SE440319B - Maskin for att stuka en skalle pa ett skaft, serskilt till spik eller skruv - Google Patents

Description

791211159-'2--1 utskjutande delen av skaftet böjes bakåt relativt fram- matningsriktningen, då skaftets ände slår emot en vals.

För att en vals sålunda skall kunna påverka skaftets ände framåt, kräves tillräckligt stor friktionskraft mellan valsen och skaftets ände. Den uppnådda friktionskraften kommer endast att vara tillräcklig då man använder valsar med relativt stor diameter, varvid den kända maskinen blir stor och dyrbar att tillverka. Vidare är organen för uttagning av den färdiga spiken från den kända maskinen icke enkla och driftsäkra. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en maskin av angivet slag där angivna nackdelar är undanröjda.

Detta ändamål uppnås genom att maskinen är utformad såsom anges i bifogade kravs l kännetecknande del. Upp- finningen är baserad på den nya insikten, att vinkeln mel- lan tangenterna för respektive verktyget och valsen vid skaftets beröring med valsen bör vara så liten som möjligt och kan i praktiken nedgå mot 30 vid tillverkning av en van- lig spikskalle. För att detta skall kunna uppnås med känd teknik, vid vilken användes utvändig valsning, måste valsar- nas antal och/eller diameter vara större än vad som i prak- tiken låter sig göra till rimliga kostnader, men genom att uppfinningen är baserad på invändig valsning kan uppnås så små vinklar mellan nämnda tangenter vid valsdiametern som lätt kan realiseras. Den invändiga valsningen medför en ytterligare fördel för ökning av produktionshastigheten genom att flera skaft kan vara anbragta vid sidan av var- andra i axiella plan till det ringformade verktyget, så att skallarna formgives med hjälp av en separat vals. Denna möjlighet att öka produktionshastigheten medges icke vid känd teknik då spikskaftens frammatningshastighet är be- roende av skaftens respektive avstånd från den ringformade matrisens vridningsaxel. Vidare kan det vid nämnda kända teknik endast tillverkas spik av viss bestämd längd, var- emot man med maskinen enligt uppfinningen kan tillverka spik, vars längd icke begränsas av verktygen, då spikens spetsar fritt kan utskjuta utanför verktygets yttre peri- feri. 7901 5-92- 1 3 För att uppnå bästa möjliga materialfördelning i formhålrummet är valsens periferihastighet med fördel något större än skaftens hastighet. Därvid kan man uppnå en fullständigt symmetrisk skalle sedd från ändytan som i gengäld i vissa fall icke riktas tillräckligt vinkel- rätt mot skaftet. Med hjälp av de i krav 2 angivna för- anstaltningarna uppnås såväl en symmetrisk skalle eller ett huvud som att denna intar ett läge vinkelrätt mot skaftet.

Krav 3 anger en föredragen utföringsform för det ringformade verktyget, som företrädesvis kommer att vara försett med i krav 4 nämnda formkäftdelar eller backsegment vilka kan utbytas, varvid maskinen relativt snabbt kan om- ställas för framställning av skallar av annan dimension.

Skaften kan fasthållas med hjälp av i krav 5 angivna mothåll eller med hjälp av i krav 6 angivna föranstaltning- ar.

Med hjälp av i krav 7 angivna föranstaltningar upp- nås på mycket enkelt sätt såväl att skaften kan fasthållas innanför bearbetningsområdet som att det är mycket lätt att införa och uttaga ämnena över en stor del av den utan- för bearbetningsområdet liggande periferin.

Valsarna är normalt anbragta på sätt som närmare anges i krav 8.

Den nämnda hastighetsskillnaden mellan vals och skaft kan exempelvis uppnås på mycket enkelt sätt med hjälp av i krav 9 angivna föranstaltningar, samtidigt med att valsen kan förspännas genom att den tryckes mot verktygets invändiga periferi och bäres av nämnda rullbanor, så att själva valsöverytan precis går fri från formkäftarna.

Vidare är det möjligt att nöja sig med att endast driva antingen valsen eller verktyget, genom att drivkraften överföres via rullbanorna. Då tillräcklig drivkraft icke kan överföras på detta sätt, kan rullbanorna vara försedda med kuggar eller tänder såsom är angivet i krav 10.

