SE504290C2 - Ventilarrangemang för fordon - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 504 290 2 funktionstestning av ventilsystemet vid leverans eller service eller en enklare felsökning dà ett fel föreligger i systemet och med kortare stillestàndstider vid en eventuell reparation som följd, och som även medger att ventilerna kan skyddas pà ett bättre sätt än vad som hittills varit fallet.

Detta syfte löses enligt uppfinningen genom det i kravet 1 definierade ventilarrangemanget, det i kravet 12 definierade sättet liksom genom det i krav 16 definierade sättet.

Genom att en del av ventilerna anordnas i en ventilgrupp pà en fràn fordonet frigörbar enhet, som kan placeras pà en relativt lättàtkomlig plats i fordonet kan hela gruppen av ventiler testas pá en gäng, vilket innebär en betydande tids- vinst. Om reparation pà nàgon av ventilerna i ventilgruppen skulle behöva utföras, kan enheten lätt avlägsnas och repareras utanför fordonet och eventuellt bytas ut mot en funktionsduglig sà att fordonet direkt kan användas igen medan den felaktiga enheten repareras.

Ytterligare en fördel med arrangemanget är att hela enheten kan inneslutas i ett skyddande hölje, med endast anslutningarna till enheten synliga utanför höljet. Därigenom kommer gruppen av ventiler att ligga väl skyddad mot yttre skador innanför höljet, samtidigt som detta ger en ljuddämpande inneslutning av ventilerna. Eftersom enheten företrädesvis ansluts med snabbkopplingar, undviker man utstickande rör och dylikt, sá att enheten bildar en enkelt och snabbt monterbar komponent vid montering eller service. Genom att ansluta provningsutrustning till snabbkopplingarna direkt efter ventilgruppens montering kan eventuella fel àtgärdas redan pà monteringsavdelningen.

Enheten kan företrädesvis ingà som en del i ett större modulpaket, som t ex kan innefatta batterier och tryckluftstan- kar. Efter funktionstestning monteras därvid ventilgruppsen- heten, batterier och tryckluftstankar ihop till en modul som därefter monteras i fordonet, varvid de till och fràn modulen gaende el- respektive tryckluftsledningarna ansluts.

K k ' ' v Ett föredraget utföringsexempel av uppfinningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, där: 10 20 25 30 504 290 3 Fig. 1 i sidovy visar en ventilgruppsbärande enhet enligt uppfinningen monterad vid en batteriláda, Fig. 2 i sprängskiss visar hur ventilgruppenheten i fig. 1 monteras i fordonet, Fig. 3 i perspektiv separat visar den ventilgruppbärande enhet, som visas i fig. 1 och 2, men med avlägsnat skyddshölje, Fig. 4 i vy underifrán visar ett exempel pá hur ventilen i en ventilgrupp kan vara arrangerad pa enhet, Fig. 5 förenklat visar ett kopplingsschema för ett bromssystem, i vilket den i fig. 1-4 visade ventilgruppsenheten ingar.

Beskrivning av utförinasexempel I fig. 1 visas hur en ventilgruppbärande enhet 2 kan monteras vid en batterilàda 4 i ett fordon i vilken batteriláda 4 átminstone ett batteri 5 är anordnat. Själva batterilàdan 4 är pà traditionellt sätt fixerad genom en fästkonsol 6 vid en balk 8 som ingàr i fordonets ram. Varken batterilàdan 4 eller dess infästning, vilka är konventionellt utformade, utgör nàgon del av föreliggande uppfinning och beskrivs därför inte närma- re.

Såsom framgàr av fig. 2 finns fästhál 10 upptagna i batterilàdans 4 botten, vilka används för att skruva fast ventilgruppsenheten 2 vid denna. Den ventilgruppbärande enheten 2 innefattar en bärplát 12, som är försedd med mot batterila- dans 4 häl 10 svarande genomgående häl 14 (se även fig. 3 och 4). Bärplàten 12 innefattar försänkningar 16 (fig. 1), vilka dels tjänar till att styva upp denna, dels fungerar som fast- sättningsomràden för de i ventilgruppen ingående komponenterna, sà att inga detaljer skall sticka ut utanför anliggningsplanet mot batterilàdan 4. Komponenterna i ventilgruppen förmonteras sålunda pà bärplàten 12 och förbinds sinsemellan genom mellan komponenterna gàende fluidledningar. I monterat skick kommer således ventilerna hänga under batteriládan 4.

