SE511473C2 - Vikport av dukmaterial samt metod för framställning av en sådan port - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 511 473 2 förbundna med det böjliga portbladet. Vindförstärkning- arna bidrager också till tvärstabilitet hos portbladet.

Lyftarrangemangen hos kända vikportar varierar från fall till fall, men oftast lyfts portbladet med hjälp av minst ett par band/linor i den understa profilen, så att tvär- profilerna successivt samlas upp i paket när porten öpp- H85.

EP O 113 634 beskriver en vikport med tvärgàende för- stärkningsprofiler. Varannan profil, med-start vid den nedersta, är förlängd in i sidokarmarna och uppbär där styrrullar som styrs av sidokarmarna i djupled, dvs vin- kelrätt mot portöppningen. De mellanliggande profilerna är kortare och har inga styrrullar. Tre lyftband, som löper vertikalt över portbladet, är vart och ett anslutna till bottenprofilen. När banden rullas upp på en tvärgå- ende toppaxel, drar de upp bottenprofilen, som i sin tur successivt drar upp de andra profilerna så att portbladet viks i horisontella veck. Eftersom varannan profil saknar styrrullar och därför inte styrs av sidokarmarna, kommer dessa icke-styrda profiler att i öppet läge likt en vagga hänga via två duksektioner i två ovanförliggande styrda likt ett dragspel. Tack vare att banden löper utanpå portbladet och på en och profiler, så att portbladet viks samma sida om detta, tvingas alla de icke-styrda pröfi- lerna under öppningsrörelsen att falla ut på motsatt sida om portbladet. Hos denna kända port säkerställer lyftban- den sàledes att de icke-styrda profilerna faller ut i en och samma riktning.

FR-A1-2 706 941 beskriver en vikport som, i överensstäm- melse med porten i EP O 113 634, har tvärgående förstärk- ningsprofiler av vilka endast varannan styrs av sidokar- marna, och där de mellanliggande profilerna är icke styrda för att falla ut åt sidan när porten stängs. Emel- lertid saknas kantstyrelement, och portbladets två sido- kanter hänger väsentligen helt ostyrda i djupled, upp- ÄBBS-CÉ-JÉ '_5235 S".XPÉÉT“~..¥iš'-.=ï.l~ïš1.272EÜZÜÄZ_12» 10 15 20 25 30 35 511 473 3 tagna i sidokarmarna. Även hos denna port används lyft- banden för att säkerställa att de icke styrda profilerna faller ut på en och samma sida om portbladet. Lyftbanden är placerade vid sidokarmarna.

FR-Al-2 722 531 beskriver en port hos vilken samtliga tvärgàende förstärkningsprofiler löper in i ett och samma relativt brett styrspår i sidokarmarna och där lyftbänden är fästade i näst nedersta profilen samt löper genom sär- skilda bandöglor i varannan profil. Dessa öglor medför att profilerna med öglor samlas i ett första paket under upphissning, under det att profilerna utan öglor samlas i ett andra paket, som hänger i det första paketet. Öglorna säkerställer att profilerna utan öglor faller ut på en och samma sida om portbladet vid upphissning. Extra sä- kerhetsband träder i funktion om de ordinarie banden skulle brista. Samtliga band är belägna i portöppningen mellan sidokarmarna.

SE 454 526 beskriver en teknik för àstadkommande av tvángsvis vikning av ett portblad, som är uppdelat i ho- risontella, inbördes vikbara sektioner. I ett visat ut- förande i detta dokument är portbladet utfört i form av en enhetlig, flexibel duk, där varannan sektion med bör- jan med den nedersta är förstyvad vid sina vertikala si- dokanter medelst stela sidolister. Varje sådan stel sido- list är försedd med en övre och en undre styrtrissa, vilka styrtrissor har konstant inbördes vertikalt av- stånd. Detta trisspar löper i ett tillhörande vertikalt styrspår utformat i portens stationära sidokarm. Den öpp- ning hos styrspåret som är vänd mot portöppningen är för- sedd med flänskanter för kvarhàllning av styrtrissorna i styrspàren. I varje sidokarm finns det således ett fler- tal styrspår. Antalet styrspår i varje karm är lika med antalet sektioner försedda med stela sidokanter. I varje styrspår löper alltså endast tvà styrtrissor, och de för- styvade sektionerna är till följd av förstyvningen alltid vertikalt orienterade i linje med sitt tillhörande styr- 10 15 20 25 30 511 473 4 spår, och någon hopvikning av dessa sektioner i sig sker inte vid upphissning. Närmare bestämt fungerar de försty- vade sektionerna som väsentligen helt styva sektioner. I ett exempel har portbladet tre förstyvade och tre icke förstyvade portbladssektioner, och därmed tre parallella styrspår i varje sidokarm.

För upphissning och hopvikning av portbladet i SE 454 526 är två linor eller dylikt infästa vid den nedersta, för- styvade sektionen. Under upphissningen kommer de icke förstyvade sektionerna att vikas in mellan de förstyvade sektionerna, likt böcker i en hylla. erhålls ett dragsspelsliknande paket där de vertikala, vilka intar ett läge vid sidan om varandra När portbladet är helt upphissat, förstyvade sektionerna står bredvid varandra i vart sitt styrspàr och varje mellanliggande, böjlig sektion är ut- sträckt snett nedåt från toppen av en förstyvad sektion till bottnen av en intilliggande förstyvad sektion. I upphissat läge hänger hela paketet i den sektion som li- norna är infästa i.

Kända vikportar av ovan angivna slag uppvisar olika nack- delar beroende på vald konstruktion.

° I de fall lyftbanden och ev. tillhörande öglor är placerade på själva portbladet, finns det risk att personer och fordon fastnar och följer med portbladet vid öppning. En sådan placering är ej heller este- tisk. ning/försvagning i portbladet samt merkostnad vid Håltagning för lyftöglorna medför brottanvis- tillverkning. Dessutom innebär centralt placerade lyftband att det måste finnas en horisontell drivaxel eller motsvarande ovanför porten.

