SE512179C2 - Förfarande och anordning för rengöring av endoskop - Google Patents

Description

20 25 30 35 512 179 2 det vanligt att mata alla dessa kanaler gemensamt från en källa för rengörings- och/eller desinfektionsvätska resp. för steri- liserad torkningsluft, exempelvis genom inläggning av endo- skophuvudet i behållaren enligt DE-PS 38 19 257 eller genom gemensam anslutning av alla kanaler till tryckökningsaggregatet enligt den äldre patentansökan P 44 04 460.

Därmed är alla för rengöring avsedda kanaler strömningstekniskt sett parallellkopplade, med den följden att den största delen av rengöringsvätskan strömmar genom den kanal, som har det största strömningstvärsnittet, vilken fungerar som bypass för de andra kanalerna. De trängre kanalerna renas därmed sämre eller inte alls. Är en kanal helt förstoppad, blir överhuvud taget inte rengjord, ifall trycket hos rengöringsvätskan inte räcker till för att undanröja förstoppningen. Därmed finns risken att kanalerna i endoskop inte rengörs eller inte rengörs tillräckligt, varigenom bakterier, mikroorganismer eller andra sjukdomsalstrare liksom nedsmutsningar eller t.o.m. rester från kroppsvätskor från andra patienter medföres och vid efter- följande operationer leder till infektioner.

Till uppgift för uppfinningen ligger därför att anvisa ett förfarande och en anordning för rengöring av endoskop med åtminstone två kanaler, varvid säkerställs att alla kanaler klanderfritt rengörs. Denna uppgift löses genom de i patent- kraven 1 resp. 2 angivna särdragen. Fördelaktiga utformningar W och vidareutvecklingar av uppfinningen anges i underkraven.

Grundidén för uppfinningen ligger i att en insatskropp insätts i en kammare i endoskopet under rengöringsförloppet, vilken insatskropp uppvisar styrbara tätningar, vilka strömnings- mässigt skiljer endoskopets enskilda kanaler från varandra, så att varje kanal rengörs individuellt.

Tätningarna är därför styrbara för att vid öppnad tätning också anliggningsytorna mellan tätning och endoskopets kammare skall kunna rengöras, då annars föroreningar kan sätta sig fast där. 10 15 20 25 30 35 3 512 179 Åtminstone två styrbara tätningar är inrättade, vilka är styrbara på så sätt att under driften åtminstone en tätning anligger kraftlåsande mot kammarens vägg och därmed fixerar insatskroppen, så att den inte kommer snett eller t.o.m. ofrivilligt kan utträda ur kammaren.

Uppfinningen avser olika varianter. Vid en variant användes en helt eller i enskilda sektioner uppblåsbar eller utvidgningsbar kolv, vilken på en ytteryta har ett ringspàr, vilket bildar en strömningsväg för vatten, spolvätska eller tryckluft från ett inlopp till kammaren till ett tillordnat utlopp till kanalen.

Inloppet resp. det tillordnade utloppet ligger därvid på samma höjd i kammaren men är förskjutna relativt varandra i omkrets- riktning.

Vid en ytterligare variant är endast tätningarna uppblåsbara genom att tryckmedel såsom t.ex. tryckluft, under det att vid en vidare annan variant en med utvidgningsbara tätningsringar såsom t.ex. O-ringar utrustad kolv kan användas, vilken genom en stegvis avdelad inre kolv förskjuter ur varandra eller friger de enskilda tätningselementen, så att de p.g.a. deras fjäderverkan kan dras samman. Den inre kolven gör därvid en horisontell rörelse, vilken kan åstadkommas genom en linjär förskjutning eller också en gängad spindel.

Vid ännu en annan variant införs och töjs en töjbar cylinder automatiskt in i endoskopets kammare, så att den entydiga strömningsvägen från inlopp till utlopp bildas. Under tvätt- ningsprocessen förs den emellertid flera gånger åter ut för att rengöra och desinficiera endoskopskammarens inre väggar.

Enligt ytterligare en variant kan också en mekanisk eller hydropneumatisk anordning vara anordnad, vilken flyttar den i endoskopets kammare befintliga ventilen och därmed inrättar en trycktät förbindning för de enskilda in- och utloppen. Också denna ventil borttas under tvättningsförloppet en eller flera gånger ur kammaren för att rengöra kammarinnerväggarna. 10 15 20 25 30 35 512179 4 Vid alla dessa varianter är det därmed möjligt att en tätning alltid förblir sluten, för att sålunda säkerställa en fixering av insatskroppen och därmed förhindra en lösgöring av insats- kroppen.