Med i krav 11 angivna föranstaltningar uppnås, att formkäftarna blir mycket enkla att tillverka, exempelvis med en konisk öppning. Det har visat sig möjligt att an- *Pooza ovant: 79 91 5,92- 1 passa maskinens parametrar såsom den relativa hastighets- skillnaden mellan vals och verktyg, ingångsvinkeln mellan skaft och vals samt andra parametrar på sådant sätt att man kan uppnå en skalle genom fri formning, dvs. att form- hålrummets öppning definierar skallens undersida men icke dess kant, som bildas genom fri utflytning, delvis på en nivå utanför formkäftarna. Det har även visat sig möjligt att tillverka en D-formad skalle med fri formning, exempel- vis med hjälp av i krav 12 angivna föranstaltningar. Där- vid uppnås att skallens raka kant ligger i huvudsak i linje med spikskaftet, vilket är av betydelse därest spiken skall magasineras till en spikpistol, varvid spikskaften skall befinna sig tätt intill varandra. Detsamma uppnås genom i krav 13 angivna föranstaltningar, som dessutom utesluter möjligheten för en grad utmed skallens raka kant, och där flänsens diameter är så stor, att deformationen av spik- skaftets ände icke fortplantar sig till övergången mellan fläns och formkäft.

Såsom ovan nämnts medför den fria formningen, att huvudets ovansida ligger utanför formkäftarna, varvid val- sens frigång i förhållande till formkäftarna kan göras så stor, att mindre främmande föremål icke kan komma i kläm mellan valsen och formkäftarna. Med hjälp av i krav 14 an- givna föranstaltningar undgås vidare de i krav 9 angivna rullbanorna, så att maskinens bearbetningsomrâde blir opå- verkat av mindre främmande föremål.

Med hjälp av i krav 15 angivna föranstaltningar uppnås en fullständig inneslutning av maskinens drivtrans- mission vid den ena sidan, under det att den andra sidan är fri och medger uttagning av de färdiga ämnena och in- spektion av bearbetningsområdet utan fara för fastkläm- ning av främmande föremål.

Med hjälp av i krav 16 angivna föranstaltningar upp- nås en ytterligare frihetsgrad vid inställning av maskinen.

Med hjälp av den i krav l7 angivna vulsten kan i en och samma arbetsoperation tillverkas både ett skruvhuvud samt en inskärning 3 eller ett spår i detta, varvid inskärning- 7901592-1 ens dimensioner definieras av vulsten.

Uppfinningen skall närmare förklaras genom följande beskrivning av några utföringsformer vilka hänvisar till ritningen.

Fig. l är en principskiss för förklaring av grund- tanken bakom uppfinningen.

Fig. 2 åskådliggör detsamma som fig. l men avser tillverkning av en reducerad skalle.

Fig. 3 och 4 åskådliggör en första utföringsform av maskinen enligt uppfinningen, där fig. 3 åskådliggör ett lodrätt snitt utmed linjen III-III i fig. 4, under det att fig. 4 visar ett snitt betecknat IV-IV i fig. 3.

Fig. 5 och 6 åskådliggör delar av två utförings- former av den ringformade matrisen.

Fig. 7 visar ett snitt genom en andra utföringsform av maskinen enligt uppfinningen.

Fig. 8 visar ett spännorgan för fastspänning av de ämnen som skall förses med en skalle.

Fig. 9 åskådliggör ännu en utföringsform av maskinen enligt uppfinningen.

Fig. 10-12, slutligen, åskådliggör olika utförings- former av formkäftar till maskinen.

Innan några utföringsformer av maskinen enligt upp- finningen beskrives skall med hänvisning till fig. 1 och 2 först förklaras på vilken ny insikt uppfinningen är baserad.

I följande beskrivning kommer att hänvisas till tillverkning av spikskallar, även om maskinen såsom tidigare nämnts, även kan användas för framställning av skallar på exempelvis skruvar eller bultar. Det har visat sig att det faktiskt uppnås en väldefinierad breddning av spikmaterialet, då materialpåverkan är en kombination av snidning, som är väl- känd vid spikframställning, och valsning. För att uppnå fyllning av formhålrummet, kan med fördel åstadkommas en relativ hastighetsskillnad mellan valsen och det verktyg som fasthåller spiken. I fig. l visas en vals l som roterar i pilens Pl riktning, och som är inrättad för samverkan med spikämnen 3, 4 som fasthålles i ett verktyg 2 vilket utför POOR QUALITY 79 9159-2- 1 en translationsrörelse i pilens P2 riktning. Enligt ovan- stående är valsens l periferihastighet sålunda något större än hastigheten för verktygets 2 translationsrörelse.

