SE443481B - Sperrkorrigeringsanordning for anvendning i ett avstemningssystem med last slinga - Google Patents

Description

7903924-4 2 tillfälliga fel hos delar eller komponenter i slingan är kända (jämför exempelvis den amerikanska patentskriften 5 971 991), är dessa feldetektorer inte särskilt väl lämpade _ för system av typen med faslåst slinga, och de kan inte utföra korrigering med avseende på alla de eventuella betingelser med felaktig upplåsning, som nedan kommer att betecknas såsom ”spärrning", som påträffas i ifrågavarande system.

I enlighet med en utföringsform av föreliggande upp- finning inkluderar ett system med sluten slinga, t.ex. ett system med faslåst slinga, en källa för en referensfrekvens- signal, reglerbara oscillatororgan för att alstra en signal med en frekvens som är reglerad såsom gensvar på en reglersig- nal, och reglerorgan för att alstra nämnda reglersignal i överensstämmelse med storleken och riktningen hos åtminstone den ena av fas- och frekvensavvikelsen mellan signalen med reglerad frekvens och signalen med referensfrekvens. Systemet med sluten slinga inkluderar också detektororgan för att alstra en låsningssignal när avvikelsens storlek är mindre än ett förutbestämt värde samt korrigeringsorgan för att koppla en korrigeringssignal, som är motriktad reglersignalen, till nämnda reglerbara oscillatororgan om låsningssignalen inte har alstrats vid slutet av ett förutbestämt intervall.

Uppfinningen beskrives i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar ett blockschema över en televisionsmottagare, i vilken man ut- nyttjar ett televisionsavstämningssystem av typen med faslåst slinga, varvid spärrkorrigeringsanordningar som är utformade i enlighet med föreliggande uppfinning ingår, fig. 2-5 visar i form av logikscheman tillämpningar av skilda delar av det i fig. l visade avstämingssystemet, och fig. 6 visar grafiska avbildningar av skilda vågor som kommer till nytta då det gäller att göra det lättare att förstå arbetssättet hos spärr- korrigeringsanordningarna i avstämingssystemet som är visat i fig. l. _I den i fig. l visade mottagaren filtrerar och förstärker en radiofrekvensingångsenhet l2 radiofrekvenssignaler som kopplas till densamma. Radiofrekvenssignalerna kan kopplas till radiofrekyensingångsenheten 12 från ett konventionellt antennät (inte visatfl eller från ett kabelsystem (inte visat). . -. 'v _ 'J . 7903924-4 . 5 .

När ingàngssignalen till zadiofrekvensenheten l2 tillhör ett konventionellt antennsystem kopplas radiofrekvensbärvàgor av televisionsutsändningstyp och med standardfrekvenser till radiofrekvensingångsenheten 12. När inmatning till radiofrek- vensingångsenheten 12 sker från ett kabelsystem kan radio- frekvensbärvågor av icke-standardfrekvens och med frekvenser som är förskjutna i förhållande till de respektive radiofrek- vensbärvågorna med standardfrekvens kopplas till radiofrek- vensingångsenheten 12. När exempelvis ett televisionssystem med huvudantenn förekommer kan radiofrekvensbärvàgorna som kopplas till radiofrekvensingångsenheten 12 frekvensförskjutas från de respektive radiofrekvensbärvâgorna av standardfrekvens med ända upp till 12 MHz.

Utgángssignalerna från radiofrekvensingångsenheten 12 kopplas till en blandare 14 där de kombineras med en lokal- oscillatorsignal med en frekvens som är lämplig för att den av en TV-tittare valda kanalen skall avstämmas på så sätt att man erhåller mellanfrekvenssignaler med en bildbärvåg vid en bestämd frekvens, t.ex. 45,75 MHz, och korresponderande ljud- och färgbärvågor. Mellanfrekvenssignalerna filtreras och för- stärks medelst en mellanfrekvensenhet 16 och kopplas till en signalbehandlingsenhet 20. Signalbehandlingsenheten 20 här- leder signaler som representerar bild-, färg- och ljudinforma- tion från mellanfrekvenssignalerna. Såsom gensvar på signaler- na som behandlas i signalbehandlingsenheten 20 kommer en bild att alstras i ett bildrör 22, varjämte ljud kommer att erhållas via en högtalare 24.

Lokaloscillatorsignalen alstras av ett avstämningssystem 28 som ger upphov till lokaloscillatorsignaler för avstämning av radiofrekvensbärvågor med standardfrekvens och med icke- -standardfrekvens. Avstämningssystemet 28 är likartat det av- stämningssystem som är beskrivet i den amerikanska patent- skriften 4 051 549.

I avstämningssystemet 28 ingår en faslåst slinga som omfattar en spänningsreglerad lokaloscillator 30, en för- -delare 52, en programmerbar frekvensdelare 56, en V/U-delare 40, en faskomparator 42, en referensoscillator 44, en refe- rensfrekvensdelare 46 och ett lågpassfilter 50. Lokaloscilla- 7903924-4 4 torn 30 inkluderar varaktordiodarrangemang för vart och ett av lokaloscillatorfrekvensbanden för television, dvs. 1 USA frek- vensbanden för kanalerna 2-6, 7-13 och 14-83. I varje sådant band är den aktuella svängningsfrekvensen hos lokaloscillatorn 30 bestämd av reglerspänningen som kopplas till oscillatorn från lågpassfiltret 50. För-delaren 32 delar frekvensen hos lokaloscillatorsignalen med en faktor K som är vald med av- seende på de övre frekvensbegränsningarna för en programmer- bar frekvensdelare 36. Exempelvis är K lika med 64 för kanaler- na 2-13 i VHF-området resp. lika med 256 (dvs. 4 x 64) för kanalerna 14-83 i UHF-området. En ingångsomkopplare 34, vars funktion kommer att beskrivas nedan, kopplar selektivt utgångs- signalen från för-delaren 32 till delaren 36 som delar frekvensen hos för-delarens 32 utgångs- signal med en programmerbar faktor N. Denna programmerbara faktor N bestäms av en kanalväljare 38 i motsvarighet till kanalen som har valts av TV-tittaren. V/U-delaren 40 delar frekvensen hos utgångssignalen (KANAL) från den programmerbara frekvensdelaren 36 med faktorn 4 när den utvalda kanalen ligger i VHF-området och med faktorn 1 när den utvalda kanalen ligger i UHF-omrâdet. Utgångssignalen från V/U-delaren 40 (4/l UT) kopplas till den ena ingången till faskomparatorn 42. den programmerbara frekvens- Bandet i vilket den utvalda kanalen är beläget fast- ställs av en bandväljare 39 som är kopplad till lokaloscilla- torn 30 för att fastställa vilket varaktordiodarrangemang är aktiverat samt till för-delaren 32 och V/U-delaren 40 för att fastställa deras delningsfaktorer.

Referensoscillatorn 44 är kristallstyrd och ger således d en förhållandevis stabil frekvens. Ut- gångssignalen från referensoscillatorn 44 kopplas till refe- rensfrekvensdelaren 46 som alstrar skilda tidssignaler för avstämningssystemet 28. En av tidssignalerna som alstras av nsdelaren 46 utnyttjas såsom referensfrekvens- g till fas- en utgàngssignal me referensfrekve signalen (R), vilken kopplas till en andra ingån komparatorn 42.

Faskomparatorn 42 jäznför fas- och frekvensavvikelsen mellan signalerna R och 4/l UT och alstrar en serie pulser, 7903924-4 5 vilkas polariteter svarar mot riktningen hos fas- och frek- vensavvikelsen och vilkas bredder svarar mot storleken hos fas- och frekvensavvikelsen. När frekvensen hos signalen 4/l UT är lägre än frekvensen hos signalen R alstras negativt riktade pulser av faskomparatorn 42, och när omvänt frekvensen hos sig- nalen 4/l UT är högre än frekvensen hos signalen R alstras positivt riktade pulser av faskomparatorn 42. Pulsutgångssig- nalen (ø UT) från faskomparatorn 42 kopplas genom en modom- kopplare eller arbetssättomkopplare 48, vars uppgift kommer att beskrivas nedan, till lågpassfiltret 50, som filtrerar pulssignalerna och därvid alstrar reglerspänningen för lokal- oscillatorn 50. Làgpassfiltret 50 innehåller en inverterings- förstärkare. Således kommer reglerspänningen att öka såsom gensvar på negativt riktade pulser och att minska såsom gen- svar på positivt riktade pulser. Efter hand som reglerspänningen ökar kommer frekvensen hos lokalosoillatorsignalen att öka, och efter hand som reglerspänningen minskar kommer frekvensen hos lokaloscillatorsignalen att minska.