Därmed har denna insatskropp också två funktioner nämligen å ena sidan att säkerställa att varje kanal spolas individuellt och å andra sidan att säkerställa att på tätningsytorna före- varande mikroorganismer likaså undanröjs.

Vidareutvecklingar av uppfinningen tillförsäkrar att de olika driftförloppen övervakas och registreras automatiskt. Över- vakningen kan ske på mångfaldigt sätt. Exempelvis kan tryckför- loppet och/eller de genom den enskilda kanalen strömmande vätskemängderna registreras och detta såväl i beroende av tiden som också i beroende av det individuella läget för de styrbara tätningarna. Därmed låter sig också oklanderligt kontrolleras om varje kanal blivit korrekt rengjord eller om exempelvis en kanal är så förstoppad, att ingen rengöringsvätska trängt igenom den. För detta fall kan tillses att man åter försöker frispola kanalen med förhöjt tryck på rengöringsvätskan. Även kan man, om inte detta är tillräckligt, åtminstone avge en varningssignal.

En ytterligare aspekt på uppfinningen ligger i att denna protokollering genomförs individuellt för varje endoskop, varvid de enskilda endoskopen är identifierbara genom ett känneteckensnummer såsom t.ex. en streckkod. På detta sätt kan en rengöringsmaskin protokollföra samtliga rengöringar av de individuella endoskopen över deras hela livslängd. Därmed kan också ändringar såsom t.ex. genom förslitning uppstàende utvidgningar eller förträngningar av kanaler fastställas, då vid annars lika parametrar olikartade tryckförlopp resp. olika vätskemängder erhålles, vilka per tidsenhet flyter igenom den individuella kanalen.

Vidare låter sig därmed också för varje enskilt endoskop fastläggas ett individuellt rengöringsförlopp med avseende på 10 15 20 25 30 35 5 512 179 de olika parametrarna såsom rengöringsvaraktighet, tryck, använda rengörings- eller desinfektionsmedel etc. Exempelvis avropas på detta sätt automatiskt de motsvarande tidigare lagrade tryckparametrarna för ett individuellt endoskop, vilka betingas av olika kanaldiametrar. Endoskop har p.g.a. sina konstruktionssätt alltid olikartade diametrar och längder, vilka därvid också resulterar i olika mottryck resp. genom- flödesmängder för en giltig genomspolning. Genom identifiering- en av det individuella endoskopet och tidigare nämnda jämförel- se av de nödvändiga spoltrycken och spolmängderna för nya eller från reparation kommande endoskop låter sig också entydigt meddelas om endoskopet ev. genom försmutsningar har fått trängre kanaler eller andra skador uppstått, vilka har hygie- niska eller tekniska konsekvenser. Genom protokollföringen kan man få fram fullständiga bevis ifall regresskrav p.g.a. otill- räcklig hygien skulle ställas på läkaren eller sjukhuset.

Enligt en vidareutveckling av uppfinningen lägges endoskop- huvudet i en tätslutande kassett i det inre av tvättningsrum- met, vilket förhindrar att fuktighet hamnar på bestämda ställen av endoskophuvudet under tvättprocessen, t.ex. på elektroniska delar för ultraljudshuvuden etc. Denna kassett hålles under tvättprocessen vid övertryck med tryckluft, för att med säker- het utesluta inträngning av fuktighet och kondensat. Detta övertryck övervakas och registreras under tvättprocessen genom en mätavkännare.

I det följande förklaras uppfinningen utförligare med ledning av flera utföringsformer mot bakgrund av ritningarna, på vilka: Fig. l visar ett schematiskt tvärsnitt genom en anordning enligt uppfinningen, vilken insätts i ett endoskop- huvud, enligt ett första utföringsexempel av uppfin- ningen; Fig. 2 visar en illustration liknande fig. l för ett andra utföringsexempel enligt uppfinningen; 10 15 20 25 30 35 Fig. 2a visar ett tvärsnitt genom anordningen, varvid snitt- linjen löper genom den undre tätningen 14; Fig. 3 visar en illustration liknande fig. 1 med till de enskilda för rengöring avsedda kanalerna ansluten tryckökningsanordning; Fig. 4 visar en vy liknande fig. l för ett fjärde utförings- exempel på uppfinningen, och Fig. 5 visar en vy liknande fig. 1 för ett femte utförings- exempel på uppfinningen; Fig. 6 visar ett principschema över styrningen i samverkan med anordningen enligt uppfinningen.

