SE458449B - Kroppsrengoerande deodorantkomposition - Google Patents

Description

458 449 sukros-fettsyraester som detergent, en organisk syra som äppelsyra och vinsyra och 5- 30 % av en sackarid som sukros eller sorbitol för att förbättra den rengörande effekten och ge stabil genomskinlighet hos kompositionen.

I amerikanska patentet 3 072 535 beskrivs en klar väts- keformig rakkräm som ger en transparent film på huden vilket medger en komplett rakning utan sköljning av rakhyveln eller huden. Denna komposition innehåller ett lanolinderivat, natriumkarboximetylcellulosa, ett bak- teriedödande medel och företrädesvis en sackarid såsom sukros. Denna föredragna komponent tillsättes till nämn- da komposition för att förbättra dess ytegenskaper och flytegenskaper när de sprutas från en tryckbehål- lare.

Dextros-socker har använts i en desinficerande/rensande komposition för att'lindra den irriterande effekten på ögon hos en komposition som innehåller ett bakterie- dödande medel av typ kvartär ammonium, som framgår av amerikanska patentet 4 336 l5l.

Ett sköljmedelskoncentrat för maskindiskning av porslin, vilket innehåller betsocker, rörsocker eller dextrin, i syfte att ge fläckfritt porslin, är beskrivet i ameri- kanska patentet 3 592 774.

En fast produkt som deodorant och bakteriedödande medel för toaletter och urinoarer är beskriven i amerikanska patentet 3 630 925, i vilken produkt socker utgör en långsamt lösande bärare för tvålen och det bakteriedö-k dande medlet.

Sockerarter som sukros, glukos, dextrin och liknande har även använts i silikatinnehållande tvålar för att för- hindra saltutslag och för att ge en klarare och jämnare 458 449 blandning, som framgår av Soluble Silicate, vol. 2, av James Vail, D. Sc. 16-20 (1952).

I den ovan angivna tekniken har sockerkomponenten i de rengörande kompositionerna till syfte att ge transpa- renta tvålstycken och detergentstycken, att förbättra rengörande effekt och genomskinlighet och flytegenska- per hos vätskeformiga kompositioner; att utgöra bärar- material i en fast produkt för att ge avsedd upplösning av den däri inneslutna tvâlen och bakteriedödande medlet; och att utgöra inhibitor mot utsaltning i silikattvålar.

Ingen av dessa sockerinnehållande rengörande kompositio- ner tillhandahåller dock ett medel för att reducera den luktframkallande bakteriepopulationen på kroppen och i håret utan användning av antimikrobiella medel. , Sammanfattning av uppfinningen Det har överraskande visat sig att tillsättning av om- kring l - l5 vikt-% av en kolhydrat vald bland glukos, mannos, oligomerer därav och blandningar av dessa, till en kroppsrengörande komposition, ger en luktborttagande komposition som reducerar den luktframkallande mikrob- populationen på huden, utan användning av antimikrobiel- la medel.

Ett primärt syfte med den föreliggande uppfinningen är alltså att åstadkomma en kroppsrengörande komposition som_ reducerar kroppslukt, utan att använda antimikro- biella medel.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en icke-antimikrobiell rengörande deodorantkomposition be- stående av en anjonisk detergent och en specificerad 458 449 kolhydrat med förmåga att reducera den luktframkallande bakteriepopulationen på huden.

Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att åstadkomma en luktreducerande kroppsrengörande komposition i form av en vätska eller ett opakt fast stycke.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en luktreducerande hudrengörande komposition innehållande en verksam mängd glukos och/eller mannos och/eller oligome- rer av dessa för att inhibera luktframkallande bakteriell vianäftning till huden. Ännu ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande för samtidig rengöring och luktreducering av kroppen genom tvättning med den kolhydratinnehållande _ detergentkompositionen enligt uppfinningen.

Ytterligare syften, fördelar och nya särdrag hos uppfin- ningen kommer dels att framgå av den följande beskrivningen och dels att uppenbaras för fackmännen vid studium av det följande och kan dels inhämtas vid genomförandet av uppfin- ningen. Syftena och fördelarna med uppfinningen kan inses och uppnås medelst de hjälpmedel och kombinationer som särskilt utpekas i de bifogade patentkraven.