När ingångsomkopplaren 54 och modomkopplaren 48 står i sådana lägen att för-delarens 32 utgångssignal kopplas konti- nuerligt till ingången till den programmerbara frekvensdela- ren 36 och att faskomparatorns 42 utgångssignal kopplas konti- nuerligt till ingången till lågpassfiltret 50 sägs avstäm- ningssystemet 28 arbeta i arbetssättet eller moden med sluten slinga (PLL) eller syntes. I detta arbetssätt ändras regler- spänningen på så sätt att den ger upphov till ett minimum i fas- och frekvensavvikelsen mellan signalerna R och 4/l UT, vid vilken punkt den faslåsta slingan anses vara låst. När den faslåsta slingan är låst och med de ovan angivna delnings- faktorerna står lokaloscillatorsignalens fLO frekvens i sam- bandet fLO = 256 NfR med referensfrekvenssignalens fR frekvens.

Det bör observeras att om fR sätts lika med 5,90625 kHz får den programmerbara faktorn N heltalsvärden som är lika med den i MHz uttryckta frekvensen för lokaloscillatorsignalerna som erfordras för avstämning av standardtelevisionsradio- frekvensbärvågor.

För att avstämning av en radiofrekvensbärvåg av icke- -standardfrekvens skall kunna ske kopplas selektivt utgångs-' POOR QUALITY 7903924-4 6 signalen från en automatisk finavstämningsdiskriminator 52 (AFT-diskriminator), vilken signal representerar frekvensav- vikelsen mellan den verkliga mellanfrekvensbildbärvågen och dess nominella värde, dvs. 45,75 MHz, till följd av radiofrek- vensbärvågornas av icke-standardfrekvens frekvensförskjutning i förhållande till de respektive radiofrekvensbärvågorna av standardfrekvens, medelst modomkopplaren 48 till lågpassfilt- ret 50 i stället för utgångssignalen från faskomparatorn 42 såsom gensvar på en automatisk finavstämningsordersignal som alstras av modreglerenheten eller arbetssättreglerenheten 5Ä.

Under detta arbetssätt, som nedan kommer att betecknas AFT- skjuts frekvensen hos lokaloscillatorsignalen från -moden, för rättas under syntesmoden såsom det nominella värdet som upp gensvar på utgángssignalen från den automatiska finavstäm- ningsdiskriminatorn 52 för minskning av frekvensavvikelsen mellan den verkliga mellanfrekvensbildbärvågen och frekvensen 45,75 MHz. Innan syntesmoden avslutas och AFT-moden inleds är det emellertid nödvändigt att fastställa att lokaloscillator- frekvensen ligger tillräckligt nära sin nominella frekvens, att fas- och frekvensavvikelsen mellan signalerna R och 4/l UT är mindre än en första förutbestämd avvikelse så att man undviker att mottagaren avstäms till en icke önskvärd bär- våg, såsom ljud- eller färgbärvågen för den utvalda bärvàgen eller en angränsande bärvàg. En låsningsdetektor 56 fyller detta syfte.

Låsnin dvs. gsdetektorn 56 undersöker bredderna hos HÖG (hög- lokaloscillatorfrekvens-) och LÅG (lågoscillatorfrekvens-) pulserna som alstras av faskomparatorn 42 för reglering av redden hos utgångspulserna från faskompara- polariteten och b förutbestämt torn 42. När bredderna sjunker under ett första värde, vilket fastställs med en tidssignal 8R som referens, alstras en LÄS-signal av låsningsdetektorn 56. Sedan LÃS-sig- nalen har alstrats väntar modstyrenheten 54 ett tidsintervall under vilket LÄS-signalen måste alstras kontinuerligt, varvid detta_intervall är tillräckligt långt för att säkerställa att fas- och frekvensavvikelsen mellan signalerna R och 4/l UT Såsom kommer att beskrivas nedan verkligen har sitt minimum. å för att fastställa när utnyttjas lâsningsdetektorn 56 ocks 7903924-4 7 _ avstämningssystemets 28 PLL-del befinner sig i tillståndet för spärrning, såsom har beskrivits ovan, varefter- nämnda låsnings- detektor i samverkan med en spärrningskorrigerare 58 ser till att lämpliga korrigerande åtgärder vidtas.

Under AFT-moden är det önskvärt att fastställa hur långt frekvensen hos lokaloscillatorsignalen har drivits, såsom gen- svar på utgångssignalen från AFT-diskriminatorn 52, från sitt nominella värde som har upprättats under syntesmoden för att undvika att systemet avstäms till icke önskvärda bärvàgor. I syfte att fastställa hur långt frekvensen hos lokaloscillator- signalen har förskjutits från sitt nominella värde under AFT- -moden bortkopplar ingångsomkopplaren 54 för-delarens 32 ut- gångssignal från ingången till den programmerbara frekvens- delaren 36 såsom gensvar på en signal RÄKNA, vilken alstras av en ingångsomkopplarreglerenhet 60. Signalen RÄKNA är en periodisk fyrkantvågsignal som härrör från den ena av två tids- signaler (àfi och R) som har alstrats av referensfrekvensdela- ren 46 och har kopplats till ingångsomkopplaren 34 såsom gen- svar på den automatiska finavstämningsordersignalen. Räkne- värdet som har aokumulerats i den programmerbara frekvensdela- ren 56 under signalens RÄKNA positiva halvperiod jämförs med ett förutbestämt tal, som fastställts i överensstämmelse med den utvalda kanalen, medelst en förskjutningsdetektor 62.

För att räknevärdet inte skall införa något fel i bestämningen av frekvensförskjutningen alstras en signal ÄTERDET (återställ- ningsdetekteringssignal) under den negativa halvperioden hos signalen RÄKNA av ingångsomkopplarreglerenheten 60 för åter- ställning av den programmerbara frekvensdelaren 56 till räkne- intervallet. Om det ackumulerade räknevärdet inte ligger inom ett förutbestämt område kommer en signal FÖRSKJUTNING att alstras av förskjutningsdetektorn 62.

Såsom gensvar på signalen FÖRSKJUTNING avslutar mod- reglerenheten eller arbetssättreglerenheten 54 den automatiska finavstämningsordersignalen, varigenom syntesmoden kommer att återinledas. Dessutom ökas värdet hos N med l så att sökning efter en radiofrekvensbärvåg med icke-standardfrekvens liggan- de över radiofrekvensbärvågen med den respektive standard- frekvensen inleds. När den faslåsta slingan är låst inleds den automatiska finavstämningsmoden ånyo. Om en positivt för- pooR QUALITY 7903924-4 fö nsbärvåg inte påträffas, vilket skulle an- skjut en radiofrekve ges genom alstring av en ny signal FÖRSKJUTNING, återinleds g efter en . varjämte N minskas med l så att söknin bärvåg med icke-standardfrekvens under radiofrekvensbärvàgen med den respektive standardfrekvensen inleds. När den faslåsta å nytt kommer den automatiska finavstämningen syntesmoden, slingan låses p att inledas igen.

