SE444299B - Anordning for styrning av en bat - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 » och den däremellan anordnadetransnissionen. _, ï: i n , . :_ Pig l visar mschenatiskte ningen användesåvl °> Pig 2 visar echenatisktf finningen, och närmare bestämtñstyrelenentet.šgi Pig 3 är ett schena överlemempel pä läget för styr- aienens-.et sea aan-nn nannaaarivrlxtninga: nonxfpropeii rarna. ' '>“' l “Å-av L ?ig 4 visar schematiskt ett annat utföringseanmpel av uppfinningen. - "i Pig S visar schematiskt ytterligare ett utförlngs- exempel. *ïa”” Ett fartygs rörelse kan uppdelas i tvä delar. dvs rörelse 1 iangd- ene: :vari-lutningen (förflyttning utan vridning. sidoförflyttning) och vridning. Båda rörelser- na kan överlagras. Partygetsivridpunkt är dess lateralrf tyngdpunkt. vid acceleration komer även masstyngdpunk- _ ten att spela in. men den kommer alltid att vara belägen i närheten av lateraltyngdpunkten. så att denna tyngde punkt med tillräcklig exakthet kan gälla såsom vridpunkt.fÜ Om ett fartyg skall kunna förflyttas utan vridning. läs-_rr te drivkrafterna med avseende på lateraltyngdpunkten L verka utan något moment. dvs krafternas moment näste upp-n _ häva varandra. “"d' ^ J vid ett symnetriskt anordnande av roderpropellrarna L" på ömse sidor om fartygets mittplan. antingen framförjxf Ü eller bakom lateraltyngdpunkten. och vid parallell in-5Ä»ï*' riktning relativt mittplanet erhålles en nomentfri kraftf verkan för gäng framåt och bakåt. För alla rörelser if tvärriktningen (traversering) näste motsvarandesväng-:ï ningsvinklar för roderpropellrarna fastställas; _ »i ~ Ued föreliggande uppfinning är det möjligt attïgenoe att frängä roderpropellrartxas parallella inriktningfffuêlfldx alstra momentfria krafter ivarje önskad riktningÄ sidoförflyttning eller traversering i varje godtycv V' lig riktning är dock :ensam icke tillräcklig förkallaz nanövrar. Yttre krafter. 'såsom vind. strölnaruf.) i 3.» 1 10 15 20 25 30 35 3s n'. H ter, vilka inte precis påverkar lateraltyngdpunkten; eller en förskjutning -av lateraltyngdpnnkten genofl. oli-å ka lastning eller trimning kan åstadkomma en vridning av fartyget, sn måste kcmpenseras. Det måste alltid vara möjligt att överlagra en traversering eller sidoef förflyttning med en vridrörelse. V V” Ü Ett traverseringskraften överlagrat vridnnent kan alstras genm att drivkrafterna i förhållande till va~7 randra vrides ur sin traverseringsriktning. Därvid lnd-l ras den til19äfl9li9a traverseriflqskraften. En travet- ”* sering åt höger plus en relativ vridning åt höger av " lg drivkrafterna medför exempelvis en förstärkt traverse-¿.Ü==~¿ ring plus en vridning åt höger av fartyget. En traver- ' på sering åt höger plus en relativ vridning åt vänster led°*¿å“ för en reducerad traversering plus en vridning åt väns- §§Äi g¿ ter. Traverseringen kan därvid reduceras så kraftigt, 7 wf“L I att vridning på stället sker. Det är den enda möjlighe- ten för ren vridning på stället.

Med föreliggande uppfinning kan följande funktioner“§ utföras. v.'h Synkron styrning av de parallellt inriktade reder- * f propellrarna över fulla 360°.

Inställning av de parallellinriktade roderpropellrarr f na i ett traverseringsläge. ' " Synkron styrning av roderpropellrarna i traverseringn~ läge över :una 360”. Överlagring av en traverseringsrörelse ned en vrid-A rörelse genm åt motsatta hill riktad inställning avf propellrarna (roderøstämdhet). “f Aff Pig l visar schematiskt ett fartyg 10 ned tvi g propellrar ll. 12. som bildar ett par och ar anordada3 synmetriskt på ömse sidor en fartygets nittplan l3{¿DItta nittplan sträcker sig genom lateraltyngdpunkten ll. noe derpropellrarna år anordnade under skrovet franförvlatneï raltyngdpunkten men kan även vara anordnade baken dena: punkt. Prøpellrarna styrs av en eller var sin notor Glg 62. Roderprøpellrarna lr svlngbara kring en hlrfiiekeåvi-j V: Vä A V, ,s få i __ .I W .