Samma hänvisningssiffror i de enskilda figurerna betecknar samma eller till varandra funktionellt motsvarande delar.

Fig. 1 visar schematiskt ett utsnitt genom ett endoskophuvud 1, varvid i denna illustration endast de för rengöring avsedda kanalerna är avbildade och alla övriga delar av endoskop- huvudet, sâsom t.ex. hela optiken och ev. förevarande elek- tronik etc är utelämnade. Endoskophuvudet l har en första anslutning 2 och en andra anslutning 3, vilka vid normal insats av endoskopet exempelvis tillförs vatten resp. tryckluft. Dessa båda anslutningar 2 och 3 mynnar i en cylindrisk kammare 4, vilken vid den normala insatsen av endoskopet innehåller ventiler. Vidare har denna kammare 4 ett till antalet inlopp motsvarande antal utlopp, dvs. i det visade utföringsexemplet ett första utlopp 5, vilket är tillordnat det första inloppet 2 och ett andra utlopp 6, vilket är tillordnat inloppet 3, vilket antyds genom pilarna 7, 7' och 8, 8', vilka anger strömnings- riktningen.

För rengöringen av endoskopets kanaler ansluts inloppen 2 och 3 vardera separat till en källa för rengörings- och/eller des- infektionsvätska varvid denna vätska därvid strömmar längs 10 15 20 25 30 35 7 512 12-'9 pilen 7 in i inloppet 2 och längs pilen 7' ut ur utloppet 5 och därmed strömmar i den för rengöring avsedda kanalen i endo- skopet. På motsvarande sätt strömmar vätskan längs pilen 8 från inloppet 3 till utloppet 6 och från längs pilen 8' genom den tillordnade kanalen.

För att uppnå denna flödesriktning och avskiljandet av ström- ningsvägarna, insätts i kammaren 4 för rengöringsförloppet en insatskropp 10, vilken mellan sin mantelyta och kammarens 4 innervägg 9 bildar två separata ringrum ll och 12. Det första ringrummet 11 bildar därmed en strömningsväg från inloppet 2 till utloppet 5, under det att det andra ringrummet 12 bildar en strömningsväg från det andra inloppet 3 till det andra utloppet 6. Dessa båda ringrum är genom styrbara tätningar 13 och 14 avgränsade i insatskroppens axialriktning. Dessa styr- bara tätningar 13 och 14 kan styras på så sätt att de antingen intar ett arbetsläge, vid vilket de anligger mot kammarens 4 innervägg, eller ett viloläge, vid vilket de ligger på avstånd från kammarens 4 innervägg 9, så att därvid i detta viloläge anliggningsytan mellan tätningen och innerväggen 9 ligger fri och kan nås av rengöringsvätskan. Den första styrbara tätningen 13 är i axialriktning - sett från kammarens 4 öppningssida - anordnad över det första inloppet 2 och det första utloppet 5, under det att den andra styrbara tätningen 14 - sett från kammarens 4 inloppssida - ligger under det första inloppet 2 och det första utloppet 5, men över det andra inloppet 3 och det andra utloppet 6. Med andra ord ligger den andra tätningen 14 mellan den första strömningsvägen från inloppet 2 till utloppet 5 och den andra strömningsvägen från inloppet 3 till utloppet 6.

I utföringsexemplet i fig. 1 är de styrbara tätningarna 13 och 14 styrbara genom tryckluft, vilket via anslutningar 15 resp. 16 tillförs dessa uppblåsbara tätningar, vilket antyds genom pilarna 17 och 18.