Signalerna RÄKNA och ÅTERDET, vilka utnyttjas under den automatiska finavstämningsmoden för att fastställa hur långt frekvensen hos lokaloscillatorsignalen har drivits från sitt nominella värde, utnyttjas också under den nedan beskrivna spärrningskorrigeringsmoden. i När avstämningssystemet är det möjligt att reglerspänning tingen till sin övre eller sin ned varvid avstämningssystemet 20 intar Betingelserna för detta spärr- ningstillstånd beror på driftsegenskaperna hos lokaloscilla- torn 30 och för-delaren 32. Det är typiskt för spännings- vilka inkluderar varaktordioder, ta avstäm 28 befinner sig i syntesmoden en felaktigt kan drivas an- re gräns och förbli där, såsom har nämnts ovan, ett s.k. spärrningstillstånd. regleradelokaloscillatorer, att vid en reglerspänning omedelbart under den lägs ningsspänningen som svarar mot den lägsta kanalen i ett be- stämt band (t.ex. kanal 2 i bandet 2-6) resp. vid en regler- spänning omedelbart ovanför den högsta avstämingsspänningen som svarar mot den högsta kanalen i bandet (t.ex. kanal 6 i bandet 2-6) kan lokaloscillatorn låta bli att svänga resp. kan lokaloscillatorsignalens amplitud vara för liten för att räk- ll kunna ske medelst en höghastighetsdelare, såsom glerspänningen att över- ning ska för-delaren 32. Det är möjligt för re skrida det normala arbetsområdet för reglerspänningar mellan de lägsta och högsta avstämningsspänningarna på grund av den översvängning och självsvängning som normalt hör samman med den faslåsta slingans transientgensvar när en ny kanal väljs e normala arbetsomrädena hos avstäm- och eftersom, ehuru d l över- ningsspänningen för de tre televisionsbanden i rege lappar varandra, gränserna för nämnda avstämningsomràden i r således mottagarens avstäming regel inte är identiska. Nä ändras från en kanal i ett band till en kanal i ett andra band 7903924-4 9 _ kommer avstämningsspänningen som låg inom det normala arbets- Området i det första bandet inledningsvis eventuellt att ligga utanför det normala arbetsområdet för det andra bandet. Dess- utom kan en snabbarbetande delare eventuellt självsvänga när dess ingàngssignal saknas eller har otillräcklig amplitud. Mot bakgrunden av dessa icke önskvärda egenskaper hos-lokaloscilla- torn 30 och för-delaren 32 kommer den exakta naturen hos de skilda spärrningsbetingelserna nu att beskrivas.

När betingelserna är sådana, att för-delaren 32 själv- svänger och om reglerspänningen är lägre än den önskade regler- spänningen för den utvalda kanalen samt om utgångsfrekvensen hos för-delaren 32 till följd av självsvängning är högre än den önskade lokaloscillatorfrekvensen kommer reglerspänningen felaktigt att drivas till sin undre gräns och att hållas kvar där. Denna spärrning vid den lägre nivån inträffar därför att självsvängningsfrekvensen hos för-delaren 32 medför att frek- vensen hos utgångssignalen från den programmerbara frekvens- delaren 36 är alltför hög, och följden av detta blir att den faslåsta slingan felaktigt sänker reglerspänningen, som redan är för låg, så att frekvensen hos lokaloscillatorn sänks.

Om på likartat sätt reglerspänningen är större än den önskade reglerspänningen och om självsvängningsfrekvensen hos för- -delaren 32 är lägre än den önskade lokaloscillatorfrekvensen kommer reglerspänningen felaktigt att drivas till och hållas kvar vid sin övre gräns, varigenom den faslåsta slingan kommer att intaga tillståndet med högnivåspärrning. Om det antas att för-delaren inte självsvänger och om frekvensen hos lokal- oscillatorn 30 är tillräckligt hög för att amplituden hos den till nämda lokalosoillator kopplade lokaloscillatorsignalen skall falla under räknevärdeströskeln hos för-delaren 32 kommer utgångssignalen från för-delaren 32 att ha färre cyk- ler än vad den borde ha, varför reglerspänningen felaktigt drivs högre så att den redan alltför höga frekvensen hos lokalosoillatorsignalen drivs ännu högre. Såsom följd av ovanstående kommer reglerspänningen slutligen att drivas till sin övre gräns, varvid den faslåsta slingan befinner sig i ett tillstånd med högnivåspärrníng. 7903924-4 lO Såsom har nämnts ovan utnyttjas i avstämningssystemet 28 en spärrningskorrigerare 58 i samverkan med faskomparatorn 42 och låsningsdetektorn 56 för avkänning och korrigering av en spärrningssituation. Härvid gäller i korthet att när en ny kanal väljs (såsom anges genom alstring av en signal ÄNDRA i kanalväljaren 38) och när syntesmoden först inleds eller när syntesmoden återinleds sedan en AFT-mod har avslutats, under- söks efter ett förutbestämt tidsintervall utgångssignalen från 56 så att man kan fastställa huruvida fas- låsningsdetektorn erensfrekvenssignalen R och och frekvensavvikelsen mellan ref utgångssignalen 4/l UT från V/U-delaren 40 ligger under ett första förutbestämt värde. Om närmare bestämt under en tids- signal SPÄRRKL2 (spärrklooksignal 2), som inträffar vid slutet av en förhållandevis lång tidssignal SPÄRRKLl, alstras av lås- detektorn 56 en signal íïš, dvs. den logiska komplementsig- nalen till signalen LÅS, varigenom anges att den faslåsta slingan inte är låst, alstrar spärrningskorrigeraren 58 en SPÄRR som inleder spärrningskorrigeringsmoden. signal 8 d kommer alla pulserna När den faslåsta slingan är spärra s av fasdetektorn 42 att ha samma polaritet, vilken Såsom gensvar på signalen SPÄRR bort- paratorns 42 utgångspulser som alstra emellertid är felaktig. kopplar modomkopplaren 48 faskom från ingången till lågpassfiltret 50, varjämte nämnda modom- kopplare kopplar pulser med motsatt polaritet och med en be- stämd pulskvot och upprepningstakt samt härrörande från tids- eferensfrekvensdelaren 46, till in- signaler som alstras av r gången till lågpassfiltret 50 i stället. Närmare bestämt rade signalerna HÖG och kopplas de av faskomparatorn 42 alst LÅG till spärrningskorrigeraren 58, varvid de såsom gensvar på alstring av signalen SPÄRR utnyttjas av spärrningskorrigeraren 58 för alstring av en signal SPÃRRLÃS (spärrlåsning) och denna signals logiska komplement šïïïíïïš, vilka kopplas till mod- omkopplaren 48 för att bestämma polariteten hos korrigerings- pulsen med fast frekvens och fast pulskvot.

-Då reglerspänningen rör sig rampartat bort från den gräns till vilken den drevs och fasthölls övervakas utgångs- signalen från låsningsdetektorn 56 för att fastställa när fas- och frekvensavvikelsen mellan referensfrekvenssignalen och ut- 7903924-4 ll gångssignalen från V/U-delaren 40 befinner sig under en andra förutbestämd gräns. Under arbetssättet med spärrningskorrige- ring utnyttjar låsningsdetektorn 56 en tidssignal 52R för att fastställa när bredderna hos de av faskomparatorn 42 alstrade signalerna HÖG resp. LÅG faller under en andra förutbestämd gräns. Frekvensen hos tidssignalen 52R är fyra gånger högre än frekvensen hos tidssignalen 8R som utnyttjas av làsdetektorn 56 under syntesmoden. När således signalen LÅS alstras under Spärrningskorrigeringsmoden måste fas- och frekvensavvikelsen mellan signalerna R och 4/1 UT vara fyra gånger mindre än fas- och frekvensavvikelsen mellan signalerna 4/l UT och R när sig- nalen LÅS alstras under syntesmoden. Vidare gäller att när signalen LÅS alstras under spärrningskorrigeringsmoden är frekvensen hos lokaloscillatorsignalen ytterst nära den korrek- ta frekvensen.

Såsom gensvar på signalen LÅS bringar spärrningskorri- geraren 58 modomkopplaren 48 att koppla bort korrigerings- pulserna med fixerad pulskvot och fixerad frekvens från låg- passfiltret 50 samt att på nytt koppla in utgångspulserna från faskomparatorn 42 till lågpassfiltret 50. För att man skall erhålla ytterligare säkerhet att den faslåsta slingan inte återgår till spärrning när spärrningskorrigeringen har avslutats införs ett litet fasfel mellan ingångssignalerna till faskomparatorn 42 (såsom kommer att beskrivas nedan) så att reglerspänningen tillfälligt fortsätter att ändra sig i samma riktning som den ändrade sig under spärrningskorrige- ringen.

