SE514538C2 - Lås och låsregel - Google Patents

Description

514 558 förflyttning mellan ett infällt och ett utfällt läge, vilken regel uppvisar ett försvagningsområde, varvid låset känne- tecknas av ett i låshuset fast anordnat blockeringsorgan, ett rörligt anordnat förreglingsorgan, och ett på regeln anordnat anliggningsorgan inrättat att i förreglat läge samverka med förreglingsorganet så att, då regelns utanför låshuset expo- nerade del utsätts för en yttre kraft överstigande en i för- väg väsentligen bestämd kraft, regeln deformeras vid nämnda försvagningsområde på så sätt, att regelns förflyttning mellan nämnda utfällda och nämnda infällda läge blockeras av det fast anordnade blockeringsorganet, varvid regeln inne- fattar åtminstone tre lameller, där anliggningsorganet och försvagningsområdet är anordnade på åtminstone en mellan- liggande lamell.

Vidare åstadkommes en låsregel, vilken kännetecknas av ett försvagningsområde och ett anliggningsorgan inrättat att samverka med ett förreglingsorgan i låset så att, då regeln utsätts för en yttre kraft överstigande en i förväg bestämd kraft, regeln deformeras vid nämnda försvagningsområde på så sätt, att regelns förflyttning mellan nämnda utfällda och nämnda infällda läge blockeras av ett i låset fast anordnat blockeringsorgan, varvid regeln innefattar åtminstone tre lameller, där anliggningsorganet och försvagningsområdet är anordnade på åtminstone en mellanliggande lamell.

Ytterligare föredragna särdrag framgår av underkraven.

KO S VN NG V R TN NGEN Uppfinningen kommer att närmare beskrivas såsom exempel, med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka: fig. 1 visar en sidovy över ett delvis uppskuret lås enligt uppfinningen med infälld regel; 514 538 fig. 2 visar låset i fig. 1 med regeln i ett läge mellan infällt och utfällt läge; fig. 3 visar låset i fig. 1 med regeln i utfällt läge; fig. 4. visar låset i fig. 1 med regeln i utfällt läge efter deformation; fig. 5 visar en ändvy av låset i fig. 4; fig. 6 visar en alternativ utföringsform av ett lås enligt uppfinningen; fig. 7 visar låset i fig. 6 efter deformation av låsregeln; och fig. 8 visar en ändvy av låset i fig. 7.

UïFöRINGsFoRMER I det följande kommer föredragna utföringsformer av upp- fínningen att beskrivas. Låset, vilket allmänt betecknas 1, består av ett hus 3, en med huset sammanhängande låsstolpe 5, ett (ej visat) låspaket, en förreglingsenhet, allmänt betecknad 10, och en låsregel 20.

Förreglingsenheten, vilken är anordnad mellan låspaket och regel, innefattar en kuggkrans 12, vilken då den bringas rotera påverkar en arm 14. Denna arm är vid sin ände för- sedd med ett stift 16 som löper i (ej visade) spår i huset 3 från ett första ändläge, som visas i fig. 1, till ett andra ändläge, som visas i fig. 3 och 4.

Regeln 20, som är en svängregel, är rörligt lagrad kring en punkt 22. Regeln är uppbyggd av tre lameller: två yttre lameller 26 och 28 och en mellanliggande lamell eller deformationslamell 24. Lamellerna har väsentligen samma 514 538 yttre form, så att de bildar ett paket, vilket hålls samman av (ej visade) nitar. De yttre lamellerna uppvisar ett spår 30, i vilket stiftet 16 löper vid in- och utlåsning av regeln 20. Spåren 30 visas med heldragna linjer i figurer- nä.

Den mellanliggande lamellen 24 har dock ett spår 32, vars form avviker från spårets 30 i de yttre lamellerna och som anges av de streckade linjerna i figurerna. Mer specifikt uppvisar spåret 32 i den mellanliggande lamellen en an- liggningsyta 34 mot stiftet 16 samt åstadkommer ett för- svagningsområde 36 i form av en midja. Funktionen för dessa kommer i det följande att beskrivas med hänvisning till figurerna.

