minstone endera av tryckdifferentialalstraren eller den biolo- giska vätskebehandlingsenheten för att reglera flödet mellan samlingsbehållaren och den andra behållaren.

I en föredragen utföringsform innefattar den biologiska vätskebehandlingsenheten ett första poröst medium, vilket in- nefattar åtminstone endera av ett leukocytavlägsningsmedium, ett rödcellsbarriärmedium eller ett kombinerat leukocytavlägsnings- rödcellsbarriärmedium; och/eller ett andra poröst medium, vilket kan utgöras av ett leukocytavlägsningsmedium, vilket valfritt kan innefatta ett mikroaggregatfilterelement och/eller ett gel- förfilterelement.

Uppfinningen innefattar även ett förfarande för att auto- matiskt behandla en biologisk vätska, innefattande att en biolo- gisk vätska trycks ut från en första behållare till åtminstone ett poröst medium, såsom ett leukocytavlägsningsmedium, ett rödcellsbarriärmedium, ett rödcellsbarriärleukocytmedium samt ett frånskiljningsmedium. Förfarandet kan även innefatta att vätskan behandlas i ytterligare behållare, strömningsbanor och porösa medier och systemet kan vara utformat att behandla mer än en enskild enhet samtidigt.

Företrädesvis innefattar förfarandet att en biologisk vätska trycks ut från en första behållare till ett första poröst medium, vilket innefattar ett rödcellsbarriärmedium; och att en 51; aan 9 biologisk vätska trycks ut från den första behållaren till ett andra poröst medium.

Uppfinningen innefattar ett förfarande för att automatiskt behandla en biologisk vätska, innefattande: a) att en behållare med biologisk vätska anbringas i en sluten kammare hos en differentialtrycksalstrare; b) att en signal matas från ett automatiserat regler- arrangemang till differentialtrycksalstraren; och c) att som svar på signalen trycket i kammaren ändras för att åstadkomma vätskeströmning in i eller ut från behållaren.

Uppfinningen innefattar även ett förfarande för att auto- matiskt behandla en biologisk vätska, innefattande: a) att en behållare med biologisk vätska anbringas i en sluten kammare i en differentialtrycksalstrare; b) att en signal matas från ett automatiserat regler- arrangemang till differentialtrycksalstraren; samt c) att som svar på signalen trycket i kammaren ändras för att åstadkomma vätskeströmning in i eller ut från behållaren.

Ett förfarande enligt uppfinningen innefattar automatisk behandling av en biologisk vätska, innefattande: a) att bringa en första del av en biologisk vätska att strömma i en första vätskeströmningsbana till åtminstone endera av ett poröst 1eukocytavlägsningsmedium, ett rödcellsbarriär- medium eller ett kombinerat leukocytavlägsnings-rödcellsbarriär- medium; b) att alstra en signal som anger att den första delen av den biologiska vätskan och en andra del skilts från varandra, att signalen matas till ett automatiserat reglerarrangemang; samt c) att, som svar på signalen, avbryta flödet genom den första vätskeströmningsbanan.

Ett förfarande för att behandla en biologisk vätska enligt uppfinningen innefattar att en biologisk vätska uppdelas i en supernatant del och en sedimenterad del; och att åtminstone antingen den supernatanta delen eller den sedimenterade delen förs genom åtminstone ett poröst medium, varvid nämnda genomfö- ring innefattar att strömningen av delarna startas, övervakas och avslutas genom ett automatiserat reglerarrangemang. 514 880 10 Uppfinningen inrymmer även ett förfarande för att auto- matiskt behandla en biologisk vätska, som är uppdelad till att bilda ett supernatant skikt och ett sedimenterat skikt, innefat- tande att det supernatanta skiktet i den uppdelade biologiska vätskan förs genom ett första poröst medium, varvid det första porösa mediet innefattar åtminstone endera av ett leukocytav- lägsningsmedium, ett rödcellsbarriärmedium eller ett kombinerat leukocytavlägsnings-rödcellsbarriärmedium; och att det sedimen- terade skiktet i den uppdelade biologiska vätskan förs genom ett andra poröst medium, varvid det andra porösa mediet innefattar ett leukocytavlägsningsmedium.

Uppfinningen kan även inbegripa att den biologiska vätskan delas upp i tre skikt - de ovan angivna supernatanta och sedi- menterade skikten samt ett mellanliggande skikt. I utförings- formerna av uppfinningen där ett mellanliggande skikt eller zon bildas, kan det mellanliggande skiktet eller zonen, normalt buffy coat, behandlas ytterligare till ett andra supernatant skikt och ett andra sedimenterat skikt. Det andra supernatanta skiktet kan därefter föras genom ett tredje poröst medium, inne- fattande åtminstone endera av ett leukocytavlägsningsmedium, ett rödcellsbarriärmedium eller ett kombinerat leukocytavlägsnings- rödcellsbarriärmedium. Det andra sedimenterade skiktet kan föras genom ett fjärde poröst medium, innefattande ett leukocytav- lägsningsmedium.

Exempel på automatiserade biologiska vätskeuppsamlings- och -behandlingssystem visas i fig. 1, 2, 17, 18, 23 och 31. Ett system enligt uppfinningen kan innefatta en tryckdifferential- alstrare 51, t.ex. ett utpressningsorgan eller liknande, som lämpar sig för att åstadkomma fluidströmning från en behållare såsom en samlingsbehållare 11 till andra delar i systemet eller att åstadkomma strömning från andra delar i systemet till sam- lingsbehållaren 11. Tryckdifferentialalstraren är driftsmässigt förbunden med en biologisk vätskebehandlingsenhet, varav ett exempel visas vid 10 i fig. 1. _ De enskilda delarna, vilka bildar en biologisk vätske- behandlingsenhet 10, kan variera alltefter den tänkta använd- ningen. I de visade utföringsformerna kan den biologiska vätske- behandlingsenheten 10 innefatta en första behållare eller sam- lingspåse 11; en nål 1 eller liknande att föras in eller 51.4 880 11 anslutas till givaren; en rödcellsbarriärenhet 12; en första leukocytavlägsningsenhet 13, som företrädesvis lämpar sig för att avlägsna leukocyter från en blodplättsinnehållande lösning eller suspension, t.ex. PRP; en andra behållare (t.ex. en första uppsamlingspåse) 41, som exempelvis lämpar sig för att ta emot och/eller lagra en blodplättsinnehållande lösning eller suspen- sion; en valfri fjärde behållare (t.ex. en tredje uppsamlingspå- se) 42, som exempelvis lämpar sig för att ta emot och/eller lagra blodplättskoncentrat eller plasma; en andra leukocytav- lägsningsenhet 17, som företrädesvis lämpar sig för att avlägsna leukocyter från en rödcellsinnehållande lösning eller suspen- sion, t.ex. PRC; samt en tredje behållare (t.ex. en andra upp- samlingspåse) 18, som lämpar sig för att ta emot och/eller lagra en rödcellsinnehållande lösning; samt åtminstone en strömnings- regleringsanordning 61, 62, 63, 64. I andra utföringsformer, exempelvis de som visas i fig. 3 och 31, kan den biologiska vätskeenheten 10 innefatta en frånskiljningsenhet 81, företrä- desvis en frånskiljningsanordning som inte är en centrifug. Den biologiska vätskebehandlingsenheten 10 kan innefatta åtminstone ett gasregleringselement, såsom ett gasinlopp 99, 74, samt ett gasutlopp 98, 73, 74, vilket finns exemplifierat i fig. 1, 3 och 4.

Var och en av enheterna eller behållarna kan stå i fluid- förbindelse med varandra via ledningar 20, 21, 25, 26, 27 eller 28. En förslutning, ventil, klämma, nypa eller överföringsgren- förslutning eller kanyl kan även finnas i eller på rörsystemet eller i samlings- och/eller uppsamlingspåsarna. I enlighet med föreliggande uppfinning kan enheterna, behållarna, strömnings- regleranordningarna, gasreglerelementen och ledningarna i förväg vara anslutna till varandra på ett slutet sterilt sätt eller kan systemets segment vara sterilt anordnade i ett slutet system.

I enlighet med föreliggande uppfinning kan behandlingen av en biologisk vätska genom systemet automatiseras genom att ett automatiserat reglerarrangemang kopplas ihop med den biologiska vätskebehandlingsenheten 10 och/eller med tryckdifferentialalst- raren 51. De enskilda delarna, vilka bildar ett automatiserat reglerarrangemang kan variera alltefter den tänkta användningen.

I de visade utföringsformerna kan det automatiserade regler- arrangemanget innefatta en reglerenhet 50, normalt en mikroda- 514 880 12 tor, samt en eller flera sensorer och den kan vara kopplad till åtminstone någon av tryckdifferentialalstraren 51 och den biolo- giska vätskebehandlingsenheten 10 för att reglera strömningen mellan den första behållaren 11 och en ytterligare behållare 41 och/eller 18.

Var och en av komponenterna i enheten kommer nu att be- skrivas mera detaljerat i det följande.

Den biologiska vätskan fås att förflytta sig genom sys- temet genom att en tryckdifferential upprätthålls mellan den behållare, som innehåller den biologiska vätskan, t.ex. sam- lingsbehållaren, och målet för den biologiska vätskan (t.ex. en behållare såsom en uppsamlingspåse). Exempel på medel för att åstadkomma denna tryckdifferential kan utgöras av ett mekaniskt element, såsom en platta, som anligger direkt mot samlingsbe- hållaren, ett utpressningsorgan, såsom ett mekaniskt, pneuma- tiskt eller hydrauliskt utpressningsorgan, tyngdkraften eller att tryck anbringas mot samlingspåsen för hand eller med en tryckmanschett, eller genom att den andra behållaren (t.ex. uppsamlingspåsen) anbringas i en kammare (t.ex. en vakuumkamma- re) vilken åstadkommer en tryckdifferential mellan samlingspåsen och den andra behållaren eller med hjälp av en pump, såsom en i ledningen anordnad pump.

I enlighet med uppfinningen kan utpressningsorgan, vilka alstrar ett i huvudsak likformigt tryck mot hela samlingspåsen utnyttjas. Utpressningsorgan, vilka skakar eller rör om den biologiska vätskan innefattas även och utpressningsorgan, vilka kan vridas kring en axel, t.ex. så att den övre fyllningsled- ningen blir en nedre utloppsledning. Alternativt kan samlings- behållaren vridas kring sin horisontella axel för att ändra det relativa läget för utloppsledningen.

Ett exempel på tryckdifferentialalstrare kan innefatta ett hus, vilken bildar en kammare som lämpar sig för att sätta in en behållare i denna. Huset eller kammaren kan stå i fluidförbin- delse med en tryckregleringsmekanism, som lämpar sig för att variera det vätsketryck som anbringas mot den i kammaren befint- liga behållarens utsida. I en föredragen utföringsform innefat- tar tryckdifferentialalstraren ett slutet hus, som bildar en kammare, så att trycket i kammaren kan ökas eller minskas vä- sentligen jämnt mot behållarens hela utsida. 514 880 13 Tryckdifferentialalstraren kan även vara utformad för att förhindra att behållaren förvrängs och för att åstadkomma lik- formig och fullständig utpressning av fluiden från behållaren.

Tryckdifferentialalstraren kan även vara anordnad att blanda om innehållet i behållaren, t.ex. PRC och en tillsats eller en konserverande lösning.

Den biologiska vätskebehandlingsenheten kan innefatta vilket antal och vilka kombinationer av enheter, porösa media, strömningsregleranordningar, gasreglerelement, behållare och sammanbindande ledningar som helst. Fackmannen torde inse att uppfinningen som den beskrivs här kan omformas i olika kombina- tioner. Exempel på biologiska vätskebehandlingsenheter visas i US-patentet 4 100 564 samt PCT-publikationen WO 92/07656.

I enlighet med uppfinningen kan ledningarna, enheterna, de porösa medierna, gasreglerelementen, behållarna och strömnings- regleranordningarna, vilka bildar en biologisk vätskebehand- lingsenhet arrangeras för att bilda olika strömningsbanor för biologisk vätska och/eller gas. Exempelvis, då helblod behand- las, kan PRP strömma i en första strömningsbana, t.ex. genom en rödcellsbarriärenhet (om det finns någon), en enhet för att avlägsna leukocyter från PRP och in i en uppsamlingspåse (t.ex. en andra behållare). På samma sätt kan PRC strömma i en andra strömningsbana, t.ex. genom enheten för att avlägsna leukocyter från PRC och in i en uppsamlingspåse (t.ex. en tredje behålla- re). Eftersom det kan finnas av varandra oberoende strömnings- banor, vilket innefattas inom ramen för föreliggande uppfinning, kan skilda biologiska vätskor (t.ex. PRP och PRC) strömma samti- digt eller efter varandra genom den biologiska vätskebehand- lingsenheten.

Behållarna och ledningarna, som används i den biologiska vätskebehandlingsenheten, kan vara tillverkade i vilket material som helst, som är kompatibelt med en biologisk vätska och gas, såsom helblod eller en blodkomponent. Föredragna utföringsformer kan vara i stånd att tåla centrifugering och en steriliserings- miljö. En stor mängd dylika behållare är redan kända inom tekni- ken. Exempelvis är blodsamlings- och uppsamlingspåsar normalt gjorda av mjukgjord polyvinylklorid, t.ex. PVC, som mjukgjorts med dioktylftalat, dietylhexylftalat eller trioktyltrimellitat.

Påsarna kan även formas i polyolefin, polyuretan, polyester och 514 880 14 polykarbonat.

Ledningen kan vara vilket rör eller organ som helst, som ger fluidförbindelse mellan behållarna, och den är normalt tillverkad i samma flexibla material som används i behållaren, företrädesvis mjukgjord PVC. Ledningen kan vara utformad för att passa ihop med ett automatiskt förslutningssystem. Föreliggande uppfinning skall inte begränsas av det materialslag som används för att konstruera behållarna eller ledningarna, vilka samman- binder behållarna.

Behållarna och/eller ledningarna kan modifieras alltefter tänkt användning. Exempelvis kan behållarna innefatta åtminstone en inre kanal för att tillåta vätska att strömma till eller från ett visst avsnitt i behållaren i närheten av kanalen. Behållaren och/eller ledningen kan vara segmenterad, uppdelad i fack och/- eller förstorad, normalt för att åstadkomma avskiljning av en del av den biologiska vätskan, t.ex. för provtagning.

Ledningen kan gå in i behållaren. Det finns ett antal rör, som ger fluidförbindelse med en enskild behållare och rören kan vara anordnade på ett antal sätt. Exempelvis kan det finnas minst två rör anordnade vid överdelen på en samlingspåse eller vid botten på påsen eller kan det finnas ett rör i varje ände på påsen eller kan det gå ett rör från ett mellanliggande avsnitt på påsen. Inom ramen för föreliggande uppfinning innefattas behållare med ett enda inlopps- och/eller utloppsrör (övre och nedre); två inlopps- och/eller utloppsrör (övre, nedre samt båda); tre rör (övre, nedre och/eller mellanliggande) och varia- tioner på vilken som helst av dessa utformningar. Inom ramen för föreliggande uppfinning innefattas även användning av åtminstone en klämma förbunden med en behållare för att fysiskt avskilja ett skikt inuti behållaren från ett annat skikt.

En strömningsregleranordning, såsom en förslutning, ven- til, klämma, nypa, rulle, överföringsgrenförslutning eller lik- nande finns normalt anordnad i eller på ledningarna och/eller behållarna. I enlighet med uppfinningen kan en strömningsregler- anordning vara anordnad på eller i samtliga eller någon av ledningarna och/eller behållarna för att underlätta en önskad funktion, dvs. åstadkomma en önskad flödesbana för den biologis- ka vätskan eller gasen. Företrädesvis kan strömningsregleranord- ningen regleras, t.ex. öppnas eller stängas, som svar på det 5,14 880 15 automatiserade reglerarrangemanget. Föreliggande uppfinning skall inte begränsas av antalet, placeringen eller användningen av dylika strömningsregleranordningar.

De porösa medierna för att avlägsna leukocyter från en biologisk vätska kan även utgöras av vilka medier som helst, som verksamt avlägsnar leukocyter utan att utöva någon skadlig ef- fekt på den biologiska vätska, som passerar igenom. I en ut- föringsform av uppfinningen kan ett poröst medium att användas ihop med en biologisk vätska, såsom ett skikt, som inte inne- håller några röda celler (t.ex. PRP), innefatta ett i US-paten- tet 4 880 548 beskrivet medium. I en föredragen utföringsform av uppfinningen kan ett poröst medium att användas ihop med en biologisk vätska, såsom ett rödcellsinnehållande skikt (t.ex.

PRC), innefatta den typ av medier, som beskrivs i US-patenten 4 925 572 och 4 923 620 liksom i brittiska patentansökan nr GB-A-2 231 282.

I enlighet med uppfinningen kan ledningarna, filteren- heterna, de porösa medierna och behållarna vara anordnade alltef ter den tänkta användningen. Exempelvis, såsom visas i fig. 17, kan uppsamlingspåsarna 18, 41 och 42 vila på en flödesmätare 72.

I andra utföringsformer (icke visade) kan åtminstone ett bäror- gan, innefattande, men icke begränsat till detta, en bricka, en skål, en hållare, en krok samt en kammare, användas för att bära upp eller hålla åtminstone en behållarpåse i önskat läge och/el- ler på önskad plats. Exempelvis kan bärorganet hålla fast upp- samlingspåsen i ett upp- och nedvänt eller rättvänt läge och/el- ler på en annan nivå än samlingspåsen 11. Bärorganet kan även vara lämpat för att väga åtminstone en behållare.