Det har dessutom visat sig att den relativt lilla ingångsvinkeln för spikämnet har betydelse för en effektiv och väldefinierad breddning av spikmaterialet i det form- hålrum 5 som helt eller delvis bestämmer spikskallens form.

Ingångsvinkeln definieras som vinkeln U i fig. l och är lika med vinkeln mellan tangenten till valsen l i den punkt där den till att börja med slår emot spikämnet 3 och tangenten till verktyget 2 i den punkt där spikämnet 3 fasthålles i verktyget. Vid det visade exemplet är tangenten till verk- tyget 2 parallell med själva verktyget, men definitionen av vinkeln U'i beroende av tangenten till verktyget får be- tydelse senare då verktyget är krökt. Den nämnda ingångs- vinkeln skall i vissa fall vara så liten, att det är prak- tiskt omöjligt på det i fig. l visade sättet genom att val- sens 1 diameter skall vara mycket stor. Enligt uppfinningen utgöres verktyget av en eller flera ringar, inuti vilken eller vilka valsen l roterar, vilket medför, att det kan uppnås mycket små värden för vinkeln U.

Den i det följande först beskrivna utföringsformen av uppfinningen är som exempel inrättad att tillverka spik med reducerad skalle. Spik med reducerad skalle användes huvudsakligen till spikpistoler, där spikarna skall vara magasinerade innan de anbringas i spikpistolcn. Magasine- ringen består i att spikarna lägges i ett plan så tätt mot varandra som möjligt, och det kan därför uppnås en tätare packning, om spikskallarna är reducerade på sådant sätt att spikskaften kan anligga mot varandra över hela spikens längd. Då spikskallen ses ovanifrån motsvarar detta att man avlägsnat en del av en cirkel från spikskallen. I fig. 2 visas i motsvarighet till fig. l en vals 6 och ett verktyg 7, som har formhålrum 8 för reducerade skallar. Vid till- verkning av spik med reducerad skalle skall ingångsvinkeln U göras lite större än vid tillverkning av spik med hel skalle, men den större ingångsvinkeln kan dock fortfarande _. _ _, .._.... ...,..__......-_.._.. 7901592-1 icke realiseras i praktiken genom känd teknik. Då spik- ämnet träffar valsen 6 under den större ingângsvinkeln, böjes spikämnet 9 bakåt såsom visas i fig. 2 och ned mot formhålrummet 8. Vid en senare tidpunkt blir tangentvin- keln V så liten, att friktionen mellan valsen 6 och spik- ämnet 9 medför en begynnande valsning, varefter den kombi- nerade valsnings- och smidningsprocessen resulterar i en spik utan grader och med väldefinierade toleranser, så att den färdiga spiken direkt kan föras till magasinering utan mellanliggande bearbetning. Hittills har man varit tvungen att trumla spikarna i cirka 20 minuter för att av- lägsna graderna, och kända verktyg har hittills erfordrat kontinuerligt och omfattande underhåll för att toleranserna för spik till spikpistoler skall kunna innehållas. Vid maskiner enligt uppfinningen slites icke verktygen nämn- värt, för det första eftersom materialpåverkan är jämn och icke har karaktär av ett slag, och för det andra medför bakåtböjningen av spikämnet, att spikskaftet avlastas från axiellt tryck, varvid undvikes grader från verktyg för fasthållning av spikskaftet mot stor axiell kraft.

I fig. 3 visas ett lodrätt längdsnitt genom en ut- föringsform av maskinen enligt uppfinningen, varvid valsen l0 svarar mot valsen 6 i fig. 2, under det att ringen ll motsvarar verktyget 7 i fig. 2. Ringen ll har en invändig tandning l2, som går axiellt fri från valsens lO sidor, och som står i ingrepp med ett kuggdrev 13 som drives av en motor M. Valsen 10 kan drivas av en särskild motor, eller också kan den medelst nedan beskrivna organ drivas av ringen ll, varvid det inses, att valsens 10 periferihastighet är något större än ringens ll invändiga periferihastighet. Dä denna hastighetsskillnad är optimal för att uppnå en full- komligt symmetrisk skalle, sedd från änden, kan det i be- roende av bl.a. skallens dimension vara lämpligt att skaftets förlängning, som i fig. 3 representeras av linjen L, ligger ett stycke vid sidan av verktygsringens mitt C, varvid det uppnås att den färdiga skallens överyta är väsentligen vin- kelrät mot skaftet. Med den i fig. 3 visade rotationsrikt- PGGR Qï-ÄÉXLlTY ïstmsa-za- 1 riktningen skall skaftet peka åt vänster om mittpunkten C och bildar sålunda med en radie till ringen ll en vinkel av storleksordningen ett par grader.