I syfte att uppnå förutnämnda och andra ändamål och i enlighet med den föreliggande uppfinningen, enligt omfatt- ningen och beskrivningen häri, består den nya kroppsrengör- ande deodorantkompositionen enligt uppfinningen av åtmin- stoné ett kolhydrat valt bland glukos, mannos och oligomsrer av dessa som huvudsakligt luktreducerande medel, varvid kolhydratinnehållet är omkring 2,5 - 10 vikt-% av komposi- tionen och utgör en verksam mängd för att reducera den luktframkallande bakteriepopulationen på kroppen utan 458 449 att använda antimikrobiella medel, i en detergentinnehåll- ande vehikel. Flera av dessa antimikrobiella medel har tidigare förbjudits (hexaklorofen¿ tribromsalicylanilid) som varande riskabla och andra nu använda medel granskas fortfarande av FDA. Vehikeln kan utgöras av en vätska eller av ett opakt fast stycke.

Föreliggande uppfinning avser mera specifikt en rengörande deodorantkomposition av den angivna arten vilken som huvud- sakligt luktreducerande medel innehåller åtminstone ett kolhydrat som har specificitet mot lektinerna hos luktfram- kallande bakterieorganismer, varvid dessa kolhydrater reducerar kroppslukt genom lösgöring av dessa luktfram- kallande organismer från huden.

Utföringsformen av uppfinningen anges i de bilagda osjälv- ständiga patentkraven.

Lektiners sockerspecificitet hos organismer såsom Escheri- chia coli rapporterades i Nature, vol. 265, nr 5595, s. 623 - 625, 17 febr. 1977, vari man fann att mannos verkar som receptor för bindning av E coli, men ej för strepto- kocker. Dessa upptäckter påstås kunna ge en förklaring till mekanismen för bakterievidhäftning på slemhinnevävnad.

Vidhäftningen av E. coli till humanepitelceller genom specifik och reversibel bindning till mannosrester på ytan av epitelcellerna är även rapporterad, i Trends in Bio- chemical Sciences, juli 1978, s. 159 - 160. Det visades g att vid låga halter så motverkade endast D-mannos, metylefil -D-mannosid och jästmanna, som är en polymer av D-mannos, bakteriell vidhäftning av E. coli till epitelceller. Andra 458 449 sockerarter hade ingen effekt. E. coli har ett lektin på sin yta som binder specifikt till mannos, och svarar ' för vidhäftning på epitelceller, varvid detta_mannos- specifika lektin verkar som bindningsförmedlare.

Det har nu visat sig att denna lektinteknologi kan an- vändas som ett medel att minska antalet luktframkallan- de bakterier på huden. Lektiner är proteiner eller glykoproteiner som har affinitet för speciella socker- arter. Dessa ämnen ingår i bakteriers cellmembraner och tillhandahåller en mekanism genom vilken de häftar vid ytor. Bindningen socker-lektin'kanIbrytas med ett över- skott av samma sockerart. Detta har visats genom frân- skiljning av E- coli från epitelceller med hjälp av mannos, som beskrivits ovan. Hornlagret (stratum corneum) innehåller sockerarter som kan vara den hake vid vilken bakterier häftar vid. Det har visats i in vivo-försök att tvättning av armhâlan med en blandning av glukos och mannos löst i antingen 0,2 % natrium- laurylsulfat eller i en vätskeformig tvâlsammansätt- ning ger mindre luktbildning än tvättning enbart med detergenter som ej innehåller några tillsatser. Det har också visats att man får en betydande minskning av an- talet lipofila difteroider i armhålor som tvättats med den sockerinnehållande vätskeformiga tvålen, jämfört med vätskeformig tvål utan tillsatser. Lipofila difte- roider är de bakterier som svarar för huvuddelen av lukten från armhålan.

Soçkerspecificiteten hos ifrågavarande bakterie kan _ fastställas genom att immobilisera diverse sockerarter_ på en inert matris, att blanda en känd bakteriesuspen- sion med den sockerbundna matrisen, eluera ej vidhäfta- de bakterier och fastställa den mängd bakterier som fort- farande häftar vid matrisen genom turbiditetsmätningar. 458 449 Inhiberingen av bakterievidhäftning till huden vid när- varo av specifika sockerarter kan även ses i mikroskop, med användning av följande förfarande: Ett stycke på 2,0 cm x 0,5 cm av stratum corneum från människa placerades i 10 ml fysiologisk (0,9 %) koksalt- lösning och blandades i en Waring~blandare under fem minuter. Stora stycken av hud var kvar men koksaltlös- ningen var grumlig. Denna suspension centrifugerades under 30 minuter vid 3000 r.p.m. i en bordscentrifug.