Under spärrningskorrigeringsmoden arbetar den faslåsta slingan i en konfiguration med öppen slinga, dvs. utgångs- pulserna från faskomparatorn 42 bortkopplas från lågpass- filtret 50. För att en fasreferenspunkt skall införas så att en meningsfylld bestämning av frekvensavvikelsen kan göras med faskomparatorn 42 i samverkan med låsningsdetektorn 56 under spärrningskorrigeringsmoden utnyttjas signalen RÄKïa, som är i synkronism med referensfrekvenssignalen R, under spärrningskorrigeringsmoden för att periodiskt bortkoppla för-delarens 52 utgángssignal från ingången till den programmer- bara frekvensdelaren 36. Dessutom återställs den programmer- 7905924-4 l2 bara frekvensdelaren 36 och V/U-räknaren ÄO såsom gensvar på signalen ÃTERDET, som har alstrats före signalen RÄKNA, varför en eventuell rest i räknevärdet hos dessa frekvensdelare inte påverkar utvärderingen av frekvensavvikelsen. För att avstäm- ningssystemet 28 skall hindras från att kvarstå i spärrnings- korrigeringsmoden om man skulle erhålla en felaktig spärr- ningskorrigering som inte skulle avslutas på det ovan be- skrivna sättet låter man spärrningskorrigeringsmoden avslutas medelst den SPÄRRKL2-tidspuls som uppträder efter den SPÄRRKL2- -tidspuls som inledde spärrningskorrigeringsmoden, om nämda spärrningskorrigering inte utförs på det tidigare beskrivna sättet. När spärrningskorrigeringen har avslutats undersöks dessutom utgångssignalen från låsningsdetektorn 56 vid slutet av nästa SPÄRRKLI-tidspuls för att säkerställa att en ny spärrning inte har inträffat innan den automatiska finavstäm- är vidare en ny kanal har valts undersöks, ningsmoden inleds. N a finavstämningsmoden avslutas och varje gång den automatisk syntesmoden inleds på nytt, utgångssignalen från låsnings- detektorn 56 vid slutet av SPÄRRKLl-tidssignalen i syfte att fastställa huruvida spärrningskorrigering erfordras.

Det torde blilättare att förstå spärrningskorrigerings- I moden i avstämingssystemet 28 mera i detalj med hjälp av den nu följande beskrivningen av det sätt på vilket skilda delar av det i fig. 2-5 visade avstämningssystemet 28 arbetar, vilka delar samverkar då spärrningskorrigering sker. Det skall ertid framhållas att de delar i avstämingssystemet 28 som inte direkt har samband med spärrningskorrigeringen kommer inte att beskrivas i detalj. Dessa delar är emellertid detal- jerat beskrivna i den ovannämnda amerikanska patentskriften 4 031 549.

Den i fig. 2 visade ut delaren 46 inkluderar en trettonstegs binär krusningsräknare 212 som ändrar tillstånd såsom gensvar på efter varandra ensoscillatorns 44 utgångssignal. Ut- rutbestämda steg i krusningsräknaren h bildar därvid tidssignalerna enssamband som de emell formningen av referensfrekvens- följande pulser i refer gångssignalerna från fö 212 (inte visade) kombineras oc år, R, an, BR och 321%, vilka har det frekv 7903924-4 15 numeriska koeffioienterna anger. Exempelvis utnyttjas utgångs_ signalen från det tionde steget för att alstra referensfrek- venssignalen R. Om referensoscillatorn 44 har frekvensen 4 MHz kommer följaktligen R att ha frekvensen 3,90625 kHz.

Referensfrekvensdelaren 46 inkluderar också en äter- ställbar krusningsräknare 214 som ändrar tillstånd såsom gen- svar pà en utgångssignal med frekvensen 500 kHz från krus- ningsräknaren 212 (under antagande av att referensoscilla- torn 44 har frekvensen 4 MHà. Krusningsräknaren 214 åter- ställs i beroende av en signal ÄNDRA som alstras av kanal- väljaren 58 när en ny kanal väljs. Tidssignalerna SPÄRRKLl och SPÄRRKL2 alstras ur utgångssignalerna från skilda steg i krusningsräknaren 214 på det antydda sättet. Medelst de inre grindlogikkretsarna (inte visade) bringas krusningsräknaren 214 att sluta räkna efter en förutbestämd tid (dvs. sedan ett förutbestämt räknevärde har nåtts). Den förutbestämda tiden, t.ex. mellan 5 och 7 sekunder, väljs tillräckligt lång för att avstämingssystemet 28 skall ha löpt igenom hela sin av- stämningsalgoritm, dvs. för attsystemet skall ha syntetise- rat den nominella lokaloscillatorfrekvensen och utfört om- koppling till den automatiska finavstämningsmoden, vidare skall ha syntetiserat den nominella lokaloscillatorfrekvensen plus l IVIHZ och skall ha omkopplats till den automatiska fin- avstämningsmoden, och skall ha syntetiserat den nominella lokaloscillatorfrekvensen minus l MHz och skall ha omkopplats till den automatiska finavstämningsmoden på sätt som be- skrivits ovan. Under den förutbestämda tiden då krusnings- räknaren 214 håller på att räkna utgörs signalen SPÄRRKLI av en fyrkantvàg med perioden 512 millisekunder, varjämte signalen SPÄRRKL2 är en serie negativt riktade pulser, av vilka var och en har varaktigheten 52 millisekunder och in- träffar vid slutet av varje 256 millisekunders halvperiod hos signalen SPÄRRKLl omedelbart före nästa halvperiod hos sig- nalen SPÄRRKLl.

En tillämpning av ingängsomkopplarreglerkretsen 60 är visad i fig. 5. Logikkretsen är härvid så anordnad, att sig- nalerna RÄKNA och ÅTERDET har perioder och pulskvoter i enlig- het med vad som är visat i fig. 6. Dessutom är logikkretsen 7903924-4 14 så anordnad, att signalerna RÄKNA och ÄTERDET alstras när an- tingen en signal SPÄRR eller en signal AFT (automatisk fin- avstämning) alstras.

Den i fig. 4 visade utformningen av faskomparatorn 42 utgörs av en faskomparator av typen med kanttriggat minne, varvid nämnda komparator är likartad den faskomparator med be- teckningen "phase comparator 2" som utnyttjas i den i form av en integrerad krets utförda faslåsta slingan med beteckningen CD4046, vilken kan erhållas från RCA Corporation och är be- skriven i detalj i "RCA Solid State -74 Data Book Series, SSD-203B, COS/MOS Digital Integrated Circuits", vilken i sin tur kan erhållas från RCA Corporation, Somerville, New Jersey, USA. I korthet skall nämnas att faskomparatorn 42 inkluderar två par korsvis kopplade inställnings-återställningsvippkret- sar, varvid kretsarna med beteckningarna 414 och 416 bildar det ena paret medan kretsarna med beteckningarna 418 och 420 bildar det andra paret. Vartdera paret är anordnat i en kon- figuration med huvudkrets och slavkrets. Utgångssignalen från V/U-delaren 40, nämligen 4/l UT, kopplas till ingången till vippkretsen 414. Referensfrekvenssignalen R inverteras av en inverterare 412 så att komplementsignalen É bildas, vilken i r kopplas till vippkretsens 418 arbetsingång. Utgångs- rs av pulssignalerna sin tu signalerna från faskomparatorn 42 utgö HÖG resp. LÄG.

Om det först antas att båda signalerna HÖG och LÅG be- finner sig vid sina logiska lågnivàer (dvs. 0) medför den första positiva övergången av antingen signalen É eller sig- nalen 4/l UT att den motsvarande utgångssignalen inställs till en logisk hög nivå (dvs. l). Om exempelvis den första positiva övergången inträffar i signalen É kommer signalen LÅG att överföras till en logisk ett-nivå, medan om den första positiva övergången inträffar i signalen 4/l UT kommer signalen HÖG att överföras till den logiska ett-f-nivån. Ut- gångssignalen vid den logiska etts-nivån kvarstår där tills faskomparatorn återställa såsom följd av en positiv övergång i den andra ingângssignalen, vid vilken tidpunkt båda ut- att övergå till den logiska noll- gångssignalerna bringas s- och frekvensfelet mellan de båda nivån. Polariteten hos fa 7903924-4 . 15 ingångssignalerna hos faskomparatorn 42 kommer således att anges medelst den av dess utgångssignaler som befinner sig vid den logiska ett -nivån, varjämte storleken hos fas- och frek- vensfelet mellan faskomparatorns båda ingångssignaler marke- ras av varaktigheten eller pulsbredden hos utgângssignalen som befinner sig vid den logiska ett -nivån.