I det i fig. 1 avbildade läget är båda styrbara tätningarna 13 och 14 fyllda med tryckluft och därmed i sina arbetslägen, vid 10 15 20 25 30 35 179 vilket de anligger mot kammarens 4 innervägg och därmed avtätar ringrummet ll till endoskopets utsida och till det andra ringrummet 12. Genom den styrbara tätningen 14 tätas också samtidigt ringrummet 12 relativt ringrummet ll. Det är uppenbart att i detta läge de båda strömningsvägarna från det första inloppet 2 via ringrummet 11 till utloppet 5 å ena sidan och från det andra inloppet 3 via ringrummet 12 till det andra utloppet 6 är fullständigt skilda från varandra och vätskorna leds resp. över en tvångsstyrd väg.

Då beröringsytorna mellan tätningarna 13 och 14 å ena sidan och kammarens 4 innervägg å andra sidan också kan vara nedsmutsade och måste rengöras, är de båda tätningarna 13 och 14 separat styrbara och drivs enligt en variant av uppfinningen på så sätt att under en bestämd tidsrymd inom en rengöringscykel en tätning är i arbetsläge och den andra i viloläge. Är t.ex. den första tätningen 13 i arbetsläge och den andra tätningen 14 i viloläge strömmar rengöringsvätska från båda inloppen 2 och 3 därvid in i i strömningshänseende med varandra förbundna ringrum ll och 12 och rengör därvid också beröringsstället mellan den andra tätningen 14 och innerväggen 9. Den då i sitt arbetsläge befintliga första tätningen 13 håller därvid emel- lertid insatskroppen 10 i sin position inuti kammaren 4.

För rengöringen av beröringsstället mellan den första tätningen 13 och innerväggen 9 bringas den andra tätningen 14 till sitt arbetsläge, under det att den första tätningen förflyttas till sitt viloläge, så att i detta läge vätskan strömmar från inloppet 2 till det första ringrummet 11 och därifrån också till beröringsstället mellan den första tätningen 13 och innerväggen 9.

För införing och borttagning av insatskroppen 10 kan båda styrbara tätningar 13 och 14 bringas till sina deaktiverade vilolägen. Aktiveringen och deaktiveringen av de styrbara tätningarna 13 och 14 företas av en programstyrning, vilket ytterligare förklaras nedan i samband med fig. 6. 10 15 20 25 30 35 9 512 179 Fig. 2 visar en annan variant av uppfinningen, vid vilken de styrbara tätningarna 13 och 14 inte styrs genom ett under tryck stående medium utan genom förskjutning av en inre kolv 19.

Insatskroppen 10 uppvisar två ringspår, i vilka fjäderelastiska tätningar, t.ex. i form av gumi-0-ringar 13 och 14 är insatta.

I det inre av insatskroppen 10 är en inre kolv 19 förskjutbart styrd, vilken kan förflyttas via en kolvstång 20. Denna kolv uppvisar i axialriktningen mot varandra förskjutet anordnade fördjupningar 25 och utsprång 26, vilka definierar olika kopplingslägen 2la - 24a och 21b - 24b för de enskilda tät- ningarna. I det till höger i fig. 2 visade läget för den inre kolven 19 är kopplingslägena 24a och 24b aktiverade, vid vilka båda tätningarna 13 och 14 genom utsprång 26 trycks utåt mot kammarens innervägg 9. Vid det i fig. 2 på den vänstra sidan avbildade läget är däremot den första tätningen 13 aktiverad, dvs. tryckt utåt genom utsprånget 26, under det att den andra tätningen 14 är deaktiverad, dvs. ligger p.g.a. O-ringens fjäderkraft i den inre kolvens 19 fördjupning 25. Med de fyra kopplingslägena 21 till 24 låter sig alla möjliga varianter förverkligas. Den inre kolven 19 kan genom valfria kända organ förskjutas till de enskilda kopplingslägena, t.ex. genom en hydraulik- eller pneumatikkolv, en stegmotor, en linjärmotor, en magnetspole, ett kulissdrivdon etc. Övergångarna mellan fördjupningarna 25 och utsprången 26 är sneddade, för att vid en linjärförskjutning av den inre kolven 19 tillåta en på- eller avglidning av tätningarna 13 och 14.

Såsom framgår av fig. 2a är utsprången 26 utbildade som seg- ment, vilka uppvisar ursparingar, i vilka ingriper stag 27, vilka överbryggar insatskroppens 10 ringspår, vilka upptar tätningarna 13 och 14, och därmed sammanhåller insatskroppen 10. Därigenom säkerställs också att vid uttagningen av den inre kolven 19, tätningsringarna 13 och 14 inte helt och hållet når in i det inre av insatskroppen utan hålles på stagen 27.