Ett rödcellsbarriärmedium enligt föreliggande uppfinning innefattar ett poröst medium, som medger att en biologisk vätska som inte innehåller några röda celler, såsom en suspension av blodplättar och plasma, kan avskiljas från en rödcellsinnehål- lande biologisk vätska. Rödcellsbarriärmediet hindrar att den rödcellsinnehållande biologiska vätskan kommer in i en behålla- re, såsom en uppsamlingspåse eller en upptagningsbehållare nedströms barriärmediet. Rödcellsbarriärmediet medger vätska som inte innehåller några röda celler att passera men bromsar mar- kant upp eller avbryter verksamt den biologiska vätskans ström- ning, då den rödcellsinnehållande fluiden närmar sig 514 880 16 barriärmediet. I enlighet därmed kan en supernatant vätska, som inte innehåller några röda celler, såsom en blodplättssuspen- sion, skiljas av från en sedimenterad rödcellsinnehållande vätska genom att blodplättssuspensionen förs genom ett rödcells- barriärmedium. I enlighet därmed kan en supernatant vätska, som inte innehåller några röda celler, såsom en blodplättssuspen- sion, avskiljas från en sedimenterad rödcellsinnehållande vätska genom att blodplättssuspensionen förs genom rödcellsbarriärme- diet. Exempelvis kan rödcellsbarriärmediet medge att en blod- plättsinnehållande fluid passerar men tvärt stoppa strömningen då röda blodceller blockerar mediet.

Genom att bromsa upp den biologiska vätskans strömning möjliggör barriärmediet för operatören eller det automatiserade reglerarrangemanget att manuellt stoppa flödet för att förhindra att den rödcellsinnehållande biologiska fluiden kommer in i en behållare, såsom en uppsamlingspåse eller en upptagningsbehålla- re nedströms barriärmediet. Denna utföringsform av uppfinningen gör att operatören eller att det automatiserade reglerarrange- manget får mer tid att ingripa och stoppa flödet. Exempelvis kan en supernatant blodplättsinnehållande fluid strömma genom röd- cellsbarriärmediet med en starthastighet på omkring 15 ml/min, men strömningen kan gå ned till omkring 5 ml/min då en sedimen- terad rödcellsinnehållande vätska närmar sig mediet. En minsk- ning av strömningen, t.ex. en 33%-ig minskning, kan ge operatö- ren tillräcklig tid för att stoppa flödet i rätt ögonblick.

Under vissa omständigheter, t.ex. då blodplättsinnehållande vätska pressas ut från ett flertal skilda påsar ungefär samti- digt, möjliggör denna minskning av flödet att operatören kan behandla ett större antal behållare mera effektivt.

En huvudfunktion för rödcellsbarriärmediet är att avskilja en rödcellsinnehållande fraktion biologisk vätska från en frak- tion som inte innehåller några röda celler. Rödcellsbarriärme- diet kan fungera som en automatisk “Ventil” genom att bromsa upp eller t.o.m. stoppa strömningen av rödcellsinnehållande biolo- gisk vätska. I vissa utföringsformer kan den automatiska ventil- funktionen snabbt och ögonblickligen stoppa flödet av rödcells- innehållande biologisk vätska, så att kravet att operatören skall övervaka detta steg elimineras.

Den ventilliknande effekten kan inte riktigt förklaras, men det antas att strömningen bromsas upp eller avbryts till 51 4 886 17 följd av aggregation i eller på mediet av en eller flera be- ståndsdelar i den biologiska vätskan. Exempelvis antas det nu att då en biologisk vätska, som inte innehåller några röda celler, passerar genom mediet, avlägsnas leukocyterna från denna vätska. Dessa leukocyter verkar samlas i eller på mediet, men återstoden av vätskan, som inte innehåller några röda celler, strömmar normalt genom mediet. Då väl de röda cellerna kommer i direkt eller indirekt kontakt med mediet, t.ex. kommer i direkt kontakt med mediet eller i kontakt med leukocyterna, vilka i sin tur kan komma i direkt kontakt med mediet, bromsas emellertid strömningen genom mediet märkbart upp och avbryts till och med.

Utan avsikt att begränsas till någon speciell förklaring för mekanismen för denna ventilliknande effekt antas det för närva- rande att uppbromsningen eller stoppandet av strömningen kan återspegla aggregation av enbart de röda cellerna och/eller i kombination med leukocyterna, så att de bildar en barriär, som förhindrar eller blockerar vidare strömning genom det porösa mediet. Det kan även vara så att andra faktorer, såsom zetapo- tentialen, CWST-värdet och/eller andra egenskaper hos fibrerna eller det porösa mediet kan bidra till den ventilliknande effek- ten.

I en utföringsform av uppfinningen är leukocytavlägsnings- förmågan hos rödcellsbarriärmediet förhöjd, varför rödcells- barriärmediet även kan fungera som ett leukocytavlägsningsme- dium. Exempel på rödcellsbarriärmedia och rödcellsbarriär/leuko- cytavlägsningsmedia visas i US-patenten nr 5 100 564 och 5 152 905 samt US-ansökningarna nr 07/846 587 och 07/896 580 samt PCT-publikationen nr WO 91/04088.

I ett annat exempel på utformning kan den biologiska vätskebehandlingsenheten innefatta en avskiljningsenhet 81, företrädesvis en avskiljningsenhet som inte är en centrifug, såsom visas i fig. 3 och 31.

Denna utföringsform av föreliggande uppfinning inbegriper avskiljning av en eller flera komponenter från en biologisk vätska utan att den biologiska vätskan utsätts för centrifuge- ring. Enligt en annan sida kan en eller flera komponenter av- skiljas utan att den biologiska vätskan utsätts för hårdcentri- fugering. I enlighet med föreliggande uppfinning kan en biolo- gisk vätska, speciellt helblod eller PRP, bringas i kontakt med 514 880 18 ett avskiljningsmedium, som lämpar sig för att släppa igenom åtminstone en komponent i den biologiska fluiden, speciellt plasma, men inga andra komponenter i den biologiska fluiden, i synnerhet inte blodplättar och/eller röda celler. Igensättning av avskiljningsmediet genom dessa komponenter förhindras eller minimeras. Företrädesvis minimeras blodplättsvidhäftningen vid avskiljningsmediet.

En utföringsform av avskiljningsenheten, vilket innefattar ett avskiljningsmedium, kan anses som en avskiljningsenhet utan centrifugalverkan. En biologisk vätska kan föras genom avskilj- ningsenheten utan centrifugalverkan, där den kan uppdelas i komponenter som kan samlas för sig i behållare.

I enlighet med uppfinningen kan en biologisk vätska be- handlas till ett bilda ett supernatant skikt samt ett sedimente- rat skikt, varvid det supernatanta skiktet (t.ex. PRP) kan föras genom åtminstone en filterenhet, såsom en leukocytavlägsnings- filterenhet, en rödcellsbarriärfilterenhet eller en rödcells- barriär/leukocytavlägsningsfilterenhet och därefter föras genom en avskiljningsenhet utan centrifugalverkan, där den kan behand- las och uppdelas i komponenter, som kan samlas upp för sig i behållare 41 och behållare 42. I en föredragen utföringsform, om den supernatanta vätskan är PRP, kan den föras genom en röd- cellsbarriärfilterenhet 12 eller en rödcellsbarriärfilter/leuko- cytavlägsningsfilterenhet och därefter föras genom en avskilj- ningsenhet utan centrifugalverkan, varefter den kan delas upp i en plasmarik vätska, t.ex. plasma, samt en plasmabefriad vätska, t.ex. en blodplättsinnehållande fluid, i form av blodplättskon- centrat, då PRP går igenom avskiljningsanordningen utan centri- fugalverkan. Måtten, beskaffenheten och utseendet hos förelig- gande anordning enligt uppfinningen kan ändras för att ändra anordningens kapacitet efter avsedd miljö och den kan lämpa sig för att återcirkulera biologisk vätska genom avskiljningsen- heten. Vidare kan flera avskiljningsmedieenheter utnyttjas. Exem pel på avskiljningsmedia och -enheter innefattar, men är inte begränsade till de som visas i PCT-publikationerna nr WO 92/07656 Samt WO 93/08904.

I en föredragen utföringsform kan föreliggande uppfinning utnyttja tvär- eller tangentialströmning vid avskiljningsmediet.

Exempelvis kan en differentialtryckalstrare, såsom en 514 88.0 peristaltikpump 300, användas för att styra en biologisk vätska, såsom PRP, tangentiellt mot avskiljningsmediets yta, så att den plasmarika vätskan, t.ex. plasma, går igenom avskiljningsmediet och den plasmabefriade vätskan, t.ex. en blodplättsinnehållande fluid, går tangentiellt över avskiljningsmediet.

Den plasmabefriade vätskan går tangentiellt över avskilj- ningsmediet genom att upprepat återföras genom avskiljningsen- heten. Normalt upprepas återföringen ända till dess att den plasmabefriade vätskan i uppsamlingspåsen innehåller en förut- bestämd mängd eller koncentration av den önskade komponenten, t.ex. blodplättar.

I en mera föredragen utföringsform kan genomförandet av den biologiska vätskan över avskiljningsenheten även innefatta att man alstrar en reverserad tryckdifferential över avskilj- ningsmediet, t.ex. genom att alstra en tillbakaströmning genom mediet. Utan någon avsikt att begränsas av någon förklaring av mekanismen, antas det för närvarande att en reverserad tryck- differential kan åstadkomma att blodplättsvidhäftningen vid eller deras kontakt med avskiljningsmediet minimeras. Den rever- serade tryckdifferentialen kan även åstadkomma att avskiljnings- mediets igensättning med blodkomponenter, såsom blodplättar och/eller röda celler, minimeras.

Typiska anordningar för att alstra en reverserad tryck- differential innefattar, men är inte begränsade till dessa, åtminstone endera en pump, såsom en peristaltikpump, en ventil, såsom en backventil, och liknande.

Antalet anordningar, som alstrar den reverserade tryck- differentialen, typen och placeringen av dessa liksom hur tryck- differentialen alstras, kan varieras alltefter den tänkta an- vändningen. I en utföringsform av uppfinningen, exemplifierad i fig. 31, kan åtminstone en reverserad differentialtryckalstrare, såsom en peristaltikpump 400, vara anordnad mellan avskiljnings- enheten 81 och en behållare, såsom en uppsamlingsbehållare 42, för att åstadkomma en återföring över avskiljningsmediet. Såsom visas i fig. 30, kan den biologiska vätskebehandlingsenheten även innefatta ledningar 301, 303 och 304 liksom strömnings- reglerenheter 65, 66 och 67.

I en föredragen utföringsform åstadkommer anordningen för att alstra reverserat differentialtryck en pulsvis återföring 514 88-0 20 över avskiljningsmediet i avskiljningsanordningen 81 samtidigt som det föreligger en kontinuerlig tvärströmning genom avskilj~ ningsmediet. Termen, som den används härefter, “pulsvis” avser en icke-kontinuerlig, periodisk eller intermittent återföring över avskiljningsmediet.

I den i fig. 31 visade utföringsformen kan pulsvis åter- föring åstadkommas med en reverserad tryckdifferentialalstrare 400, medan tvärströmning kan åstadkommas med en tryckdifferen- tialalstrare 300.

När det gäller den reverserade differentialtryckalstraren 400 kan en peristaltikpump utnyttjas, med mindre än en 100%-ig driftcykel, för att åstadkomma den pulsade återföringen. Typiskt kan en driftcykel på mindre än omkring 75%, ännu hellre mindre än omkring 50%, utnyttjas. Såsom visas i fig. 32, kan en peris- taltikpump 400 innefatta en rotor 320, vilken begagnar sig av en enda rulle 321, utnyttjas. Peristaltikpumpar med flera rullar kan också utnyttjas, företrädesvis efter att åtminstone en rulle avlägsnas.

Däremot skall differentialtryckalstraren 300 företrädesvis ge en kontinuerlig strömning i stället för en pulsad. I enlighet därmed, om differentialtryckalstraren 300 är en peristaltikpump, skall driftcykeln vara större än omkring 75%. Sålunda, medan differentialtrycksalstrarna 300 och 400 båda kan innefatta peri- staltikpumpar, kan, i en föredragen utföringsform, 300 utgöras av en peristaltikpump med flera rullar, medan 400 kan utgöras av en peristaltikpump med en enda rulle, såsom beskrivits ovan.

I enlighet med uppfinningen kan det biologiska vätskebe- handlingssystemet innefatta åtminstone ett gasreglerelement för att gas, såsom luft, skall kunna flyttas eller förskjutas på önskat sätt under behandlingen. Exempelvis kan ett gasreglerele- ment utnyttjas för att avlägsna gas från systemet, för att av- skilja och förflytta gas från ena delen i systemet till en annan del, för att föra in gas i det biologiska vätskebehandlingssys- temet eller för att avskilja gas från den biologiska vätska, som behandlas. Exempel på gasreglerelement innefattar, men är icke begränsade till dessa, åtminstone endera av ett gasinlopp, ett gasutlopp, en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga, en gasbe- hållare, en shuntledning samt en ledning som sträcker sig in i den biologiska vätskan i behållaren eller kombinationer av några 514 1880 21 av dessa. Gasreglerelement kan användas ihop eller för sig. Ex- empelvis kan öppningar, såsom ett gasinlopp och ett gasutlopp utnyttjas tillsammans ihop med åtminstone en enhet, poröst me- dium eller behållare i systemet eller kan de användas för sig.

Gas, som den används här, avser vilken gasformig fluid som helst, såsom luft, steril luft, syre, koldioxid o.dyl. Uppfin- ningen skall inte begränsas till den typ av gas som används.

Det kan finnas behov av att förflytta eller avlägsna gas, eftersom, exempelvis, gas framför en pelare med biologisk vätska kan sätta igen eller försämra funktionen hos ett poröst medium, såsom ett poröst leukocytavlägsningsmedium, som används för att behandla den biologiska vätskan. Även gas i upptagningsbehålla- ren kan påverka den behandlade biologiska vätska, som lagras i denna behållare. I enlighet därmed, enligt en sida av förelig- gande uppfinning, åstadkommes organ och förfarande för att minimera den gasvolym som finns kvar i eller står i kontakt med en biologisk vätska under lagring.

Det kan finnas behov av att förflytta, föra in och/eller avlägsna gas för att maximera utbytet av en biologisk vätska, som hålls kvar eller fångas upp i olika element i det biologiska vätskebehandlingssystemet, eftersom denna värdefulla vätska annars skulle förloras. Exempelvis kommer, med användning av en normal anordning under normala betingelser, den biologiska väts- kan att transporteras genom systemet till dess att strömningen stoppas, varvid en viss del av fluiden lämnas kvar i systemet. I en utföringsform av uppfinningen kan den kvarvarande vätskan utvinnas genom att man utnyttjar åtminstone ett gasreglerele- ment, exempelvis en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga, en gasbehållare, åtminstone ett gasinlopp och/eller åtminstone ett gasutlopp.

Exempelvis, när det gäller de utföringsformer som visas i fig. 1 och 4, kan ett gasinlopp 99 eller 74 släppa in gas i ett biologiskt vätskebehandlingssystem, t.ex. för att öka utvin- ningen av biologisk vätska, som eljest kan stanna kvar i olika komponenter i systemet under behandlingen. När det gäller fig. 1, 3 och 4, kan ett gasutlopp 98, 73 eller 75 medge att gas, som föreligger i det biologiska vätskebehandlingssystemet, kan skil- jas från den biologiska vätska, som behandlas, t.ex. genom att gas avskiljs från systemet eller genom att gas förflyttas till s14“seo 22 en annan del i systemet. I en föredragen utföringsform av upp- finningen kan antingen gasinloppet eller gasutloppet eller båda selektivt manövreras mellan ett öppet och ett stängt läge genom reglerarrangemanget.

I andra utföringsformer kan åtminstone endera av en gas- uppsamlings- och -avlägsningsslinga och en gasbehållare (icke visad) utnyttjas för att förflytta gas, företrädesvis för att skilja gas från den biologiska vätskan och/eller från behållaren med biologisk vätska; eller för att utvinna biologisk vätska, som finns kvar i olika komponenter i systemet. Exempelvis kan biologisk vätska föras genom en filterenhet 12, 13 och/eller 17 och den vätska som går genom denna, tillsammans med en gas som förflyttas med vätskan, samlas upp i en uppsamlingsbehållare.

Gas kan avskiljas genom att den förs in i en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga. I vissa utföringsformer kan den avskilda gasen utnyttjas för att rensa ledningarna och enheterna, t.ex. genom att föra in gasen in i enhetens inlopp, för att på så sätt “jaga ut” den inneslutna vätskan till den nedströms befintliga behållaren. Enligt en annan sida kan gas lagras eller samlas i en gasbehållare och denna gas kan matas via åtminstone endera av en ledning, ett poröst medium eller en filterenhet, för att rena den biologiska vätskan, för att därigenom underlätta utvinningen av den biologiska vätska som fångats upp under behandlingen.

Ett exempel på gasinlopp och gasutlopp kan beskrivas med hänvisning till fig. 3 och 4, vilka båda visar valfria ström- ningsbanor, vilka kan infogas i en biologisk vätskebehandlings- enhet 10. Då en sådan strömningsbana förs in i enheten, kan man vilja avlägsna gas från strömningsbanan. I fig. 3 kan detta åstadkommas genom att man aktiverar eller öppnar gasutloppet 73.

I fig. 4 kan gasutloppet 75 öppnas eller aktiveras för att av- lägsna luft från strömningsbanan och gasinloppet 74 öppnas eller aktiveras för att medge ytterligare utvinning av biologisk vätska från filterenheten 17. I en föredragen utföringsform är både gasutloppet 73 och gasutloppet 75 automatiska utlopp, dvs. att en kontakt med den biologiska vätskan stänger automatiskt utloppet. Andra exempel på gasinlopp och gasutlopp visas även i PCT-publikationen nr WO 91/17809 samt US-patentet nr 5 126 054.

Gasinloppet och gasutloppet väljs så att steriliteten i systemet inte äventyras. Gasinloppet och gasutloppet är 514 880 23 speciellt lämpade att användas i slutna system eller kan de an- vändas senare, exempelvis inom omkring 24 timmar i ett system som öppnats.

Gasinloppet och gasutloppet innefattar vardera åtminstone ett poröst medium, utformat för att släppa igenom gas. En mängd material kan utnyttjas under förutsättning att de erforderliga egenskaperna hos det speciella porösa mediet uppnås. Dessa innefattar erforderlig styrka för att stå emot de differential- tryck som uppkommer vid drift samt förmågan att ge den önskade permeabiliteten utan att alltför stort tryck påläggs. I ett sterilt system bör det porösa mediet även företrädesvis ha en porstorlek på omkring 0,2 um eller mindre för att förhindra att bakterier passerar in.