En positivt riktad signal ÅTERø (återställningsfaskompa- rator) alstras av en korsvis kopplad inställnings-återställ- ningsvippkrets 421 såsom gensvar på framkanterna hos positivt riktade pulser i signalen ÄTERDET och avslutas såsom gensvar på framkanten hos den positivt riktade halvperioden för sig- nalen RÄKNA (jämför fig. 6). Pulsen ÅTERø utnyttjas för att återställa faskomparatorn 42 så att båda signalerna HÖG och LÅG befinner sig vid logiska O-nivåer vid början på frekvens- avvikelseutvärderingsförloppet under spärrningskorrigerings- moden. Såsom kommer attförklaras nedan kopplar spärrnings- korrigeraren 58 en signal STÄLLø (inställ faskomparatorn) till faskomparatorn 42 under vissa betingelser när spärrningsmoden är avslutad.

De. i fig. 4 också visade utformningarna av modomkoppla- ren 48 inkluderar sex NAND-grindar 422, 424, 426, 428, 438 resp. 440, samt tre överföringsgrindar 450, 432 resp. 434 för selektiv koppling av antingen de av faskomparatorn 42 alstrade signalerna HÖG eller LÅG, utgångssignalen från AFT- -diskriminatorn 52 eller spärrningskorrigeringssignalen med fast frekvens och fast pulskvot härrörande från tidssignaler- na R och 2R via en VARKEN/ELLER-grind 425 till lågpassfiltret 50.

När avstämningssystemet 28 befinner sig i syntesmoden är signalen ÉÉÄÉF vid den logiska l-nivån, varjämte AFT-sig- nalen befinner sig vid den logiska O-nivån och dess komple- ment ÄFT befinner sig vid den logiska l-nivån. I motsvarighet till detta är NAND-grindarna 458 och 440 bortkopplade, var- jämte överföringsgrinden 454 är oledande och NAND-grindarna 422 och 424 är aktiverade så att antingen pulserna HÖG eller pulserna LÅG kopplas genom NAND-grindarna 426 och 428, vilka tjänstgör såsom negativa ELLER-grindar, till de respektive d "00 i 'QUALITY *L 7903924-4 16 överföringsgrindarna eller omkopplarna 430 och 432. När pulser HÖG alstras av faskomparatorn 42 bringas överföringsgrinden 430 att bli strömledande så att de positivt riktade pulserna matas till lågpassfiltret 50. När på likartat sätt pulser LÃG alstras av faskomparatorn 42 bringas överföringsgrinden 432 att bli strömledande så att negativt riktade pulser matas till lågpassfiltret 50. Såsom framgår av fig. 4 omfattar låg- passfiltret 50 en operationsförstärkare som är utformad i en inverteringsmod. Såsom följd av detta alstrar nämnda filter såsom gensvar på positivt riktade pulser en reglerspänning som ändras mot den negativa matningsspänningen JV, varjämte filtret såsom gensvar på negativt riktade pulser alstrar en reglerspänning som ändras mot den positiva matningsspänningen +V.

När avstämningssystemet 28 befinner sig i AFT-moden är signalen ÉFÃÉÉ vid den logiska l-nivån, varjämte signalen AFT befinner sig vid den logiska l-nivån och dess komplement- signal ÃÉT'befinner sig vid den logiska 0-nivån. Således kommer båda överförings- eller transmissionsgrindarna 430 och 432 att vara oledande, varjämte överföringsgrinden eller transmissionsgrinden 434 är strömledande så att utgångssig- nalen från AFT-diskriminatorn 52 kommer att matas via en emitterföljarbuffertförstärkare 436 till ingången till låg- passfiltret 50.

När avstämningssystemet 28 arbetar i spärrningskorrige- ringsmoden befinner sig signalen ÉFKÉÉ vid den logiska 0-nivån, varjämte signalen ABT befinner sig vid den logiska 0-nivån och dess komplementsignal ÄFT befinner sig vid den logiska l-nivån. Således kommer NAND-grindarna 422 och 424 att vara frånslagna, Överföringsgrinden 434 är oledande, varvid en spärrningskorrigeringssignal med en frekvens lika med frek- vensen hos referensfrekvenssignalen R och en pulskvot som ut- gör 25 % av referenssignalens R pulskvot är kopplad till NAND- -grindarna 438 och 440. Polariteten hos pulserna som tillförs lågpassfiltret 50 är beroende av vilken av NAND-grindarna 438 resp. 440 som har aktiverats. NAND-grinden 440 aktiveras när signalen SPÄRRLÅS befinnersig vid den logiska l-nivån, och 7903924-4 17 NAND-grinden 458 aktiveras när signalen ÉFZÉÉÉÃÉ befinner sig vid den iógiska i-nivån. _ Den i fig. 5 visade utformningen av låsningsdetektorn 56 inkluderar en vippkrets 512 av D-typ. Signalerna HÖG och LÃG från faskomparatorn 42 kopplas till D-ingången (dataingången) till vippkretsen 512 genom en VARKEN/ELLER-grind 5lÄ. När den ena eller andra av signalerna HÖG resp. LÅG befinner sig vid den logiska l-nivån är den logiska nivån vid D-ingången O. I annat fall är den logiska nivån vid D-ingången l. Ett val- arrangemang, som inkluderar VARKEN/ELLER-grindarna 516, 518 och 520, kopplar selektivt antingen 8R-tidssignalen eller 52R-tidssignalen till klookingången KL hos vippkretsen 5l2 såsom gensvar på signalerna SPÄRR resp. ÉTÄÉÉ. När avstäm- ningssystemet 28 befinner sig i syntesmoden är signalen SPÄRR i den logiska O-nivån, medan dess komplementsignal šïfiïfi är i den logiska 1-nivån. Motsatsen gäller i spärr- ningskorrigeringsmoden. Under syntesmoden kommer följaktligen SR-tidssignalen att kopplas till KL-ingången till vippkretsen 512, och under spärrningskorrigeringsmoden kommer 52R-tidssig- nalen att kopplas till KL-ingången till vippkretsen 512. Vid varje positiv överföring av den till vippkretsens 5l2 KL-in- gång kopplade signalen överförs den logiska nivån vid vipp- kretsens 512 D-ingång till Q-utgången från vippkretsen 512, där signalen LÅS alstras. Om pulserna HÖG resp. LÅG är sma- lare än intervallet mellan positiva övergångar hos den till ingången KL matade signalen kommer den logiska O-nivåsignalen, som alstras vid vippkretsens 5l2 D-ingång såsom gensvar på an- tingen pulser HÖG eller pulser LÅG, att uppträda mellan posi- tivt riktade övergångar hos den till vippkretsens 512 KL-in- gång förda signalen, varjämte Q-ingången kommer att kvarstå i ett logiskt l-tillstånd. Såsom har nämnts ovan alstras så- ledes en signal LÅS när de av faskomparatorn 42 alstrade pulserna HÖG och LÃG har bredder som är mindre än en första förutbestämd bredd som är bestämd av frekvensen hos 8R-tids- signalen i syntesmoden och mindre än en andra förutbestäm bredd som är bestämd av frekvensen hos 52R-tidssignalen i spärrningskorrigeringsmoden.

FÉJÛR QUALITY x 7903924-4 18 Den utformning av spärrningskorrigeraren 58, som också är visad i fig. 5, inkluderar en korsvis kopplad inställninge- -återställningsvippkrets 522 som fördröjer undersökningen av X-utgångssignalen från vippkretsen 512 i låsningsdetektorn 56 sedan en signal ÄNDRA eller AFT har alstrats fram till dess att den negativt riktade pulsen SPÄRRKL2 uppträder omedelbart före den positivt riktade halvperioden hos signalen SPÄRRKLI, dvs. en tid av 256 - 52 = 224 millisekunder. Om under den nega- tivt riktade SPÄRRKL2-pulsen, som kvarstår under 52 milli- sekunder, signalen LÃS inte förblir vid den logiska l-nivån alstrar en VARKEN/ELLER-grind 524 en positivt riktad korrige- ringssignal STÄLLSPÄRR som i sin tur medför att en korsvis kopplad vippkrets 526 inställs så att den vid dess inställda utgång alstrade signalen SPÄRR befinner sig vid den logiska 1-nivån.