Den återstående vätskan avhälldes och koksaltlösning tillsattes till en slutlig volym på 3 ml. En bakterie- suspension tillverkades genom att uppslamma ett prov från en liten koloni difteroider i 3 ml steril koksalt- lösning. Denna uppdelades sedan i fyra prov på 0,5 ml.

Till prov 1, Pl, tillsattes ingenting. Till P2 sattes 2,5 % galaktos; till P3 sattes 2,5 % mannos; och till P4 sattes 2,5 % N-acetylglukosamin. Till vart och ett av dessa prov sattes 0,5 ml hudsuspension, följt av intensiv omröring och inkubering under 30 minuter vid 37° c.

Efter inkubationen överfördes proven till torra under- lägg, fixerades och färqades med kristallviolett under en minut. Därefter studerades de under mikroskop.

Resultat: Pl Stora mängder bakterier sågs vara vidhäftade till ; hudcellerna. _ P2 Även i detta fall syntes stora mängder bakterier vara vidhäftade till hudcellerna.

P3 Märkbart färre antal bakterier sågs vara vidhäftade till hudcellerna. 458 449 P4 Stora mängder bakterier sågs vara vidhäftade till hudcellerna.

Dessa resultat visar specificiteten hos mannos för difteroid-bakterier vilken svarar för huvuddelen av luk- ten från armhålan, samt även dess förmåga att motverka bakterievidhäftning till huden, och reducerar därmed bakteriepopulationen pâ denna och följaktligen lukten.

Varken galaktos eller N-acetylglukosamin hade någon in- verkan på bakteriepopulationen på huden.

Medelst användning av föregående förfarande framställdes följande sju prov vilka studerades i mikroskop för att avgöra om bakteriell vidhäftning till hud kan motverkas med andra sockerarter.

Pl 0,5 ml hudsuspension + 0,5 ml bakteriesuspension P2 0,5 ml hudsuspension + 0,5 ml steril koksaltlösning P3 0,5 ml hudsuspension + 0,5 ml bakteriesuspension och mg mannos P4 0,5 ml hudsuspension + 0,5 ml mg N-acetylglukosamin P5 0,5 ml hudsuspension + 0,5 ml mg galaktos bakteriesuspension och bakteriesuspension och P6 0,5 ml hudsuspension + 0,5 ml mg ribos bakteriesuspension och P7 0,5 ml hudsuspension + 0,5 ml mg N-acetylgalaktosamin bakteriesuspension och Dessa omrördes intensivt och inkuberades vid 370 C under minuter. Torra underlägg framställdes sedan, fixera- des, färgades med kristallviolett under en minut och avsynades under mikroskopet. 458 449 Resultat: Pl Bakterievidhäftning kunde ses P2 Ingen bakterievidhäftning kunde ses P3 Viss bakterievidhäftning kunde ses P4 Bakterievidhäftning kunde ses P5 Bakterievidhäftning kunde ses P6 Bakterievidhäftning kunde ses P7 Bakterievidhäftning kunde ses Mannos var den enda sockerart som uppvisade inhibering av bakterievidhäftning, som framgick av att färre bak- terier häftade vid hudprovet.

Ytterligare test gjordes med andra sockerarter, däribland fukos, laktos, maltos, sukros, raffinos och ramnos och som visade att större mängd bakterier häftade vid hu- den än vid behandling med mannos. Detta bevisar speci- ficiteten hos mannos mot difteroidbakterier.