För den sakens skull kan det finnas ett gasinlopp eller gasutlopp i vilket som helst av de olika elementen i det biolo- giska vätskebehandlingssystemet. För att illustrera den saken kan ett gasinlopp eller gasutlopp vara anordnat i åtminstone en av de ledningar, som förbinder de olika behållarna, i en vägg av de behållare, som tar emot den behandlade biologiska vätskan (dvs. upptagningsbehållarna) eller i en öppning på eller i en av dessa behållare. Gasinloppet eller gasutloppet kan även vara anordnat på eller i en kombination av de ovannämnda elementen. Även en enhet eller ett poröst medium kan innefatta en eller flera gasinlopp eller gasutlopp. I allmänhet är det emellertid att föredra att innefatta ett gasinlopp eller ett gasutlopp i de ledningar, som förbinder behållarna med varandra eller i en filterenhet. Inom ramen för uppfinningen inryms användningen av mer än ett gasinlopp i vilken ledning upptagningsbehållare, enhet eller poröst medium som helst.

Det torde vara uppenbart för fackmannen att placeringen av åtminstone ett gasreglerelement, såsom ett gasinlopp eller ett gasutlopp kan väljas för att man skall uppnå önskat resultat.

Exempelvis kan man vilja anordna gasinloppet uppströms ett poröst medium och i eller så nära källbehållaren för biologisk vätska, som är praktiskt möjligt för att maximera utvinningen av biologisk vätska. Man kan även vilja anordna gasutloppet ned- ströms det porösa mediet så nära upptagningbehållaren som möj- ligt för att maximera den gasvolym som avlägsnas från systemet. 514 880 24 I en utföringsform av uppfinningen kan luft eller gas lagras och/eller samlas i åtminstone en behållare, såsom en gasbehållare; när en strömningsregleranordning öppnas kan gas matas genom ledningarna och enheterna för att rena dem, för att på så sätt underlätta utvinningen av biologisk vätska, som kan ha fångats upp under behandlingen.

Företrädesvis matas reningsluften eller -gasen till led- ningarna vid en punkt som ligger så nära källbehållaren som möjligt för att maximera volymen av den utvunna biologiska vätskan. Gasbehållaren är företrädesvis flexibel, så att gas i denna kan matas ut till systemet genom att den helt enkelt trycks ihop.

Enligt uppfinningen kan utvinningen från de olika elemen- ten i det biologiska vätskebehandlingssystemet maximeras. Ex- empelvis kan den biologiska vätskan behandlas och tryckas ut till en upptagningsbehållare, genom de lämpliga ledningarna och porösa medierna, om det finns några. Biologisk vätska, som har fångats upp i dessa element under behandlingen, kan utvinnas antingen genom att reningsgas förs genom ledningarna och de porösa medierna eller genom att åtminstone ett partiellt vakuum alstras i systemet för att suga ut den kvarhållna biologiska vätskan så att den kan avledas till den lämpliga upptagningsbe- hållaren eller enheten.

Reningsgasen kan komma från vilken som helst av ett antal källor. Exempelvis kan det biologiska vätskebehandlingssystemet vara försett med en lagringsbehållare för lagring av reningsgas, och reningsgasen kan vara den gas, som avlägsnades från systemet eller förflyttades från en del i systemet till en annan del i systemet under behandlingen eller också kan reningsgasen sprutas in aseptiskt i systemet från en yttre källa (t.ex. via en spru- ta). Exempelvis kan man vilja använda steril reningsgas, vilken steriliserats i en särskild behållare utanför det biologiska vätskebehandlingssystemet.

De gaser som avskilts genom åtminstone ett gasreglerele- ment, t.ex. genom gasutloppet, kan släppas ut från systemet eller samlas i en gasbehållare (icke visat) och återföras till systemet som reningsgas för att underlätta utvinningen av den biologiska vätska, som fångas upp i de olika komponenterna i systemet. “ 514 880 25 I enlighet med en utföringsform kan en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga stå i fluidförbindelse med en utvald ledning vid den biologiska vätskebehandlingsenheten 10. Exempelvis kan slingans ena ände stå i fluidförbindelse med en filterenhets uppströms ände, t.ex. med ledningen 25, och den andra änden i slingan stå i fluidförbindelse med filterenhetens nedströms än- de, t.ex. med ledningen 26. I en föredragen utföringsform in- nefattar gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan åtminstone en strömningsregleranordning.

I enlighet med uppfinningen ger gasuppsamlings- och -av- lägsningsslingan en strömningsbana för att avskilja gas från den biologiska vätskeströmningsbanan och att valfritt den samlade gasen används för att utvinna ytterligare biologisk vätska.

Slingan kan även innehålla en behållare, såsom en gasbehâllare anordnad i slingan för att samla upp och lagra den förflyttade gasen samt för att samla upp och avskilja behandlad (t.ex. leukocytbefriad) biologisk vätska. Exempelvis kan leukocytbe- friad biologisk vätska samlas upp i en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga för provtagning. I en mera föredragen ut- föringsform kan behållaren utgöras av en flexibel påse, som kan kramas ihop för att överföra gas. Inom ramen för föreliggande uppfinning ryms andra konstruktioner, som fungerar på det ovan beskrivna sättet, vilka kan föra gas från behandlingsenheten in i slingan och överföra den samlade gasen i sprutan till en annan behållare och/eller ledning. Det är tänkt att gasuppsamlings- och -avlägsningsslingan fungerar så att den leukocytbemängda vätskan isoleras från den leukocytbefriade vätskan.

I en alternativ utföringsform kan en gasuppsamlings- och -avlägsningsslinga innefatta ett vätskebarriärmedium genom vilket gas passerar. Vätskebarriärmediet kan utgöras av vilket som helst av en mängd organ och anordningar, vilka kan avskilja gas, som kan föreligga i blodbehandlingssystemet från den biolo- giska vätska som behandlas i systemet. Vätskebarriärmediet kan innefattas i ett hus till att bilda en vätskebarriärenhet.

Lämpliga vätskebarriärmedia och -barriärenheter innefattar de som visas i PCT-publikationen nr WO 91/17809. I en mera före- dragen utföringsform innefattar gasuppsamlingsslingan åtminstone en ledning, en gasuppsamlingsbehållare, företrädesvis en flexi- bel gasbehållare, samt ett vätskebarriärmedium uppströms gas- 514 880 26 behållaren. I denna utföringsform kan behandlad biologisk vätska (t.ex. leukocytbefriad biologisk vätska, som passerar genom en filterenhet) samlas i en uppsamlingspåse, varvid gas i uppsam- lingspåsen kan förflyttas via gasuppsamlings- och -avlägsnings- slingan in i gasuppsamlingsbehållaren. Om så önskas, kan även behandlad biologisk vätska förflyttas från uppsamlingspåsen till gasuppsamlingsbehållaren. I denna utföringsform kan inte konta- minerad (leukocytinnehållande) biologisk vätska passera genom vätskebarriärmediet, så att den kontaminerade biologiska vätskan isoleras från den okontaminerade biologiska vätskan.

Ett antal ytterligare behållare kan stå i förbindelse med det biologiska vätskebehandlingssystemet och användas för att bilda olika strömningsbanor. Exempelvis kan en ytterligare uppsamlingspåse, vilken innehåller fysiologisk lösning, stå i förbindelse med det biologiska vätskebehandlingssystemet upp- ströms leukocytavlägsningsenheten eller nedströms leukocytav- lägsningsenheten, varvid lösningen kan föras genom leukocytav- lägsningsenheten, så att den biologiska vätskan, som hålls kvar i enheten, kan samlas upp.

Det torde inses att då den biologiska vätskan pressas ut från samlingspåsen 11 till en eller flera uppsamlingspåsar kan en del av den biologiska vätskan fångas upp i ledningarna och/ eller ett poröst medium.

I enlighet med uppfinningen sänder ett automatiserat reglerarrangemang 50 ut och mottar signaler som svar på förutbe- stämda betingelser och reglerar hela förloppet och strömningen av biologisk vätska från en första behållare, såsom en samlings- behållare 11 till någon av upptagningsbehållarna. Exempelvis kan det automatiserade reglerarrangemanget innefatta en eller flera anordningar, kontakter, och/eller indikatorer, sensorer eller kontrolldon för att uppnå ett önskat mål, innefattande, men inte begränsat till dessa: en strömbrytare; en startkontakt; en stoppkontakt; en sekvensvalkontakt; tyngdsensoranordningar, kon- takter och/eller indikatorer; tidssensoranordningar, kontakter och/eller indikatorer; optiska sensoranordningar, kontakter och/eller indikatorer; samt vätskeströmningssensoranordningar, kontakter och/eller indikatorer; temperaturanordningar, kontakt- er och/eller indikatorer; samt åtminstone ett gränsskiktskont- rolldon för att avkänna skiljepunkten mellan den första delen 514 880 27 eller komponenten hos den biologiska fluiden och en andra del eller komponent. Övervakning av gränsskiktet, som det används här, innefattar ett kontrolldon, som är förbundet med ett poröst medium, såsom ett rödcellsbarriärmedium, för att kontrollera strömningshastigheten hos den första delen eller mottrycket uppströms det porösa mediet, såsom ett rödcellsbarriärmedium; en optisk avkänningsanordning för att övervaka övergången mellan den biologiska vätskans första och andra del; en viktavkännings- anordning eller totalflödeskontrolldon för att avkänna en förut- bestämd tyngd eller mängd biologisk vätska, vilken definierar skiljepunkten mellan den biologiska vätskans första och andra delar eller komponenter; samt en annan mekanism för att avkänna avskiljningen av en del eller komponent hos den biologiska vätskan från en annan del eller komponent.

Det är tänkt att var och en av dessa sensorer skall över- vaka ett förutbestämt tillstånd och reagera eller ge en feedback i enlighet med en förutbestämd eller förinställd serie variab- ler. I enlighet därmed kan vilket steg och/eller sekvens (t.ex. innefattande två eller flera steg) för att behandla biologisk vätska utföras i enlighet med uppfinningen.

Sålunda kan den biologiska vätskan normalt delas upp i fraktioner, komponenter och/eller beståndsdelar, överföras från ett ställe till ett annat, vilket kan innefatta avskiljning av en del av den biologiska vätskan för provtagning, genomgång genom åtminstone ett poröst medium, genomgång genom åtminstone ett avskiljningsmedium, kombination eller samling av biologisk vätska, administrering av en biologisk vätska till en patient och/eller utdrivning av den biologiska vätskan med gas. Den biologiska vätskan kan exempelvis värmas upp, kylas, spädas ut, fraktioneras, lyofiliseras, tvättas, utsättas för ett virus- dödande medel och/eller någon kombination av ovanstående. Åt- minstone en vätska innefattande, men inte begränsad av denna, en tillsats, ett antikoaguleringsmedel, konserveringsmedel, virus- dödande medel samt en gas kan tillsättas den biologiska vätskan eller avskiljas från den biologiska vätskan.

Exempelvis kan i en sekvens, som inbegriper att en biolo- gisk vätska riktas tangentiellt från en källbehållare mot ett avskiljningsmedium, så att plasma går genom avskiljningsmediet till en uppsamlingsbehållare och röda celler och/eller blod- 514 ÛÛÛ 28 plättar passerar över avskiljningsmediet till källbehållaren och tillbaka till avskiljningsmediet, en viktsensor, som tar emot en signal från åtminstone en av behållarna, utlösa en förutbestämd styrsignal i det automatiska reglerarrangemanget, vilken stoppar sekvensen.

I en utföringsform enligt uppfinningen, vilken inbegriper att biologisk vätska förs genom ett poröst medium, såsom ett rödcellsbarriärmedium eller ett rödcellsbarriär/leukocytavlägs- ningsmedium, kan, då strömningen genom mediet bromsas upp eller avbryts, en flödessensor utlösa en förutbestämd styrsignal i det automatiserade reglerarrangemanget, vilken avbryter sekvens 1 och startar sekvens 2 och/eller sekvens 3, såsom visas på rit- ningarna.

Det automatiserade reglerarrangemanget kan vara anslutet till de olika elementen i systemet och kan innefatta en eller flera anslutningar till den biologiska behandlingsenheten, innefattande en behållare eller en strömningsregleranordning, ett gasreglerelement, en ledning med ett speciellt element i den biologiska vätskebehandlingskretsen eller tryckdifferentialalst- raren.

Funktionen hos ett automatiserat biologiskt vätskebehand- lingssystem i enlighet med en sida av uppfinningen kan beskrivas med hänvisning till det i fig. 1 visade automatiserade behand- lingssystemet och de i fig. 5-11 visade flödesdiagrammen.

I steg 1 (härefter S1, S2, S3 etc.) startas sekvens 1.

Startsekvensen kan innebära att biologisk vätska samlas upp direkt i samlingspåsen 11, att det första sekvensvalet väljs, att samlingsbehållaren 11 anbringas i differentialtrycksalstra- ren 51 och att samlingsbehållaren ansluts, om så behövs till någon uppsamlingsbehållare. I en föredragen utföringsform av uppfinningen innehåller samlingsbehållaren 11 en biologisk vätska, normalt helblod, som delats upp i ett supernatant skikt 31 och ett sedimentskikt 32 innan samlingsbehållaren 11 anordnas i differentialtrycksalstraren och den första sekvensen väljs. Om helblod utnyttjas, kan det supernatanta skiktet utgöras primärt av PRP och sedimentskiktet primärt av PRC. I en utföringsform av uppfinningen kan den biologiska vätskan delas upp under de be- tingelserna, att ett övergångsskikt eller mellanskikt (normalt buffy coat) sträcker sig över gränsområdet mellan det i 'S14 880 29 supernatanta skiktet och sedimentskiktet. I en annan utförings- form av uppfinningen kan det supernatanta skiktet primärt utgö- ras av PPP och sedimentskiktet primärt av röda celler, med ett mellanliggande skikt buffy coat. Den biologiska vätskan kan tryckas ut från samlingspåsen som ett enskilt supernatant skikt, ett mellanliggande skikt respektive ett sedimentskikt. Dessa skikt kan tryckas ut i vilken ordning som helst.

I S2 är ventilerna 61 och 62 stängda. Alternativt kan ventilerna vara stängda i det första steget i starten av sekven- sen. I S3 kan ett differentialtryck alstras mellan samlingsbe- hållaren 11 och en uppsamlingspåse 41. I S4 öppnas ventilen eller klämman 61 och tryckdifferentialen mellan samlingsbehålla- ren och den första uppsamlingspåsen 41 får det supernatanta skiktet att strömma i riktning mot uppsamlingspåsen 41. Då det supernatanta skiktet går från samlingspåsen till den första uppsamlingspåsen, kan det gå genom åtminstone ett poröst medium, såsom ett leukocytavlägsningsmedium, ett rödcellsbarriärmedium eller ett kombinerat leukocytavlägsnings-rödcellsbarriärmedium.

I en annan utföringsform (icke visad) kan den supernatanta vätskan föras genom en avskiljningsenhet 81, anordnad mellan en behållare, såsom en samlingsbehållare 11 och en behållare, såsom en uppsamlingsbehållare 41.

I S5 och S6 övervakas startströmningshastigheten för det supernatanta skiktet. Om strömningshastigheten är för hög eller för låg, kan en signal alstras, så att differentialtrycket minskas eller ökas. Alternativt om strömningshastigheten är normalt stabil vid ett konstant tryck behöver eventuellt trycket inte ändras.

Efter att ett lämpligt startflöde erhållits i S6 fort- sätter flödet att övervakas i S7 till dess att ett förutbestämt värde uppnås, vid vilken punkt en signal alstras för att ange att flödet skall avbrytas. I enlighet med uppfinningen beror beskaffenheten hos signalen på den typ av kontrolldon, som används för att särskilja ett skikt biologisk vätska från ett annat. Exempelvis, i en föredragen utföringsform av uppfinning- en, utnyttjas ett poröst rödcellsbarriär- eller ett kombinerat leukocytavlägsnings-rödcellsbarriärmedium, och kontrolldonet alstrade en signal då strömningshastigheten märkbart bromsas upp, t.ex. avbryts. I en utföringsform av uppfinningen, vilken 514 880 30 innefattar en vägningsanordning, kan kontrolldonet alstra en signal, då en förutbestämd mängd supernatant skikt har gått in i uppsamlingspåsen 41. I en utföringsform av uppfinningen, vilken innefattar en optisk läsare, kan kontrolldonet alstra en signal, då den vätska, som passerar den optiska läsaren, uppnår en förutbestämd densitet. Uppfinningen skall inte begränsas till vilken typ av flödesavkänning och övervakningssystem som an- vänds.

I S8 stänger den signal som alstras i S6 och S7 ventilen eller klämman 61 som svar på den signal, som anger att flödet skall avbrytas. I S9 kan behandlingen stoppas helt och hållet eller kan en eller flera ytterligare sekvenser, såsom sekvens 2, 3 eller 4, väljas manuellt eller automatiskt.

I sekvens 1 var det supernatanta skiktet det första skik- tet som trycktes ut från samlingspåsen. I alternativa utförings- former kan startsekvensen innefatta att ett annat skikt än det supernatanta skiktet först trycks ut. Exempelvis kan rödcells- sedimentskiktet eller buffy coaten tryckas ut först.

Om sekvens 2 väljs, startas förloppet i S10, normalt behandlingen av sedimentskiktet.

I enlighet med uppfinningen kan det finnas ett behov av att avlägsna gas eller luft från systemet eller att avskilja eller förflytta gas/luft från en del i systemet till en annan del. I enlighet med föreliggande uppfinning kan vilket arrange- mang eller förfarande som helst, som åstadkommer avlägsnandet eller förflyttningen av gas/luft i systemet, utnyttjas.

I enlighet med uppfinningen kan man vilja blanda innehål- let i en behållare såsom en samlingspåse och/eller en uppsam- lingspåse, t.ex. blanda en biologisk vätska med en tillsatslös- ning e.dyl. och/eller blanda blodkomponenter.