Såsom har nämnts ovan bortkopplas, såsom gensvar på signalen SPÄRR, 8R-tidssignalen från KL-ingången till vipp- kretsen 512, varjämte 32R-tidssignalen kopplas dit i stället.

Dessutom bortkopplas, såsom gensvar på den logiska O-nivån hos signalen ÉÉKÉÉ, dvs. den logiska komplementsignalen till signalen SPÄRR, signalerna HÖG och LÃG så att de inte når in- gångarna till en korsvis kopplad inställningsåterställnings- vippkrets genom de respektive NAND-grindarna 529 och 530.

Vippkretsen 528 utnyttjas för att alstra signalerna SPÄRRLÅS och šïfiííïïš. Om faskomparatorn 42 håller på att alstra HÖG- -pulser när signalen SPÄRR alstras, och därvid felaktigt minskar reglerspänningen, kommer signalen SPÄRRLÅS att in- 5 ställas till den logiska 1-nivån. Om faskomparatorn 42 håller på att alstra LÃG-pulser när signalen SPÃRR alstras, och där- vid felaktigt minskar lokaloscillatorfrekvensen, inställs signalen till den logiska i-nivån. Nar såsom har nämnts ovan signalen SPÄRRLÃS befinner sig vid den logiska l-nivån bringas spärrningskorrigeringssignalen med fast frek- vens och med fast pulskvot att få negativt riktade pulser som ökar reglerspänningen. När omvänt signalen ÉÉÃÉFÉÃÉ befinner sig vid den logiska l-nivån bringas spärrningskorrigerings- signalen att få positivt riktade pulser som minskar regler- spänningen. Såsom gensvar på alstringen av signalen SPÄRR 7903924-4 19 . kommer alltså reglerspänningen att drivas i en förutbestämd takt i motsatt riktning mot den riktning i vilken den drevs under spärrningstillståndet. Denna takt, som bestäms av korri- geringspulsernas pulskvot, väljs så, att den medför att lokal- oscillatorsignalens frekvens inställs till den korrekta frek- vensen på en förhållandevis kort tid och så att översväng- ningen som uppträder när korrigeringsfrekvensen nås blir så liten som möjligt, varjämte spärrningskorrigeringen avslutas.

För att den återstående delen av den i fig. 5 visade ut- formningen av spärrningskorrigeraren 58 skall kunna förstås bättre hänvisas samtidigt till fig. 6 som grafiskt återger skilda vågor som förekommer vid spärrningskorrigering i både en lágnivåspärrning och en högnivåspärrning. De i fig. 6 visade vågorna börjar vid en tidpunkt då spärrningssignalen SPÄRR alstras.

När såsom har nämnts ovan signalen SPÄRR inställs till en logisk 1-nivå aktiveras alstringen av signalerna RÄKHA och ÃTERDET medelst ingångsomkopplarreglerenheten 60. Signalen ÅEERDET utnyttjas för återställning av den programmerbara räknaren 36, V/U-delaren 40 och faskomparatorn 42 under den negativa halvperioden hos RÄKNA-signalen när utgångssignalen från för-delaren 32 är bortkopplad från ingången till den programmerbara frekvensdelaren 36 men alldeles före den posi- tiva halvperioden hos RÄKNA-signalen. Under den positiva halvperioden hos RÄKHA-signalen kopplas utgångssignalen från för-delaren 32 ånyo till ingången till den programmerbara frekvensdelaren 36. När dessutom signalen SPÄRR har alstrats undersöks utgången från låsningsdetektorn 56 periodiskt såsom gensvar på en periodisk tidssignal SANKL (sampla klocksignal), som alstras av ett logiskt nät 531, för att fastställa när spärrningskorrigering skall avslutas.

I det i rig. 6 åskadiiggjorda tillståndet med iågnivà- spärrning har reglerspänningen drivits under den lägsta upp- rätthållningsspänningen hos lokaloscillatorn 30, och för- -delaren 32 svänger vid en frekvens som är högre än den önska- de frekvensen. Omedelbart sedan signalen SPÄRR har inletts, nämligen i ett intervall Pl, har tiden varit otillräcklig för POGR QUALITY 7905924-4 20 rningskorrigeraren skall kunna rätta till dessa för- Ifrågavarande förhållanden manifesteras av signalen lvperioden hos signalen RÄKNA. Om att spär hållanden.

KANAL under den positiva ha den faslåsta slingan inte vore spärrad skulle fyra pulser KANAL alstras under den positiva halvperioden hos signalen RÄKNA. På motsvarande sätt skulle en puls 4/1 UT alstras under signalens RÄKNA positiva halvperiod. När emellertid ett tillstånd med låg spärrning inträffar, såsom är åskådliggjort, alstras mer än fyra pulser KANAL under den positiva halv- perioden hos signalen RÄKNA, och såsom följd av detta kommer 4/l UT-pulsen att vara ur fas med den negativt riktade kanten (som är antydd medelst en pil) hos signalen R. Detta medför att en förhållandevis bred signal HÖG alstras, vilken börjar vid den positivt riktade kanten hos pulsen 4/l UT och slutar gativt riktade kanten hos pulsen R. Såsom gensvar på alstringen av pulsen HÖG sjunker signalen LÄS till den logiska O-nivån. Eftersom signalen HÖG kvarstår vidaden logiska 1-nivån för varje klockpuls som matas till KL-in- -vippkretsen 512 under återstoden av signalens RÄKNA positiva halvperiod kommer signalen LÅS att få en logisk O-nivå under återstoden av signalens RÄKNA positiva halvperiod. s att då den positiva-halvperioden hos sig- unka till den vid den ne gången hos D Det bör observera nalen RÄKNA avslutas kommer signalen HÖG att sj logiska O-nivån. Signalen LÅS kommer emellertid inte att stiga till den logiska l-nivån, därför att signalen R ut- r att aktivera VARKEN/ELLER-grinden 533 som låser nyttjas fö D-vippkretsen 512 i det läge i vilket den har inställts under signalen RÄKNA, i detta fall den positiva halvperioden hos den logiska O-nivån. När således pulsen SANPL uppträder under nästa kvartsperiod efter den positiva halvperioden hos sig- nalen RÄKNA kvarstår signalen LÅS fortfarande vid den logiska O-nivån, varjämte avstämningssystemet 28 fortfarande befinner sig i spärrningskorrigeringsmoden.

Slutligen medför korrigeringspulsen att reglerspänningen stiger till en punkt vid vilken lokaloscillatorn 50 börjar svänga. Detta är antytt under intervallet P2 i fig. 6. Man ser här att frekvensen hos lokaloscillatorn 50 börjar ändra 7903924-4 21 sig och att självsvängningsfrekvensen hos för-delaren 32 inte längre avmaskar lokaloscillatorns 30 sanna frekvens. Vid denna punkt är frekvensen hos lokaloscillatorn 50 låg, och mindre än fyra pulser KANAL alstras under den positiva halvperioden hos signalen RÄKNA. _ Under perioden P3 i fig. 6, slutligen, är lokaloscilla- torfrekvensen i stort sett riktig, varvid fyra pulser KANAL alstras under den positiva halvperioden hos signalen RÄKNA.

Detta innebär att alldeles innan den positiva halvperioden hos signalen RÄKNA avslutas kommer signalen 4/1 UT att stiga.

Vid denna tidpunkt är frekvensen hos lokalosoillatorsignalen något högre än vad den borde vara, och framkanten på pulsen Ä/l UT inträffar just något före den negativt riktade kanten på pulsen R. Faskomparatorn detekterar detta och alstrar en förhållandevis smal puls LÅG.