° En annan nackdel med de kända portarna är att port- bladets vikning sker på ett icke tillförlitligt sätt, eller på ett sätt som medför oönskad nötning på port- bladet. Exempelvis kan portbladet vikas antingen inåt 10 15 20 25 30 511 475 5 eller utàt beroende på aktuell tryckskillnad. Detta kan exempelvis medföra att portbladet nöts mot portöppningens övre kant och/eller mot banden.

° Eventuella tryckskillnader tas upp av de tvärgående förstärkningsprofilerna, vilka därmed kläms mot sido- karmarna. Hos vissa kända portar kläms portbladets sidokanter därigenom mellan profilerna och karmarna, så att portbladet nöts ut.

° Flertalet kända vikportar av inledningsvis angivna slag har en i djupled (dvs i riktning tvärs portöpp- ningen) relativt bred sidokarm för upptagning av portbladets sidokant. En sådan bred sidokarm krävs för att portbladet under öppning och stängning inte skall kärva fast i sidokarmen. En nackdel med en bred sidokarm är att portbladet oönskat kan röra sig i djupled vid tryckskillnader, vilket ger oönskad rö- relsemöjlighet i djupled i stängt läge, ett dåligt estetiskt intryck samt ofullständig tätning. En bred karm kräver också ett stort installationsutrymme samt är dyr och tung att tillverka och montera. En speci- ell nackdel med porten enligt SE 454 526, varje förstyvad portsektion löper i sitt eget styr- hos vilken spår, är just att sidokarmarna blir mycket breda och dyra allteftersom portens höjd och antalet sektioner ökar, eftersom det krävs ett separat styrspár för va- rannan sektion hos portbladet.

Dessa och andra nackdelar hos den kända tekniken kommer att framgå tydligt nedan i anslutning till beskrivningen av uppfinningen.

Sammanfattning av uppfinningen För reducering av ovannämnda nackdelar hos den kända tek-' niken anvisas enligt uppfinningen en port av inlednings- vis angivna slag, dvs en port innefattande ett portblad som är åtminstone delvis bildat av ett böjligt dukmate- 10 l5 20 25 30 35 511 473 6 rial och som är rörligt mellan ett stängt läge och ett öppet, ett flertal viklinjer utsträckta mellan motstående sido- hopvikt läge, i vilket portbladet är vikt kring kanter hos portbladet, ett flertal styrelement som är an- slutna till de motstående sidokanterna på inbördes av- stånd utmed dessa, och två sidokarmar som är utsträckta intill var sin av sidokanterna för styrning av styrele- menten. Porten enligt uppfinningen kännetecknas av att varje sidokarm definierar åtminstone en första och en andra styrbana, att nämnda styrelement innefattar, vid varje sidokarm, en uppsättning första styrelement som löper enbart i sidokarmens första bana, och en uppsätt- ning andra styrelement som löper enbart i sidokarmens andra bana, och att de första och de andra styrelementen är så anslutna till portbladet att sidokanterna, i port- bladets öppna hopvikta läge, löper fram och tillbaka mel- lan den första och den andra styrbanan med nämnda viklin- jer definierade av styrelementen.

När porten enligt uppfinningen öppnas och stängs, löper de första styrelementen enbart i den första banan och de andra styrelementen enbart i den andra banan. I varje bana kommer tillhörande styrelement successivt att hop- föras under öppningsrörelsen. Som ett resultat kommer så- väl de första styrelementens inbördes avstånd som de andra styrelementens inbördes avstånd att minska när por- ten öppnas. Även om det idag torde vara föredraget att ha endast två styrbanor i varje sidokarm, ligger det dock inom uppfinningens ram att komplettera med ett eller flera ytterligare styrspår, men i sådana varianter gäller dock fortfarande att styrelementen i det första och i det andra styrspåret hopföres inbördes under öppningsrörel- Sen.

Uttrycket ”styrbana” kan avse en fysisk kanal eller lik- nande, men kan även tolkas som ett abstrakt begrepp och skall anses omfatta alla varianter där sidokarmarna är försedda med särskilda styrorgan eller -medel för defi- \;:::-*^-'\" <:.^:: . Mek: -,»..- _11. .lå -f-.Jo \1....:~.. ..~.'.~... f lO l5 20 25 30 35 511 473 7 nierande av två separata, förutbestämda rörelselinjer för styrelementen. Normalt gäller att de två styrbanorna, som definieras av sidokarmarna, är belägna vid sidan av var- andra i riktning tvärs portöppningen, men det är också möjligt att denna fördelning i själva sidokarmen är i en riktning parallellt med portöppningen. I det senare fal- let måste det finnas särskilda förbindelseelement mellan” styrelementen och portbladets kanter, så att infästnings- punkterna i portbladets kanter löper längs två parallella linjer på avstånd från varandra i riktning tvärs portöpp- ningen. I en utföringsform kan den första och den andra styrbanan exempelvis vara utformade som var sin fysisk kanal, vars sidoväggar åstadkommer styrningen av styrele- menten. Dessa kanaler kan vara öppna mot portöppningen, men det är även tänkbart att man med lämpliga förbindel- seelement mellan styrelementen och portbladskanterna kan vända kanalernas öppningar från varandra, så att den ena öppningen pekar mot portens framsida och den andra mot portens baksida. Som alternativ till fysiska kanaler varje styrbana istället vara definierad av en i sidokar- men stationärt anordnad stång eller motsvarande med vil- ken styrelementen ingriper glidbart på lämpligt sätt.

Porten enligt uppfinningen torde normalt orienteras med vertikala sidokarmar och med vertikalt styrt portblad.

Inom uppfinningens ram ligger dock att istället lägga porten horisontellt, men för att underlätta beskrivningen och definitionen av uppfinningen används här genomgående uttryck som ”upphissning”, ”vertikala sidokarmar”, etc.

För det fall porten skall läggas ned får dessa oriente- ringsbestämmande uttryck således tolkas så att även det horisontella fallet omfattas.