I en utföringsform av uppfinningen kan förfarandet in- nefatta S11, där samlingsbehållaren vänds upp och ned, antingen genom att samlingspåsen vrids i tryckdifferentialalstraren eller genom att själva tryckdifferentialalstraren vrids. vändningen av påsen och/eller tryckdifferentialalstraren kan utgöra ett önsk- värt förfarandesteg för att uppnå en rad ändamål, innefattande, men icke begränsat till detta, att förflytta gas i samlingspåsen och blanda en biologisk vätska med en tillsatslösning, lös- ningsmedel e.dyl., att orientera påsen i ett önskat läge, eller "S14 880 31 att vända en påse, som innehåller luft. Då vändningssteget avslutats, kan ledningen vara orienterad i ett önskat läge, normalt ungefär 180° från dess läge vid början på S11.

I S12 alstras ett positivt tryck och öppnas ventilen 62 (S13), varvid sedimentskiktet 32 i samlingspåsen 11 kan föras genom en leukocytavlägsningsenhet 17 in i en behållare, såsom den andra uppsamlingspåsen 18. S14 och S15 kan motsvara S5 respektive S6 för att åstadkomma att den önskade startström- ningshastigheten upprätthålls. Efter det att ett lämpligt start- flöde uppnåtts, fortsätter flödet att övervakas i S16. Då ström- ningen bromsas upp eller stoppar (S16), företrädesvis då väsent- ligen hela sedimentskiktet tryckts ut från samlingspåsen, stängs ventilen 62 (S17), varvid en stoppkontakt kan aktiveras (S18) och tryckdifferentialen företrädesvis minskas till noll (S19).

Om sekvens 3 väljs att följa på sekvens 1, kan en anti- koaguleringslösning eller en tillsatslösning e.dyl. i den andra uppsamlingspåsen 18 föras från den andra uppsamlingspåsen 18 till samlingspåsen 11. I S30 öppnas ventilen 62 av reglerenheten 50. I S31 vänds samlingsbehållaren 11 upp och ned antingen genom att samlingspåsen vrids i tryckdifferentialalstraren eller genom att tryckdifferentialalstraren vrids. Sedimentskiktet 32 för- flyttar sig därvid till den ände i samlingsbehållaren 11, som står i förbindelse med ledningen 25, medan eventuell luft för- flyttar sig till samlingsbehållarens 11 motsatta ände. I S32 alstras ett omvänt eller negativt tryck mellan samlingsbehålla- ren 11 och den andra uppsamlingspåsen 18, varvid lösningen i den andra uppsamlingspåsen 18 sugs in i samlingsbehållaren 11. Al- ternativt kan den negativa tryckdifferentialen först alstras och ventilen 62 därefter öppnas eller också kan den andra uppsam- lingspåsen 18 finnas i en annan tryckdifferentialalstrare 51A, som pressar in tillsatsen till samlingspåsen 11. I S33-S35 övervakas flödet till dess att flödet faller till ett värde, t.ex. noll, vilket anger att en tillräcklig mängd lösning sugits in i samlingspåsen 11. I S36 påbörjas blandningen mellan lös- ningen och sedimentskiktet 12. Lösningen och sedimentskiktet 32 kan blandas på en mängd sätt, exempelvis genom att samlings- behållaren 11 och/eller differentialtrycksalstraren 51 roteras eller svängs fram och tillbaka eller genom att man har en meka- nism i differentialtrycksalstraren 51, som påverkar samlingsbe- 514 880 32 hållaren 11. Efter det att ventilen 62 stängts (S45) minskas trycket i differentialalstraren 51 till noll och sekvens 2 kan startas, på det ovan angivna sättet.

Sekvenserna 1, 2 och 3 kan sålunda utföras i det auto- matiserade vätskebehandlingssystemet som visas i fig. 1. Med den fysiologiska lösningen, som till att börja med förvaras i den andra uppsamlingspåsen 18, kan reglerenheten 50 först stega genom sekvens 1 för att trycka ut det supernatanta skiktet i samlingspåsen 11 till den första uppsamlingspåsen 41, därefter genom sekvens 3, innefattande stegen S30 och S37 för att till- sätta lösningen i den andra uppsamlingspåsen 18 till sediment- skiktet i samlingspåsen 11 samt därefter genom sekvens 2, med undantag av omvändningssteget S11, för att pressa ut sediment- skiktet i samlingspåsen 11 i den andra uppsamlingspåsen 18.

Omvändningssteget S11 i sekvens 2 är obehövligt, eftersom sam- lingsbehållaren 11 redan vänts om i S31 i sekvens 3.

Såsom angivits i S9 ovan, kan det supernatanta skiktet utsättas för en ytterligare behandling, om så önskas, företrä- desvis nedströms det porösa mediet 12 och/eller 13, antingen i förbindelse med systemet eller efter att det avskilts från systemet. Exempelvis, då en önskad mängd supernatant vätska samlats i en första uppsamlingspåse 41, kan den föras från uppsamlingspåsen 41 till ett avskiljningsmedium, t.ex. för att avskilja plasman från blodplättarna. Alternativt kan den super- natanta vätskan delas upp i ett andra supernatant skikt och ett andra sedimentskikt. Normalt, om den supernatanta vätskan är PRP, kan den delas upp i ett andra supernatant skikt, innefat- tande plasma, samt ett andra sedimentskikt, innefattande blod- plättar, vilket kan behandlas för att bilda PC.

Om exempelvis sekvens 4 väljs efter sekvens 1, kan det automatiserade behandlingssystemet utnyttjas för att avskilja plasma från blodplättar. I S21 stängs ventilerna eller klämmorna 63 och 64. Alternativt kan ventilerna stängas som första steg på starten av sekvens 3. I steg S22 alstras en positiv tryckdiffe- rential mellan uppsamlingspåsen 41 och uppsamlingspåsen 42.

Differentialtrycket kan alstras genom att samlingspåsen 11 er- sätts med den andra uppsamlingspåsen 41 i differentialtryckom- vandlaren 51 eller att man har en annan differentialtryckomvand- lare 51B till den andra uppsamlingspåsen 41. Då väl ett önskat 514 i 380 33 tryck uppnåtts, kan ventilen 64 öppnas (S23), så att det andra supernatanta skiktet kan strömma in genom ledningen 28 in i uppsamlingspåsen 42.

I S24 och S25 fortsätter flödet till dess att ett förutbe- stämt värde eller tillstånd uppnåtts, t.ex. att en tillräcklig mängd av ett andra supernatant skikt har förts över i uppsam- lingspåsen 42. I enlighet med uppfinningen kan den mängd super- natant skikt som förs till uppsamlingspåsen 41 vara förutbe- stämd, t.ex. tyngd-, täthets- eller tidsbaserad, men uppfin- ningen skall inte begränsas av detta.

I S26 stänger ventilen 64 efter det att en förutbestämd mängd andra supernatant skikt samlats upp, varvid en stoppkon- takt kan aktiveras (S27) och tryckdifferentialen sänkas till noll (S28).

Funktionen hos det automatiska biologiska vätskebehand- lingssystemet i enlighet med en annan sida av föreliggande uppfinning kan illustreras med hänvisning till det automatisera- de behandlingssystem som visas i fig. 2 och det flödesdiagram som visas i fig. 9. I detta utföringsexempel kan samlingsbe- hållaren 11, vilken inrymmer biologisk vätska, som delats upp i ett supernatant skikt 31 och ett sedimentskikt 32, anordnas i en differentialtrycksalstrare 51. I detta utföringsexempel utgörs företrädesvis differentialtrycksalstraren 51 av ett kombinerat tryck- och vakuumutpressningsorgan. Samlingsbehållaren 11 kan stå i fluidförbindelse med en första uppsamlingspåse 41, som lämpar sig för att ta emot det supernatanta skiktet 31, en andra uppsamlingspåse 18 som lämpar sig för att ta emot ett sediment- skikt 32, samt en fjärde uppsamlingspåse 71 som lämpar sig för att lagra fysiologisk lösning, såsom en näringslösning eller en konserveringsmedelslösning. Vätskeströmningsbanan mellan sam- lingsbehållaren 11 och den första uppsamlingspåsen 41 innefattar företrädesvis ett poröst rödcellsbarriärmedium eller ett kom- binerat poröst leukocytavlägsnings-rödcellsbarriärmedium och vätskeströmningsbanan mellan samlingsbehållaren 11 och den andra uppsamlingspåsen 18 innefattar företrädesvis ett poröst leuko- cytavlägsningsmedium.

De tre uppsamlingspåsarna kan vara anordnade i eller på en flödesövervakare 72, som lämpar sig för att kontrollera flödet genom Vägning av mängden vätska i respektive uppsamlingspåsar. 514 880 34 Flödesövervakaren 72 kan vara ansluten till reglerenheten 50, företrädesvis en mikrodator. Reglerenheten 50 kan vara ansluten till tryckdifferentialalstraren 51 via pumpen 73 och ventilen 74, företrädesvis en tvåvägsventil, som lämpar sig för att alstra tryck eller ett vakuum mot samlingsbehållaren 11. I en föredragen utföringsform kan pumpen 73 alstra positiva tryck mot samlingspåsen 11 via ledningen 75 och alstra ett omvänt eller negativt tryck via ledningen 76, dvs. ett vakuum i samlingspåsen ll.

Då denna sekvens startas, stängs de flödesbanor som leder från samlingspåsen 11 till samtliga uppsamlingspåsar (S41). I S42 kan stegen S1-S8 i sekvens 1 genomföras, varvid ett diffe- rentialtryck mellan samlingspåsen 11 och uppsamlingspåsen 41 upprättas och det supernatanta skiktet trycks in i uppsamlings- påsen 41. Ventilen 61 kan därefter stängas (S8) och ventilen 65 öppnas (S43).

I S44 genomförs stegen S31 till S36 i sekvens 3, varvid en antikoaguleringslösning eller en tillsatslösning e.dyl. i den fjärde uppsamlingspåsen 71 förs från den fjärde uppsamlingspåsen 71 till samlingsbehållaren 11. I S31 vänds samlingsbehållaren 11 upp och ned, t.ex. på det sätt som beskrivits i samband med S11.

Sedimentskiktet 32 förflyttar sig då mot den ände i samlingsbe- hållaren 11, som står i förbindelse med ledningen 70, medan eventuell luft förflyttar sig mot samlingsbehållarens 11 motsat- ta ände. I S32 alstras ett omvänt eller negativt tryck mellan samlingsbehållaren 11 och den fjärde uppsamlingspåsen 71, vilket suger in lösningen i den fjärde uppsamlingspåsen 71 i samlings- behållaren 11. Alternativt kan det negativa differentialtrycket alstras först och ventilen 65 därefter öppnas. I S33-S35 över- vakas lösningsflödet till dess att det faller ned till ett värde, t.ex. noll, som anger att en tillräcklig mängd med lös- ning sugits in i samlingsbehållaren 11. Blandningen mellan lösningen och sedimentskiktet 32 påbörjas därefter i S36. Lös- ningen och sedimentskiktet 32 kan blandas på en mängd sätt, exempelvis genom att samlingsbehållaren 11 och/eller differenti- altrycksalstraren 51 roteras eller svängs fram och tillbaka eller genom att man anordnar en mekanism i differentialtrycks- alstraren 51, som påverkar samlingsbehållaren 11. Efter det att ventilen 65 stängts (S45) kan sedimentskiktet 32 tryckas ut till 514 '880 35 en andra uppsamlingspåse 18 (S46) genom att stegen S12-S19 i sekvens 2 följs.

I enlighet med en ytterligare utföringsform av uppfinning- en åstadkoms en metod, där utvinningen av olika biologiska vätskor, som fångats upp eller hållits kvar i olika element i systemet maximeras, antingen genom att en gasvolym bakom den uppfångade eller kvarhållna biologiska vätskan bringas att skjuta vätskan genom dessa element in i den avsedda behållaren eller genom att den uppfångade eller kvarhållna vätskan sugs in i den avsedda behållaren genom en tryckdifferential (t.ex. genom tyngdkraften, en tryckmanschett, sugning eller liknande). Detta ger en fullständigare tömning av behållaren, enheten eller det porösa mediet, när väl behållaren, enheten eller det porösa mediet fullständigt tömts, kan flödet stoppas automatiskt.

Fig. 10 visar ett exempel på flödesdiagram för en ut- föringsform av uppfinningen, vilken innefattar att gas avskiljs i systemet från den biologiska vätska som ska behandlas. I en föredragen utföringsform kan gas i systemet förflyttas till en del i systemet, som är skild från den biologiska vätskan; i en mera föredragen utföringsform kan gas i systemet drivas ut från systemet.

I ett utföringsexempel, där ett gasutlopp och en till- sats/flödningslösning använts för att flöda en leukocytavlägs- ningsfilterenhet 17 kan ett gasutlopp 98 och ett gasinlopp 99 vara anordnade på det sätt som visas i fig. 1, varvid behållaren 18 innefattar en tillsats/flödningslösning. I S50 stängs klämman 62. I S51 aktiveras eller öppnas gasutloppet 98 och alstras ett differentialtryck mellan behållaren 18 och den omgivande miljön kring gasutloppet 98, så att pelaren med tillsatslösning ström- mar genom ledningen 26, genom leukocytavlägsningsfilterenheten 17 in i ledningen 25. I vissa utföringsformer kan tryckdifferen- tialen alstras genom tyngdkraften och behållaren 18 kan vändas om. I den visade utföringsformen alstras tryckdifferentialen genom en tryckdifferentialalstrare 5lA. Då lösningen förflyttar sig framåt, förskjuter den gas i ledningen framför sig till dess att gasen når gasutloppet 98. Gas framför pelaren med tillsats- lösning går genom utloppet ut ur systemet.

I S52 utlöser pelaren med tillsatslösningen ett övervak- ningsdon innan lösningen når ett förutbestämt läge uppströms 514 830 36 gasutloppet, vilket stänger en ventil i den fluidströmningsbana, som leder till basutloppet eller också sänker det trycket hos tryckdifferentialalstraren 51B, om gasutloppet inte är ett auto- matiskt gasutlopp. Om gasutloppet är ett automatiskt utlopp, behövs valfritt inte något övervakningsdon eller också kan ett övervakningsdon ge en signal om stället för tillsatslösningen. I S53 öppnar klämman 62 och tillsatslösningen strömmar in i be- hållaren 11. I S54 avbryts eller fullbordas tillsats/flödnings- lösningens strömning. Strömningsbanan mellan behållaren 11 och behållaren 18 är nu klar att användas i enlighet med uppfinning- en, exempelvis genom att sekvens 2 startas.

Efter det att en biologisk vätska förts genom systemet, exempelvis i sekvens 2, kan omgivningsluft eller en steril gas komma in i systemet via gasinloppet 99 för att utvinna den biologiska vätska som finns kvar i systemet. Om gasinloppet 99 är ett manuellt inlopp, öppnas inloppet och/eller frigörs en klämma; om gasinloppet 99 är automatiskt, får tryckdifferentia- len mellan gasinloppet och uppsamlingspåsen 16 gasen att strömma genom ledningen 25 genom leukocytfilterenheten 17 till uppsam- lingspåsen 18. I vissa utföringsformer kan behållaren 18 och leukocytenheten 17 vara anordnade i en punkt under behållaren 11, företrädesvis med behållaren 18 i rättvänt läge innan gasin- loppet 99 aktiveras. I förfarandet återvinns kvarhållen biolo- gisk vätska, som fångats in i dessa element under behandlingen, och samlas i uppsamlingspåsen 18.

Fig. 11 visar ett annat exempel på flödesdiagram för en utföringsform av uppfinningen, som visas i fig. 1. Till att börja med sätts en samlingspåse 11, som innehåller ett superna- tant skikt 31 och ett sedimentskikt 32 in i differentialtrycks- alstraren 51. Systemet startas därefter och får stabilisera sig i S60, varefter ventilerna 61 och 62 stängs i S61. Alternativt kan ventilerna 61 och 62 stängas innan systemet startas.

Ett positivt tryck alstras i S62 och ventilen 61 öppnas i S63, varvid strömningen startar. Det supernatanta skiktets flöde övervakas i S64 för att trycka ut en mängd supernatant skikt, som är mindre än den totala mängden supernatant skikt. Exempel- vis kan fluidövervakaren kontrollera samlingspåsens 11 och/eller uppsamlingspåsens 41 tyngd. Alternativt kan strömningshastig- heten i tiden övervakas. Efter det att en förutbestämd mängd S14* ÛÛÛ 37 supernatant skikt tryckts ut stängs ventilen 61 i S65, så att en önskad mängd supernatant skikt 31 lämnas kvar tillsammans med sedimentskiktet 32 i samlingspåsen 11.

Den önskade mängden supernatant vätska från det superna- tanta skiktet 31, som lämnats kvar i samlingspåsen 11 varierar i beroende av tänkt användning för det återstående innehållet i påsen, t.ex. sedimentskiktet 32 och/eller mellanskiktet mellan det supernatanta skiktet och sedimentskiktet.

Exempelvis, om sedimentskiktet utgörs av PRC och superna- tantskiktet av PRP och PRC är avsedd att användas vid trans- fusion, kan en tillräcklig mängd PRP lämnas kvar i samlingspåsen 11 för att alstra en hematokrit på omkring 52% eller mer, hellre en hematokrit på omkring 70% till omkring 80% eller mer.

Alternativt, om det supernatanta skiktet utgörs av PPP med ett mellanskikt av buffy coat mellan PPP och det av PRC beståen- de sedimentskiktet kan en mängd PPP lämnas kvar i samlingspåsen 11 eller behandlas tillsammans med buffy coaten.

Efter det att ventilen 61 stängts i S65 sänks det positiva trycket till noll i S66. Innehållet i samlingspåsen 11, dvs. det återstående supernatanta skiktet och sedimentskiktet, kan val- fritt blandas i S67. Lämpliga tekniker för att åstadkomma bland- ningen innefattar de som beskrivits i sekvens 4. Samlingspåsen 11 kan vändas upp och ned och/eller knådas under blandningen och lämnas kvar i det upp- och nedvända läget vid slutet av bland- ningsssteget i S68. Ett positivt tryck alstras i S69, varefter ventilen 62 öppnar i S70, så att den återstående vätskan trycks ut från samlingspåsen 11 till den andra uppsamlingspåsen 18.