Z ii. . 23.' _ A? 4 f." -zß <3 'l-êæafï aooapss- 10 15 20 25 30 35 - s - a ”*d4, -, v m: val-uni nu »en a: azlmwrø: detta :man som drivningen via servouotnrerâeller dyliktâförål avsugning iixsieaes af e1a1ga:e'xzna, ar aet;eii1:aesfl ligt att schenatiskt visa roderpropellrarnmß i fig l. Svängningen av roderpropellrarna för fartygets manövrering åstadkommes medelst en fjärrstyrningÅïIñrW$ denna fjärrstyrning är två givare anordnade, vilka i föreliggande exemel utgöres av elektriska vinkelstlll- don 15. 16. Dessa ställdon verkar via ett ledningssystn 17, 18 på här icke visade servcnotorer av kant slag. Dal elektriska stålldonn kan utgöras av reglerbara motstånd potentiometrar eller vara av induktivt eller kapacittvt“ slag. Fjärrmanövreringen kan även vara hydraulisk el1er¿ pneuatisk. Delarna för alla dessa styrningar är av ti-1* “* digare känt slag. då wfif I fig 2 visas ett styrelement 19, som påverkar givar- 1 detta fa11 ae exextrisxa v1nxe1sea11a°nen 1s,~1s;# som ar vr1af*,v~v na, Vid den övre änden av en vertikal axel 20, bart lagrad i ett stativ 21 men inte är förskjutbar i _ längdriktningen, är en spak 22 vridbart lagrad kring en¿¿ horisontell axel 23. Ett drev 24. som är koaxiellt förf;f k bundet med spaken 22, ingriper med en cylindrisk knqq°.:É*s: stång 25. Den cylindriska kuggstången befinner sig vid ”°l§j den övre änden av en stång 26, som sträcker sig koaxie1lt;'l genom den vertikala axeln och är vridbar relativt dennafê sant förskjutna: 1 ianganxtninqen. spaken 22 nu mnïïl- två ändlägen 1.4 och två spärrlägen 2.3 mellan dessa» ändlägen. Delarna för âstadkcmmande av spärrhacken'lr tidigare kända och visas sålunda icke har. _ g“§ vid den nedre änden av den vertikala spaken 20 irl fäst ett kugghjul 27. som ingriper i ett nellanhjnlg28¿ som i sin tur ingriper med två kngghjul 29, 30. En första del 31 av vinkelställdonen l5.“l6 ar koaxiellt Och vrid V fast forbunaen med xugqnjuien 29. ao. en med aan russian» aeien 31 smverxanaeanara aei a: a: vuame iaçraaåfifl stativet men kan icke forskjntas i lingdriktningan¿ detta. Den första delen kan ntgdras av en sllphorsta Gen? 10 15 20 25 30 35 eller en potentioneter. stången: 26 nedre ande den andra delen av en tt elektriskt ningriper ned en tvirgienda. i tapp 33 i ett spar 34, som lr upptaget i den ena av en tvåarmad hävstång 35. Vid denna hävstlngl andra. ände är även upptaget ett spår 36, i vilket en '31 ingriper, vilken är fast på den ena anden av en undvar- rtang as. nanaveretangen ar farakjutbart iagraa i ianga riktningen i atativet nen ar inte vriabar. vid stången: andra ände är en kuggstång 39 ned tvasidig kugg- ning anordnad. På den ena sidan av knggstången ingriper; en :areta :raggning mnea ett xngghjni 41, vilket ar bundet med vinkelstålldonets 15 andra del 32. På Gent ra sidan ingriper en andra kuggning 42 med ett kngeà njui 43. saa ar förbundet aea vinxeietaiiaaneta 16 del.

Om den vertikala axeln 20 vrides med spaken 22; kanel mer ställdonens första delar att via kugghjnlet.27, nel- lanhjulet 28 och kugghjulen 29, 30 att vridas aynkrontë i en och samma vridningsriktning. (n spaken 22 svängen kring den horisontella axeln, komaer vinkelstalldonenaf andra delar att via delarna 26. 35. 38. 39, 40, 2 43 vridas i motsatt riktning. L, I fig 3 visas schematiskt några styrfnnktionar,§a0l kan genomföras ned det ovan beskrivna styrelelentetf I? spalt 100 är numren på de styrschemata är beskrivna. vinkelläge vid vridning kring den vertikala axellufgl = _ spalt 102 anger apaxens 22 anaiagen een aparriageaäviaiï: svängning kring den horisontella axeln 23. I spaltfl03ï anges spaken: 22 läge och riktningen för skjut- eller drivkrafterna vid itrlgava* rande lagen för roderpropellrarna. - Rad lll: on den icke vridna spaken (läge 0°1Abe!iné ner sig i andlaget l, ar roderpropellrarna lellt rakt fran.

Rad 112: on spaken 223 ,_nd_ 41.¿_“42. rader angivna. i vilka olika] I spalt 101 anges spakensšffg22gi i spalterna 104 och 105 'anges kring den 'eï-àïeg; wïihz J”. _ ,_, "fln-v L-w -Mf-*z f 10 15 20 25 30 35 st axeln 20', svängen roderprope get manövreras på konventionellt sätt. ä, _ Rad 113: om spaken 22 befinner sig vid 0° och* (_ i spärrläge 2, :tär roderpropellrarna i utgångsläget traversering (i detta fall traversering framåt) s” riktning, exempelvis traversering 4S° framåt it Ü Rad 115: traversering 90° ät höger. Û-fï V , Rad 116: en svängning av spaken nt nr apärrllget i åstadkonner en inbördes 'ostämdhefl för vinkelställdo-l nen medelst kuggstången och medför, att en vridning lagrar traverseringen, exempelvis travsering 45° framåt åt höger och vridning åt vänster. ' i Rad 117: traversering 900 åt höger och vridning lt vänster. _ M Rad ll8: i läge 3 står båda propellrarna not varand- 'V ra, Trots inkopplad maskin ingen fartygsrörelse. ' Rad 119: lätt bakåt.