Blont här som inkuberats med en kultur från armhåla granskades ifråga om bakteriell vidhäftning. Flera hâr- strån avlägsnades, tvättades i avjoniserat vatten, färgades och studerades under mikrosknp.Det fanns många bakterier på hâren, både stavar och kocker. Olika soc- kerarter prövades för att skölja bort bakterierna från hâren. Sockerlösningar (5 %) framställdes och hâren indränktes i dessa under 30 minuter, tvättades i avjoni- serat vatten, färgades och betraktades i mikroskop. Hå- reñšbehandlades med avjoniserat vatten, dextros, mannos. och en blandning av dextros och mannos. Inga kvantita- tiva mätningar utfördes men kvalitativt syntes det att hâren som behandlats med dextros och mannos hade färre bakterier. 458 449 lO Det har alltså visats att de specifika sockerarterna mannos, glukos och oligomerer av dessa i en detergent- vehikel är verksamma både för luktborttagning och ren- göring av kroppen genom enkel tvättning med dessa. Ut- värdering av lukt vid in vivo-test med användning av en vattenhaltig 0,2 % natriumlaurylsulfatvehikel inne- hållande 5 % dextros och 5 % mannos som tvättmedium (5 ml provlösning pipetterades i tvättlappar och an- vändes under 30 sekunder, följt av noggrann sköljning med vatten) i armhålor med måttlig till svår lukt re- sulterade i större luktborttagning i armhâlorna och under längre tid än när man enbart använder nämnda detergentvehikel.

Den luktborttagande mekanismen för den specifika kol- hydraten, mannos och/eller glukos (dextros) i denna upp- finning, är helt och hållet skild från den hos konven- tionella deodoranter vilken förlitar sig på neutralise- ring av lukter genom kemisk interaktion av typ syra/bas.

Ej heller verkar den som tidigare kända antibakteriella medel vilka inhiberar bakteriers växt. Dessa socker- arter verkar som deodorant genom att reducera den lukt- framkallande bakteriepopulationen på huden genom selek- tiv borttagning av aeroba difteroidbakterier vilka svarar för huvuddelen av lukten_frân armhålan. Mera' speciellt interfererar de specifika sockerarterna med den mekanism genom vilken dessa luktalstrande bakte- rier häftar vid huden så att de lösgjorda bakterierna helt enkelt kan tvättas bort från huden. fi De specifika sockerarterna, mannos, glukos och oligome- rer av dessa är effektiva luktborttagande medel i vat- tenhaltiga vätskeformiga detergentvehiklar och i fasta ogenomskinliga detergentstycken, och utgör vanligen _ 458 449 ll omkring l - 15 vikt-% och företrädesvis 2,5 - 10 vikt~% av hela kompositionen.

En väsentlig ingrediens i de föreliggande luktbortta- gande detergentkompositionerna utgöres av ett anjo- niskt ytaktivt medel innehållande ett sulfonat, sulfat, karboxylat eller fosfat som anjonisk vattensolubilise- rande grupp. Exempel på lämpliga anjoniska detergenter innefattar tvâlar, såsom vattenlösliga salter av högre fettsyror eller hartssyror, såsom dem som kan derive- ras från fetter, oljor och vaxer av animalt, vegetabi- liskt eller marint ursprung, t.ex. natriumtvålar av talg, fett, kokosnötolja, tallolja och blandningar av dessa; och de sulfaterade och sulfonerade syntetiska detergenterna, speciellt de som har cirka 8 till 26, och företrädesvis 12 till 22 kolatomer i molekylen.

Exempel på lämpliga syntetiska anjoniska detergenter innefattar de högre olefinsulfonaterna såsom natrium- C _ 14-16 tiska sulfonater såsom högre alkyl-bensensulfonater in- Gi-olefinsulfonat; högre alkyl enkärniga aroma- nehållande från l0 - 16 kolatomer i alkylgruppen i en rak eller grenad kedja, t.ex. natriumsalterna av dekyl-, undekyl-, dodekyl-(lauryl), tridekyl-, tetradekyl-, pentadekyl-, eller hexadekylbensensulfonat och högre alkyltoluen-, -xylen- och -fenolsulfonater; alkyl- naftalensulfonat, ammoniumdiamylnaftalensulfonat, och natriumdinonylnaftalensulfonat; sulfaterade alifatiska alkoholer såsom natriumlauryl- och hexadekylsulfater, trietanolaminlaurylsulfat, och natriumoleylsulfat; sulfaterade alkoholetrar, såsom lauryl-, tridekyl-,_ eller tetradekylsulfater som innefattar 2 - 4 etylen- oxidrester; sulfaterade och sulfonerade fettoljor, syror eller estrar, såsom natriumsalterna av sulfonerad ricin- olja och sulfaterad rödolja; sulfaterade hydroxiamider såsom sulfaterad hydroxietyllauramid; natriumsaltet av 458 449 12 laurylsulfoacetat; natriumsaltet av dioktylsulfosucci- ' nat, och natriumsaltet av oleylmetyltaurid. Även svavelsyraestrar av flervärda alkoholer som är o- fullständigt esterifierade med högre fettsyror, t.ex. kokosnötoljamonoglyceridmonosulfat, talgdiglyceridmono- sulfat; och hydroxisulfonerade högre fettsyraestrar så- som högre fettsyraestrar av alkylolsulfonsyror med låg molekylvikt, t.ex. oljesyraestern av isetionsyra, är inkluderade inom uppfinningens ram.