Vätskeflödet från samlingspåsen övervakas i S71 för att bestämma när strömningen stoppar.

Ventilen 62 stänger därefter i S72. Pumpen stängs av i S73 och trycket går ned till noll i S74 för att på sätt fullborda sekvensen.

I andra utföringsformer, t.ex. innefattande buffy coat, kan andra sekvenser användas. Exempelvis kan buffy coat avskilj- as med vilken känd teknik som helst, innefattande att helblod delas upp i ett supernatant skikt med PPP, ett mellanliggande buffy coat-skikt, samt ett sedimentskikt med PRC, varefter skikten kan avskiljas på det ovan angivna sättet. Efter det att enheten med buffy coat frånskilts kan den samlas ihop med andra 514 880 38 enheter buffy coat. Samlad eller osamlad buffy coat kan delas upp, normalt genom centrifugering, för att bilda ett supernatant blodplättsinnehållande skikt och ett sedimenterat rödcellsinne- hållande skikt i en uppsamlingspåse.

Uppsamlingspåsen (som är förbunden med en ytterligare tom uppsamlingspåse) kan anordnas i tryckdifferentialalstraren och den tomma uppsamlingspåsen i eller på flödesmätaren. Det super- natanta skiktet kan avskiljas från sedimentskiktet, såsom be- skrivits i de ovanstående sekvenserna. Exempelvis kan det super- natanta blodplättsinnehållande skiktet föras genom ett rödcells- barriärmedium eller en kombinerad rödcellsbarriär och leukocyt- avlägsningsbarriär till dess att strömningshastigheten närmar sig eller når noll.

En föredraqen differentialtrvcksalstrare Traditionella utpressningsorgan har många nackdelar.

Exempelvis utövar de ett ojämnt tryck mot fluidsamlingspåsen och kan alstra rynkor och veck i påsarna. Biologiska vätskor kan komma att inneslutas i dessa rynkor och veck och hindra att 100% av den biologiska vätskan pressas ut. Ojämnt tryck tenderar även att röra om fluiden i behållaren och kan, exempelvis, störa gränsskiktet mellan komponenterna, exempelvis mellan det super- natanta skiktet och sedimentskiktet, t.ex. buffy coaten, och minskar sålunda mängden supernatant skikt som tillförlitligt kan samlas upp. Vidare, eftersom samlingspåsen kan förvridas och eftersom konstruktionen hos traditionella utpressningsorgan kan hindra inspektion av behållaren, kan det vara svårt för en operatör att korrekt bestämma funktionen hos apparaten genom att bevaka ett gränsskikt mellan ett sedimenterat skikt och ett supernatant skikt. Vidare, i vissa tillämpningar vill man suga vätska in i behållaren. Emellertid kan traditionella utpress- ningsorgan endast utöva tryck mot en behållare. Alltmedan de kan tvinga ut vätska ut från behållaren kan de sålunda inte suga in vätska i behållaren. p Utföringsformer av föreliggande uppfinning övervinner dessa nackdelar. I enlighet med föreliggande uppfinning kan ett utpressningsorgan för att ändra mängden fluid i en behållare med variabel volym, som är ansluten till åtminstone en ledning, in- nefatta ett hus, som definierar en sluten kammare för att uppta behållaren, varvid huset innefattar åtminstone en öppning, genom 514 880 39 vilken ledningen kan gå; en tryckregleringsmekanism, som är kopplad till huset för att variera trycket mot vätskan i kam- maren och därigenom variera behållarens volym; samt ett arrange- mang för att förflytta vätskan inuti behållaren, varvid arrange- manget innefattar åtminstone något av a) en drivmekanism för att röra huset eller b) en anordning för att utöva tryck mot en första del av behållaren.

Ett förfarande för att pressa ut en biologisk vätska från en behållare i en sluten kammare kan innefatta att trycket varieras inuti kammaren; och att fluiden i behållaren förflyttas genom åtminstone endera a) att kammaren oscilleras eller b) att en första del av behållaren utsätts för tryck.

Såsom visas i fig. 12, innefattar ett första exempel på utpressningsorgan att användas i föreliggande uppfinning ett hus 110, som definierar en sluten kammare 111 samt en tryckregle- ringsmekanism 130, som är pneumatiskt kopplad till huset 110 genom en flexibel slang 131 eller annan ledning för att variera trycket inuti kammaren 111. En vätskebehållare med variabel volym, såsom samlingspåsen 11 inrymmande en biologisk vätska, kan anbringas i kammaren 111 med en eller flera delar av ett flexibelt rörsystem 20, 25 gående ut från samlingspåsen 111 genom en öppning 117 i huset 110 till husets 110 utsida. Sam- lingspåsen 11 behöver inte vara flexibel, men den är företrädes- vis konstruerad så att dess inre volym kan ändras genom att det fluidtryck som anbringas mot samlingspåsens 11 utsida regleras.

Tryckregleringsmekanismen 130 matar och/eller suger ut en fluid (t.ex. antingen en gas eller vätska) till och/eller från kamma- ren 111 för att variera det tryck som utövas mot samlingspåsen 11 i kammaren 111. Detta i sin tur ändrar samlingspåsens 11 volym så att fluid (dvs. antingen en vätska eller en gas) däri- genom tvingas ut från eller in i samlingspåsen 11 via det flex- ibla rörsystemet 20, 25.

Företrädesvis innefattar tryckregleringsmekanismen 130 ett ventilarrangemang, såsom en pneumatisk fyrvägsventil, med vars hjälp den flexibla slangen 131 kan förbindas med ingången eller utgången hos en standardkolvpump. Den pneumatiska fyrvägsventi- len är elektroniskt styrd genom reglerenheten 50 (fig. 18).

Vidare kan det finnas ett flertal reduceringsventiler samt en tryckavkännare som styrs elektroniskt och övervakas av 514 880 40 reglerenheten 50. På så sätt kan reglerenheten 50 reglera och övervaka trycket eller det vakuum som utövas mot samlingspåsen 11. Den pneumatiska fyrvägsventilen, mångfalden reduceringsven- tiler samt trycksensorn kan exempelvis vara anordnade i regler- enheten 50, tryckregleringsmekanismen 130 och/eller huset 110.

Huset kan tillverkas av vilket lämpligt material som helst som har en tillräcklig konstruktiv styrka för att tåla tryck- skillnaderna mellan kammaren 111 och husets 110 utsida. Huset 110 kan anta en mängd utseenden. Exempelvis innefattar huset 110, i det utpressningsorgan som visas i fig. 12, en basdel 112 samt ett lock 113, som kan vara löstagbart anordnat vid basdelen 112 på vilket lämpligt sätt som helst för att bilda en kammare 111 och omsluta samlingspåsen 11. I exemplet på utpressnings- organ är locket 113 löstagbart monterat vid basdelen 112 genom gångjärn 114 på basdelens 112 och lockets 113 ena sida samt åtminstone en och företrädesvis två låstungor 115 på den andra sidan.

Huset innefattar företrädesvis även ett genomskinligt avsnitt, som är anordnat för att medge observation av vätskebe- hållaren. Exempelvis kan det genomskinliga avsnittet utgöras av ett fönster 119 i locket 113. Alternativt kan hela huset vara format i ett genomskinligt material, såsom en genomskinlig plast.

En eller flera krokar 121 kan finnas monterade inuti kammaren 11 vid samma ände som det flexibla rörsystemet 20, 25 och/eller vid den ände som är motsatt det flexibla rörsystemet 20, 25. Det har befunnits att genom att använda en enda krok i den ände i samlingspåsen 11, som är motsatt det flexibla rörsys- temet 20, 21 och genom att använda en och företrädesvis två krokar i den ände av samlingspåsen, som ligger närmast det flexibla rörsystemet 20, 25 fixeras samlingspåsen 11 bättre i huset och underlättar utpressningen av fluid från samlingspåsen 11. Vidare, om huset 110 vänds upp och ned så att den ände som ligger på motsatt sida om det flexibla rörsystemet 20, 25 blir vänd uppåt, kommer samlingspåsen 11 inte att rubbas och nypa av fluidströmningen. Det är sålunda att föredra att fixera sam- lingspåsen i båda ändarna. Även om krokar 121 föredras för att fixera samlingspåsen 11 i huset 110 kan även andra fastsätt- ningsmekanismer användas, såsom exempelvis en klämmekanism. 514 880 41 Fig. 13 visar huset 110 rörligt monterat på ett bärorgan 133, med användning av exempelvis ett växelarrangemang 266, en motor 132 samt en axel 134. Axeln 134 kan vara ihålig, så att tryckluft, hydraulvätska eller elektricitet eller reglersignaler kan tillföras huset 110 genom axeln. Motorn kan konstrueras på olika sätt, exempelvis som en pulsmodulerad tryckkretsmotor och den är företrädesvis hopkopplad med bärorganet 133. Motorn 132 kan direkt driva axeln 134 eller också kan motorn vara hopkopp- lad med axeln 134 med utnyttjande av Växelarrangemanget 266. Även om det visade Växelarrangemanget ligger utanför motorn kan det vara inkorporerat i motorn. Motorn och/eller växelarrange- manget kan vara utformat till att oscillera huset 10 axiellt eller i omkretsriktningen kring axeln 134 eller att oscillera axeln fram och tillbaka längs en X-, Y- och/eller Z-axel för att därigenom röra om vätskan i samlingspåsen 11 genom att svänga huset fram och tillbaka, rotera det, oscillera det, skaka det och/eller vibrera det. Naturligtvis begränsar sig inte apparaten till en enda axel, växelarrangemang och/eller motorarrangemang utan den kan innefatta två eller flera axlar, växlar och/eller motorarrangemang sammankopplade med huset 110 exempelvis vid motstående ändar.

I en föredragen utföringsform vrids huset 110 en vinkel på omkring 180° så att huset 110 kan bli upp- och nedvänt. Motorn kan reverseras, så att huset vrids tillbaka samma 180° vridning.

På så sätt kan huset återföras till sitt ursprungsläge, med det flexibla rörsystemet 20, 25 gående ut från husets 110 översta del. Genom att vrida huset fram och tillbaka samma 180° vinkel förhindras att det flexibla rörsystemet trasslar ihop sig. En vridning på mindre eller större än 180° ligger emellertid inom ramen för uppfinningen. I en föredragen utföringsform minskas gradvis det oscillerande husets 110 hastighet vid oscillations- rörelsens båda ändar. Detta reducerar den kraft som verkar mot den mekanism, vilken fixerar samlingspåsen 111 i huset 110.

Motorn 132 är elektriskt hopkopplad med och reglerad av regler- enheten 50. Vidare kan mekanismen för att åstadkomma vridningen utgöras av vilken lämplig rörelsemekanism som helst, såsom en pneumatisk, elektromagnetisk och/eller hydraulisk mekanism.

Växelarrangemanget 266 kan innehålla en lämplig växelkonstruk- tion, t.ex. en dubbelskruvskonstruktion, så att huset 110 vrids 514 880 42 fram och tillbaka samma vinkel. Reglerenheten 50 kan motta en feedbacksignal från växelarrangemanget 266 eller motorn 134, så att huset 110 kan stoppas i ett eller flera lägen längs vrid- ningsbanan. Vidare kan växelarrangemanget 266 innehålla en eller flera låsmekanismer, vilka kan vara elektroniskt styrda av reg- lerenheten 50 för att låsa huset 110 i ett eller flera lägen.

I ett föredraget sätt att utföra utpressningsoperationen är samlingspåsen 11, såsom en flexibel påse inrymmande en biolo- gisk vätska, anordnad vid husets 110 basdel 112 med det flexibla rörsystemet 20, 25 gående ut genom öppningen 117. Samlingspåsen 11 är företrädesvis fixerad med krokar 121 både upptill och nedtill. Locket 113 får därefter försluta basdelen 112, så att samlingspåsen 11 blir helt och hållet innesluten i kammaren 111 och omges av huset 110. Huset 110 orienteras därefter i en önskad riktning genom reglerenheten 50 med exempelvis användning av motorn 132. Om samlingspåsen 11 inrymmer helblod, som centri- fugerats för att bilda ett sedimentskikt och ett supernatant skikt, orienteras huset 110 företrädesvis vertikalt med det supernatanta skiktet liggande mellan sedimentskiktet och det flexibla rörsystemet 20, 25. Huset kan orienteras så att det flexibla rörsystemet 20, 25 sträcker sig genom husets 110 övre del, där det flexibla rörsystemet 20, 25 står i direkt förbin- delse med eventuell luft i samlingspåsen 11 eller med det super- natanta skiktet eller kan huset orienteras så att det flexibla rörsystemet 20, 25 sträcker sig ut genom husets nedre del, där det flexibla rörsystemet 20, 25 står i direktförbindelse med sedimentskiktet.

Med huset 110 orienterat på lämpligt sätt kan fluid pres- sas ut från eller in i samlingspåsen 11 genom att man matar eller suger ut fluid från husets 110 kammare 111 med hjälp av en tryckregleringsmekanism 130. Exempelvis kan tryckregleringsmeka- nismen 130 tillföra luft till kammaren 111 och öka trycket mot samlingspåsen 11. Om det flexibla rörsystemet 20, 25 sträcker sig ut från husets 110 övre del, kommer tryckökningen i kammaren 111 först att tvinga ut eventuell luft och därefter det superna- tanta skiktet från samlingspåsen 11 via det flexibla rörsystemet 20, 25. Gränsskiktet mellan det supernatanta skiktet och sedi- mentskiktet kan iakttas genom fönstret 119 och det kommer att 5-14 "880 43 höja sig då det supernatanta skiktet trycks ut från samlingspå- sen 11.

Fluidtrycket i kammaren 111 kommer att vara i huvudsak likformigt i hela kammaren 111, så att samlingspåsens 11 utsida utsätts för i huvudsak likformigt tryck. Som en följd därav kommer samlingspåsen 11 att utsättas för mycket mindre skrynk- ling, veck eller andra former av förvrängningar än i traditio- nella mekaniska utpressningsorgan eller tryckmanschetter. Efter- som samlingspåsen bildar mindre skrynklor eller veck och efter- som fluidtrycket anbringas mot samlingspåsens 11 hela utsida, kan väsentligen all fluid i samlingspåsen 11 tryckas ut från samlingspåsen 11 i stället för att inneslutas i vecken och rynkorna. Vidare, då samlingspåsen 11 inrymmer centrifugerat blod, tenderar det mot samlingspåsen 11 utövade likformiga yttre trycket inte att störa buffy coatgränsskiktet.

Då ett jämnt tryck utövas mot samlingspåsens 11 utsida, kan ett problem uppträda genom att, då fluid trycks ut från en utloppsdel 147 i samlingspåsen 11 nära det flexibla rörsystemet 20, 25, kan de motstående sidorna i samlingspåsens 11 utloppsdel 147 tendera att falla ihop mot varandra. Detta bildar en stör- ning i fluidströmningen från samlingspåsen 11 genom den flexibla ledningen 20, 25 och ökar den tid, som krävs för att fullstän- digt pressa ut fluiden.

Det har befunnits att genom att anbringa eller trycka ett objekt och/eller rikta en kraft mot en del av samlingspåsen 11, företrädesvis en del som befinner sig på väsentligt avstånd från samlingspåsens utloppsdel 147, förflyttar sig den i samlingspå- sen 11 befintliga fluiden i samlingspåsen 11 och tvingas mot samlingspåsens 11 utloppsdel 147 så att samlingspåsens 11 mot- stående sidor hålls på avstånd från varandra. Objektet och/eller kraften ger ett medel för att förflytta fluiden i samlingspåsen 11 och tvinga fluiden mot samlingspåsens 11 utloppsdel 147. Ge- nom att fluiden pressas mot samlingspåsens 11 utloppsdel 147 förhindras det att det mot samlingspåsen 11 utövade likformiga yttre trycket får samlingspåsens 11 utloppsdel 147 att falla ihop. Ett flertal arrangemang är lämpliga för att anbringa ett objekt och/eller en kraft mot samlingspåsen 11, innefattande en blåsa, en fjäder, ett stelt eller elastiskt skumblock och/eller ett pneumatiskt, hydrauliskt eller elektromagnetiskt arrangemang. 514 880 44 Med hänvisning till fig. 28-30 visas en föredragen ut- föringsform av ett utpressningsorgan, vilket innehåller ett arrangemang för att förflytta fluid inuti samlingspåsen 11 för att förhindra att samlingspåsens 11 utloppsdel 147 faller ihop vid uttryckningen. Minst en blåsa 239 är anordnad inuti den slutna kammaren 111, företrädesvis vid en plats som ligger tämligen långt från utloppsdelen 147. Vidare är blåsan 239 företrädesvis anordnad nära enbart en del av samlingspåsen 11, t.ex. den del, såsom den nedre delen, som ligger långt bort från utloppsdelen 147. Blåsan 239 kan fixeras vid huset 110 med någon lämplig mekanism, såsom lim eller ett förbindelseorgan. Blåsan 239 kan vara pneumatiskt förbunden med en tryckreglermekanism 130, via en flexibel slang 131, som sträcker sig genom axeln 134 eller genom en särskild öppning i huset 110. Fig. 30 visar en tryckregleringsmekanism, vilken innehåller en första sektion 13OA för att reglera trycket i den slutna kammaren 111 samt en andra sektion 130B för att reglera trycket i blåsan 239. Den första tryckregleringssektionen 13OA är sammankopplad med den slutna kammaren 111 via en första flexibel slang 131A och den andra tryckregleringssektionen 130B är sammankopplad med blåsan 239 via en andra flexibel slang 131B. Den första, 13OA, och den andra tryckregleringssektionen 130B regleras företrädesvis oberoende av varandra genom reglerenheten 50.

I drift matar tryckregleringsmekanismen 130 luft till blåsan 239, företrädesvis genom styrning från reglerenheten 50.