Ett L-format fäste 18 (fig 1-3), vars nedre gren 20(fig 3). är parallell med bärplàten 12 och vars andra gren 21 sträcker sig vinkelrätt mot denna är fast förbunden i L-ets övre del med bärplätens 12 undersida. Pà L-fästets 18 nedre gren 20 finns 10 l5 20 25 30 35 504 290 4 två stycken nedåtriktade tappar 22 (fig l och 2)fastsvetsade som vardera innefattar ett genomgående, tvärgående hål (icke visat) i den nedre änden.

Av figur 3 framgår att ingående fluidledningar 28 är anslutna till ventilenheten 2 genom ett ingående kopplingsblock 29 och på samma sätt är utgående fluidledningarna 32 anslutna till ventilenheten 2 genom ett utgående kopplingsblock 33. Med ingående ledningar avses de ledningar som enligt figur 5 levererar styrtryck från styr- och signalkomponenter i fordonet medan med utgående ledningar avses de ledningar som ger styr- tryck till manövrerbara komponenter i fordonet. Varje kop- plingsblock 29, 33 består , vilket bäst framgår av figur 5, av en yttre del 30, 34 med vilken de till resp från ventilenheten 2 gående fluidledningarna 28 resp 32 är förbundna och en inre del 3l, 35 som är fast förbunden med ventilenheten 2. Från ventilenhetens 2 båda inre delar 31, 35 går det inre fluidled- ningar (icke visade) till komponenterna i ventilgruppen 2.

Delarna i varje kopplingsblock 29, 33 är utformade som plattor och innefattar genomgående kanaler i ett antal som motsvarar de till respektive kopplingsblock 29, 33 hörande fluidledningarna 28, 32. Till varje kanal hör en snabbkopplingsdel i den ena delen av respektive kopplingsblock, vilken samverkar med en komplementärt utformad snabbkopplingshalva i den andra kopplingsdelen. I och för sig är denna kopplingsteknik välkänd och utnyttjad i många samman- hang inom fluidtekniken, varför kopplingselementen endast visas schematiskt på ritningarna. Ventilenheten 2 innefattar således den inre delen 31 i ett ingående kopplingsblock 29 och den inre delen 35 i ett utgående kopplingsblock 33 medan de ingående ledningarna 28 samtliga är förbindbara med motsvarande del 30 i det ingående kopplingsblocket 29 och samtliga utgående fluid- ledningar 32 är sammanförda i den yttre delen 34 i det utgående kopplingsblocket 33. På så sätt kan ledningsanslutningarna till ventilenheten 2 enkelt åstadkommas genom att respektive delar i kopplingsblocken förs ihop och därefter säkras med något lämpligt element, t ex ett skruvförband. Därigenom kan samtliga fluidledningar anslutas mycket snabbt till ventilenheten 2.

Eventuellt kan man också tänka sig att sammanföra samtliga yttre ledningar i en enda yttre snabbkopplingsdel som kopplas 10 l5 20 25 30 35 504 290 5 ihop med en motsvarande inre snabbkopplingsdel pá ventilenheten 2, vilket ytterligare minskar kopplingstiden.

Ett hölje 24 (fig l och 2), företrädesvis gjort i en ljuddämpande plast, som i sin bottendel är försett med mot tapparna 22 svarande genomgàende hal, fixeras vid L-fästet 18 genom att lássprintar 26 förs in genom tapparnas 22 häl, när höljet 24 är anbringat pà tapparna 22.

Höljet 24 är konstruerat sä att det i monterat tillstànd lämnar snabbkopplingsblockens 29, 33 inre delar 31, 35 (pà ventilenheten 2) fria.

Fig. 5 visar ett kopplingsschema för hur ett fluidreglersystem kan vara utformat, vilket innefattar ventiler sammanförda i en pà en bärande enhet 2 anordnad ventilgrupp.

Det bör dock betonas att kopplingsschemat i sig inte utgör någon del av uppfinningen utan att detta kan i princip vara utformat pä vilket sätt som helst. Därför ges heller inte någon detaljerad redogörelse för hur kretsen är uppbyggd eller hur de ingående komponenterna samverkar utan det ges bara en mycket summarisk redogörelse för den i fig. 5 visade kretsen, vilken avser ett bromssystem till ett fordon med direktverkande tryckluftsbromsar. Systemet är ett tvákretssystem där fram- och bakhjulsbromsarna manövreras med var sitt manöversystem, vilka är skilda fràn varandra. Därutöver finns det en parkerings- bromskrets och en släpfordonskrets. Bromssystemet har en matardel och en manöverdel. Matardelen, vars ledningar visas med heldragna linjer, har till uppgift att magasinera och leverera tryckluft till delar av systemet som i laddat till- stànd alltid star under tryck. Manöverdelen, vars ledningar visas med streckade linjer, har till uppgift att ge tryck till de delar av systemet som pàverkas av nagot reglage.