Utföringsexemplet i fig. 3 är med avseende på endoskophuvudet 1 och insatskroppen 10 identiskt med det i fig. 1, emellertid lO 15 20 25 30 35 51.2 1/9 10 förtydligat med avseende på hur de båda inloppen 2 och 3 ansluts separat till lämpliga källor för under tryck stående spolvätska. Till inloppet 2 är ett första tryckökningsaggregat 28 och till inloppet 3 ett andra tryckökningsaggregat 29 anslutet, varvid här två varianter av tryckökningsaggregat är visade. I båda fallen handlar det om en tvâstegs kolvcylinder- anordning, vilken är innehållen i maskinens tvättningsrum. Den tvåstegiga cylindern uppvisar en första kammare 30, vilken via en öppning 31 trycksätts med en under tryck stående spolvätska, vilken trycker på ett första steg med stort tvärsnitt hos en kolv 32. Ett andra steg 33 hos kolven med mindre tvärsnitt är anordnat i en andra kammare 34, vilken via en backventil 35 och en öppning 36 kan insuga rengöringsvätska från maskinens tvättrum till den andra kammaren 34, när de båda kolvarna 32 och 33, vilka är förbundna med varandra genom kraften av en fjäder 37, rör sig till ett viloläge. I detta viloläge blir den andra kammaren 34 fullständigt fylld med rengöringsvätska. Så snart maskinens cirkulationspump inkopplas och därmed under tryck stående rengöringsvätska tillförs tvättrummet, trycksätts den första kammaren 30 via öppningen 31 med under tryck stående spolmedel, varigenom de båda kolvarna 32 och 33 trycks mot kraften av fjädern 37 och därmed tömmer den andra kammaren 34.

Den andra kammaren 34 är via en backventil 38 ansluten till ett tillordnat tillopp 2 resp. 3 hos endoskopet, så att rengörings- vätska under förhöjt tryck trycks in i dessa inlopp.

Om maskinens cirkulationspump bortkopplas, sjunker trycket i den första kammaren 30 och rör sig kolvarna 32 och 33 p.g.a. fjäderkraften åter till sina utgångslägen. Under detta förlopp är backventilen 38 stängd och backventilen 35 öppen så att den andra kammaren 34 via öppningen 36 åter fylls med ny ren- göringsvätska. Så långt överensstämmer de båda trycköknings- aggregaten 28 och 29. Avvikelser uppkommer med avseende på styrningen. Det andra tryckökningsaggregatet 29 styrs endast över cirkulationspumpens tryck, varvid mellanrummet mellan de båda kolvarna 32 och 33, vilket också inhyser fjädern, via en avluftningsöppning 38 är förbindbart med ytterluften. 10 15 20 25 30 35 ~_ -v \ \C' 11 512 1 Vid det första tryckökningsaggregatet är i tilledningarna till öppningarna 31 och 39 omkopplingsventiler insatta, vilka påverkas via ett stångsystem 40, vilket är ihopkopplat med kolven 32. I viloläget, vid vilket kolvarna genom fjädrarna 37 bringas till deras gränsläge, är därvid den ena omkopplings- ventilen 41 i det läget, att kammaren 30 är förbunden med öppningen 31, under det att mellanrummet mellan de båda kolvar- na 31 och 33 ligger på omgivningstryck, dvs. är förbunden med öppningen 39. Om kolvarna 31 rör sig till ett undre gränsläge, så kopplar de båda omkopplingsventilerna 41 och 42 om, varmed den första kammaren 30 via en öppning 43 förbinds med ytter- trycket, under det att mellanrummet mellan de båda kolvarna 32 och 33 förbinds med en öppning 44, vilken ligger i det inre av maskinen och trycksätts med trycket från maskinens matnings- pump. Härigenom blir därvid rumet mellan de båda kolvarna 31 och 33 trycksatt med tryck och båda kolvarna 31 och 33 blir p.g.a. detta tryck och kraften av fjädern 37 tryckta uppåt, så att slutligen en fram- och återgående rörelse av de båda kolvarna 33 och 34 uppstår och trots en kontinuerlig fortlöpan- de matningspump hos maskinen en flerfaldig tryckrengöring av den anslutna kanalen sker.