Det skall noteras att ovannämnda ”flertal styrelement” kan innefatta ”ytterligare styrelement” än nämnda första styrelement och nämnda andra styrelement, exempelvis sär- skilda styrelement vid portbladets stängningskant. Även om de första och de andra styrelementen normalt ligger 10 l5 20 25 30 511 473 8 omväxlande i den första och den andra styrbanan, kan det finnas partier hos portbladet där två intill varandra liggande styrelement ligger i samma styrbana.

Flera fördelar uppnås med uppfinningen genom inrättandet av de dubbla styrspåren i sidokarmarna, samt uppdelningen av styrelementen i dessa: En första fördel med dubbla styrspår är att portbladets hopvikning och utvikning blir betydligt mer exakt och kontrollerad jämfört med hur vikningen sker hos de kända portarna. En kontrollerad vikning i sidokarmarna innebär i sin tur en generellt säkrare funktion med reducerad risk för haveri, samt att portbladets utseende under drift förbättras väsentligt. Några särskilda förviknings- element eller nötningsskydd behövs inte Såsom nämnts ovan måste de kända portarnas sidokarmar ofta vara breda i djupled för att förhindra att portbla- det kärvar under upphissning. Något sådant problem finns inte hos porten enligt uppfinningen. En andra fördel med dubbla styrspår är därför att karmens djup kan reduceras väsentligt. Karmens djup bestäms i första hand av styr- elementens dimension i portens djupled, men även av hur mycket utrymme som krävs för själva sidokanten hos port- bladet.

En tredje fördel med dubbla styrspàr och att sidokarmarna aktivt påverkar hopvikningen i önskad riktning är att alla lyftelement, såsom band eller vajrar, kan förläggas skyddat i sidokarmarna. Lyftelementen behöver inte som hos kända portar vara monterade pà portbladets yta för att styra hopvikningen, utan de kan placeras skyddade i sidokarmarna. Detta medför i sin tur att såväl lyftele- menten som omgivningen skyddas. Portens helhetsutseende blir också mer tilltalande med dolda lyftelement. Driv- ningen kan åstadkommas med enbart två lyftpunkter, och om man använder en variant med tvärliggande drivaxel kan lO 15 20 25 30 511 473 9 denna framställas med mindre kraftig dimension. Att pla- cera alla lyftelement i sidokarmarna ger också fördelen att någon tvärgàende drivaxel ovanför porten inte behövs, eftersom bandtrummor kan fästas direkt i sidokarmarna.

Det skall dock noteras att det exempelvis vid mycket breda och/eller tunga portar kan vara nödvändigt att komplettera med extra säkerhetsband/lyftband i mitten för att förhindra nedböjning. Ett sådant extra band behöver dock inte användas för att som i den kända tekniken styra vikningen, utan enbart för att minska pàfrestningen på utfallshinder i sidokarmen.

En fjärde fördel med dubbla styrspår är att portbladet i sitt stängda läge kan positioneras centralt i djupled mellan styrspåren. Detta förbättrar tätningen och utse- endet, minskar slitaget samt ger en kompaktare karm. Spe- ciellt kan portbladets sidokanter styras i separata pro- filer i djupled för erhållande av en synnerligen kompakt port i djupled.

Normalt kommer portbladets tvärgàende viklinjer, eller förlängningar därav, att korsa styrbanorna. Om portbladet är försett med ett flertal tvärgàende förstärkningsele- ment, som vart och ett är utsträckta mellan ett tillhö- rande par av styrelement, kan förlängningar av dessa för- stärkningselement således korsa styrbanorna för att defi- niera viklinjerna hos portbladet. För erhållande av ett rakare portblad i stängt läge kan alla förstärkningsele- eller àtminstone huvuddelen av dessa, menten, ligga om- växlande på portbladets ena och andra sida. Som special- fall kan de två nedersta förstärkningselementen vara be- lägna i samma styrbana.

Beträffande platsbehovet vid portens övre del inser man att det i princip krävs endast hälften så stort utrymme i' höjdled för förstärkningselementen, när dessa enligt upp- finningen staplas på varandra i två styrbanor, jämfört ._ K n) I \ I k ,- L K» å.) F" *n m \ \ k \ I 10 15 20 25 30 35 511473 10 med den kända tekniken där de staplas i en och samma ka- nal.

I ett föredraget utförande av uppfinningen gäller att den första styrbanan och den andra styrbanan i varje sidokarm utgörs av en första fysisk styrkanal respektive en andra fysisk styrkanal, vilka är öppna i riktning mot portöpp- ningen samt har en bredd i djupled som är anpassad till styrelementens dimensioner i samma riktning. Styrelemen- ten kan härvid utgöras av icke roterbara glidelement el- ler av rullar. Väsentligt är dock att det inte behöver finnas något stort spelrum i djupled mellan styrelementen och styrkanalernas sidoväggar. Varje styrkanal kan-vara försedd med ett utfallshinder för kvarhållning av styr- utformade att de i ett lyftelement. I ett särskilt föredraget utförande är varje sidokarm för- elementen. Styrelementen kan vara så sig hindrar nedstörtning vid brott i sedd med en längs karmen utsträckt och mot portöppningen öppen U-profil, vars bottenvägg för att bilda utfallshin- der delvis täcker de båda styrkanalerna. Denna U-profil kan därvid ha en dubbel funktion eftersom portbladets si- dokant kan vara införd i och täta mot U-profilen. En del av denna U-profil kan vara löstagbar för installation och underhåll. styrelementen och portbladets sidokanter har en begränsad I detta utförande uppnås fördelen att både rörelsemöjlighet i djupled - dvs de har en god styrning i djupled samt att portbladet centreras i djupled relativt styrspàren.