Den färdiga spikmaskinen innefattar vidare nâgra i sig kända stationer som icke skall beskrivas närmare men som antydes i fig. 3. I stationen 14 utföres sålunda rikt- ning, kombinerad avklippning och spetsframställning samt införing av spikämnet i ringen ll. Spikämnet införes radiellt, vilket medges av de lutande sidorna 15 i hålrummet 16 för upptagning av spik/spikämnen. För överskådlighetens skull visas endast ett hålrum 16 i området omkring valsen 10, vil- ket omräde nedan benämnes bearbetningsområdet, varvid skall förstås att motsvarande hålrum är fördelade utmed hela ringen ll. Den färdiga spiken uttages vid station 17, från vilken den föres vidare till förpackning eller magasinering.

Av fig. 4 som visar ett snitt utmed linjen IV-IV i fig. 3 framgår, att ringen består av två inbördes snedställda verktygsringar llA och llB, som är anbragta vid respektive innerring 18A och l8B i lager som kan bestå av kul- eller rullager, vilkas ytterring 19A resp. 193 är anbragt vid tillhörande bärplattor 20A resp. ZOB, där 20A kan ses i fig. 4 och är styvt anbragt vid ett bottenstycke 21, under det att plattan 20B är vridbart anbragt vid bottenplattan 21, så att plattorna 20A och 20B med tillhörande ringar kan spännas mot varandra med hjälp av bulten 22. valsen 10 är anbragt vid en axel 23 som är roterbart lagrad med hjälp av sfäriska lager 23A och 23B till plattorna 20A resp. 20B.

I fig. 5 visas en del av en av de i fig. 4 visade verktygsringarna llA eller llB. Ringen är anbragt vid till- hörande innerring med hjälp av skruvar, och dess invändiga periferi är utformad som en rullbana 24. Denna rullbana tjänar som bäryta för valsen 10 (se fig. 4) som har rull- banor med överytor 25A resp. 25B för anliggning mot respek- tive rullbanor på ringarna llA och llB. Diametern för vals- rullbanorna 25A och 25B är mindre än diametern av den mittersta delen av valsen 10, vars överyta 25 är inrättad att samverka med spikämnena. Spikämnena fasthålles med hjälp av tvådelade verktyg, som även betecknas formkäftar, 1901592-1 varvid den ena delen 27 av fyra formkäftar visas i fig. 5, under det att den andra, motsvarande delen av dessa verk- tyg är anbragt i den andra verktygsringen i linje med de i fig. 5 visade halvdelarna. Varje verktygsdel 27 definie- rar en halva av ett formhålrum med ett hålrum 16 för upp- tagning av spikämnen som visas vid 9 i figuren, och med en öppning 28. Hålrummet 16 innefattar likaledes en halv kanal 29 med dimensioner som motsvarar den använda spikskaftdimen- sionen, varvid det inses, att ett spikämne kan fasthållas mot axiell rörelse i en av tvâ verktygshalvdelar definierad kanal innanför det tidigare nämnda bearbetningsområdet som sträcker sig på båda sidor ett stycke bort från valsen 10, vilket stycke är beroende av den spetsiga vinkel som verk- tygsringarna llA och llB inbördes bildar, se fig. 4. Det inses sålunda att spikämnena kan införas radiellt vid sta- tionen 14 (fig. 3), varvid verktygshalvdelarna 27 på detta ställe parvis ligger på något avstånd från varandra, under det att spikämnena kommer att effektivt fasthållas mellan sammanförda verktygshalvdelar 27 i det nämnda bearbetnings- området. På motsvarande sätt inses att den färdiga spiken kan uttagas vid den i fig. 3 visade stationen 17, där av- ståndet mellan verktygshalvdelarna 27 är maximalt, så att spiken lätt kan uttagas.

I fig. 5 märkes, att ovansidan av verktygshalvdelarna 27 är anbragt ett stycke (motsvarande avståndet "a" i fig. 5) under rullbanan 24, och då valsens rullbanor 25A eller 258 rullar utan glidning på rullbanan 24 uppnås på grund av skillnaden med avseende på radie en skillnad med avseende på periferihastigheten för valsens 10 ovanyta 26 och verk- tygens 27 ovansida, varvid på enkelt sätt uppnås tidigare nämnda, önskade hastighetsskillnad som bestämmes av av- ståndet "a". Diametern för valsens l0 överyta 26 bestämmes så, att överytan 26 precis går fri från verktygen 27 sam- tidigt med att en förspänningskraft med vilken valsen 10 kan vara påverkad mot spikämnena upptages endast av rullbanorna.