Istället för sådana tryckökningsaggregat skulle naturligtvis också andra former av tryckökningsaggregat kunna användas, t.ex. till ett bestämt tryck reglerbara matningspumpar eller från en tryckmedelskälla matade reduceringsventiler eller andra kända anordningar.

I tilledning mellan tryckökningsaggregatet och inloppen 2 resp. 3 är ytterligare ett mätorgan 45 inkopplat, vilket exempelvis kan vara ett tryckmätorgan eller en genomflödesmätare, vilken bestämmer mängden genomströmmande vätska. Via en med den icke visade styrningen av maskinen förbunden elektrisk ledning 46 ges en signal till styranordningen, motsvarande det aktuella trycket. Genom det tidsmässiga förloppet för detta tryck låter sig fastställas vilket tvärsnitt den för rengöring avsedda kanalen har eller om överhuvud taget rengöringsvätska strömmar 10 15 20 25 30 35 12 genom kanalen, då trycket i den andra kammaren 34 måste sjunka när kolven har förflyttats till det understa läget. Är mätorganet 45 en genomflödesmätare så låter sig mängden genom den resp. kanalen sända rengöringsvätskan bestämmas.

Genom det tidsmässiga förloppet låter sig - vid känd volym hos den andra kammaren 34 - också trycket och/eller tvärsnittet för den för rengöring avsedda kanalen bestämmas. Det är emellertid också möjligt att insätta en kombinerad tryck- och genomflödes- mätare, för att mäta de önskade parametrarna.

Härvid skall betonas att det beskrivna tryckökningsaggregatet kan användas vid alla utföringsexempel i fig. 1 till 6.

Fig. 4 visar en relativt fig. 1 något ändrad variant, vid vilken insatskroppen 10 är kortare och inte räcker fram till kammarens 4 botten. För noggrann positionering kan där emeller- tid vara anordnat att insatskroppen 10 uppvisar en ansats 47, vilken sörjer för en axiell positionering av insatskroppen. För att kontaktstället mellan denna ansats 47 och kammarens 4 botten likväl ska kunna rengöras, är det möjligt att utforma denna ansats 45 förskjutbar, t.ex. genom att den är förskjutbar tillsammans med en liten kolvcylinderanordning, vilken är pàverkningsbar genom en ytterligare styrledning eller också styrledningen 16. I synnerhet med avseende på det senare är det ändamålsenligt att därmed hela ringrummet vid lösgöring av den styrbara tätningen 14 och också återdragning av anslaget 45 kan rengöras. Istället för en kolv/cylinderanordning för förskjut- ningen av anslaget 45 skulle också vid den undre änden av ansatsen 47 en uppblåsbar ballong 49 kunna vara anordnad, vilken aktiveras tillsammans med den andra styrbara tätningen 14. Vid den första insättningen av insatskroppen 10 i kammaren 4 är denna ballong 49 ännu inte uppblåst. Insatskroppen införs fastmer fram till ansatsens 47 anslag mot kammarens 4 botten.

Så snart tryck bringas till styrledningen 16 blàses också ballongen 49 upp och förskjuter insatskroppen 10 något till- baka, varigenom den blir korrekt positionerad. 10 15 20 25 30 35 13 512 179 Fig. 5 visar en ytterligare variant av uppfinningen, vid vilken insatskroppen uppvisar två separata uppblåsbara kammare, vilka bildar de styrbara tätningarna 13 och 14. Var och en av dessa kammare är ansluten till en av styrledningarna 15 resp. 16.

Området mellan dessa kammare är försett med en ring 48 av styvt material, vilken har en mindre radie än de båda tätningarna 13 och 14 i uppblåst tillstånd, varigenom ringrummet ll bildas.

Under den andra styrbara tätningen 14 befinner sig då ring- rummet 12. Den axiella positioneringen kan ske på samma sätt som vid utföringsexemplet i fig. 4. Arbetssättet med aktivering och deaktivering av de enskilda styrbara ventilerna är annars detsamma som utförligt beskrivits i utföringsexemplet enligt fig. l.

Vid denna variant är också anordnas att de båda styrbara tät- ningarna 13 och 14 endast kan uppblåsas gemensamt. För detta fall måste antingen tillses att insatskroppen vid avlastade tätningar förblir positionerad eller utdragen och senare på nytt positionerad.