Portbladet kan utformas valfritt som ett sammanhängande stycke eller delat i sektioner sammanhållna exempelvis med tvärgàende förstärkningsprofiler. Portbladet kan vara helt utformat av ett böjligt dukmaterial, men uppfin- ningen kan även fås att fungera om vissa portbladssektio- ner är stela. Närmare bestämt kan portbladet lyftas på ett sådant sätt att varannan sektion inte viks, och dessa sektioner kan utformas av styvare eller helt stelt mate- 10 l5 20 25 30 35 511 473 ll rial, medan de andra sektionerna som viks måste bildas av ett böjligt material.

Företrädesvis finns mist ett första böjligt dragelement, såsom ett band, en vajer, en kedja eller dylikt, i var- dera sidokarmen för styrning av portbladets rörelse. Om styrbanorna är fysiska kanaler kan dragelementen lämpli- gen förläggas i dessa. I ett utförande appliceras direkt lyftkraft enbart på ett enda styrelement i varje sido- karm, benämnt drivet styrelement. Om portbladet löper om- växlande mellan de tvà styrspåren hela vägen ner till sin stängningkant, kan lyftet ske i det nedersta styrelemen- tet. hetsarrangemang med en lättare bottenprofil, I vissa fall kan det dock finnas ett särskilt säker- och i detta Om det kan fall kan lyftet ske i näst nedersta styrelementet. finns endast ett dragelement i vardera sidokarmen, dessa dock utgöras av ett sammanhängande dragelement. Vi- dare kan det finnas dubbla dragelement eller fler i varje sidokarm.

Den lyftkraft kan överföras som appliceras på det drivna styrelementen till ovanförliggande styrelement på i prin- cip två olika sätt. Antingen är konstruktionen sådan att styrelementen går mot varandra under upphissningen, så att lyftkraften överförs direkt i sidokarmen. Alternativt används tvärgående förstärkningsprofiler av en sådan tjocklek att dessa går emot varandra innan styrelementen I detta fall förmedlas lyftkrafterna och speciellt kan går emot varandra. istället via förstärkningsprofilerna, man här använda styrelement i form av roterbara rullar vilket kan vara problematiskt om styrelementen skall an- ligga mot varandra.

I ett utförande av uppfinningen kan det finnas även ett ytterligare dragelement i vardera sidokarmen som appli- cerar direkt lyftkraft på ett andra drivet styrelement, varvid det första och det andra drivna styrelementet löper i olika banor. Om exempelvis det andra drivna styr- 10 15 20 25 30 511 473 12 elementet ligger närmare portbladets stängningskant kan dettas dragelementet drivas en något längre sträcka än det första dragelementet för àstadkommande av ett ”extralyft” av det andra drivna styrelementet under por- tens öppningsrörelse. Detta kan åstadkommas exempelvis genom användning av större diametrar hos upplindnings- trummorna för de andra dragelementen och/eller större tjocklek hos de sistnämnda. En möjlighet är också att lyfta sista sektionen mer i slutet av lyftrörelsen genom att endast undre delen av dragelementet har en väsentligt större tjocklek eller att ett element monteras pà drag- elementets nedre del som ger denna extra lyftrörelse i slutet av öppningsrörelsen. Fördelen med ett dylikt ex- tralyft är att portbladets dimensioner i höjdled i öppet läge kan reduceras ytterligare.

För enkel transport och installation av porten kan varje sidokarm vara delad i en kortare toppdel och en längre bottendel. Toppdelarna tillverkas med en sådan längd att samtliga styrelement, som är anslutna till portbladets Därmed alla karmarnas övre del samt drivenhet förmonte- sidokanter, kan upptagas samtidigt i toppdelarna. kan hela portbladet, lyftelement, alla förstärkningsprofiler, ras på verkstad och levereras till platsen för installa- tion i ett sammanhängande paket. Toppdelarna med de däri införda styrelementen hopsätts först med bottendelarna vid den plats där porten skall installeras. I och med karmdelarna sätts ihop färdigställs styrbanorna, och styrelementen och dragelementen kan då föras ner i sido- karmarna och porten tas i bruk direkt.

Ovan angivna och andra utföringsformer och fördelar hos uppfinningen framgår av patentkraven samt av efterföl- jande detaljerade beskrivning av föredragna utföranden. 10 15 20 25 511 473 13 Kort beskrivning av ritningarna Fig Fig Fig Pig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig 1 2A SA visar framsidan hos en helt stängd port enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen. visar baksidan hos porten i fig 1, med sidokarmar delvis bortbrutna för visning av styrelement som löper i dessa. visar i förstorad skala området Cl i fig 2. visar framsidan hos porten i fig_l i helt öppet läge. är en tvärsektion av den stängda porten i fig l längs linjen IV-IV. är en tvärsektion av den öppna porten i fig 3 längs linjen V-V. visar schematiskt och i förstorad skala området C2 i fig 5, varvid portbladssektioner för tydlig- hets skull är visade som utsträckta mellan cent- rum hos förstärkningsprofiler, även om dukmateri- alet i verkligheten kan ansluta till utsidan av profilerna. är en perspektivvy av ett portblad. är utbruten tvärsektionsvy längs linjen VII-VII i fig l och visar utseendet pà styrkanaler, styr- element och sidotätning. visar framifrån en helt stängd port av väsentli- gen samma utförande som i fig 1-7, men med de två nedre förstärkningselementen löpande i samma styrkanal. är en tvärsektion längs linjen IX-IX i fig 8. visar porten i fig 8 i helt öppet läge. (7 -: *.ES'~.?xI'}E'\P2'§'-'2$=I2 .Ü -Û 10 15 20 25 30 511 473 14 Fig 11 är en tvärsektion längs linjen XI-XI i fig 10.

Fig 12 visar schematiskt hur en port enligt fig 1-7 kan monteras.