Då blåsan 239 utvidgas, kommer den i kontakt med den del av samlingspåsen 11 som ligger långt bort från utloppsdelen 147 och anbringar en kraft mot samlingspåsen 11. Denna kraft får fluid inuti samlingspåsen 11 att förflytta sig inuti samlingspåsen 11 mot utloppsdelen 147 så att samlingspåsens 11 motstående sidor hålls på avstånd från varandra på det ovan beskrivna sättet.

Reglerenheten 50 kan styra blåsans 239 funktion, så att blåsan 239 expanderar till vilket lämpligt mått eller storlek som helst, vid vilken lämplig tidpunkt som helst i en sekvens. Reg- lerenheten 50 kan även reglera tömningen av blåsan, exempelvis genom att öppna en utsläppsventil som är kopplad till blåsan 239, så att trycket i den slutna kammaren 111 eller samlingspå- sens 11 tyngd kan trycka ihop blåsan 239. Alternativt kan reg- lerenheten anlägga ett vakuum på den uppblåsta blåsan och 514.- 880 45 bibehålla vakuumet också efter det att blåsan 239 tömts så att blåsan 239 förblir slät. Trycket i blåsan 239 kan ökas/minskas med avseende på trycket i den slutna kammaren 111, så att blåsan blåses upp/töms på korrekt sätt. Även luftvolymen i huset kan ändras för att ett konstant tryck mot påsen 11 skall bibehâllas då blåsan 239 blåses upp eller töms.

I en alternativ utföringsform kan blåsan innefatta mer än en sektion och/eller fack, och separata sektioner och/eller fack kan drivas oberoende av varandra (t.ex. blåsas upp och tömmas) på liknande sätt. Flera blåsor, utspridda i den slutna kammaren 111, kan regleras med reglerenheten 50 för att förflytta fluid i samlingspåsen 11. Blâsan kan till och med användas för att trycka ut fluid från behållaren 11, så att huset 110 inte be- höver trycksättas.

I vissa utföringsformer kan man vilja blanda innehållet i samlingspåsen 11. I ett föredraget sätt att utföra den valfria blandningsoperationen kan utpressningsorganet förflytta fluiden inuti samlingspåsen 11 för att blanda ett flertal fluider, som inryms i samlingspåsen 11. Blandningen av en biologisk vätska, speciellt blandning av exempelvis en konserveringslösning med PRC kan automatiseras i enlighet med uppfinningen. Ett flertal tekniker har utvecklats i enlighet med uppfinningen, vilka har minskat blandningstiden från exempelvis över 10 minuter till 2 minuter eller mindre. I föredragna utföringsformer är bland- ningstiden mindre än omkring 1 minut och ligger företrädesvis inom området 15-30 sekunder eller mindre. Såsom kommer att be- skrivas mera i detalj nedan, kan blandningsoperationen innefatta att samlingspåsen 11 oscilleras, roteras, svängs fram och till- baka och/eller vänds upp och ned. Blandningsoperationen kan ock- så innefatta att samlingspåsen knådas med en eller flera blåsor.

Huset 110 med samlingspåse 11 oscilleras, roteras, svängs fram och tillbaka och/eller vänds upp och ned kring axeln 134 i en föredragen utföringsform för att blanda fluiden i samlingspåsen.

Exempelvis kan det vara lämpligt att låta vridningen eller svängningen av samlingspåsen omkring axeln 134 ske med en has- tighet på omkring en gång var 1-2 sekund.

Fig. 14-16 visar ett andra utföringsexempel på ett arran- gemang för att förflytta fluid inuti behållaren 11 för att för- hindra att samlingspåsens 11 utloppsdel 147 faller ihop vid 514 880 46 utpressningen samt för att åstadkomma ett fullständigt och lik- formigt flöde av fluiden från samlingspåsen 11 liksom att för- flytta fluiden inuti samlingspåsen 11 för att blanda olika fluider i samlingspåsen 11. En solenoid 144 innefattar en spole 136, som omsluter och är elektromagnetiskt kopplad till en kolv 135. Solenoiden 144 kan vara elektriskt förbunden med och regle- rad av reglerenheten 50. Kolven 135 är kopplad till en axel 139 vid en anslutningspunkt 138. Axeln 139 är svängbart förbunden i en första ände med en ledtapp 137, så att axeln kan vrida sig kring ledtappen 137, såsom visas med den streckade linjen 140. I den andra änden är axeln 139 förbunden med ett blad 141. Förbin- delsen 145 kan vara en stel förbindelse, en elastisk förbindelse eller en fjädrande förbindelse, t.ex. där en fjäder trycker bladet bort från axeln. Bladet 141 kan ha vilket lämpligt ut- seende som helst, men det är företrädesvis halvcirkelformat, och det kan vara dimensionerat så att det inte sträcker sig över samlingspåsens 11 fulla bredd. Då solenoiden 144 aktiveras genom reglerenheten 50, fungerar den som en drivmekanism och skjuter in kolven 135 i den slutna kammaren 111 och får axeln 139 att vrida sig kring ledtappen 137 och förflytta axeln 139 samt bladet 141 till det med den streckade linjen 140 visade läget.

Såsom visas i fig. 15 då en full samlingspåse 11 finns i den slutna kammaren 111, trycks bladet 141 och axeln 139 mot basdelens 112 baksida och kolven 135 skjuts in till det helt indragna läget i solenoiden 144. Då fluiden i samlingspåsen 11 pressas ut och strömmar från samlingspåsen 11 genom ledningen 20, 21, trycker eller anligger bladet 141 mot samlingspåsen 11.

Det befanns att i vissa utföringsformer kunde den tid som erfordras för att pressa ut fluiden från samlingspåsen 11 redu- ceras genom att solenoidkraften lades på, då fluid fortsatte att pressas ut från samlingspåsen 11. Kraften från solenoiden 144 kompenserar för den ytterligare fluid som tryckts ut från sam- lingspåsen 11 så att det inte erfordras någon stor fjäder, som kan försvåra införandet av samlingspåsen 11 i den slutna kamma- ren 11. Då kolven 135 trycks ut från solenoiden, fungerar det solenoiddrivna bladets 141 verkan mot fluiden i samlingspåsen 11 till att förhindra att samlingspåsens 11 utloppsdel 147 faller ihop, även då det supernatanta skiktet trycks ut från samlings- påsen 11. Läget för samlingspåsen 11 relativt huset 110 före och 514 8.80 47 efter det att solenoiden 144 aktiverats, visas i fig. 15. De streckade linjerna 140 respektive 148 motsvarar läget för sam- lingspåsen 11 och bladet 141 efter det att solenoiden 144 har aktiverats.

Att använda solenoiden 144 och bladet 141 för att upprepat trycka mot behållaren 11 i samband med att samlingspåsen ll, såsom beskrivits ovan, oscilleras, vrids, svängs fram och till- baka och/eller vänds upp och ned kan vidare underlätta bland- ningen av fluiden i samlingspåsen 11. Exempelvis kan solenoiden aktiveras av reglerorganet 50 med en frekvens på exempelvis 1,5 cykler per sekund. Solenoiden 144 aktiveras företrädesvis med en fyrkantsvågpuls med en relativt kort varaktighet.

Fig. 24-27 visar ett tredje utföringsexempel på ett arran- gemang för att förflytta fluid inuti behållaren för att förhind- ra att behållarens 11 utloppsdel 147 faller ihop och/eller för att blanda fluid i behållaren 11. Utpressningsorganet innefattar samlingspåsen 11, en rulle eller en knådarm 201 utan rullverkan anordnade i huset 110 samt en motor 166, som fungerar som driv- mekanism för att aktivera knådarmen 201. Mekanismen för att åstadkomma knådarmens 201 rörelse är oväsentlig och vilken lämplig rörelsemekanism som helst, såsom en pneumatisk, elektro- magnetisk och/eller hydraulisk mekanism kan utnyttjas som organ för att sätta knådarmen 201 i rörelse i stället för motorn 166.

Motorn 166 eller någon annan rörelsemekanism kan vara fixerad vid huset 110 med vilken känd teknik som helst, t.ex. ett motor- fäste 206. Motorfästet 206 visas i detalj i fig. 26. En axel 234 hos motorn 166 är fast sammankopplad med en reverserande kul- skruv 205, som företrädesvis är utformad som dubbel- skruvskonstruktion. En kulmutter 204 är glidbart sammankopplad med den reverserande kulskruven 205. Ett knådblock 203 och knådarmen 201 är fast sammankopplade med kulmuttern 204 och förflyttas tillsammans med kulmuttern 204 utmed den reverserande kulskruven 205. Spår 211, utformade i en skiljeplatta 207, går parallellt med kulskruven 205 och styr knådarmen 201 och knåd- blocket 203 då de rör sig längs med den reverserande kulskruven 205. Knådarmen 201 och knådblocket 203 visas i detalj i fig. 27.

I drift får motorns 166 aktivering den reverserande kul- skruven 205 att rotera, vilket följaktligen leder till en linjär fram- och återgående rörelse hos kulmuttern 204, knådblocket 203 51-4 880 48 samt knådarmen 201. Motorn 166 kan vara sammankopplad med och reglerad av reglerenheten 50 och kan få ström och reglersignaler från reglerenheten 50 via en ihålig del i axeln 134. Motorn 166 kan drivas kontinuerligt för att åstadkomma den ovan beskrivna blandningsoperationen, företrädesvis medan huset 110 oscilleras längs axeln 134. Alternativt kan motorn 166 aktiveras så att knådarmen 201 förflyttas längs med den reverserande kulskruven ända till dess att den kommer i kontakt med och trycker mot samlingspåsen 11 för att förhindra att samlingspåsens 11 ut- loppsdel 147 faller ihop. Reglerenheten 50 kan få en feedback- signal från växelarrangemanget 266 eller motorn 166, 132, så att huset 110 kan stoppas i ett eller flera lägen i rotationsrörel- sen eller också kan knådblocket 203 stoppas i ett eller flera lägen längs den reverserande kulskruven 205. Vidare kan växelar- rangemanget 266 och den reverserande kulskruven innehålla en eller flera låsmekanismer, vilka är elektroniskt styrda av reglerenheten 50 för att låsa huset 110 och/eller knådblocket 203 i ett eller flera lägen.

Ett föredraget automatiserat biologiskt vätskebehandlings- system 149 kan exempelvis vara utformat på det sätt som visas i fig. 17. Reglerenheten 50 kan exempelvis innefatta en användar- gränssnitt, såsom ett tangentbord 150, en display 151, ett prog- ram/datainföringsmedium, såsom en magnetskiva 152, och/eller en läsare 170. Reglerenheten 50 är även kopplad till en flödes- mätare 72.

Flödesmätaren 172 är företrädesvis likadan som den flödes- mätare, som beskrivs i US-ansökan nr 07/589 523, inlämnad den 28 september 1990, samt EPO-publikationen 0 477 973, publicerad den 1 april 1992. Flödesmätaren 72 kan utgöras av en differential- flödesmätare, som mäter fluidströmningsgraden in eller ut från behållaren genom att mäta ändringsgraden hos behållarens tyngd- punkt. Flödesmätaren innefattar normalt en tyngdomvandlare, som är sammankopplad med en differentieringsmekanism samt en regler- enhet. Tyngdomvandlaren är företrädesvis en konstruktion, som lämpar sig för att alstra en signal, som är proportionell mot den tyngd, som påläggs konstruktionen. Behållaren kan anordnas direkt på konstruktionen eller kan behållaren anbringas i huset 110 till ett utpressningsorgan, som i sin tur är anordnat på konstruktionen. Differentieringsmekanismen alstrar en signal som 'S14 880 49 är proportionell mot ändringsgraden hos en tyngd anbringad på lastcellen, som är försedd med töjningsgivare. Reglerenheten kan fastställa föremålets absoluta tyngd, genom att direkt ta emot tyngdomvandlarens utgångssignal eller kan reglerenheten bestämma graden av fluidflöde till eller från tyngdomvandlaren genom att ta emot signalen från differentieringsmekanismen. Då en dylik flödesmätare används tillsammans med det automatiserade blodbe- handlingssystemet, kan både den totala mängden och graden av fluidflöde bestämmas.

Ett blockschema på det föredragna biologiska vätskebehand- lingssystemet 149 visas i fig. 18. Fig. 18 är samma som fig. 1 och 2 vad beträffar konstruktion och funktion och identiskt lika hänvisningsbeteckningar avser identiskt lika delar. Samlingspå- sen 11 eller vilken annan fluidbehâllare som helst kan vara anordnad i differentialtryckalstraren 51. Ett flexibelt rörsys- tem 20, 25, 28 förbinder ett flertal behållare 11, 18, 41, 42 med varandra. Ventilerna 61-64 är elektriskt kopplade till reglerenheten 50.

Funktionen för den föredragna utföringsformen av det i fig. 17 och 18 visade automatiserade biologiska vätskebehand- lingssystemet 149 enligt uppfinningen kan beskrivas med hän- visning till de flödesdiagram som visas i fig. 19-22. Innan en speciell funktionssekvens startas, samlas normalt biologisk fluid i samlingspåsen 11, som via ledningar är förbunden med åtminstone en uppsamlingsbehållare. Samlingspåsen 11 centrifuge- ras därefter för att bilda ett supernatant skikt och ett sedi- mentskikt. Samlingspåsen 11 placeras därefter i differential- tryckalstraren 51, varvid ledningarna, som är förbundna med var och en av uppsamlingsbehållarna ansluts till ventilerna 61-64 samtidigt som uppsamlingspåsarna 18, 41, 42 anbringas på flödes- mätaren 72. I en föredragen utföringsform innehåller samlingspå- sen 11 helblod, som delats upp i ett supernatant PRP-skikt 31 samt ett sedimenterat PRC-skikt 32.

Fig. 19 visar ett programmerbart startsekvensreglerblock.

I detta block kan ett program i reglerenheten 50 välja vilket antal och vilken kombination av sekvenser som helst för att behandla biologiska vätskor. De speciella sekvenserna och para- metrarna i sekvenserna programmeras för att exempelvis motsvara de vätskor som skall behandlas, typen av filter i systemet och 514 880 50 dessas storlekar, storleken på fluidbehållare, rörsystemets längd, mängd och typ på konserveringsmedel i fluidbehållarna samt den mängd önskad fluid som skall erhållas. Om så önskas, kan dessa data och varje annat slag av vald information, t.ex. data angående givarens identitet, tas in med användning av någon lämplig inmatning, t.ex. läsare 170, och behandlas för lagerkon- troll.

I vissa utföringsformer kan man vilja spåra och/eller övervaka den biologiska vätskan, då den behandlas i enlighet med uppfinningen, exempelvis för att automatiskt ge information till operatören och/eller slutförbrukaren(na) av den biologiska väts- kan. I enlighet därmed kan data angående källan för den biolo- giska vätskan, såsom givare eller källidentifiering, blodtyp, tyngden av den givna enheten matas in manuellt eller automatiskt i reglerenheten exempelvis med användning av läsaren 170 och/el- ler andra delar i användargränssnittsorganet. Informationen kan lagras i reglerenheten 50 och tas fram efter önskan. Vidare, då den biologiska vätskan behandlas, kan ytterligare information, exempelvis angående den tillsatslösning och/eller det virus- dödande medel som används, graden av leukocytavlägsning, den slutliga tyngden på den behandlade vätskan, antalet enheter behandlade av en viss operatör och den tidsrymd, som erfordras för att behandla en speciell enhet etc., kan även behandlas med reglerenheten 50.

I ett utföringsexempel kan den biologiska vätskan behand- las enligt uppfinningen för att åstadkomma PRC, PC samt plasma i separata behållare och en etikett, som innefattar viss eller all ovanstående information kan framställas manuellt eller automa- tiskt, exempelvis med en etikettskrivare 253 vid lämplig tid- punkt för att anbringas på den lämpliga behållaren. I en före- dragen utföringsform kan behållaren med donerad biologisk vätska innefatta en streckkodsetikett, där den lämpliga källinformatio- nen finns kodad, så att med läsaren 170 kan informationen auto- matiskt föras in innan den biologiska vätskan behandlas i enlig- het med uppfinningen. Detta har den fördelen att risken för operatörsfel minskas vid start av den rätta behandlingssekvensen i reglerenheten 50.

Bland andra fördelar kan den information som är knuten till en speciell fluidbehållare utnyttjas som en del i ett 514 880 51 lagerkontroll- och/eller spårningssystem. I detta avseende kan ett flertal reglerenheter 50 vara förbundna med varandra och med en central databas, vilken också kan stå i förbindelse med ett eller flera användningsställen.

Att bygga in ett lagerkontroll- och spårningssystem i reglerenheten 50 har många fördelar, innefattande att risken att fel enhet kan användas under en medicinsk behandling minskas.

I vissa utföringsformer kan man vilja slå ihop ett antal enheter från ett flertal behållare. I detta fall kan man vilja kunna identifiera källan för samtliga de vätskor som slagits ihop. Då ihopslagningen utförs med reglerenheten 50 kan regler- enheten ge en detaljerad etikett, som identifierar källorna för den hopslagna biologiska vätskan liksom om ett visst behand- lings- eller hanteringssteg vidtagits, vad beträffar den hopsla- gna vätskan eller den biologiska källvätskan.

Vidare kan reglerenheten 50 inrymma olika felprogram för att garantera att ett alarm anges, om en speciell biologisk vätska behandlas i en behandlingssekvens. Reglerenheten 50 kan även programmeras för att ge en varning om en orätt mängd av någon eller flera komponenter hos den behandlade biologiska vätskan produceras.

I en föredragen utföringsform är reglerenheten 50 program- merad till ett starta de i fig. 19-22 visade sekvenserna A, B, C respektive D för att dela upp komponenterna i en biologisk vätska, såsom helblod. Operatören instruerar därvid regleren- heten om rätt sekvens med ett användargränssnittsorgan, såsom en display 250, en skivdrivenhet 152 och/eller ett tangentbord 150.

Efter det att samlingspåsen 11 och någon uppsamlingspåse 18, 41, 42 placerats rätt, startar operatören reglersekvensen genom att exempelvis trycka ned en startknapp.