Fig. 1 visar ett utgångsläge för låset med infälld regel 20. Då en nyckel omvrides i (det ej visade) låspaketet bringas kuggkransen 12 att rotera, vilket för armen 14 och därmed stiftet 16 åt vänster i figurerna. Stiftet 16, vilket löper i spår i husets 3 väggar, trycker mot anligg- ningsytan 34 på den mellanliggande lamellen och trycker därigenom ut regeln 20 från det infällda läget, se fig. 1, via det i fig. 2 visade läget till ett utfällt läge, vilket visas i fig. 3 och som motsvarar låst läge. Den mellan- liggande lamellen är därvid utformad så att den med margi- nal motstår de krafter mot anliggningsytan som normalt uppträder vid denna utlåsning av regeln utan att deforme- raS .

Om regeln 20 utsätts för en yttre kraft som strävar att återföra regeln till det infällda läget, i fig. 4 avbildad som en nedåtriktad kraft F, överförs en del av denna kraft till ett ökat tryck av stiftet 16 mot anliggningsytan 34, så att den mellanliggande lamellen deformeras såsom framgår av de streckade linjerna i fig. 4. Därvid fungerar för- svagningsområdet 36 av deformationslamellen som ett "gång- 514 538 järn", så att den nedre delen av den deformationslamellen trycks ut snett nedåt i fig. 4 jämfört med de övriga lamellerna. Så länge som den yttre kraften F fortsätter att verka deformeras deformationslamellen 24 tills stiftet 16 når änden av spåren 30 i de yttre lamellerna 26, 28. Sam- tidigt har en del av deformationslamellen 52 tryckts ut, så att dess material anligger mot materialet i låsstolpen, se området markerat 38 i fig. 4. Därigenom kan regeln ej skjutas in i låset med mindre än att materialet i lås- stolpen deformeras. Eftersom låsstolpen utgör en av de starkaste delarna i låskonstruktionen skulle en sådan deformation kräva en extremt stor kraft F. Praktiska prov har visat att en belastning överstigande 2000 kilo krävs för deformation.

Genom denna konstruktion åstadkommes en låsregel, som är lika enkel och billig att tillverka som en vanlig regel, men som ändå motstår krafter vida överstigande de krafter, som vanliga låskonstruktioner motstår. Detta åstadkommes således, genom att regeln är inrättad att deformeras då den utsätts för stora yttre krafter, så att en del av materia- let i regeln låser denna i utfällt läge. En fördel är därvid, att, förutom låsregeln enligt uppfinningen, inga organ utöver de som påträffas i konventionella lås av den beskrivna typen erfordras. Inte heller själva låsregeln blir dyrare eller mer komplicerad att tillverka än vanliga reglar, eftersom de olika lamellerna klipps ut på samma sätt som vid konventionella reglar.

Det enda kravet på stiftet 16 är att det deformerar deformationslamellen utan att stiftet brister. Efter defor- mation av deformationslamellen upptas krafterna av lås- stolpen.

I det följande kommer en alternativ utföringsform av ett lås enligt uppfinningen att beskrivas under hänvisning till 514 538 fig. 6-8. Denna utföringsform skiljer sig huvudsakligen från den ovan beskrivna i det att detta lås uppvisar en s.k. skjutregel eller linjär regel.

I fig. 6 visas låset före deformation av regeln. Låset består av två huvuddelar: ett hus eller kista 40 och en med huset sammanhängande låsstolpe 42. Låshuset 40 innefattar en skjutregel 50, vilken är inrättad för linjär rörelse mellan ett infällt läge och ett utfällt läge, av vilka det sistnämnda visas i figurerna. Skjutregeln 50 är uppbyggd av en deformationslamell 52 omgiven av två yttre lameller 54, 56, se fig. 8. Vidare innefattar låset ett förreglingsorgan 58 inrättat att svänga kring en punkt 60. Förreglings- organet 58 förflyttar vid svängning regeln 50 mellan dess båda ändlägen.

Av fig. 6 och 7 framgår hur regeln enligt denna utförings- form av uppfinningen är uppbyggd och deformeras då den utsätts för en stor yttre kraft, markerad F i fig. 7. Den mellanliggande deformationslamellen 52 uppvisar ett urtag 62, med vilket förreglingsorganet 58 gör ingrepp samtidigt som det samverkar med ett på regeln anordnat stift 64. Då kraften F appliceras trycks regeln inåt från sitt utfällda läge, varvid en ingreppspunkt 66 trycker mot förreglings- organet. Därvid deformeras deformationslamellen 52 kring ett försvagningsområde 68, varvid en gångjärnseffekt åstad- kommes.