Rad 120: om man svänger spaken kring den horisontel- la axeln till läge 4, svänger roderpropellrarna it motsatt ' ~ han till ett bakärrixta: paranenage. mn fart back. f' Detsamma skulle även uppnås genom vridning av spaken ' kring den vertikala axeln, varvid vid svängning av roder-V propellrarna emellertid erhålles en sidoskjutkraft, IQ kan vara skadlig- i I f ig 4 visas en utföringsforn av uppfinningenrlïïgvid vilken ett på den vertikala axeln monterat kugghjnlffïål ingriper maa kuggnjui 52, 53, vilka ariver respektive _ första del 3l hos vinkelställdonen 15, 16. En koaxinllt med den vertikala axeln lagrad stång S4 har vid :sin unde; re ände en andra cylindrisk kuggstång 55, non ingripa." med ett hyperboloidformat drev S6. Detta drev ha en annan lämplig utformning. Pa rama axel är anordnade tvi koniska kngghjul S1, S8, :ut faruunam rea arevet den viixa ingripar xuqgnjui ss, so. :om ar :arterna ara 10 15 20 . ¿.== ., »f = 11 andra del 32; Detta styrelenenfls av beskrivningen avseende tig? _ Q . W En annan utföringsforl av uppfinningen visas' ~- :nu i ng s. nu spaxflo, soanotsvan: den 'inafliaaa med de ovan beskrivna utföringsexenplen angivna spaken 22. a: fas: via :men av en an: 11. so. ar 1 mnqarumungen farsxjufisan' xaqraa 1 et: nu aieufvi.. sat stativ. De för en sådan lagring använda knnponentenlä är tidigare kända och visas sålunda icke hår. Axel! M-- ba: :va sn-uvxuggaae hjul 12. 13, vina; ragga: satt riktad skruvning. Skruvninen visas ned prickst:ecka_ de linjer 74. 75. De skruvkuggade kngghjulen ingripa: med mothjul 76, 77, som är kopplade till en del i vinkll ställdonen l5, 16, exempelvis medelst axlar 78, 19. ¶in~ß kelställdonens andra del är fäst i stativet. OI spaken »' 70 svänges kring axeln 7l'. olställes vinkelstllldønen 15, 16 sym-on: 1 sauna vridninqsrixtning. aaderpropail rarna ll, l2 svänger parallellt och åt samma håll. OI spaken 10 föres från läge 1 till läge 2. 3 eller 4. vri des mothjulen 76, 77 via kuggningarna 74, 15 lt olika' håll och vinkelställdonen bringas till 'ostlldhet°, Il* som visas i fig 3, rad 113-119.

E!

Claims (3)

10 15 20 25 30 PATENTKRKV

1. l. Anordning för drivning och styrning av en H båt. som har åtminstone ett par roderpropellrarf varvid' roderpropellrarna i varje par är anordnade v8sentligen¿ symmetriskt på ömse sidor om båtens genom lateral-' tyngdpunkten sig sträckande mittlinje, vilken anordning§ innefattar ett styrelement. som är anordnat att utföra styrrörelser i två frihetsgrader med avseende på smula' Q axel, vilkas styrrörelser verkar på givare för en ¿ av roderpropellrarna, varvid styrelenentet fjârrstyrning dg har åtminstone två fixerbara ställningar, i vilka i de båda roderpropellrarna i varje par utövar parallellp,f likartade drivkrafter ene: 1 vina de baaa roaer- propellrarna bildar vinkel med varandra och med avseende _ ff på lateraltyngdpunkten utövar vridmomentfria drivkraf-"i J U ter, k ä nan e t e c k n a d därav. att den ena styr- Ü: fi? rörelsen (vridning) åstadkomer en svängning av roder-':' i propellrarna (ll, 12) i varje par åt samma håll och _ M den andra styrrörelsen (förskjutning) åstadkommer en svängning av roderpropellrarna (ll, 12) i varje par åt motsatta håll. V

2. Anordning enligt krav 1, k å n n e t e c k - n a d därav, att styrelementet (19) för den den lot- satta svângningen av roderpropellrarna åstadkommande Å styrrörelsen har en ytterligare ställning (4). i vilken: de båda roderpropellrarna i varje par utövar parallel1a,_ likriktade drivkrafter. som är motsatta drivkraíterna¿ . Ä “l ~=f . w.~r./J':»;.-\v_~>.4u.--1, "_ i den första ställningen. _ Vs

3. Anordning enligt krav l eller 2, k S n n en t e c k n a d därav. att styrelementet (19) för den den motsatta svângningen av roderpropellrarna åatad kommande styrrörelsen har en ytterligare, fixerbarå ställning (3). i vilken de båda roderpropellrarnay i varje par utövar motriktade drivkrafter.