Bromssystemet innefattar en ej visad kompressor som arbetar under fordonsmotorns gång och matar tryckluft till en eller flera trycktankar, men för att figuren inte ska bli otydlig pà grund av korsande ledningar, áterges tre trycktankar i denna figur. I verkligheten kan det vara en och samma trycktank, varför samtliga trycktankar har fatt hänvisningsbeteckningen lOO. Bromssystemet, som visas pà ritningen, består i princip av tre delar, en första del lOl bestàr av ett antal styr- och signalkomponenter, som är samlade i förarhytten, en andra del 10 15 20 25 30 35 504 290 6 102 som bestàr av ett antal komponenter samlade i den ventil- gruppbärande enheten 2, och en tredje del 103, som bildas av ett antal komponenter anordnade i hjulaxlarna. Den första delen 101, i förarhytten, innefattar en färdbromsventil 104, en släpbromsventil 105, en handbromsventil 106 samt ett organ 107, som varnar om trycket i ledningarna understiger ett förutbes- tämt värde. Komponenterna 104, 105, 106, 107 är via ledningar 28 förbundna med det ingàende kopplingsblockets 29 yttre del 30 för att via kopplingsblockets 29 inre del 31 kommunicera med ledningar som är anslutna till komponenterna i den andra delen 102, dvs i nämnda ventilgruppbärande enhet 2. De komponenter, vilka komponenterna 104, 105, 106, 107 är anslutna till i detta utföringsexempel är en tryckbegränsningsventil 109, en dubbel backventil 110, en reläventil 111 för parkeringsbromsen, en backventil 112, mätuttag 113, 114 som är àtkomliga frän enhetens 2 utsida samt en reläventil 115 för släpfordonsbrom- sen. De nämnda komponenterna 109-115 är i sin tur via ledningar förbundna med det utgàende kopplingsblockets 33 inre del 35 för att via det utgàende kopplingsblockets 33 yttre del 34 kommuni- cera med ledningar 32 som är anslutna till komponenterna i den tredje delen 103, dvs de komponenter som ligger vid hjulax- larna. I detta utföringsexempel är komponenterna 109-115 anslutna till en reläventil 116, avsedd att styra bromsorgan 117 pá släpet, en reläventil 118 avsedd att styra bromsorgan 119 vid bakhjulen, bromsorgan 120 vid främre parkeringsbroms samt bromsorgan 121 vid bakre parkeringsbroms.

Fig. 4 visar hur ventilerna i ventilgruppen rent fysiskt kan vara monterade pà den komponentbärande enheten 16 i ventil- gruppsenheten 2. De mellan ventilerna gàende ledningarna visas inte.

I ett lämpligt utförande kan en eller flera trycktankar 7 (fig 1) vara förbundna med batterilàdan 4, varvid dä hela den av batteriläda 4, trycktankar och ventilenhet 2 bestàende modu- len kan förmonteras och därefter monteras som en enda detalj vid fordonets ramsidobalk.

Det torde närmast vara en självklarhet att den ventilgrupp- bärande enheten 2 inte behöver ha den pà ritningarna visade konstruktionen utan kan modifieras pá mànga olika sätt, beroen- de pá var den är tänkt att placeras. Huvudsaken är att lO 20 504 290 7 ventilgruppen kan monteras (och testas) i förväg för att sedan som en lättàtkomlig detalj monteras i fordonet.

Vid eventuell reparation eller service av enheten 2 tar man lämpligtvis ut enheten 2 fràn fordonet och gör översynen utanför fordonet. Eventuellt kan, om ätgärderna beräknas ta läng tid, ventilenheten ersättas med en felfri enhet under tiden sà att fordonet nästan direkt blir körklart.

Vidare behöver naturligtvis inte tekniken med snabbkopplingsblock utnyttjas, även om den är mycket fördelak- tig att använda i sammanhanget, utan ledningarna kan anslutas individuellt, med eller utan utnyttjande av snabbkopplingar, om sà befinns lämpligt. Även om det i figurerna visas att i enheten 2 ventilerna är monterade hängande direkt under batterilädan 4 torde fackmannen inse att andra arrangemang är möjliga. Man kan exempelvis tänka sig att anordna ventilgruppen pà en bärplát, som sträcker sig vertikalt ned fràn batterilàdan.