Eftersom de stigande kanterna på pulser som är kopplade till KL-ingången hos D-vippkretsen 512 uppträder på båda sidor om den smala pulsen HÖG men inte uppträder under hela densamma kvarstår signalen LÅS vid den logiska 1-nivån under intervallet när nästa puls SAMPL uppträder. Såsom gensvar på detta medför logikkretsen 532 att en signal ÅTERSPÄRRKORRl alstras (återställ spärrningskorrigerare l), varigenom vippkretsen 526 bringas att i sin tur återställa signalen SPÄRR till den logiska O-nivån, varvid spärrningskorrigeringsmoden blir avslutad.

När signalen SPÄRR sjunker till den logiska O-nivån stiger signalen RÄKNA till den logiska l-nivån, varigenom ut- gångssignalen från för-delaren 52 kontinuerligt kopplas till ingången till den programmerbara frekvensdelaren 56. Eftersom emellertid en viss fördröjning förekommer innan frekvens- delarna 36 och 40 börjar räkna kommer den första pulsen KANAL inte att uppträda omedelbart. Följaktligen kommer den sjunkan- de kanten på pulsen R att ligga något framför den stigande kanten på pulsen 4/l UT. Det förefaller med andra ord för faskomparatorn H2 som om lokaloscillatorfrekvensen är något låg. Såsom gensvar på detta alstrar faskomparatorn 42 pulser LÅG, vilka kopplas genom modomkopplaren 48 såsom signaler ø UT, vilka medför att reglerspänningen ökar under en kort tid efter syntesmoden har återinletts. Eftersom det korrige- POOR QUALITY 7903924-4 22 rade spärrningstillståndet var ett lâgnivåspärrningstillstånd blir det säkerställt att systemet inte återgår till ett låg- nivåspärrningstillstånd.

Under det i fig. 6 åskådliggjorda högnivåspärrnings- tillståndet har reglerspänningen drivits och hållits kvar vid en nivå, vid vilken utgångspulserna från lokalosoillatorn 30 dämpas och således inte räknas. Detta är åskådliggjort av det förhållandet att under den positiva halvperioden hos signalen RÄKNA i det första intervallet Pl av spärrningskorrigering kommer mindre än fyra pulser KANAL att alstras och inga pulser 4/l UT att alstras. Följden av detta blir att en förhållande- vis bred puls LÃG alstras, börjande med den negativt riktade kanten på pulsen R och slutande med den positivt riktade kan- ten på pulsen ÅTERDET. Såsom gensvar på denna förhållandevis breda puls LÅG befinner sig signalen LÄS vid den logiska O- -nivån när pulsen SAMPL uppträder.

Under perioden P2 har, tillföljd av verkan hos spärr- ningskorrigeraren 58, frekvensen hos lokaloscillatorsignalen minskats till en punkt där pulserna i lokaloscillatorsignalen har tillräcklig amplitud för att de skall kunna räknas. Vid denna punkt är frekvensen hos lokaloscillatorsignalen för- hållandevis hög, ooh mer än fyra pulser KANAL uppträder under den positiva halvperioden hos signalen RÄKNA. Åtminstone en 4/l UT-puls kommer därför att alstras under signalens RÄKNA pmsitiva halvperiod. Således kommer en förhållandevis bred _puls HÖG att alstras, vilket medför att låsningssignalen be- finner sig vid den logiska O-nivån när pulsen SAMPL uppträder.

Slutligen kommer i perioden P3, då frekvensen hos lokal- oscillatorsignalen avtar, pulsen HÖG att bli så smal att sig- nalen LÅS kommer att befinna sig vid en logisk l-nivå när pulsen SAMPL uppträder. Vid denna punkt avslutas spärrnings- korrigeringen. Det bör observeras att frekvensen hos lokal- oscillatorn härvid är något högre än den korrekta frekvensen.

När spärrningskorrigeringen avslutas, såsom i situa- tionen med lågnivåspärrning, under fördröjningstiden mellan RÄKNA-signalens minskning och SAMPL-pulsen, utför varken den programmerbara frekvensdelaren 36 eller V/U-delaren 40 någon räkning. Till följd av denna fördröjning kommer den sjunkande 7903924-4 o 25 kanten på signalen R att ligga något före signalen 4/l UT, varigenom man erhåller en uppenbar indikering att lokaloscilla- torfrekvensen är alltför låg. Såsom följd av detta kan, när syntesmoden inleds på nytt, reglerspänningen drivas tillbaka mot högnivåspärrningsnivån. För att hindra en andra högnivå- spärrning alstras en positivt riktad signal STÄLLø av en vARkam/ELmR-grina 554 när signalerna ÅTERSPÄRRKORRI och SPÄRRLÅS stiger till den logiska l-nivån. Signalen STÄLLø utnyttjas för att inställa faskomparatorn 42 på så säüzatt den tillfälligt alstrar en förhållandevis bred puls HÖG sedan spärrningskorrigering har avslutats. Såsom följd av detta fortsätter reglerspänningen att drivas lägre under en kort period sedan högnivåspärrníngskorrigeringen har avslutats.

Om spärrningskorrigeringen inte har avslutats på det ovan beskrivna sättet kommer, då nästa puls SPÄRRKL2 upp- träder, en puls ÅTERSPÄRRKORR2 att alstras av VARKEN/ELLER- -grinden 556 och att medföra att spärrningskorrigerings- moden avslutas på sätt som beskrivits ovan.

Logikkretsen 532 ställer två krav som måste uppfyllas i tur och ordning för att signalen ÃTERSPÄRRKORRl skall alstras och således för att spärrningskorrigeringen skall av- slutas. För det första måste en puls SAMPL ha uppträtt sam- tidigt som signalen LÅS befann sig vid en logisk O-nivå och för det andra måste, sedan det första kravet har uppfyllts, en puls SAMPL ha uppträtt då signalen LÅS befann sig vid en logisk l~nivå. Det första villkoret säkerställer att alltför tidig spärrningsåterställning inte inträffar då en spärr- ningskorrigering håller på att inledas. VARKEN/ELLER-grinden 557 avkodar det första kravet och inställer en inställninge- -återställningsvippkrets som består av VARKEN/ELLER-grindar- na 538 och 559 på så sätt att de lagrar denna information.

NAND-grinden 540 och VARKEN/ELLER-grinden 541 avkodar det andra villkoret och alstrar ÅTERSPÄRRKORRl.

I det ovan angivna exemplet återställdes spärrnings- korrigeringen då avstämningsspänningen blev godtyckligt nära den önskade avstämningsspänningen. Det är också möjligt att återställningen kan inträffa då avstämningsspänningen korsar PooR QUALITY 'den tröskel vid vilken lokaloscillato 7903924-4 24 rn 30 börjar arbeta på -delaren 52 börjar räkna lokaloscillator- ätt. Eftersom tidpunkten då nämda - kront i förhållande till spärr- ningskorrigerarens 58 tidsbestämingar kan en RÄKNA-cykel upp- träda, under vilken den programmerbara frekvensdelaren 56 ansatta felaktiga för-delarutgångscykler Denna sammansatta räkning korrekt sätt och för utgångssignalen på korrekt s tröskel korsas inträffar asyn räknar ett antal samm och korrekta för-delarutgångscykler. kan resultera i att signalen LÄS är en logisk l-nivå under pulsen SAMPL, varigenom en alltför tidig signal ÅEERSPÄRRKORRl kan erhållas. Införingen av ett avsiktligt fasfel mellan sig- gnalerna 4/l UT och R, så att avstämningsspänningen bringas att fortsätta att driva i riktning bort från spärrningsnivån och mot den önskade avstämningsspänningen, säkerställer att tröskel- värdesområdet kommer att korsas med god säkerhet och att syste- inte återgår till spärrning.

Det är typiskt i en faslås ger eller ringer d att transientgensvaret hos avstämnings- erie översvängningar över och under d varje på en annan följande över- Om avstämingsspänningströskeln illatorn 30 är tillräckligt änningen är det möjligt att en met t slinga att avstämnings- spänningen självsvän å den inställs till sitt önskade värde, dvs. spänningen består av en s det önskade värdet, varvi svängning har lägre amplitud. för korrekt drift hos lokalosc nära den önskade avstämningssp översvängning, då spänningen inställer sig när svängnings- korrigeringen har återställts, korsar tröskelvärdet och bringar systemet att återgå till spärrningstillstàndet. Ãterställningen av spärrningskorrigeringen med ett avsiktligt fasfel infört na 4/l UT och R så att avstämingsspänningen mellan signaler ngas att driva bort från spärrningsnivån säkerställer att svängningen kommer att ske i riktning atorns 30 felfunktioneringsspännin liga översvängningen är a att sannolikheten att bri den ursprungliga över bort från lokalosoill tröskel, och eftersom den ursprung största kommer detta att innebär rrning blir den minsta möjliga.