De mest använda anjoniska ytaktiva medlen är ammonium-, mono-, di- och trietanolamin-, och alkalimetall (natrium och kalium) salter av de högre alkylbensensulfonaterna, högre olefinsulfonater, högre alkylsulfater, högre fettsyramonoglyceridsulfater och sulfaterade etoxilerade alkoholer och blandningar därav. Det anjoniska ytaktiva medlet omfattar typiskt cirka 0,2 - 35 vikt-% och före- trädesvis 5 - 25 vikt-% av den vätskeformiga beredning- en; och utgör cirka 65 - 96 vikt-% och företrädesvis 70 - 90 vikt-% av det ogenomskinliga fasta stycket.

Fastän ett anjoniskt ytaktivt medel är att föredra så kan ett nonjoniskt ytaktivt medel ersätta en del av det anjoniska ytaktiva medlet, och utgöra omkring 0 - 10 vikt-% av beredningen. De häri användbara nonjoniska ytaktiva medlen är välkända inom tekniken, och innefat- tar kondensationsprodukter av en alkylfenol, en alkyl- amin, en alifatisk alkohol, eller en fettsyra med till- räéklig mängd etylenoxid för att ge en förening som-haß- en polyetylenkedja inuti molekylen, d.v.s. en kedja sammansatt av återkommande (-0-CH2-CH2-)grupper. Exem- pel på detta slags ytaktiva medel är föreningar fram- ställda genom kondensation av cirka 5 - 30, företrädes- 458 449 13 vid cirka 8 - l6, mol etylenoxid med en mol av en alkyl- fenol som har cirka 0 - 15, företrädesvis 7 - 10, kol- atomer i alkylgruppen; en alkylamin med cirka 10 - 20, företrädesvis 12 - 16, kolatomer i alkylgruppen; en alifatisk alkohol med cirka 9 - 20, företrädesvis 12 - 16, kolatomer i sin molekyl; och en fettsyra med cirka 10 - 20, företrädesvis 12 - 16 kolatomer i sin molekyl.

En valfri föredragen beståndsdel i den föreliggande be- redningen är etylendiamintetraättiksyra-tetranatrium- salt (EDTA) i smärre mängder på cirka 0,5 - 2 vikt-%, vilken medverkar till att lösgöra bakterierna från hu- den, genom att kelatera eventuella katjoner såsom kal- cium, magnesium och liknande vilka kan finnas i miljön.

Detergentkompositionerna enligt uppfinningen kan även innehålla konventionella tillsatskomponenter såsom färgämnen och parfymer; hydrotropa ämnen såsom ammo- nium- eller natrium-toluen- eller -xylen-sulfonat, salt, etylalkohol; konserveringsmedel såsom formaldehyd, väte- peroxid, metyl-, etyl- eller propyl-p-hydroxi-bensoat, hydantoin; skumningsbefrämjande medel såsom aminoxider, t.ex. dimetyldodekylaminoxid, bis(2-hydroxietyl)do- dekylaminoxid och N-dodekylmorfolinoxid, och mono- och dialkylolamider av C10-C14-karboxylsyror såsom dietanol- amiden av kokosnötfettsyror, laurin- eller kokosmono- etanolamid, myristin-mono-3-propanolamid, kaprindi- etanolamid, laurin-myristin-mono- och di-etanolamid; mjñkgörare och andra ingredienser som förbättrar pro- a duktens känsel såsom lanolin, glycerin, polymera kvar- tära ammoniumsalter och betainer. Dessa valfria till- satsämnen föreligger ej i större mängd än 5 vikt-% av beredningen. 458 449 14 De föreliggande kompositionerna i form av vätska eller genomskinligt luktborttagande detergentstycke som an- vänds för rengöring och luktborttagning från kroppen kan lätt tillverkas genom konventionella blandnings- förfaranden.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen De följande exemplen syftar endast till att åskådliggöra uppfinningen, och det är underförstått att uppfinningen ej är begränsad till dessa. Alla mängder av de olika beståndsdelarna avser viktsmängder såvida ej annat anges.

