SE429129B - Forfarande for deodorisering av slam - Google Patents

Description

7813276-8 Det anaeroba, biokemiska bakterieaktivitetsförloppet betecknas som "sur jäsning" och utgör en process, som är mycket oönskad inom avloppsvattentekniken och speciellt vid slambehandlingen.

Vid denna process avspjälkas det för bakterieandningen erfor- derliga syret ur syrehaltiga föreningar, eventuellt även ur vattenmolekylerna, varvid gaser såsom koldioxid (C02), väte (H2), svavelväte (H28) och små mängder metan (CH4) bildas.

Genom bakterieaktiviteten bildas dessutom andra oangenämt och illaluktande svavel- och kvävehaltiga luktämnen, såsom exempel- vis merkaptaner, tioetrar eller ammoniak. Den bakteriella spjälk- ningen av i avloppsslammet ingående fetter medför bildning av organiska syror, såsom ättiksyra och smörsyra, varvid pH-värdet för det ursprungligen neutrala slammet redan efter mycket kort tid övergår till det svagt sura området. r Vid slambehandlingen och -förstöringen, vare sig det är fråga om lagring inom jordbruket, förtjockning medelst förtjockare, avvattning genom centrifugering eller termisk (torkning, för- bränning) eller kemisk behandling, måste avloppsslammet sättas i rörelse, cirkuleras eller transporteras med hjälp av pumpar eller andra aggregat.

Framförallt vid dessa nödvändiga slambehandlingar sker en stark utveckling av de ovannämnda illaluktande och delvis giftiga luktämnena, vilket utgör en stor belastning och hälsorisk för driftpersonalen såväl som för närboende till reningsanläggningar.

Under det att å ena sidan den okontrollerade anaeroba slam- rötningen i form av sur jäsning i slamuppsamlingsanläggningarna för försedimentering och förtjockningsbehållaren (förförtjockaren) är ytterst oönskad, utnyttjar man å andra sidan medvetet den kontrollerade mikrobiella sönderdelningen av de organiska ämnena i avloppsslammet vid den så kallade alkaliska slamrötningen 7 och till och med befrämjar denna genom en optimal pH- och tempera- turreglering.

Vid detta förlopp överföres det organiska materialet med hjälp . av vissa bakteriegrupper till metan (metanrötning). 7813276-8 Då slamförstöringen vid t.ex. kommunala reningsanläggningar för närvarande i nästan samtliga fall sker enligt metanrötnings- förfarandet, är det just därför i många fall nödvändigt att inte avdöda mikroorganismerna i slammet och att sålunda inte sterilisera slammet utan att endast i största möjliga utsträck- ning hämma deras levnadsbetingelser i reningsanläggnings- omrâdet, där avloppsslammet upparbetas, speciellt vid öppna system.

Om slammet däremot inte skall rötas, såsom exempelvis vid lagring i depåer, vid transport eller spridning inom jordbruket, kan en nästan fullständig avdödning av alla bakterier ske, då en deodorisering endast önskas för en viss tidsperiod, nämligen för tiden för vidarebearbetningen.

Exempelvis beskrives för utvinning av ett avloppsslam, som lämpar sig för behandling av åkrar, en kombinerad behandling av detta slam med värme och kloravspjälkande medel som avdödar samtliga bakterier (jfr. DT-OS 2 460 286).

Ett sådant slam kan emellertid inte längre underkastas rötnings- behandling.

Det ansågs därför vara väsentligt för tekniken att åstadkomma ett förfarande, enligt vilket man uppnår en fullt tillräcklig deodorisering utan att man samtidigt åstadkommer en fullständig avdödning av bakterierna.

Man har nu funnit att detta mål kan uppnås, om slam, speciellt avloppsslam från kommunala reningsanläggningar, vilka på grund av lätt sönderdelbart organiskt material under anaeroba beting- elser framkallar starkt illaluktande och delvis toxisk emission, deodoriseras praktiskt taget kvantitativt, speciellt under bevarande av biomassan, genom att avloppsslammet behandlas vid 5-40°C med alkali- eller alkaliska jordartsmetallkloriter. 7813276-8 4 Föredragna behandlingstemperaturer är från 5° till 25°C.

Föreningarna som avger aktivt syre användes företrädesvis vid ett pH-värde för slammet av 5,0-6,8 resp. 7,0. pH-värden över 7 kan visserligen användas för en behandling, men deodoriseringen sker i detta fall avsevärt långsammare, samtidigt som i allmänhet även större mängder oxidationsmedel erfordras.

Deodoriseringen är även möjlig vid lägre pH-värden än 5,0 - i princip kan vilka som helst andra sura pH-värden inställas med mineralsyror - man måste dock vid lägre pH-värden räkna med risk för korrosion av apparatur och aggregat.

För eventuell inställning av ett för slambehandlingen och deodoriseringen gynnsamt pH-värde lämpar sig alla mineral- syror, såvida de inte förstöres genom medlen enligt uppfin- ningen, såsom saltsyra och svavelsyra, samt eventuellt fosfor- syra eller salpetersyra.

Företrädesvis kan saltsyra eller även svavelsyra användas såsom vattenlösningar under cirkulation eller omrörning.