Det är visserligen fördelaktigt i sammanhanget att montera ventilpaketet 2 ihop med batterilàdan 4 och eventuellt till- sammans med trycktankar, men givetvis är man inte bunden till ett sådant modularrangemang utan enheten kan likaväl monteras som en helt självständig detalj pà lämplig plats i fordonet.

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 504 290 PATENTKRÄV

1. Ventilarrangemang vid ett bromssystem för fordon med ett flertal ventiler, kânnetecknat av att àtminstone nàgra av ventilerna är sammanförda i en ventilgrupp pà en vid fordonet fixerbar, ventilgruppen bärande enhet (2), vilken innefattar ingàngsanslutningar (30) för anslutning till átminstone en tryckkälla och utgàngsanslutningar (34) för anslutning till i bromssystemet ingående manöverorgan, samt mellan ingångs- anslutningarna, ventilerna i ventilgruppen och utgángs- anslutningarna gàende ledningar.

2. Ventilarrangemang enligt patentkrav l, kännetecknat av att enheten (2) är löstagbart fixerad vid fordonet.

3. Ventilarrangemang enligt patentkraven l eller 2, kännetecknat av enheten (2) innefattar ett skyddshölje (24) som skyddande omsluter de i enheten ingàende komponenterna.

4. Ventilarrangemang enligt patentkrav 3, kännetecknat av att skyddshöljet (24) bestàr, átminstone i viss utsträckning av ett ljuddämpande material.

5. Ventilarrangemang enligt patentkraven l-4, kännetecknat av att enheten (2) innefattar en eller flera fràn fordonets utsida àtkomliga, med komponenterna i enheten (2) förbundna testutgángar (113, 114).

6. Ventilarrangemang enligt patentkraven l-5, kännetecknat av att enheten (2) ingår som del av en större förmonterad modul, vilken även innefattar en eller flera trycktankar.

7. Ventilarrangemang enligt patentkraven l-6, kännetecknat av att enheten (2) fixeras vid en i fordonet ingående batteri- láda (4). 10 20 25 30 504 290 9

8. Ventilarrangemang enligt patentkraven l-7, kånnetecknat av att enheten (2) är förbunden med ingående (28) och utgående ledningar (32) genom snabbkopplingar.

9. Ventilarrangemang enligt patentkrav 8, kånnetecknat av att åtminstone några av snabbkopplingarna är anordnade i en gemensam yttre anslutningsplatta (30,34) för de ledningar som skall anslutas till ventilenheten (2) och att ventilenheten (2) innefattar en motsvarande inre kopplingsplatta (3l,35) för ventilenhetens (2) inre ledningar.

10. lO. Ventilarrangemang enligt patentkrav 9, kännetecknat av att snabbkopplingarna för ingángsledningar (28) till ventil- enheten (2) är anordnade pà en gemensam första yttre anslutningsplatta (30), vilken samverkar med en motsvarande första inre kopplingsplatta (31) pá ventilenheten, och att snabbkopplingarna för utgángsledningar (32) fràn ventilenheten (2) är anordnade pà en gemensam andra anslutningsplatta (34), vilken samverkar med en motsvarande andra inre kopplingsplatta (35) pà ventilenheten (2).

11. ll. Sätt att montera ventiler i ett bromssystem för fordon, företrädesvis en lastbil, kännetecknat av att en av flera ventiler bestående ventilgrupp förmonteras i förbindelse med varandra pà en separat ventilgruppbärande enhet (2), vilken innefattar ingángs- och utgàngsanslutningar (30 resp 34), att den separata ventilbärande enheten (2) därefter fixeras vid fordonet och att fordonsmonterade ingàngs- respektive ut- gàngsledningar (28 resp 32) ansluts till enhetens (2) ingàngar (30) respektive utgàngar (34).

12. l2. Sätt enligt patentkrav ll, kännetecknat av att enheten (2) förmonteras separat utanför fordonet och att den sedan löstagbart förbinds med fordonet.

13. Sätt enligt patentkrav 12, kännetecknat av att den ventilgruppbärande enheten (2) förmonteras i en större modul, vilken även innefattar trycktankar, varvid hela modulen i form av ett paket demonterbart fixeras vid fordonet. 504 290 10

14. Sätt enligt patentkraven ll-13, kännetecknat av att den ventilgruppbärande enheten (2) demonterbart fixeras vid en i fordonet ingàende batteriláda (4) varvid hela modulen i form av ett paket demonterbart fixeras vid en i fordonet ingàende ramsidobalk.