I fig. 4 (och senare på motsvarande sätt fig. 7) kan dennas frigång icke ses, då den är mycket liten. I fig. 5 är verk- tygshalvdelen 27 visad i ett stycke, men då den del som , _.. __..._.__...,........,._..__.__- _ ._.._._.._..__..._... _ .._.,..._. _..........._..~.. -..__ __, _ .--__ POOR QUALITl 1901113592- 1 l0 innefattar öppningen 28 och kanalen 29 skall vara härdad kommer verktygen att företrädesvis vara uppdelade på sätt som framgår av fig. 6 som visar en annan utförings- form av ringarna.

I fig. 6 är nedersta delen 16 av verktyget utformat sammanhängande med ringen 30, till vilken exempelvis med hjälp av skruvar är anbragt hårdmetallstycken 31, vilka är utformade med i fig. 5 visade formhålrum med tillhörande kanal, i vilken spikämnet fasthâlles inom bearbetningsområ- det. I fig. 6 är ringen 30 dessutom försedd med tänder eller kuggar 32 på rullbanan, som därvid är inrättad för ingrepp med motsvarande tänder eller kuggar (icke visade) på valsens rullbanor. Tandningen eller kuggarna är nödvändiga då mellan valsen och ringen skall överföras ett vridmoment av sådan storlek, att den tidigare nämnda friktionskraften mellan de släta rullbanorna icke är tillräcklig.

Vid den ovan beskrivna utföringsformen av maskinen enligt uppfinningen visas endast två ringar för upptagning av spik- eller skruvskaft i ett enda radiellt plan. Produk- tionshastigheten kan emellertid ökas genom att man anbringar tre eller flera ringar vid sidan av varandra, så att en enda vals som sträcker sig genom alla ringarna kan forma skallar på ett antal skaft som befinner sig i axialplan till ringarna. Skaften kommer därvid även att kunna fast- hållas genom att ringarna snedställes inbördes, men vid an- vändning av ett större antal ringar kan det vara lämpligt att använda andra organ för att fasthålla skaften i bearbet- ningsområdet, vilket nedan skall beskrivas med hänvisning till fig. 7.

I fig. 7 visas tre ringar 33, 34, 35, som i likhet med den tidigare beskrivna utföringsformen är anbragt till respektive innerring till lager vilka för överskådlighets skull icke är visade på ritningen, då en fackman utan vidare kan tillfoga dessa maskinelement eller -delar. De visade maskinelementen fasthåller dessutom en vals 36 som har två rullbanor 37, 38 för samverkan med skaft 39, 40 som fast- hålles i vardera ett tvådelat verktyg 41, 42 resp. 43, 44. 7901592-1 ll I linje med skaften 39, 40 finnes rullbanor 37, 38 försedda med en runtomgående vulst 45, 46 som i samverkan med motsva- rande urtag 45A, 46A i verktygen bildar ett spår i skallen på skaften 39, 40, som sålunda kan vara skruvskaft med till- hörande skallar. Valsen 36 har dessutom rullbanor 47, 48, 49 som ligger an mot tillhörande rullbanor på ringarna 33, 34, 35 såsom förklarats i anslutning till fig. 4, varvid det inses att rullbanorna antingen kan vara utformade såsom visas i fig. 5 eller i fig. 6. Den mellersta ringen 34 be- höver icke vara driven av valsen genom att den drivcs med runt av tillhörande verktyg, som innanför bearbetningsområ- det delvis omsluter skruvämnen, vilka sålunda tjänar som medbringare. Alternativt kan ringarna vid samtliga beskrivna utföringsformer vara försedda med ett antal medbringartappar (icke visade) som med inbördes periferiavstånd sträcker sig axiellt genom ringarna för överföring av vridmoment mellan dessa.

Av fig. 7 framgår att verktygshalvdelarna 4l och 44 sträcker sig genom tillhörande hål i respektive ringar 33 resp. 35 och utskjuter ett stycke utanför dessas plana yttersidor. Utsprånget på dessa verktygshalvdelar är inrättat för samverkan med respektive organ 50 och 51 som ligger i linje, varför endast organet 51 skall beskrivas närmare i an- slutning till fig. 8. Nämnda organ är inrättade att utöva ett kraftigt tryck mot verktygshalvdelarna 41 och 44 inom det ovan definierade bearbetningsområdet, där båda skaften 39 och 40 samt övriga skaft som befinner sig inom bearbet- ningsområdet fasthålles mot axiell rörelse under samverkan med valsen.