Fig. 6 visar ett schematiskt principschema över maskinens styrning. De båda inloppen 2 och 3 är - såsom beskrivits i samband med fig. 3 - vart och ett anslutet till ett tryckök- ningsaggregat 28 resp. 29, varvid i denna anslutningsledning vardera ett mätorgan 45 resp. 45' är mellaninkopplat, vilket vartdera avger en elektrisk mätsignal till en styranordning 50.

Vid styranordningen är vidare ett identifieringsorgan 51 an- slutet, vilket exempelvis kan vara en sträckkodsläsanordning och överför data, vilka identifierar ett individuellt endoskop, till styranordningen 50. Vidare är till styranordningen anslut- na ett visarorgan 52 såsom exempelvis en bildskärm, ett ytter- ligare utmatningsorgan 53 såsom exempelvis en tryckanordning, ett externt minne eller liknande, liksom ett inmatningsorgn 54, vilket exempelvis kan vara ett tangentbord, liksom olika mätsensorer 55 och 56, vilka här-endast som exempel står för ett flertal möjliga mätsensorer. Exempelvis kan mätsensorn in- nehålla en eller flera temperaturmätsensorer, en dörrkontakt, 10 15 20 25 30 35 14 en trycksensor för täthetskontroll, en sensor för överdriven skumbildning etc.

Styranordningen 50 styr i föreliggande utföringsexempel två pumpar 57 och 58 liksom de båda tryckökningsaggregaten 28 och 29 och slutligen också de båda styrbara tätningarna 13 och 14 via magnetventiler 59 och 60, via vilka tryckmedium såsom exempelvis tryckluft leds till de båda tätningarna resp. avluftar dessa tätningar. Som magnetventiler används här trevägsventiler, med tre lägen: öka tryck, hålla tryck och avlasta tryck.

Styranordningen 50 innehåller en mikroprocessor 61, ett pro- gramminne 62 och ett dataminne 63 liksom de vanliga här ej visade komponenterna som strömförsörjning, snittställekopp- lingskretsar etc, varvid in- och utmatningsorganen står i kommunikation med mikroprocessorn 61.

Om ett endoskop skall rengöras identifieras det före inlägg- ningen i maskinen av streckkodläsaren 51, varvid mikroproces- sorn 61 då från dataminnet avropar för detta endoskop för- programmerade och där lagrade parametrar. Vidare insätts insatskroppen l0 i kammaren hos endoskopet och alla anslutning- ar (såsom exempelvis inloppen 2 och 3, styrledningar 15 och 16 och elektriska anslutningar för magnetventilerna 50 och 60) etableras. Operatören väljer därvid över tangentbordet 54 ut det önskade tvättprogrammet, då alla viktiga parametrar kan visas på monitorn och/eller utges på tryckanordningen 53. I beroende av det utvalda programmet, vilket för det individuella endoskopet aktiverar karakteristiska parametrar avlöper därvid tvättprogrammet och aktiverar styranordningen i motsvarighet till ett föregivet program de enskilda komponenterna, som t.ex. pumparna 57 och 58, tryckökningsaggregaten 28 och 29, mag- netventilerna 59 och 60 etc och protokollför samtidigt alla väsentliga data, vilka avges i dataminnet 62 och valvis också kan visas på monitorn 52 eller utmatas på tryckanordningen 53.

Claims (17)

10 15 20 25 30 35 512 179 15 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för rengöring av endoskop, omfattande åtminstone två kanaler, vilka var och en har ett inlopp och ett utlopp, som är anslutna till en kammare i endoskopet, varvid inloppen är anslutna till en källa för rengöringsvätska och varje kanal genomspolas.med rengöringsvätska, k ä n n e t e.c k n a t a v följande steg: - anslutning av varje inlopp till en egen källa för ren- göringsvätska, - insättning av ett insatsorgan i endoskopets kammare, vilket organ omfattar styrbara tätningar, - styrning av tätningarna, varvid aktivering av tätningarna medger tätning av angränsande flödesvägar mot varandra, och deaktivering av tätningarna medger anslutning av angränsande flödesvägar till varandra, och - cyklisk öppning av en av tätningarna och genomspolning av den yta av endoskopets kammare, som tidigare var täckt av denna tätning.