GQ _ Q»- den systemet återgår till spä

Claims (11)

1. sw-s., 7903924-4 25 Patentkrav l. Anordning innefattande en källa för en referensfrek- venssignal, reglerbara oscillatororgan för att alstra en sig- nal med en frekvens som är reglerad såsom gensvar på en reglersignal, reglerorgan för att alstra nämnda reglersignal i beroende av storleken och riktningen hos åtminstone den ena av fas- och frekvensavvikelsen mellan nämnda signal med reglerad frekvens och nämnda referensfrekvenssignal, och detektororgan (56) för alstring av en làsningssignal när nämnda avvikelse är mindre än en förutbestämd storlek, var- vid nämnda avvikelse normalt minskas till nämnda förutbestäm- da storlek senast vid slutet av ett förutbestämt tidsintervall efter det att anordningen har bringats i drift, k ä n n e - t e c k n a d av tidsbestämningsorgan (46) för att alstra en tidsbestämningssignal med en varaktighet svarande mot nämnda förutbestämda tidsintervall och korrigeringsorgan (48, 58), till vilka nämnda tidsbestämningsorgan och nämnda detektor- organ är kopplade för att koppla en korrigeringssignal till nämnda reglerbara oscillatororgan vid slutet av nämnda tids- bestämningssignal då nämnda làsningssignal saknas, varvid nämnda korrigeringsorgan inkluderar avkänningsorgan (48) för att detektera riktningen för ändringen hos nämnda reglersignal vid slutet av nämnda tidsbestämningssignal och nämnda korrige- ringssignal har en ändringsriktning motsatt ändringsrikt- ningen hos nämnda reglersignal vid slutet av nämnda tids- bestämningssignal så att nämnda avvikelse blir minskad.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda korrigeringsorgan inledningsvis kopplar nämnda reglersignal till nämnda reglerbara oscillatororgan, kopplar nämnda korrigeringssignal till nämnda reglerbara oscillatororgan när nämnda làsningssignal inte har alstrats vid slutet av nämnda förutbestämda tidsintervall, och pà nytt kopplar nämnda reglersignal till nämnda reglerbara oscillator- organ när nämnda làsningssignal alstras.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda korrigeringsorgan inkluderar organ för att periodiskt upprätta ett förutbestämt fassamband mellan nämnda signal med reglerad frekvens och nämnda referensfrekvenssignal när nämnda korrigeringssignal är kopplad till nämnda regler- PQQR QUALITY' 7903924-4 26 bara osoillatororgan. Ä.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda korrigeringsorgan inkluderar organ för att tillfälligt bringa riktningen hos nämnda reglersignal att vara densamma som riktningen hos nämnda korrigeringssignal när reglersignalen ånyo kopplas till nämnda reglerbara oscil- latororgan sedan nämnda làsningssignal har alstrats.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda detektororgan alstrar nämnda låsningssignal när nämnda avvikelse har en storlek som är mindre än en första förutbestämd storlek när nämnda reglersignal är kopplad till nämnda reglerbara oscillatororgan och alstrar nämnda làsnings- signal när nämnda avvikelse har mindre storlek än en andra förutbestämd storlek som är mindre än nämnda första förutbe- stämda storlek när nämnda korrigeringssignal är kopplad till nämnda reglerbara oscillatororgan.

6. ; Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda korrigeringsorgan ånyo kopplar nämnda korri- geringssignal till nämnda reglerbara oscíllatororgan när nämnda låsningssignal inte har alstrats vid slutet av ett andra förutbestämt tidsintervall efter det förstnämnda förut- bestämda tidsintervallet.

7. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda reglerbara oscillatororgan inkluderar lokal- osoillatororgan för att alstra en lokaloscillatorsignal för avstämning av en mottagare till en radiofrekvensbärvåg som är tilldelad en utvald kanal såsom gensvar på nämnda reglersig- nal, för-delarorgan för att dela frekvensen hos nämnda lokal- oscillatorsignal med åtminstone en förutbestämd faktor, och programmerbara delarorgan för att dela frekvensen hos utgångs- signalen från nämnda för-delarorgan med en programmerbar faktor som är bestämd av nämnda utvalda kanals nummer, varvid nämnda signal med reglerad frekvens är härledd från utgångs- signalen hos nämnda programmerbara delarorgan.

8. - Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda reglerbara oscillatororgan inkluderar blandarorgan för att kombinera nämnda lokaloseillatorsignal med nämnda radiofrekvensbärvåg för alstring av en mellanfrek- venssignal med en informationsbärande bärvåg som är tilldelad Poozziofzailfl '7903924-4 27 en nominell frekvens, diskriminatororgan för alstring av en diskriminatorsignal som representerar frekvensavvikelsen mellan nämnda informationsbärande bärvàg och nämnda nominella frekvens, och modomkopplingsorgan för koppling av nämnda diskriminatorsignal till nämnda lokaloscillatororgan såsom gensvar på nämnda làsningssignal och för koppling av nämnda korrigeringssignal till nämnda reglerbara oscillatororgan när nämnda làsningssignal inte har alstrats vid slutet av nämnda förutbestämda tidsintervall.

9. Anordning enligt krav 8, därav, att nämnda reglerbara oscillatororgan inkluderar in-« gångsorgan som är kopplade till åtminstone ett av nämnda lokaloscillatororgan, nämnda för-delarorgan och nämnda pro- grammerbara delarorgan för att selektivt hindra alstringen k ä n n e t e o k n a d av nämnda signal med reglerad frekvens såsom gensvar på en förutbestämd del av en räknesignal härledd i beroende av nämn- da referensfrekvenssignal, varvid nämnda räknesignal blir alstrad när den ena av nämnda korrigeringssignal resp. nämnda diskriminatorsignal är kopplad till nämnda lokaloscillator- organ, och förskjutningsorgan för att alstra en förskjutnings- signal när nämnda diskriminatorsignal är kopplad till nämnda lokaloscillatororgan när antalet cykler i utgångssignalen från nämnda för-delarorgan som uppträder under nämnda förut- bestämda del i räknesignalen skiljer sig från antalet cykler 1 utgàngssignalen från nämnda för-delarorgan som uppträder under ett korresponderande tidsintervall när nämnda regler- signal är kopplad till nämnda lokaloscillatororgan med ett förutbestämt räknevärde, varvid nämnda reglersignal ànyo blir kopplad till nämnda lokaloscillatororgan såsom gensvar på nämnda förskjutningssignal.

10. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda reglerorgan inkluderar organ för att alstra en felsignal innefattande en serie pulser, varvid varje puls har en polaritet som är bestämd av riktningen hos nämnda av- vikelse och en bredd som är bestämd av storleken hos avvikel- sen, och làgpassfilterorgan för att alstra nämnda reglersignal såsom gensvar på nämnda felsignal, att detektororgan alstrar nämnda làsningssignal när bredden hos nämnda pulser i felsig- nalen är mindre än en förutbestämd bredd, och att nämnda I giaga QUALITY ' , «'_.-'.. 7903924-4 28 korrigeringssignal inkluderar en serie pulser som uppträder med en förutbestämd frekvens, varvid var och en av nämnda pulser har en förutbestämd bredd och en polaritet som är motsatt polaríteten hos pulserna 1 nämnda felsignal, var- jämte nämnda korrigeringssignal kopplas till nämnda làgpass- filterorgan när nämnda làsningssignal inte har alstrats vid slutet av nämnda förutbestämda tidsinterva

ll. ll. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av tidgivningsorgan kopplade till nämnda korrigeringsorgan och nämnda detektororgan för alstring av en tidgivningssig- nal med en varaktighet som svarar mot nämnda förutbestämda tidsintervall. POOR QUALITY. d