Beskrivning av utföringsexempel Pig 1-7 visar en port enligt ett föredraget utförande av uppfinningen. Två vertikala sidokarmar 1 och 2 definierar en portöppning 3. Ett generellt med 4 betecknat portblad är tillverkat av ett böjligt dukmaterial_(sammanhängande eller i hopsatta sektioner) och är rörligt mellan ett ut- vikt stängt läge (fig 1, 2 och 4) och ett dragspelslik- nande hopvikt öppet läge (fig 3 och 5). " I fig 6 är portbladet 4 frilagt och helt utvikt. Portbla- det 4 har två motstående sidokanter 5 och 6, en toppkant 7 samt en botten- eller stängningskant 8. Portbladet 4 är här framställt av ett dukliknande material, exempelvis en plastbelagd väv. För att ta upp vindlast är portbladet 4 försett med ett flertal tvärgående förstärkningselement 10-18, vilka är utsträckta mellan sidokanterna 5 och 6.

Förstärkningselementens 10-18 längd är väsentligen lika med portbladets 4 bredd. Fem förstärkningsprofiler med jämna hänvisningsbeteckningar (10, 12, 14, 16, 18) är monterade på portbladets framsida (fig 1), medan fyra förstärkningsprofiler med udda hänvisningsbeteckningar (11, 13, 15, 17) är monterade på portbladets baksida (fig 2). I det visade utförandet är profilerna 10-18 an- bringade på lika avstånd från varandra, men i andra utfö- randen kan detta avstånd variera utefter portbladets höjd. Profilerna 10-18 avgränsar åtta horisontella port- bladsavsnitt 21-28.

Profilerna 10-18 kan vara förbundna med portbladet 4 på många olika sätt, àstadkommande av detta. långsträckta fickor 210-218 (fig 6) för detta ändamål, Här är dukmaterialet försett med och speciellt finns det vid portbladets toppkant 7 en och det finns flera kända varianter för; 10 15 20 25 30 511 473 l5 särskild ficka 218 för montering av toppkanten 7 mellan sidokarmarna l och 2 med hjälp av topprofilen 18.

Genom att förstärkningsprofilerna 10-18 är monterade väx- elvis pà framsidan och baksidan uppnås fördelen att port- bladet 4 hänger mera rakt i utvikt läge, jämfört med om profilerna 10-18 hade varit monterade på en och samma sida om portbladet 4. Ett rakare portblad i stängt läge' ger också bättre tätning vid sidokanterna 5, 6. En viss begränsad vikning av portbladet kan dock finnas i utvikt läge, såsom visas i fig 4, varvid portbladet antar en ”vågformsliknande” icke helt plan form med räta partier mellan styrelementen.

Portbladets 4 toppkant 7 kan fästas på lämpligt sätt i en övre horisontell del av den byggnad vari porten installe- ras, eller så kan toppkanten 7 som i detta utförande fäs- tas med hjälp av toppfickan 218 på en särskild, horison- tell topprofil 18 som är infäst i sidokarmarna l och 2, och/eller i byggnaden.

En drivmotor 40 är monterad på portens ena övre hörn.

Hänvisningsbeteckning 41 markerar en ej närmare beskriven elektrisk/elektronisk styrenhet för styrning av drivmo- torn 40. Drivutrustningen omfattar vidare en av motorn 40 driven bandtrumma 42, som lindar upp/av två böjliga drag- organ 43 och 44 för upp- och nedhissning av portbladet 4.

I detta utförande är dragorganen 43 och 44 i form av två lyftband, men de kan utformas även som lyftvajrar eller liknande. Lyftbandet 43 löper direkt ned från bandtrumman 42 i den första sidokarmen 1, medan lyftbandet 44 löper över en brytrulle 45 och vidare ner i den andra karmen 2.

Lyftbandens 43 och 44 infästning i portbladet 4 kommer att beskrivas längre fram. Det skall särskilt noteras att det inte finns några lyftband i portöppningen 3 mellan sidokarmarna l och 2. 10 15 20 25 30 35 511 473 16 Såsom framgår av fig 2, 2a och 7 är portbladet 4 försett med ett flertal separata kantstyrelement 110-118, vilka är fördelade pà avstånd från varandra utmed portbladets 4 motstàende sidokanter 5 och 6 och vilka är inrättade att röra sig utmed sidokarmarna 1 och 2. Varje ände hos alla profilerna 10-18 är medelst en smalare förlängning 50 För att underlätta denna beskrivning används för kantstyrelemen- förbunden med ett tillhörande kantstyrelement. ten samma hänvisningar som för tillhörande förstärknings- profil plus hundra, dvs 110-118.

I detta exempel är styrelementen 110-118 bildade av icke roterbara, puckformade glidklossar, vilka fungerar dels som styrelement i djupled, dvs tvärs portöppningens plan (pil A), portöppningens plan dels som utfallshinder i (pil B). också vara utformade som roterbara rullar, riktning parallellt med Styrelementen 110-118 kan men då måste man ta hänsyn till att det kan uppstå problem med motro- terande ytor om sådana roterande rullar bringas till kon- takt mot varandra under öppning/stängning. Detta kan dock lösas om profilerna 10-18 går emot varandra innan styr- elementen 110-118 går emot varandra.

Fig 7 visar hur portbladets 4 ena sidokant 5 är kopplad till och styrs utmed motstvarande sidokarm 1. Arrange- manget i den andra sidokanten 2 är identiskt och beskrivs därför ej. Sidokarmen 1 är utformad för att åstadkomma hopvikningsstyrning av portbladet 4, styrning av dess rö- (pil A) (pil B) av portbladets sidokant 5 mot sidokarmen 1. Sidokarmen 1 relse i djupled och tvärled samt tätning är för detta ändamål uppbyggd av en U-formad karmprofil 60 med en bottenvägg 61 och två motstående sidoväggar 62.

Centralt i karmprofilen 60 finns en mindre U-formad in- nerprofil 63, sidoväggar 65. Innerprofilen 63 är i detta utförande be- lägen helt inuti karmprofilen 60 och är fast monterad däri medelst en mellanvägg 66, som är stelt förbunden med bottenväggen 61. Mellanväggen 66 sträcker sig utmed vä- som har en bottenvägg 64 och två motstående 10 15 20 25 30 35 511 473 17 sentligen hela karmprofilens 60 längd. Innerprofilen 63 kan vara bortbruten på en viss delsträcka, exempelvis längst ner eller längst upp, men den kan också vara helt eller delvis borttagbar för reparation, mm.