I steg 100 (härefter S101, S102, S103 etc.) startas sek- vens A. Reglerenheten 50 kontrollerar att ett stabilt flöde föreligger, t.ex. 0 ml/min under en förutbestämd tidsrymd, såsom 3 sekunder. Denna startkontroll kan utnyttjas för att kalibrera flödesmätaren 72 och reglerenheten 50 till ett nollflödestill- stånd. Startkontrollen av nollflödet verifierar att systemet har stabiliserat sig efter det att det flexibla rörsystemet 20, 25, 28 och uppsamlingspåsarna 18, 41, 42 anbringats på flödesmätaren 514 880 52 72 av operatören. Om flödet inte stabiliserat sig, meddelas operatören detta via användargränssnittsorganet, såsom displayen 250. Displayen kan användas ihop med en ljudsignal eller annat organ för att meddela operatören de onormala tillstånden.

I S101 stängs ventilerna 61 och 62. Alternativt kan venti- lerna stängas som det första steget i starten på sekvens A.

I S102 alstras ett differentialtryck mellan samlingspåsen 11 och uppsamlingspåsen 41 genom att exempelvis tryckdifferen- tialalstrarens 51 slutna kammare 111 trycksätts.

Flödesmätaren 72 kan kontrolleras för att man skall till- försäkra sig om att det flexibla rörsystemet 20, 25 blivit rätt insatt i klämmorna 61 respektive 62 samt att klämmorna 61 och 62 fungerar på rätt sätt. Reglerenheten 50 kontrollerar sålunda att ett stabilt flöde, t.ex. O ml/min, upprätthålls även efter det att differentialtrycket alstrats. Vid uttryckning av PRP genom ett poröst medium, såsom ett rödcellsbarriärmedium, befanns det att ett differentialtryck på ungefär 2 psi (=13.800 pascal) ger ett optimalt resultat med avseende på utpressningstid, filter- mediets verkningsgrad, samt förmågan att detektera att PRP- skiktet fullständigt pressats ut.

I S103 öppnas ventilen eller klämman 61 och tryckdifferen- tialen mellan samlingspåsen 11 och den första uppsamlingspåsen 41 får det supernatanta PRP-skiktet 31 att strömma mot uppsam- lingspåsen 41. Då det supernatanta PRP-skiktet 41 går från samlingspåsen 11 till den första uppsamlingspåsen 41, går den normalt genom åtminstone ett poröst medium, företrädesvis ett rödcellsbarriärmedium eller ett kombinerat leukocytavlägsnings- och rödcellsbarriärmedium.

Företrädesvis stängs båda ventilerna 61 och 62 innan differentialtrycket pâläggs. Det kan även vara att föredra att reglerenheten 50 övervakar trycket i tryckdifferentialalstraren 51 för att säkerställa att ett tillräckligt tryck upprättats innan klämman 61 öppnas i S103. Upprättandet av en tillräcklig tryckdifferential i kombination med det plötsliga öppnandet av ventilen 61 ger en pelare med biologisk vätska, vilken driver en luftpelare genom det porösa mediet och därefter medger att pelaren med biologisk vätska plötsligt träffar det porösa medi- et. Denna funktionssekvens medför optimalt uppträdande och är *5 14 8-80 53 speciellt viktig för optimal funktion hos det porösa mediet. Om ventilen 61 lämnas öppen så att den biologiska vätskan sakta förskjuts genom röret allteftersom trycket ökas, kommer luft- bubblor att fångas upp i vätskan, varför det porösa mediets verkningsförmåga minskas. I den föredragna funktionen stängs sålunda ventilerna 61 och 62 innan differentialtrycket upprättas och ventilen 61 plötsligt öppnas.

I S104 utförs en detektering av initialflödet. Det super- natanta skiktets flöde övervakas för att man skall tillförsäkra sig om att ventilen 61 frigjorts korrekt samt att det inte finns några hinder i det flexibla röret 20. Vid detekteringen av ini- tialflödet genomförs en kontroll för att fastställa att flödet är större än en första förutbestämd nivå. Om initialflödesnivån är för låg, kan operatören meddelas detta via användargräns- snittet eller kan differentialtrycket ändras. Då väl den första förutbestämda nivån för initialflödet har detekterats, startas S105.

I S105 övervakas flödet till dess att antingen en förutbe- stämd mängd vätska pressats ut från samlingspåsen eller till dess att en förutbestämd tidsrymd har gått från det att initial- flödet gick över den förutbestämda nivån. Vid en typisk tillämp- ning ställs den förutbestämda tidsrymden exempelvis in till mellan 3 och 5 minuter och den förutbestämda mängden kan ex- empelvis ställas in till mellan omkring 100 och omkring 120 cmß.

I S106 kan reglerenheten 50 åstadkomma att en kraft an- bringas mot samlingspåsen 11. Såsom tidigare redogjorts för, kan kraften tillföras genom exempelvis blåsan 239, bladet 141 eller knådarmen 201. I en föredragen utföringsform aktiverar regleren- heten 50 blåsan 239 genom att den andra sektionen 130B i tryck- regleringsmekanismen 130 får öka trycket i blåsan 239 till en nivå, som är större än trycket i den slutna kammaren 11. Ökning- en av trycket i blåsan 239 trycker en ytteryta på blåsan 239 mot samlingspåsen 11. På så sätt förflyttas fluiden i samlingspåsen 11 för att förhindra att utloppsdelen 147 i samlingspåsen 11 faller ihop, såsom tidigare redogjorts för. Emellertid kan, om så önskas, steg S106 utelämnas. Om detta steg utelämnas, går behandlingen direkt till S107.

I S107 övervakas flödet fram till det att flödet går under en andra förutbestämd nivå. Då flödet har fallit ned till den "S14 880 54 andra förutbestämda nivån, bestämmer reglerenheten 50 att flödet skall upphöra.

Den första och andra förutbestämda nivån kan ställas in på olika sätt beroende på en speciell tillämpning. Exempelvis kan dessa nivåer utgöras av en procentdel av ett maximalt förväntat flöde från behållaren. Den första förutbestämda nivån kan vara approximativt 50-75% av det maximalt förväntade flödet, medan den andra förutbestämda nivån kan vara approximativt 20-50% av det maximalt förväntade flödet. I den föredragna utföringsformen av uppfinningen utnyttjas ett poröst rödcellsbarriärmedium eller ett poröst rödcellsbarriär-leukocytavlägsningsmedium och över- vakningsdonet alstrar en signal, som kontrollerar strömnings- hastigheten genom rödcellsbarriären eller det porösa rödcells- barriär-leukocytavlägsningsmediet. Då väl det supernatanta PRP- skiktet helt och hållet tryckts ut från samlingspåsen 11 kommer de röda cellerna nära eller i det sedimenterade PRC-skiktet i kontakt med rödcellsbarriärmediet eller rödcellsbarriär-leuko- cytavlägsningsmediet. Flödet genom mediet bromsas därvid markant upp eller avbryts. I en utföringsform, där det maximalt för- väntade flödet är omkring 40 cm=/min kan den första förutbestäm- da nivån vara ungefär 25 cmß/min, medan den andra förutbestämda nivån kan vara omkring 15-20 cmß/min. Alternativt, där det maximalt förväntade flödet är omkring 20-25 cm=/min, kan den första förutbestämda nivån vara omkring 10-15 cmﬂ/min, medan den andra förutbestämda nivån kan vara omkring 4-7 cmß/min.

I S108 får den i S107 alstrade signalen reglerenheten 50 att stänga ventilen eller klämman 60 och undanröja alla krafter, dvs. stoppa blåsan 239, bladet 141 eller knådarmen 201 från anliggning mot samlingspåsen 11. I en föredragen utföringsform stängs klämman 61 snabbt, varvid den ledning 27 som går från rödcellsbarriärmediet eller rödcellsbarriär-leukocytavlägsnings- mediet till den första uppsamlingspåsen 41 är relativt lång.

Följaktligen, för den händelse att några röda celler passerar genom det porösa mediet, kommer dessa att hindras från att nå den första uppsamlingspåsen 41.

I S109 sänker reglerenheten 50 differentialtrycket till noll och återför sekvensstyrningen till det programmerbara startsekvensreglerblocket för start, exempelvis av sekvens B, såsom visas i fig. 21. 514 880 55 Sekvens B ger exempelvis en mekanism för att överföra en tillsatslösning, spädningslösning, konserveringsmedel eller liknande från en uppsamlingspåse till en samlingspåse 11 och tillsätta denna till det sedimenterade PRC-skiktet 31 som finns kvar i samlingspåsen 11 efter det att sekvens A fullbordats. I S109 vänds företrädesvis samlingsbehållaren upp och ned genom att tryckdifferentialalstraren vrids ungefär 180°.

I S110 alstras ett omvänt differentialtryck, exempelvis genom att vakuum alstras i differentialtrycksalstraren 51 mellan samlingspåsen 11 och den andra uppsamlingspåsen 18, vilken innehåller tillsatslösningen. Flödesmätaren 72 kan övervakas genom reglerenheten 50 för att man skall tillförsäkra sig om att det flexibla rörsystemet 20, 25 satts in på rätt sätt i klämmor- na 61 respektive 62 samt att klämmorna 61 och 62 fungerar på rätt sätt, så att nollflöde anges.

Vid uttaget av lösning från den andra uppsamlingspåsen 18 till samlingspåsen 11, befanns det att ett negativt differen- tialtryck på ungefär 1 psi (z6900 pascal) ger optimalt resultat med avseende på uttagstid och med avseende på vätskans viskosi- tet.

I S111 öppnas ventilen eller klämman 62 och tryckdifferen- tialen mellan samlingspåsen 11 och den andra uppsamlingspåsen 18 får lösningen i den andra uppsamlingspåsen 18 att strömma mot samlingspåsen 11. Då lösningen går från den andra uppsamlingspå- sen 18 till samlingspåsen 11, går den normalt genom åtminstone ett poröst medium, företrädesvis ett leukocytavlägsningsmedium.

Företrädesvis stängs de båda ventilerna 61 och 62 innan differentialtrycket påläggs. Det kan även vara att föredra att låta reglerenheten 50 kontrollera trycket i tryckdifferential- alstraren 51 för att man skall tillförsäkra sig om att ett tillräckligt tryck upprättats innan klämman 62 öppnas i S111.

Såsom avhandlats ovan, ger upprättandet av en föregående tryck- differential i kombination med det plötsliga öppnandet av venti- len 62 förbättrat flöde för lösningen från den andra uppsam- lingspåsen 18 till samlingspåsen 11.

I S112 utförs detektering av initialflödet. Lösningens strömning övervakas för att man skall tillförsäkra sig om att ventilen 62 blivit korrekt öppnad och att det flexibla röret 20 inte är igensatt. Vid detekteringen av initialflödet utförs en 514 880 56 kontroll för att fastställa om flödet till samlingsbehållaren ll ligger över en förutbestämd nivå, t.ex. upp till 40 ml/min eller mer. Om den initiala strömningshastigheten är för låg, kan operatören meddelas detta via användargränssnittsorganet eller kan differentialtrycket ändras. Då väl ett flöde på exempelvis åtminstone 40 ml/min detekterats, startas S113.

I S113 övervakas flödet fram till det att det negativa flödet minskar till under en förutbestämd minimiströmningshas- tighet, t.ex. mellan omkring 0 och 7 ml/min till samlingsbe- hållaren 11. Då flödet sänkts till den förutbestämda minimi- strömningshastigheten, fastställer reglerenheten 50 att flödet skall stoppa. Reglerenheten 50 kan då alstra en signal, som anger att lösningen överförts från uppsamlingspåsen 18 till samlingspåsen 11. Denna signal kan utnyttjas för att ge opera- tören antingen en hörbar eller visuell signal, t.ex. via an- vändargränssnittsorganet.

I S114 får den i S113 alstrade signalen reglerenheten 50 att stänga ventilen 62 och avbryta det mellan samlingspåsen 11 och uppsamlingspåsen 18 alstrade differentialtrycket. I S115 blandas lösningen och PRC med varandra genom att samlingspåsen oscilleras eller svängs fram och tillbaka. Det har befunnits att en oscilleringsfrekvens på ungefär en sekund är tillräcklig för att blanda innehållet i samlingspåsen 11. Naturligtvis kan en högre eller lägre oscilleringshastighet utnyttjas. Blandningen av samlingspåsen 11 kan valfritt underlättas genom att exempel- vis huset 110 och/eller samlingspåsen oscilleras, vibreras och/eller skakas längs med en eller flera av de tre rörelseax- larna eller att samlingspåsen 11 pulseras, t.ex. med bladet och/eller en eller flera blåsor och/eller genom att samlingspå- sen 11 knådas med knådarmen 201. Om någon av de valfria bland- ningsmekanismerna utnyttjas, är det önskvärt att blandnings- mekanismen aktiveras med en relativt hög frekvens. Reglerenheten 50 fortsätter företrädesvis blandningsförloppet i ungefär 2 minuter eller mindre. Blandningstiden kan varieras efter mängden PRC och den speciella lösning som används i blandningsförloppet.

I S116 stoppas blandningsförloppet, så att differential- trycksalstraren 51 befinner sig i omvänt läge och regleringen återförs till det programmerbara initialsekvensreglerblocket för att initiera exempelvis sekvens C, såsom visas i fig. 21. 514 880 57 Sekvens S tjänar till att pressa ut det sedimenterade PRC- skiktet 32 från samlingspåsen 11 till den andra uppsamlingspåsen 18. I S117 alstras ett differentialtryck mellan samlingspåsen 11 och den andra uppsamlingspåsen 18 genom att tryckdifferential- alstraren 51 trycksätts. Vid utdrivningen av PRC genom en leuko- cytavlägsningsenhet, befanns det att ett differentialtryck på ungefär 1-3 psí (z6900-21.000 pascal) ger optimalt resultat med avseende på utdrivningstid och det porösa mediets verknings- förmåga.

I S118 öppnas ventilen 62 och det sedimenterade PRC-skik- tet 32 i samlingspåsen 11 förs företrädesvis genom en leukocyt- avlägsningsenhet 17 till den andra uppsamlingspåsen 18. Såsom vid föregående tillfällen, då ventilerna öppnas, kan det vara önskvärt att alstra en tryckdifferential innan ventilen 62 öppnas och att reglerenheten 50 kontrollerar att klämman funge- rar korrekt samt att ett tillräckligt differentialtryck har alstrats.

I S119 utförs detektering av initialflödet. Sedimentskik- tets strömning övervakas för att man skall tillförsäkra sig om att ventilen 62 öppnats korrekt samt att det flexibla röret 25 inte är igentäppt. Vid detekteringen av initialflödet utförs en kontroll för att fastställa att flödet ligger över en förutbe- stämd nivå, t.ex. omkring 20 ml/min eller mer. Om initialström- ningshastigheten är för låg, kan operatören meddelas detta via användargränssnittsorganet eller kan differentialtrycket ändras.

Då väl ett initialflöde på exempelvis åtminstone omkring 20 ml/min detekterats, startas S120.

I S120 övervakas flödet till dess att flödet sjunker under en förutbestämd minimiströmningshastighet, exempelvis mellan 3 och 7 ml/min. Då flödet sjunkit till den förutbestämda minimi- strömningshastigheten, fastställer reglerenheten 50 att flödet skall avbrytas.

I S121 får den i S105 alstrade signalen reglerenheten 50 att stänga ventilen 62.

I S122 sänker reglerenheten differentialtrycket mellan samlingspåsen 11 och uppsamlingspåsarna till omkring noll.

I S123 återställer reglerenheten huset 110 genom att vrida det en vinkel på 180° på det sätt som redogjorts för ovan, för att återföra huset till det normala upprätta läget, som visats i 514 880 58 fig. 17. Programstyrningen återförs sedan till det programmer- bara initialsekvensreglerblocket för att initiera en annan sek- vens, t.ex. den i fig. 22 visade sekvens D.

Innan sekvens D startas, kan operatören anmodas av an- vändargränssnittsorganet i reglerenheten 50 att avlägsna upp- samlingspåsarna från flödesmätaren 72 och att avlägsna den tomma samlingspåsen 11 från tryckdifferentialalstraren 51. I en ut- föringsform innefattande en samlingspåse 11, en första uppsam- lingspåse 41, en andra uppsamlingspåse 18 samt en tredje upp- samlingspåse 42, skiljs den tomma samlingspåsen och den andra uppsamlingspåsen 18, vilken innehåller blandningen med PRC och tillsatslösning från varandra och de kvarvarande båda uppsam- lingspåsarna. De återstående uppsamlingspåsarna, dvs. den första uppsamlingspåsen 41 (innehållande PRP) och den tredje uppsam- lingspåsen 42 (som är tom), förblir i fluidförbindelse med varandra. Normalt anbringas den första och den tredje uppsam- lingspåsen 41, 42 i en centrifug och roteras för att dela upp den PRP som finns i den första uppsamlingspåsen 41 i ett andra supernatant skikt, normalt plasma, och ett andra sedimentskikt, normalt ett blodplättsinnehållande skikt, vilket kan behandlas till att bilda PC. Efter centrifugeringen anbringar operatören den första uppsamlingspåsen 41 i tryckdifferentialalstraren 51 och den tredje uppsamlingspåsen 42 på flödesmätaren 72, såsom visas i fig. 23. Ledningarna är anordnade i förhållande till ventilerna 63 och 64 på det sätt som visats i fig. 23. Vid denna tidpunkt beordrar operatören reglerenheten 50 att starta sekvens D.

Sekvens D tjänar till att avskilja det supernatanta plas- maskiktet från det sedimenterade blodplättsinnehållande skiktet.

I steg 124 kontrollerar reglerenheten att det föreligger en stabil strömning (t.ex. 0 ml/min) under en förutbestämd tids- rymd, såsom 3 sekunder. Denna startkontroll kan utnyttjas för att kalibrera flödesmätaren 72 och reglerenheten 50 till ett nollflödestillstånd. Startkontrollen av nollflödet fastställer att systemet har stabiliserat sig efter det att ledningarna 27, 28 och uppsamlingspåsarna 41, 42 placerats av operatören på flödesmätaren 72. Om flödet inte har stabiliserat sig, meddelas operatören detta via användargränssnittsorganet.