J! 458 449 Exempel l - 3 Vätskeformiga luktborttagande detergenter ingrediens ex. l ex. 2 ex. 3 % % % avjoniserat vatten Q.S. Q.S. Q.S. natriumklorid 0,80 0,80 0,80 EDTA tetranatriuml 0,062 1,00 0,062 kokosmonoetanolamid 5,10 5,10 5,10 kokosamidopropylbetaín 0,90 0,90 0,90 PEG-vs Lanølinz 1,00 1,00 1,00 glycerin 1,50 1,50 ~ 1,50 Quaternium-413 1,00 1,00 1,00 natrium Cl4_l6-Qi-olefinsulfonat 21,00 21,00» 21,00 DMDM hydantoin 0,10 0,10 0,10 citronsyra (50 %) Q.S.* Q.S.* Q.S.* mannos ~ 5,00 - glukos - 5,00 ~ triklorhydroxidifenyleter - - 0,25 * För justering till pH 7,30 1 Etylendiamintetraättiksyra-tetranatrium 2 3 Polyetylenglykol kondenserad med lanolin Polymert kvartärt ammoniumsalt 4 l,3-dimetylol-5,5~dimetylhydantoin Armhålan hos tio frivilliga män tvättades tvâ gånger dagligen (måndag t.o.m. torsdag) med 5 ml prov från He." ovanstående exemplen. Efter tvättning under en minut sköljdes armhâlan noggrannt med vattenledningsvatten. 458 449 16 Utvärdering av lukt genomfördes före varje tvättning under måndag t.o.m. onsdag och även på torsdagen, före varje tvättning och med en extra utvärdering vid mid- dagstid. På fredagen gjordes en luktvärdering på för- middagen men utan någon behandling. Luktvärdena gra- derades med en skala från 0 till 8, varvid 0 motsvarar ingen märkbar lukt och 8 motsvarar en starkt frånstö- tande lukt. Graderingarna representerade en samman- lagd poäng för de båda mest framträdande illaluktande föreningarna, isovaleriansyra och androstenon.

Kvantitativa bakteríologiska kulturer erhölls medelst detergentskrubbningsmetoden enligt Williamson, P. och Kligman, A. M.: A New Method for the Quantitative Investigation of Cutaneous Bacteria. J. Invest. Derm. 45 $#6, 498 - 503, 1965.

Resultaten från försöken visade att både testtvålarna och vehikeln var mer verksamma ifråga om att minska an- talet aeroba difteroider än aeroba kocker; och prov- tvålen enligt exempel 2 gav en större minskning av an- talet aeroba difteroider än vehikeln enligt exempel l och den tvål enligt exempel 3 som innehöll ett anti- mikrobiellt medel. Båda provtvålarna och vehikeln i sig gav en betydelsefull minskning av lukten från arm- hâlan och antalet aeroba difteroider därstädes, men provtvâlen enligt exempel 2 (som innehöll socker) var överlägsen både ifråga om grad och varaktighet av dessa verkningar. Ä De överlägsna luktborttagande effekter som erhölls med E. exempel 2 är oväntade med hänsyn till att tillsats av den aktiva bestândsdelen, som ej är ett antibakte- riellt medel utan är specifika sockerarter, synes verka 458 449 17 främst genom att påverka vidhäftningen för aeroba dif- teroider. Aeroba difteroider avger frånstötande illa- luktande androstenon, samt isovaleriansyra, medan däremot aeroba kocker endast avger isovaleriansyra.

Reducering av difteroiderna ger en mer framträdande luktminskning än en reducering av enbart kocker.

Exemgel 4 Vattenhaltig luktborttagande detergentlösning beståndsdelar å natriumlaurylsulfat 0,2 dextros 5,0 mannos ' 5,0 avjoniserat vatten Q.S.

Natriumlaurylsulfat, mannos och dextros löses i vatten.