Karmprofilens 60 sidoväggar 62 definierar tillsammans med mellanväggen 66 dels en första styrbana i form av en mot portöppningen öppen kanal 68, dels en intilliggande andra styrbana i form av en mot portbladet öppen kanal 69. Ka- nalen 68 ligger alltså närmast portens framsida (fig 1), medan kanalen 69 ligger närmast portens baksida (fig 2). 112, stärkningsprofilerna 10, 12, etc löper i den första kana- 113, etc löper i den De främre styrelementen 110, etc för de främre för- len 68, medan de bakre styrelementen 111, etc för de bakre förstärkningsprofilerna ll, 13, andra kanalen 69.

Lyftbanden 43 och 44 är fast förbundna med styrelementen 111, damål är styrelementet 111 särskilt markerat som ifyllt i dvs med den näst nedersta profilen ll. För detta än- fig 4 och 5. Av fig 7 framgår speciellt att styrelementet lll är tjockare för att förhindra att lyftbandet 43 får kontakt med de övriga styrelementen. Sålunda löper lyft- bandet 43 helt skyddat inuti styrkanalen 69.

Under upphissning/nedhissning styrs styrelementen 110-118 mot mellanväggen 66 och/eller sidoväggarna 62. Genom att de separata styrelementen 110-118 på detta sätt löper i och styrs i djupled A medelst två separata styrbanor 68 och 69, lerna 10-18 att med säkerhet styras på korrekt sätt, vil- kommer hopvikningen av portbladet 4 kring profi- ket inte minst reducerar slitage/skada på portbladet.

Till skillnad mot den kända tekniken med endast en gemen- sam bred kanal för samtliga styrelement, så har varje styrkanal 68 och 69 en bredd i djupled A som är anpassad till styrelementens dimension i djupled, istället för som i kända portar anpassad till det hopvikta portbladets di- mension i djupled. Det inses att den på portbladet ver- 10 15 20 25 30 35 511 473 18 kande tyngdkraften kommer att sträva efter att föra styr- elementen till kontakt med mellanväggen 66, men vid vind- last/tryckskillnad kan styrelementen i ena styrkanalen (68 eller 69 beroende på vindriktning) istället löpa mot en av karmprofilens 60 sidoväggar 62.

Innerprofilens 63 bottenvägg 64 bildar i varje styrkanal 68 och 69 en flänskant som hindrar styrelementen 110-118 att falla ut från sin styrkanal pga av vindlast eller om en förstärkningsprofil hakar upp sig vid stängning. Styr- elementen 110-118 är företrädesvis så utformade att de förhindrar ett större nedfall om något av lyftbanden 43, 44 skulle gå av. För att möjliggöra exempelvis byte av förstärkningsprofiler kan en del av innerprofilen 63 vara demonterbar, såsom angetts ovan.

Innerprofilen 63 har som andra funktion, utöver att bilda utfallshinder för styrelementen 110-118, att åstadkomma en sido- eller kanttätning för portbladet 4. Såsom fram- går av fig 7 är innerprofilens 63 längsgående kanal öppen mot portbladet 4 för att kunna motta portbladskanten 5. I detta utförande ligger sidokanten 5 tätande an mot profi- lens 63 bottenvägg. Om portbladet 4 utsätts för en vind- last eller tryckskillnad kommer kan det röra sig till kontakt med innerprofilens 63 sidoväggar 65, varvid det även där kan uppstå en tätning. Det skall dock särskilt noteras sidokantens 5 rörelse i djupled är begränsad av innerprofilens bredd, som är väsentligt mindre än karm- profilens bredd. Det är tänkbart att göra sidoväggarna 65 böjliga för att medge en något större rörelsefrihet hos portbladskanten i djupled vid upphissning.

För öppning av porten appliceras alltså lyftkraften via styrelementen 111 på den näst nedersta profilen 11. Under hela lyftrörelsen hänger den nedersta bottenprofilen 10 således i profilen 11 via duksektionen 21. Som första mo- ment under upphissningen kommer duksektionen 22 att vikas kring ett ”rullande” veck. När profilen 11 passerar förbi _::l~: oz-öf. 1.:: c; u:1:e..'«.;-;,='-.e=.-..-~. .<:-.<'-'. _55.. b) K \ 10 15 20 25 30 35 511 473 19 profilen 12, börjar sektionen 22 att rätas ut igen för att nå helt eller väsentligt helt sträckt tillstånd när styrelementet 111 slår emot det i samma bana 69 ovanför- liggande styrelementet 113. Beroende på utförande kan kontakten istället åstadkommas mellan profilerna 11 och 13. I detta moment ligger således profilerna 11 och 13 intill varandra, medan profilen 12 hänger likt en vagga i dessa två profiler 11 och 13 via de nu raka sektionerna 22 och 23. Bottenprofilen 10 ligger i detta skede i när- het av eller i kontakt med profilen 12, men hänger fort- farande i profilen 11. Vid fortsatt upphissning kommer sektionen 24 först att vikas för att sedan börja rätas ut när profilen 13 passerar förbi profilen 14. Denna vik- ningsprocess med successiv uppsamling av styrelemen- ten/profilerna fortgår tills den i fig 3, 5 och 5A visade 113, 115 och 117 på baksidan är nu helt hoppackade längst upp i den bakre situationen erhålls. Styrelementen 111, styrbanan 69, medan Styrelementen på framsidan i den I det helt öppna läget är den översta duksektionen 28 böjd främre banan 68 intar det i fig 3 visade läget. kring ett ”rullveck” (hänvisningsbeteckning 28' i fig 5A), framifrån. Övriga duksektioner ligger snett mellan den och en del av näst översta duksektionen 27 är synlig första och den andra styrbanan 68 och 69, och inga duk- sektioner hänger ut i djupled utanför sidokarmarna 1 och 2.