Såsom nämnts visar fig. 8 det ena fasthållningsorganet 51 sett ovanifrån i fig. 7. Fasthållningsorganet innefattar tvâ, företrädesvis drivna kedjehjul 52, 53 omkring vilka löper en kedja som består av ett antal parallellt med hjulens 52 och 53 rotationsaxlar anbragta roterbara rullar 54 som är inbördes förenade med hjälp av profilplattor 55 vilka även synes i fig. 7. Mellan kedjehjulen 52 och 53 finnes en ledad klots 56 som påverkas av en förutbestämd förspännings- PQGR QUE-ELITY f$Û159f2-*r1 12 kraft i riktning mot kedjan och som för samverkan med kedjan har en företrädesvis vid ändarna krökt ledbana 57, som definierar bearbetningsområdets utsträckning.

Genom att fasthâllningsorganet S0 är utformat på samma sätt som fasthâllningsorganet 51 inses att innanför bear- betningsområdet kan uppnås ett tillräckligt tryck mot verktygen för fasthållning av skaften, under det att dessa utanför bearbetningsområdet ligger så löst i verktygen att de kan införas i och uttagas ur dessa.

Skaften kan alternativt fasthållas mot längdrörelsc bort från valsen med hjälp av en larvfotmekanism av det slag som visas i fig. 8, genom att i bearbetningsområdet är anbragt en sådan mekanism utanför den av skaftens ändar som är motsatt skallen. I detta fall skulle verktyget en- dast vara inrättat för att styra skaften och definiera skallens form.

Fig. 9 visar några lämpliga arrangemang för en annan utföringsform av maskinen enligt uppfinningen. Fig. 9 är ett snitt genom maskinen motsvarande det som visas i fig. 4 för den tidigare beskrivna utföringsformen. De båda stora lagrens ytterringar 60, 61 är såsom tidigare förklarats an- bragta vid maskinens sidostycken 62 resp. 63, exempelvis med hjälp av på ritningen antydda skruvar. Lagrens inner- ringar 64, 65 går fria från sidostyckena 62, 63 och inner- ringen 64 är försedd med en invändig tandning 66 som står i ingrepp med ett tanddrev 67 vilket drives av en icke visad drivmotor. Innerringarna uppbär var sin halvdel 68 och 69 av ett antal-tvådelade verktyg som senare skall be- skrivas i anslutning till fig. 10-12. En axel 70 är styvt förenad med en vals 7l som drives runt med hjälp av ett likaledes till axeln 70 fast anbragt tandhjul 72 som står i ingrepp med tandningen 66. Tandhjulets 72 delningscirkel- diameter är mindre än valsens 71 diameter, så att valsens 7l periferihastighet är något större än den med valsen samverkande änden av spikämnena 73. I Den i fig. 9 visade utföringsformen är vidare för- sedd med en avskärmningsplatta 74 som slutar väsentligen 79o1s92-1 13 tätt intill ringens 64 invändiga periferi och som kan vara anbragt med hjälp av stödben till sidoplattan 62 såsom visas vid 75. Det skall sålunda märkas att hela maskinens krafttransmission befinner sig bakom skärmplattan 74, så att främmande ämnen icke kan komma i kläm mellan tänderna.

I gengäld kan maskinen utan risk vara tillgänglig från andra sidan genom en öppning 76 i sidostycket 63 så att maskinen kan inspekteras och så att de färdiga spikarna kan uttas med hjälp av den schematiskt visade avgivnings- stationen 77. ' Verktygshalvdelarna eller formkäftarna 68, 69 visas i större skala i fig. 10 där de betecknas 68a och 69a. Mel- lan formkäftarna visas en spik med rund skalle 78 som är formgiven genom samverkan med valsen, av vilken ett stycke 7la visas. I förhållande till de tidigare beskrivna form- käftarna är det för formkäftarna 68a och 69a karaktäristiska att formhålrummet mellan käftarna förutom att omfatta en kanal för att fasthålla spikämnet definierar en mot valsen 7la vänd öppning med koniska sidoytor. Formkäftarna 68a, 69a definierar med andra ord icke spikskallens kant som i stället bildas genom fri utflytning, delvis på en nivå utanför formkäftarna, varvid uppnås större frigång mellan formkäftarna och valsen. Detta kännetecken medför i för- bindelse med avskärmningsplattan 74 i fig. 9 att mindre främmande föremål icke kommer att kunna komma i kläm i maskinen. öppningen i formkäftarna 68a, 69a som definierar skallens 78 lutande undersida behöver icke med nödvändig- het ha konisk form utan kan ha annan form, som exempelvis svarar mot undersidan av en spik med fyrkantig skalle.