Vid deformationen böjs den nedre delen 70 av regelns defor- mationslamell nedåt, se fig. 7. Därvid gör ett urtag 74 anordnat i den nedre delen av deformationslamellen 52 ingrepp med ämnet i låsstolpen 42 vid underkanten i låss- tolpens 42 öppning för låsregeln 50. Därigenom blockerar låsstolpen 42 regelns rörelse inåt i låset, dvs åt höger i fig 6 och 7. Sålunda åstadkommes motsvarande effekt som vid den första utföringsformen, dvs erhålles en låskonstruk- 514 538 tion, vid vilken det krävs extremt stora krafter för att med våld trycka in regeln.

Deformationslamellen enligt uppfinningen dimensioneras så att den vid vanlig användning med bred marginal ej deforme- räS . Även om vid de visade utföringsformerna reglar med tre lameller visats, en mellanliggande deformationslamell och två yttre lameller, kan naturligtvis antalet lameller varieras. Exempelvis kan deformationslamellen uppdelas i två, varigenom man erhåller totalt fyra lameller. Det är också möjligt att tillverka en regel enligt uppfinningen utan lameller så länge som önskad deformation uppnås.

De yttre lamellerna kan bestå av härdat material. Deforma- tionslamellen bör dock ej härdas, eftersom den vid härdning ej erhåller önskade deformationsegenskaper. Detta är dock ej ett problem, eftersom det endast är de yttre lamellerna som är tillgängliga för den som önskar göra åverkan på låset.

Vid de visade utföringsformerna fungerar låsstolpen som blockeringsorgan för den deformerade låsregeln. Som ett alternativ kan ett i låshuset fast förankrat organ i form av en klack e.d. även fungera som blockeringsorgan. Ett alternativ är att anordna ett genomgående stift genom låshuset, vilket stift blockerar låsregelns rörelse. Genom att stiftet e.d. är fast förankrat uppnås väsentligen samma hållfasthet som vid de visade utföringsformerna.

Claims (7)

514» 558 8 Eategtgrgv

1. Lås innefattande ett låshus (3;40), en regel (20;50), vilken är rörligt anordnad i låshuset för förflyttning mellan ett infällt och ett utfällt läge, vilken regel uppvisar ett försvagningsområde (36;68), k ä n n e t e c k n a d a v ett i låshuset fast anordnat blockeringsorgan (5;42), ett rörligt anordnat förreglingsorgan (12,l4,l6;58), och ett på regeln anordnat anliggningsorgan (34;66) inrättat att i förreglat läge samverka med förreglingsorganet (16;58) så att, då regelns utanför låshuset exponerade del utsätts för en yttre kraft överstigande en i förväg väsent- ligen bestämd kraft, regeln deformeras vid nämnda försvag- ningsområde (36;68) på så sätt, att regelns förflyttning mellan nämnda utfällda och nämnda infällda läge blockeras av det fast anordnade blockeringsorganet (5;42), varvid regeln (20;S0) innefattar åtminstone tre lameller (24,26,28;52,54,56), där anliggningsorganet (34;66) och försvagningsområdet (36;68) är anordnade på åtminstone en mellanliggande lamell (24;S2).

2. Lås enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att blockeringsorganet (5;42) innefattar en låsstolpe.

3. Lås enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att blockeringsorganet (5;42) innefattar ett i lås- huset (3) fast anordnat, genomgående stift. 514 53-8«

4. Lås enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a t a v att regeln (20) är en svängregel.

5. Lås enligt något av patentkraven l-3, k ä n n e - t e c k n a t a v att regeln (50) är en skjutregel.

6. A6. Lås enligt något av patentkraven l-5, k ä n n e - t e c k n a t a v att försvagningsområdet (36;68) har formen av en midja utformad så att nämnda deformation åstadkommas av en gångjärnseffekt.

7. Låsregel, k ä n n e t e c k n a d a v ett försvagningsområde (36;68) och ett anliggningsorgan (34;66) inrättat att samverka med ett förreglingsorgan (l6;58) i låset (1) så att, då regeln utsätts för en yttre kraft överstigande en i förväg väsent- ligen bestämd kraft, regeln deformeras vid nämnda försvag- ningsområde (36;68) på så sätt, att regelns förflyttning mellan nämnda utfällda och nämnda infällda läge blockeras av ett i låset (1) fast anordnat blockeringsorgan (5;42), varvid regeln (20;50) innefattar åtminstone tre lameller (24,26,28;52,54,56), där anliggningsorganet (34;66) och försvagningsområdet (36;68) är anordnade på åtminstone en mellanliggande lamell (24;52).