För att reducera höjden hos det hopvikta portbladet 4 i fig 3 och 5 kan man inrätta särskilda lyftorgan för åstadkommande av ett extralyft i bottenprofilen 10, så att även profilerna 10, 12, 14, 16 och 18 packas ihop helt. Detta kan exempelvis åstadkommas med ett extra lyftband (ej visat) i styrkanalen 68 för lyft i styrele- menten 110. Detta extra lyftband måste då drivas på ett sådant sätt att det rör sig något längre än det första lyftbandet 43. En lösning är att använda en större dia- meter på bandtrumman. En annan lösning är att göra extra- f lf. : '53 G: XÉF-IX"~.SG'~.?.I-ïS'-.P2å725112 _ LlT-LÉ 10 15 20 25 30 35 511473 20 bandet tjockare nertill. Ytterligare en lösning är att inrätta någon form av slirkopplingar på bandtrummorna.

Nu hänvisas till utförandet i fig 8-ll, i vilket samma delar som i utförandet i fig 1-7 har samma hänvisnings- beteckningar. Det utmärkande för utförandet i fig 8-ll är att duksektionen 21, har utgått. profilen ll och styrelementen lll Portbladets nedersta duksektion 22 löper rakt utmed den främre styrkanalen 68, och lyftet sker i styr- elementen 112 istället. I öppet läge hänger duksektionen 22 i profilen 12 under inverkan av profi1ens 10 tyngd, så att denna duksektion 22 döljer de bakomliggande profi- lerna 13, 15, 17. hetssynvinkel, Detta utförande är intressant ur-säker- eftersom den undre bottenprofilen 10 kan göras mjukare och böjligare, så att skador minskas vid eventuell påkörning. Bottenkanten 7 kan förses med lämp- liga säkerhetsanordningar av i och för sig känt utfö- rande, såsom en klämlist som vid påverkan bryter portrö- relsen.

En särskild enkel transport och montering av porten en- ligt uppfinningen kan åstadkommas om sidokarmarna 1, 2 tillverkas delbara såsom visas i Fig 12. Varje sidokarm 1 och 2 är uppdelad i en kortare toppdel la respektive 2a, och en längre bottendel lb respektive 2b. Vid portens tillverkning framställs hela den övre delen i fig 12 som ett separat, 2a, portbladet 4 med dess profiler 10-18, liga lyftband 43, 44, flyttas ned i efterhand), och alla styrelementen 110-118 sammanhängande paket, innefattande toppde- larna la, samt- drivmotorn 40, styrenheten 41 (som 2a två styrkanaler 68, 69. 2 bot- varefter hela paketet upptagna i toppdelarnas la, Vid installationen av porten kan sidokarmarnas l, tendelar lb och 2b monteras först, lyfts på plats.

Som alternativ till att utforma alla portbladssektioner av ett enkelt dukmaterial kan portbladet göras dubbelt, eventuellt med ett mellanliggande flexibelt material för IÉ-BS-CZ-*ÄJ-'zï 15135 GÜ-.Pïzl'~.Sc*.P.2~ïS'-.P¿::ZL-:É.IÉLVC 10 15 20 25 30 511 473 21 exempelvis termisk isolering och/eller ljudisolering. Vi- dare kan alla eller vissa av portbladssektionerna vara transparenta över hela eller delar av sin yta.

Som en variant till hel, obruten duk är det möjligt att använda separata dukpartier för varje portbladssektion 21-28, vilka då med fördel kan sammankopplas med hjälp av förstärkningsprofilerna 10-18 på lämpligt sätt, exempel- vis genom inskjutning i spår i dessa.

Som ett alternativ till de visade utföringsformerna med är det tänkbart att istället lägga sidokarmarna horisontellt och styra portbladet i en vertikalt rörligt portblad, horisontalriktning med hjälp av lämpliga dragorgan i båda riktningarna.

I det visade utförandet ligger förstärkningsprofilerna 10-18 i nivå med kantstyrelementen, men det är tänkbart att utelämna visa eller alla förstärkningsprofilerna i andra utföranden.

Utfallshindret för styrelementen kan utföras på annat sätt än med innerprofilen 63, även om det idag torde vara föredraget att åstadkomma utfallshinder och kanttätning med en och samma profil. Som alternativ kan man exempel- vis istället anordna utfallshindrande flänsar på sidoväg- garnas 62 insidor.

De visade utföringsformerna kan kompletteras med en ut- spänningsanordning som är inrättad att tvinga porten mot stängt läge vid nedhissning, och som förhindrar att port- bladet lyfts av vindlast och/eller genom inbrott. Om por- ten skall utformas för horisontell rörelse är en dylik utspänningsanordning nödvändig för stängningsrörelsen.

De visade utföringsformerna kan också kompletteras med en' utbalanseringsanordning som är inrättad att utbalansera portbladets vikt, alternativt en överbalansering för att underlätta öppning vid exempelvis strömavbrott.

Claims (22)

10 15 20 25 30 511473 22 PATENTKRAV

1. Port, innefattande ett portblad (4) minstone delvis bildat av ett böjligt dukmaterial och som som är åt- är rörligt mellan ett stängt läge och ett öppet, hopvikt i vilket portbladet (4) viklinjer utsträckta mellan motstående sidokanter (5, 6) läge, är vikt kring ett flertal hos portbladet, ett flertal styrelement (110-118) som är anslutna till de motstående sidokanterna (5, 6) på inbör- des avstånd utmed dessa, och två sidokarmar (1, 2) som är utsträckta intill var sin av sidokanterna (5, 6) för styrning av styrelementen (110-118), k ä n n e t e c k - n a d av: att varje sidokarm (1, 2) definierar åtminstone en (68, 69), vid sidan av varandra i riktning tvärs sidokarmen, första och en andra styrbana vilka är belägna att nämnda styrelement (110-118) vid varje sidokarm (l, 2), en uppsättning första styrelement (110, 112, 114, 116, 118) som löper enbart i sidokarmens (1, 2) första bana (68), och en uppsättning andra styr- innefattar, element (111, 113, 115, 117) som löper enbart i sidokar- mens (1, 2) andra bana (69), och att de första och de andra styrelementen (110-118) är så anslutna till portbladet (4) att sidokanterna (5, 6), i portbladets öppna hopvikta läge, löper fram,5ch tillbaka mellan den första och den andra styrbanan (68, 69) med nämnda viklinjer definierade av styrelementen (110-118).