Denna komposition ger både luktborttagande och rengö- rande effekter.

Exemgel 5 Ogenomskinligt tvålstycke beståndsdelar å tvålflingor 75 % talgoljefettsyror 87,8 % kokosnötoljefettsyror tegnklorid 0,2 citronsyra (50 %) Q.S.* mannos 5,0 glukos 5,0 EDTA 1,0 * För justering till pH 10 - 10,5 4.58 449 18 Tvålflingorna males en gång i en tvâlkvarn och ger små flingor vilka sedan blandas med samtliga de andra be- stândsdelarna i en amalgamator (Hobart Mixer), eller blandas för hand. Denna blandning males igen för att få jämn fördelning av beståndsdelarna. Denna tvål- blandning införes i en tvålpress och strängsprutas till långa tvâlband. Banden avskäres till styckeform och pressas till tvålstycken.

Exemfiel 6 Ogenomskinligt detergentstycke beståndsdel å detergentflingor 78,5 94,515 % sulfaterad hydrerad kokos- fettsyramonoglycerid ,485 % Cl6_20-alkohol eller Cl8_2O-alkohol NaCl 10,0 parfym 0,5 EDTA 1,0 mannos 5,0 glukos 5,0 Detta detergentstycke framställes som i exempel 5.

Man kan göra variationer i de ovannämnda sammansätt- ningarna. Exempelvis kan andra anjoniska ytaktiva medel ersätta de i exemplen angivna specifika anjoniska med-k len. Även mindre mängder nonjoniska ytaktiva medel kan ersätta en del av det anjoniska ytaktiva medlet varvid man ändå kan få de luktborttagande egenskaper som hän- för sig till den häri angivna gruppen av kolhydrater. 458 449 19 På samma sätt kan mannos i sig eller glukos i sig, el- ler en mannosdimer, -trimer, eller -tetramer, eller en glukos-dimer, -trimer, eller -tetramer ersätta blandningen av mannos och glukos i exemplen och ge samma luktborttagande resultat.

Det är underförstått att den föregående detaljerade beskrivningen endast är exemplifierande och att varia- tioner kan göras däri utan att frângâ uppfinningens andemening. g!

Claims (13)

458 449 20 P a t e n t k r a v

1. l. Kroppsrengörande deodorantkomposition, k ä n n e - t e c k n a d av att den består av åtminstone ett kol- hydrat valt bland glukos, mannos och oligomerer därav som huvudsakligt luktborttagande medel, varvid kolhyd- ratinnehàllet är omkring 2,5 - 10 vikt-% av kompositionen och utgör en tillräcklig mängd för att reducera den lukt- framkallande bakteriepopulationen på kroppen, utan an- vändning av antimíkrobiella medel, i en detergentinne- hållande vehikel.

2. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att detergenten i vehikeln är ett anjoniskt ytaktivt medel.

3. Komposition enligt krav l, av k ä n n e t e c k n a d att detergenten i vehikeln är en blandning av anjonis- ka och nonjoniska ytaktiva medel.

4. Komposition enligt krav 2 av , k ä n n e t e c k n a d att den detergentinnehâllande vehikeln är i vätskeform.

5. Komposition enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den detergentinnehállande vehikeln är i form av ett ogenomskinligt fast stycke.

6. Komposition enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att det anjoniska ytaktiva medlet utgör omkring 5 - 35 vikt;%_av kompositionen.

7. Komposition enligt krav É, k ä n n e t e c k n a d av att det anjoniska ytaktiva medlet utgör omkring 65 - 96 vikt-% av kompositionen. »r k. ~ 458 449 21

8. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den även innehåller en mindre mängd av tetranatrium- saltet av etylendiamíntetraättiksyra.

9. Komposition enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att det anjoniska ytaktiva medlet är ett natrium-C-14_16- - (X -ole finsulfonat .

10. Komposition enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att kolhydratet är en blandning av lika mängder mannos och glukos.

11. Komposition enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att det anjoniska ytaktiva medlet är natriumlaurylsul- fat.

12. Komposition enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att det anjoniska ytaktiva medlet består av sulfaterade hydrerade kokosfettsyramonoglycerider.

13. Kømposition enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att det anjoniska ytaktiva medlet är en blandning av talgtvàl och kokosnötoljafettsyratválar. gl f