Det avgörande är såsom nämnts att spikskallens kant bildas genom fri formning, vilket är möjligt genom korrekt inställ- ning av maskinens olika parametrar, där exempelvis friktions- koefficienten mellan valsen 7la och spikskallen 78 har be- tydelse. Denna parameter kan varieras genom att man förser valsens överyta med ett frikterande mönster, som upptill är skisserat på valsen 71 i fig. 9. Företrädesvis är formkäftar- na dessutom inrättade så att spikskaftet intar det av linjen ä: CT T TW: 7Å9flf1šš92-1 14 L i fig. 3 visade läget.

Den ovan beskrivna fria formningen kan även använ- das för tillverkning av reducerade spikskallar, exempelvis med hjälp av i fig. ll visade formkäftar 78, 79. öppningen- i formkäften 79 definierar endast spikskallens 80 undersida, så att spikskallens krökta kant åstadkommes genom fri form- ning. Spikskallens raka kant bestäms av att formkäften 78 har en plan yta 82 som åtminstone sträcker sig från spik- skallens underkant ett stycke upp mot valsens plana sido- yta, av vilken en del 81 visas. Det inses att då man använ- der i fig. ll visade formkäftar kommer spikskallen att inta ett läge med 900 vridning i förhållande till läget för spik- skallen i de i fig. 5 och 6 visade verktygen.

Det har redan tidigare förklarats att en grad icke önskas utmed den reducerade spikskallens raka kant. En sådan grad skulle kunna uppstå vid de i fig. ll visade verktygen då dessa blir slitna, men undvikes helt med hjälp av de i fig. l2 visade verktygen. Formkäften 79a är utformad på samma sätt som formkäften 79 men formkäften 78a är försänkt så att den nätt och jämnt går fri för en fläns 83 på valsen 8la. Den mellan valsens 8la överyta och flänsen 83 befint- liga ringformade radiella ytan 84 tjänstgör sålunda som en del av formgivningsverktyget, så att möjlighet till bild- ning av nämnda grad är utesluten. Det har visat sig att de- formationen av spikmaterialet vid formning av skallen icke utbreder sig långt ned i spikskaftet, och det är därför i praktiken möjligt att ha ett litet spelrum mellan flänsen 83 och formkäften 78a utan fara för att det bildas en grad på detta ställe.

Sammanfattningsvis medför maskinen enligt uppfinning- en sålunda flera fördelar, av vilka flera redan har nämnts.

Maskinen har vidare lägre effektförbrukning, eftersom någon effekt icke förloras vid acceleration i förbindelse med translationsrörelser. Detta förhållande medför dessutom lägre bullernivå, litet slitage och lång livslängd. Produk- tionshastigheten kommer att väsentligt kunna ökas i för- hållande till känd teknik varvid särskilt skall betonas att 7901592-1 15 det till följd av den invändiga rullningen kan uppnås optimala bearbetninqsförhållanden som icke endast medger stor produktionshastighet men som också tillåter snävare toleranser och medför mindre bildning av grader.

“Poon oUALIT-ï

Claims (17)

79 01592-1 16 Patentkrav

1. Maskin för att stuka en skalle på ett skaft, särskilt till spik eller skruv, vilken maskin har åtminstone en dri- ven vals (10; 71) för påverkan av en ände av ett i ett ring- format, roterande verktyg fasthållet skaft, k ä n n e- t e c k n a d av att verktyget (11; 64, 68, 65, 69) uppvisar med ömsesidigt avstånd i perifeririktningen anordnade form- käftar eller backar (11A, 11B; 68, 69), som håller skaftet (9; 73) i området för verktygets inre periferi utmed en del av detta, och att valsen (10; 71) för att stuka skallar på de i formkäftarna (11A, 11B; 68, 69) hållna skaften är an- ordnad excentriskt relativt verktygets inre periferi och radiellt innanför denna.

2. Maskin enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att varje skaft (9; 73) bildar en liten vinkel med en linje (L) genom verktygets centrum (C) och genom den mot nämnda centrum vända änden av skaftet, så att skaftet ligger i förhållande till sin rotationsriktning före nämnda linje.