2. Port enligt krav 1, varvid den första och den (68, i riktning tvärs portöppningen (3). andra styrbanan 69) är belägna vid sidan av varandra L? 53-02-36 15 2 ÉÉÉ 5.: “~.':”~?«.'I"-.5iï.“zššíš2225372E52 . ZfO-(ÅT 10 15 20 25 30 511 473 23

3. Port enligt krav 1 eller 2, varvid att portbla- dets (4) första respektive den andra styrbanan eller förlängningar därav, korsar den (68, 69). viklinjer,

4. Port enligt något av de föregående kraven, inne- (43, 44) för styrning av portbladets (4) fattande minst ett böjligt dragelement i vardera sidokarmen (1, 2) rö- relse.

5. Port enligt krav 4, varvid det böjliga dragele- mentet (43, 44) i vardera sidokarmen (lf'2) applicerar direkt lyftkraft enbart på ett förutbestämt (lll: 112) av styrelementen (110-118), benämnt drivet styrelement.

6. Port enligt krav 5, varvid det drivna styrelemen- tet är det styrelement bland nämnda flertal styrelement (110-118) (4) stängningskant (8). som i stängt läge ligger närmast portbladets

7. Port enligt krav 5, varvid det drivna styrelemen- tet är det styrelement bland nämnda flertal styrelement (110-118) dets (4) som i stängt läge ligger näst närmast portbla- stängningskant (8).

8. Port enligt något av kraven 5-7, innefattande i vardera sidokarmen (1, 2) ett ytterligare dragelement, som applicerar direkt lyftkraft enbart på ett andra dri- (110- l18), varvid det förstnämnda drivna styrelementet och det vet styrelement bland nämnda flertal styrelementen andra styrelementet löper i var sin av nämnda två styrba- nor (68, 69).

9. Port enligt krav 8, innefattande drivorgan för drivning av de första och andra dragelementen olika långa sträckor under portbladets (4) rörelse från stängt läge till helt öppet läge.

10. Port enligt något av de föregående kraven, var- vid åtminstone vissa av nämnda flertal styrelementen 10 15 20 25 30 511 473 24 (110-118) läge. anligger mot varandra i portens helt öppna

11. Port enligt något av kraven 4-10, (43, 44) löper inuti sidokarmarna (1, 2). varvid samt- liga dragelement för styrning av portbladet (4)

12. Port enligt något av de föregående kraven, var- vid portbladet (4) är försett med ett flertal tvärgàende (10-18), sträckt mellan ett tillhörande par av styrelement bland (110-118). förstärkningselement som vart och ett är ut- nämnda flertal styrelement

13. Port enligt krav 12, varvid styrelementen (110- 118) tens är monterade pà de tvärgående förstärkningselemen- (10-18) ändar.

14. Port enligt krav 12 eller 13, varvid åtminstone (10-18) ena sida och andra huvuddelen av nämnda förstärkningselement är be- lägna omväxlande på portbladets (4) sida.

15. Port enligt något av de föregående kraven, (68) i varje sidokarm (1, 2) Var" vid den första styrbanan (69) styrkanal för styrelementen respektive en andra fysisk och den andra styrbanan utgörs av en första fysisk styrkanal för styrelementen.

16. Port enligt krav 15, varvid den första och den (68, 69) samt har en bredd i riktning (A) andra styrkanalen är öppna i riktning mot tvärs (110- portöppningen (3) portöppningen som är anpassad till styrelementens 118) dimensioner i samma riktning.

17. Port enligt krav 15 eller 16, varvid varje sido- karm (1, 2) är försedd med ett utfallshinder (63) inrättat att kvarhàlla styrelementen (110-118) 69). som är i styrka- nalerna (68, 10 15 20 25 30 511 473 25

18. Port enligt krav 17, 2) innefattar en längs karmen utsträckt och mot portöpp- (63), (64) täcker både den första styrkanalen och den andra (69) och varvid portbladets (4) varvid varje sidokarm (1, vars bottenvägg delvis (68) för att därigenom bilda nämnda utfalls- sidokant (5, 6) är upptagen i och tätar mot nämnda ningen öppen U-profil styrkanalen hinder, vid varje sidokarm (1, 2) U-profil (63).

19. Port enligt något av de föregående kraven, var- vid portbladet (4) är helt bildat av ett böjligt dukma- terial.

20. Port enligt något av kraven 1-18, varvid port- bladet (4) och delvis bildat av stelare material. är delvis bildat av ett böjligt dukmaterial

21. vid varje sidokarm (l, 2) Port enligt något av de föregående kraven, var- för förenklad transport och in- (la, varvid toppdelarnas (110- sidokanter (5, stallation av porten är delad i en kortare toppdel (lb, 2b), längd är sådan att samtliga styrelement 2a) och en längre bottendel (la, 2a) 118) 6) kan upptagas samtidigt i toppdelarna som är anslutna till portbladets (4) (la, 2a).

22. Metod för framställning av en port enligt krav 21, k ärin etze c kria d a.v att, innan sidokarmarnas (1, 2) (la, 2a) marnas (1, 2) längre bottendelar (lb, 2b), samtliga styr- (110-118) ansluts till portbladet (4) bringas i respektive styrbana (68, 69) (la, 2a), och att toppdelarna däri införda styrelementen (110-118) (lb, 2b) när porten installeras på avsedd kortare toppdelar hopsätts med sidokar- element och an- i de kortare topp- (la, 2a) först hopsätts med karmdelarna med de bottendelarna plats.