I steg 125 stängs ventilerna 63 och 64. 514 880 59 I steg 126 alstras en positiv tryckdifferential mellan den första uppsamlingspåsen 41 och den tredje uppsamlingspåsen 42.

Reglerenheten 50 kan övervaka flödesmätaren 72 för att kontrol- lera att ventilerna 63, 64 fungerar korrekt. När väl ett önskat tryck uppnåtts, kan ventilen 64 öppnas (S127), så att det andra supernatanta plasmaskiktet kan strömma genom ledningen 28 till den tredje uppsamlingspåsen 42.

I S128 och S129 fortsätter flödet till dess att ett förut- bestämt värde eller tillstånd uppnås, t.ex. att en tillräcklig mängd av det andra supernatanta plasmaskiktet förts över till uppsamlingspåsen 42. Denna mängd är företrädesvis tillräcklig för att samla upp en stor del av plasma utan några blodplättar från det andra sedimenterade blodplättsinnehållande skiktet, som går till den tredje uppsamlingspåsen 42. I enlighet med en föredragen utföringsform av uppfinningen bestäms företrädesvis i förväg, grundat på vikt eller tid, den mängd supernatant skikt, som går in till den tredje uppsamlingspåsen 42, men uppfinningen skall inte begränsas därav.

I S130 stängs ventilen 64, efter det att den förutbestämda mängden andra supernatant plasma samlats upp, på det sätt som bestämts av reglerenheten 50 i S128 och S129.

I S131 avbryts tryckdifferentialen av reglerenheten 50 och sekvensen återförs till den programmerbara startsekvensregle- ringen.

I enlighet med en ytterligare utföringsform av uppfin- ningen maximeras utvinningen av olika biologiska vätskor, som fångats upp eller blivit kvar i de olika elementen i systemet, antingen genom att en gasvolym bringas bakom den infångade eller kvarhållna biologiska vätskan för att driva vätskan genom dessa element till den avsedda behållaren, enheten eller porösa mediet eller genom att den infångade eller kvarhållna fluiden sugs in till den avsedda behållaren, enheten eller porösa mediet genom en tryckdifferential. Detta åstadkommas automatiskt med regler- enheten genom att de olika gasinloppen eller -utloppen 73-75, 81-82, 98 och 99 regleras automatiskt. Detta ger en mera full- ständig tömning av behållaren, enheten eller det porösa mediet.

Då väl behållaren fullständigt tömts, kan flödet stoppas med reglerenheten 50, vanligtvis efter det att en förutbestämd tidsrymd förrunnit sedan ventilen öppnats eller stängts. s14_aso 60 Ehuru uppfinningen beskrivits med en viss detaljrikedom genom ritningar och exempel, torde det inses att uppfinningen kan modifieras på olika sätt och innefatta. alternativa former och att den inte begränsar sig till de specifika utföringsformer som visats ovan. Det torde inses att dessa speciella utförings- former inte är avsedda att begränsa uppfinningen, utan att uppfinningen däremot skall täcka samtliga modifieringar, ekviva- lenter och alternativ, som ryms inom uppfinningstanken och dess ram .

Claims

514 S880 bl PATENTKRAV

1. Automatiserat biologiskt vätskebehandlingssystem inne- fattande: en biologisk vàtskebehandlingsenhet med en första behål- lare och åtminstone en sidobehållare, som står i fluidförbindel- se med den första behållaren; ett mellan den första behållaren och sidobehållaren anordnat poröst medium, kânnetecknat av en med den första be- hållaren verksamt förbunden tryckdifferentialalstrare; samt ett automatiskt reglerarrangemang, som är kopplat till åtminstone antingen tryckdifferentialalstraren eller den biolo- giska vâtskebehandlingsenheten för att reglera flödet mellan den första behållaren och sidobehàllaren, varvid det porösa mediet innefattar åtminstone ett av följan- de, ett leukocytav-skiljningsmedium, ett rödcellsbarriàrmedium samt ett kombinerat leukocytavskiljnings-/rödcellsbarriärmedium.

2. System enligt krav l, kännetecknat av att det vidare innefattar ett avskiljningskontrolldon för att övervaka gräns- omràdet mellan en första del av den biologiska vätskan och en andra del av den biologiska vätskan.

3. System enligt krav 2, kånnetecknat av ett ventilarrange- mang för att styra flödet av biologisk fluid från den första behållaren, samt att det automatiska reglerarrangemanget inne- fattar en reglerenhet, som år kopplad till ventilarrangemanget och till avskiljningskontrolldonet för att reglera flödet mellan den första behållaren och sidobehållaren.

4. System enligt något av kraven 1-3, kânnetecknat av en 514 880 62 andra sidobehållare samt ett mellan den första behållaren och den andra sidobehållaren anordnat leukocytavskiljningsmedium_

5. System enligt krav 4, kânnetecknat av att det automatiska reglerarrangemanget reglerar flödet mellan den första behållaren och den andra sidobehållaren.

6. System enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att det innefattar minst ett gasreglerelement i förbindelse med den första behållaren.

7. System enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att tryckdifferentialalstraren innefattar ett arrangemang för att förflytta fluid i den första behållaren.

8. System enligt något av kraven 1-5, kånnetecknat av att tryckdifferentialalstraren innefattar ett slutet hus samt en i huset anordnad behållare, varvid huset står i fluidförbindelse med en tryckregleringsmekanism, som lämpar sig för att reglera det mot behållarens utsida anbringade fluidtrycket.

9. System enligt något av kraven 1-8, kännetecknat av att tryckdifferentialalstraren innefattar ett hus, som bildar en sluten kammare i fluidförbindelse med en tryckregleringsmeka- nism, som lämpar sig för att reglera det fluidtryck som an- bringas mot utsidan på den i kammaren anordnade första behål- laren samt att den första behållaren innefattar en behållare med variabel volym.

10. System enligt krav 9, kånnetecknat av att behållaren med variabel volym innefattar två ändar och att huset innefattar minst en första krok för att hålla fast en ände på behållaren med variabel volym samt minst en andra krok för att hålla fast den andra änden på behållaren med variabel volym.

11. Förfarande för att automatiskt behandla en biologisk fluid kånnetecknat av: (a) att en behållare för biologisk fluid med variabel volym anbringas i en sluten kammare hos en tryckdifferiantial- 514 1880 G3 alstrare; (b) att en signal från ett automatiskt reglerarrangemang förs till tryckdifferentialalstraren; (C) att som svar på signalen ändra trycket i kammaren för att etablera biologisk fluidströmning ut från behållaren med variabel volym genom ett poröst medium in i åtminstone en sidobehållare och/eller att etablera fluidströmning in i be- hållaren med variabel volym genom det porösa mediet från en sidobehållare, och att det porösa mediet innefattar åtminstone något av följande, ett poröst leukocytavskiljningsmedium, ett rödcells- barriärmedium samt ett kombinerat leukocytavskiljnings-/röd- cellsbarriärmedium.

12. Förfarande för att behandla en biologisk fluid, känne- tecknat av att en biologisk fluid i en första behållare separe- ras i en första supernatant del och en andra sedimentdel, att åtminstone den supernatanta delen eller sedimentdelen förs genom åtminstone ett poröst medium, varvid överföringen innefattar att man startar, övervakar och avslutar delarnas strömning medelst ett automatiskt reglerarrangemang

13. Metod enligt krav 12, kånnetecknad av genomförandet av det supernatanta skiktet genom ett poröst medium innefattar att det supernatanta skiktet förs genom minst ett av följande: ett poröst leukocytavskiljningsmedium, ett rödcellsbarriärmedium och ett kombinerat leukocytavskiljnings-/rödcellsbarriârmedium.

14. Metod enligt krav 14, kånnetecknad av att genomföringen av sedimentskiktet genom ett poröst medium innefattar att sedi- mentskiktet förs genom ett leukocytavskiljningsmedium.

15. Metod enligt något av kraven 11-14, kânnetecknad av att den vidare innefattar avgasning.

16. Metod enligt något av kraven 11-15, kännetecknad av att ett grânsskikt mellan en första del av den biologiska fluiden 514 88.0 64 och en andra del av den biologiska fluiden övervakas.

17. l7. Metod enligt krav ll eller l2, kånnetecknad av att den biologiska fluiden förflyttas i behållaren som svar på en signal från det automatiska reglerarrangemanget.

18. Metod enligt krav ll, kånnetecknad av att den biologiska fluiden drivs ut från behållaren med variabel volym i nämnda slutna kammare genom att trycket varieras i kammaren.

19. l9. Metod enligt krav 13, kânnetecknad av att fluidströmning av helblod etableras genom leukocytavskiljningsmediet_

20. Metod enligt krav ll eller 18, kännetecknad av att änd- ringen av trycket i kammaren åstadkommer strömning av biologisk fluid ut från behållaren med variabel volym till åtminstone en sidobehållare.

21. Metod enligt krav ll, kännetecknad av att ändringen av trycket i kammaren åstadkommer strömning av en tillsatsfluid från sidobehållaren till behållaren med variabel volym genom det porösa mediet anordnat mellan behållaren med variabel volym och sidobehållaren.

22. Metod enligt krav 13, 22 eller 27, kännetecknad av att ändringen av trycket i kammaren åstadkommer strömning av biolo- gisk fluid ut från behållaren och genom det porösa mediet

23. Metod enligt krav 22, kânnetecknad av att biologisk fluidströmning åstadkoms genom ett rödcellsbarriàrmedium eller ett kombinerat rödcellsbarriàr-/leukocytavskiljningsmedium.

24. Metod enligt något av kraven ll, 18 och 20-23, känneteck- nad av att den biologiska fluiden rörs om i behållaren med variabel volym genom att kammaren svängs fram och tillbaka.

25. Metod enligt krav 24, kånnetecknad av att den biologiska fluiden rörs om i behållaren med variabel volym genom att man trycker med en blåsa mot den första delen av behållaren.

26. Metod enligt krav ll, kânnetecknad av att fluid-ström- ningen stoppas som svar från en signal från en optisk läsare. 514 8-80 65

27. Metod för att automatiskt behandla en biologisk fluid innefattande: (a) att en första del av en biologisk fluid bringas att strömma i en första fluidströmningsbana till minst ett av föl- jande: ett poröst leukocytavskiljningsmedium, ett rödcellsbar- riärmedium eller ett kombinerat leukocytavskiljnings-/rödcells- barriàrmedium, kånnetecknad av (b) att en signal från det automatiska reglerarrangemang- et alstras för att bringa den första delen av den biologiska fluiden att strömma i en första fluidströmningsbana till minst ett av följande: ett poröst leukocytavskiljningsmedium, ett röd- cellsbarriârmedium, eller ett kombinerat leukocytavskiljnings- /rödcellsbarriârmedium, (c) att en signal alstras, vilken svarar mot avskiljnin- gen av den första delen av den biologiska fluiden och en andra del av den biologiska fluiden, samt att signalen matas till det automatiska reglerarrangemanget; samt (d) att som svar på signalen avbryta strömningen genom den första fluidströmningsbanan.

28. Metod enligt krav 27, kännetecknad av att den signal, som svarar mot avskiljningen av den första delen av den biologiska fluiden och den andra delen av den biologiska fluiden, innefat- tar att en signal alstras, som svarar mot åtminstone något av följande: ett förutbestâmt läge för den andra delen, ett förut- bestämt baktryck i den första fluidströmningsbanan samt en förutbestämd strömningshastighet genom den första fluidström- ningsbanan.

29. Metod enligt något av kraven 27 eller 28, kånnetecknad av att den andra delen av biologiska fluiden bringas att strömma genom en andra fluidströmningsbana till ett poröst leukocytav- skiljningsmedium.

30. Metod enligt krav 29, kännetecknad av att strömningen 514 880 66 av den biologiska fluidens andra del genom den andra fluidström- ningsbanan upprättas som svar på den signal, som svarar mot av- skiljning av den första delen av den biologiska fluiden och den andra delen av den biologiska fluiden.

31. Metod enligt krav 27, kânnetecknad av (a) att som svar på en signal från det automatiska reglerarangemanget upprättas strömning för en fysiologiskt godtagbar fluid genom en andra fluidströmningsbana; (b) att en avbrottssignal för att bryta strömningen av den fysiologiskt godtagbara fluiden alstras och att avbrottssig- nalen förs till det automatiska reglerarrangemanget; samt (c) att strömning av den andra delen av den biologiska fluiden genom den andra fluidströmningsbanan etableras som svar på avbrottssignalen.

32. Metod enligt krav 31, kännetecknad av att etablerandet av strömningen av en fysiologiskt godtagbar fluid genom den andra fluidströmningsbanan innefattar att den fysiologiskt godtagbara fluiden förs genom minst något av följande: ett leukocytavskilj- ningsmedium, ett rödcellsbarriârmedium, eller ett kombinerat leukocytavskiljnings-/rödcellsbarriärmedium_

33. Förfarande enligt av kraven 29-31, kânnetecknat av att gas avskiljs från den andra fluidströmningsbanan.

34. Metod enligt krav 27, kännetecknad av att en biologisk fluid delas upp i en första del och en andra del i en behållare och att åtminstone en del av fluiden i behållaren förflyttas som svar på signalen från det automatiska reglerarrangemanget.

35. Ett utdrivningsorgan för att variera mängden fluid i en behållare med variabel volym, vilken är ansluten till minst et ledning, kånnetecknat av: ett hus, som bildar en sluten kammare, som kan upptaga behållaren, varvid huset har åtminstone en öppning genom vilken ledningen kan gå; 514 3880 67 en till huset kopplad tryckregleringsmekanism för att ändra fluidtrycket i kammaren och därigenom ändra behållarens volym; ett hölje; samt en i höljet anordnad svängningsmekanism kopplad till huset via en axel, varvid svängningsmekanismen svänger huset kring axeln i omkretsriktningen, så att fluiden i behållaren rörs om.

36. Utdrivningsorgan enligt krav 35, kännetecknat av att det innefattar en första och andra krok anordnade vid en första res- pektive en andra ände i kammaren, i vilken behållaren fixeras vid den första och den andra kroken.

37. Ett utdrivningsorgan för att ändra mängden fluid i en behållare med variabel volym, ansluten till åtminstone en led- ning, kånnetecknat av ett hus, som bildar en sluten kammare, som kan upptaga behållaren, varvid huset har åtminstone en öppning, genom vilken ledningen kan gå; en till huset kopplad tryckregleringsmekanism för att ändra fluidtrycket i kammaren och därigenom ändra behållarens volym; en till huset kopplad motor för att svänga behållaren och röra om fluid i behållaren; samt en första och en andra krok kopplade mellan en första och andra ände på behållaren, respektive en första och andra ände i kammaren för att fixera behållaren vid kammarens första och andra ände för att begränsa behållarens rörelse då fluiden i behållaren svängs fram och tillbaka,

38. Utdrivningsorgan enligt krav 44, kânnetecknat av att axeln är ihålig och innefattar en kanal, och att tryckregle- ringsmekanismen är kopplad till kammaren genom kanalen.

39. Utdrivningsorgan för att variera mängden fluid i en 514 880 58 behållare med variabel volym, ansluten till minst en ledning, kännetecknat av; ett hus, som bildar en sluten kammare, som kan upptaga behållaren, varvid huset har åtminstone en öppning, genom vilken ledningen kan gå; en till huset kopplad tryckregleringsmekanism för att ändra fluidtrycket i kammaren och därigenom ändra behållarens volym; en till huset kopplad motor för att svänga behållaren fram och tillbaka och röra om fluiden i behållaren; samt en hålaxel med en kanal, varvid hålaxeln är kopplad till motorn och överför rörelser från motorn till behållaren och där tryckregleringsmekanismen är kopplad till kammaren genom kana- len.

40. Metod för att behandla en biologisk fluid kännetecknad av att en behållare för biologisk fluid med variabel volym anbringas i en sluten kammare, med åtminstone en ledning gående från behållaren till kammarens utsida; att det tryck i kammaren, som utövas mot behållaren, ändras för att ändra behållarens volym och därigenom pressa ut fluid från eller suga in fluid i behållaren via ledningen; samt att fluiden i behållaren rörs om genom att kammaren svångs fram och tillbaka.

41. Metod innefattande att en biologisk fluid, som innefattar blod eller en blodprodukt automatiskt behandlas, kånnetecknad av att en behållare för den biologiska fluiden med variabel volym anbringas i en sluten kammare hos en tryckdifferentialalstrare och att trycket i kammaren ändras, som svar på en reglermeka- nism, för att etablera en strömning av den biologiska fluiden mellan behållaren med variabel volym och en ytterligare behålla- re.

42. Metod enligt krav 41, kânnetecknad av att ändringen av 514 880 é9 trycket innefattar att en strömning av biologisk fluid ut från behållaren med variabel volym in i den ytterligare behållaren àstadkoms samt att fluidströmning in i behållaren med variabel volym från den ytterligare behållaren åstadkoms.

43. Metod enligt krav 41, kånnetecknad av att den biologiska fluiden rörs om i behållaren med variabel volym genom att be- hållaren med variabel volym svàngs fram och tillbaka kring en fix punkt.

44. Metod enligt krav 43, kännetecknad av att den biologiska fluiden rörs om i behållaren med variabel volym genom att den slutna kammaren svàngs fram och tillbaka i en fix bana.

45. Automatiskt biologiskt fluidbehandlingssystem, känne- tecknat av: utdrivningsorganet enligt något av kraven 34-39; samt ett till utdrivningsorganet kopplat automatiskt regler- arrangemang.

46. System enligt krav 45, kånnetecknat av: en behållare med variabel volym lämplig att anbringas i den slutna kammaren; samt en icke centrifugal separeringsenhet, innefattande ett separeringsmedium, varvid nämnda enhet står i fluidförbindelse med behållaren med variabel volym.

47. System enligt krav 45, kânnetecknat av en behållare med variabel volym lämplig att anordnas i den slutna kammaren; samt minst ett av följande: ett leukocytavskiljningsmedium, en rödcellsbarriàr, och ett kombinerat leukocytavskiljnings-/röd- cellsbarriårmedium, i fluidförbindelse med behållaren med varia- bel volym.