3. Maskin enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att verktyget innefattar två eller flera lika, vid sidan av varandra anbragta ringar (18A, 18B; 64, 65) med ett antal hålrum, som parvis är inrättade att uppta ett skaft, och att hållarorgan är anordnade, vilka håller skaften mot rörelse i längdriktningen, då respektive hålrum befinner sig innanför ett bearbetningsområde, i vilket skaften (9; 73) bearbetas av valsen (10; 71).

4. Maskin enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att- hâlrummen är utbildade i formkäftdelar eller backsegment (27), som är utbytbart anbragta i ringarnas mot varandra vända sido- ytor.

5. Maskin enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att organen för att fasthâlla skaften (39, 40) innefattar ett fram till ringens (33, 35) yttre periferi anbragt mothåll för påverkan av skaften i bearbetningsomrâdet. 79015 92-1 17

6. Maskin enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone en del av varje formkäft (41, 44) sträcker sig i huvudsak axiellt relativt ringens (33, 34, 35) rota- tionsaxel genom en ursparing i tillhörande ring ett stycke utanför dess utåtvända sidoyta för samverkan med på mot- satt sida av ringarna anordnade mothåll (55).

7. Maskin enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att ringarna (18A, 18B; 64, 65) är så roterbart anbragta, att deras respektive ringplan, som förlöper vinkelrätt mot tillhörande rotationsaxel, divergerar utåt från bearbet- ningsområdet.

8. Maskin enligt något av krav 3-7, k ä n n e t e c k- n a d av att valsarnas rotationsaxlar anger medelriktningen för rinqarnas rotationsaxlar.

9. Maskin enligt något av krav 3-8, k ä n n e t e c k- n a d av att varje ring har en mot tillhörande rotations- axel vänd rullbana (24) som är inrättad att anligga mot en motsvarande avrullningsyta (25A, 25B) på valsen (10), och att diametern för rullbanan är mindre än diametern för den valsöveryta (26) som samverkar med skaften, varvid valsöver- ytan (27) uppvisar ett spel i förhållande till formkäftarna (27) .

10. Maskin enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att rullbanorna (32) och avrullningsöverytan är försedda med tänder eller kuggar för inbördes ingrepp.

11. Maskin enligt krav 3-8, k ä n n e t e c k n a d av att varje hâlrum består av en för upptagning av en del av ett skaft tjänande kanal (29), som vid sin mot det ring- formade verktygets centrum vända ände övergår i en likfor- migt växande öppning (fig. 10).

12. Maskin enligt krav 11 för tillverkning av spik med reducerad skalle med formen av ett D, vars raka sida ligger i linje med skaftet, k ä n n e t e c k n a d av att den ena formkäften har en mot den andra formkäften vänd yta (82), vars plan tangerar kanalväggen i förstnämnda form- käft, och som sträcker sig in mot det ringformade verktygets centrum för anliggning mot den ena av valsens plana sidoytor (rig. 11). 'šnon Qfsziiïfrr 759fl1l5-9ïí2- '1 18

13. Maskin enligt krav 11 inrättad för tillverkning av spik med reducerad skalle med formen av ett D, vars plana sida ligger i linje med skaftet, k ä n n e t e c k n a d av att valsen (81A) har en runtomgående fläns (83) som sträcker sig ut från valsöverytan, så att det bildas en radiell yta (84), vars plan tangerar kanalväggen i den ena formkäften (78A), vilken är så försänkt att den uppvisar ett spel relativt flänsens (83) yttre omkrets (fig. 12).

14. Maskin enligt något av krav 11-13, varvid valsen är anbragt på en axel, k ä n n e t e c k n a d av att på val- sens (71) ena eller båda sidor är fast anbragt ett tand- eller kugghjul (72) för axeln för samverkan med invändiga tänder (66) eller kuggar i en av de nämnda ringarna (64), varvid tandhjulens delningscirkeldiameter är mindre än diametern för den mot skaften (73) vända valsöverytan.

15. Maskin enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att det finnes ett enda tand- eller kugghjul (72) för sam- verkan med inre kuggar (66) i den ena av ringarna (64), vilka kuggar dessutom står i ingrepp med ett kuggdrev (67) som drives av en motor, varvid mellan valsen (71) och nämnda ring (64) finnes en skärmplatta (74) som är anbragt i huvud- sak tätt intill ringens invändiga periferi.

16. Maskin enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av att valsens med skaften samverkande över- yta är försedd med ett friktionsökande mönster.

17. Maskin enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av att valsens med skaften samverkande peri- feri har en runtomgående vulst (45, 46).