2. Anordning för rengöring av endoskop, vilka åtminstone har två kanaler, vilka med vardera ett inlopp och ett utlopp mynnar i en kammare i endoskopet, varvid inloppen är anslutbara till en källa för rengöringsvätska, k ä n n e t e c k n a d a v en i endoskopets (1) kammare (4) insättbar insatskropp (10), vilken uppvisar styrbara tätningar (13, 14), vilka i aktiverat tillstånd anligger mot kammarens (4) vägg (9) och därmed bildar från varandra skilda ringrum (11, 12), vilka vardera står i (2, 5; 3, 6) förbinder ett tillordnat tillopp (2: 3) strömningsmässigt med ett tillordnat utlopp (5; 6), under det att de i deaktiverat tillstånd uppvisar ett avstånd mellan insatskroppen (10) och strömningsförbindelse med en kanal och vardera väggen (9).

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d a v att de styrbara tätningarna (13, 14) är enskilt styrbara.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att de styrbara tätningarna (12, 13) är utvidgningsbara genom ett 10 15 20 25 30 35 512 '(79 16 under tryck stående medium.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d a v att det under tryck stående mediet är tryckluft eller en vätska.

6. Anordning enligt något av kraven 2 eller 3, (19) är insatta, k ä n n e - t e c k n a.d a v att insatskroppen vilka de styrbara tätningarna (13, 14) (13, 14) är fjäderelastiska ringar och att i det inre av insatskroppen (10) (19) är anordnad, vilken uppvisar i axialriktningen förskjutna utspràng (26) (25). uppvisar ringspår, i varvid dessa tätningar en axiellt förskjutbar inre kolv och fördjupningar

7. Anordning enligt något av kraven 2 eller 4 till 6, k ä n n e t e c k n a d a v att de styrbara tätningarna (13, 14) är gemensamt styrbara och att mellan dem en ring (48) är anordnad, vilken har en mindre diameter än tätningarna i deras utvidgade tillstånd för bildande av ett ringrum (ll) mellan tätningarna (13, 14).

8. Anordning enligt krav 7, (10) och utförbar ur kammaren k ä n n e t e c k n a d a v att insatskroppen under ett rengöringsförlopp är införbar i (4)-

9. Anordning enligt något av kraven 2 - 8, k ä n n e - t e c k n a d a v att insatskroppen (10) uppvisar en ansats (47), vilken tjänar som anslag för axiell positionering av insatskroppen (10) i kammaren (4).

10. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att (47) företrädesvis genom en på dess ände anbringad ballong ansatsen är styrbart förläng- och förkortningsbar, (49), vilken är utvidgningsbar genom ett under tryck stående medium.

11. ll. Anordning enligt något av kraven 2 - 10, k ä n n e - t e c k n a d a v att varje inlopp (2, 3) (28, 29), göringsvätska under höjt tryck till de tillordnade kanalerna. är anslutningsbart till en egen tryckökningsenhet vilken tillför ren- 10 15 20 25 30 512 179 17

12. Anordning enligt något av kraven 2 - 11. k ä n n e - t e c k n a d att för varje kanal är anordnat ett eget mätorgan (45), vilket registrerar trycket och/eller den genom aV kanalen strömmande mängden rengöringsvätska och avger en mätvärdet motsvarande signal till en styranordning (50).

13. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d a v att styranordningen fortlöpande och med bestämda tidsintervall lagrar de av mätorganet (45) uppmätta värdena.

14. Anordning enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d att till styranordningen (50) a v är anslutet ett läsorgan (51), vilket läser en på varje endoskop anbringad markering, vilken identifierar det individuella endoskopet, och att styranord- ningen (50) i beroende av det identifierade endoskopet avropar tidigare lagrade parametrar för rengöringsförloppet och under rengöringsförloppet jämför de uppmätta värdena och de lagrade värdena och vid avvikelser avger en signal.

15. Anordning enligt krav 13 eller 14, k ä n n e t e c k n a a v att styranordningen uppvisar ett dataminne (62), vilket under ett rengöringsförlopp lagrar och valfritt på ett utmat- ningsorgan (53) protokollför alla uppmätta värden.

16. Anordning enligt något av kraven 2 - 15, k ä n n e - t e c k n a d vätsketät kassett, vars inre är anslutbart till en tryck- luftskälla. a v att endoskophuvudet är inläggbart i en

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d a v att en tryckmätsensor är anordnad, vilken övervakar trycket i det inre av kassetten.