Enklast användes de i inom handeln förekommande lätt tillgäng- liga koncentrationer, dvs. för saltsyra företrädesvis 15-36 viktprocent resp. 15-96 viktprocent för svavelsyra.

Föredragna föreningar som utvecklar aktivt syre är natrium-, kalium- eller kalciumklorit; speciellt föredraget är natrium- klorit och detta i form av dess vattenhaltiga inom handeln förekommande lösningar. Även torr, 80 vikt-%ig natriumklorit kan emellertid användas, och lösningar av godtycklig koncentration kan framställas därav.

Som bekant verkar kloriter i motsats till klor eller hypoklori- 7813276-8 ter inte klorerande utan via syre in statu nascendi oxiderande och hämmande på bakterieaktiviteten.

En stor fördel med förfarandet enligt uppfinningen är att genom användning av medlen enligt uppfinningen i motsats till aktiv-klorhaltiga medel, såsom klor eller hypoklorit, undvikes bildning av starkt luktintensiva, toxiska, klorerade organiska föreningar, t.ex. i närvaro av fenoler (klorfenolbildning), aminer eller liknande.

En ytterligare fördel ligger dessutom däri att det i motsats till klor-avspjälkande föreningar i närvaro av ammoniak eller ammoniak bildande föreningar inte kan bildas explosiv kväve- triklorid.

Genom användningen av alkali- eller alkaliska jordartsmetall- kloriter enligt uppfinningen elimineras kemiskt oxidativt den redan i slammet bildade dåliga lukten.

Deodoriseringsförfarandet sker därvid snabbt och kvantitativt och långa reaktionstider, såsom t.ex. en eller flera timmar, eller högre reaktionstemperaturer är därvid praktiskt taget inte erforderliga.

Förfarandet skall helst, såsom ovan nämnts, genomföras vid 5-2s°c.

Den erforderliga mängden klorit eller andra föreningar med aktivt syre beror pâ arten och mängden av det slam, som skall behandlas.

Avloppsslam, som avdrages och upparbetas relativt färskt, fordrar inte en lika stor mängd oxidationskemikalier och är lättare att deodorisera än relativt gammalt och därmed kraftigt rötangripet slam.

Vid praktiska försök har man som riktvärde satt en användnings- mängd av 50-70 kg av den ca 24 vikt-%iga natriumkloritlösningen 7813276-s per 100 m3 avloppsslam. Med de enligt uppfinningen använda mängderna kloritlösning kan den biologiska sönderdelningen av slammet genom tillsats av oxidationsmedlet i en eller flera portioner förhindras för den tidsperiod som erfordras för slam- behandlingen och slamförstöringen.

Mängderna av övriga aktivt syre-utvecklande föreningar bestäm- mes lämpligen vid varje tillfälle först genom handförsök.

En avdödning av mikroorganismerna är principiellt möjlig, men kräver större mängder.

Förutom allt vanligt kommunalt avloppsslam kan även industri- slam, t.ex. från pappersbruk, textil- och kemifiberfabriker, sockerfabriker, bryggerier, mejerier, anstalter för tillvara- tagande av djurkroppar eller djurmjölfabriker, effektivt deo- doriseras med kemikalier som avger aktivt syre.

Förfarandet kan genomföras kontinuerligt eller diskontinuer- ligt i sedvanliga slamstapelbehållare och slamförtjockare eller även på andra sätt, som användes för ifrågavarande upparbetning i en reningsanläggning. Även varje annan reaktor kan användas, som garanterar en tillräcklig genomblandning, antingen genom rörlig eller fast inbyggnad, genom användning av tryckluft eller genom cirkulation medelst slampumpar.

Det tekniska och förfarandetekniska framsteget som uppnås med förfarandet enligt uppfinningen ligger i den enkla och problem- fria användningen och genomförandet av förfarandet, speciellt genom den direkta användningen av aktivt syre-utvecklande alkali- eller alkaliska jordartsmetallkloriter samt utnyttjan- det av de på ort och ställe förefintliga anrodningarna för slambehandling och slamförstöring (värmeväxlare, såsom t.ex. vid förfarandet enligt DT-OS 2-460 286, är överflödiga).

Detta betyåer i praktiken att anordningar för framställning och utvinning av oxidationskemikalier på platsen i allmänhet inte är erforderliga, eftersom speciellt vid den rekommenderade 7813276 - 8 användningen av natriumkloritlösningar lätt hanterbara, stabila, i handeln förekommande lösningar användes, som i motsats till exempelvis klorgas eller hypoklorit inte ger någon gasbildning eller sönderdelning i form av giftiga gaser, eller vid hante- ringen erfordrar speciella säkerhetsåtgärder.

En ytterligare viktig fördel med förfarandet enligt uppfinningen är att för användning av de kemikalier enligt uppfinningen, *som avger aktivt syre, företrädesvis vid användning av natrium- kloritlösningar, erfordras inga ombyggnader eller andra bygg- nadstekniska ätgärder i reningsverket, utan behandlingen kan ske i de förefintliga slamsamlingsbehållarna, t.ex. vanliga slamförtjockare och liknande.

Tillblandningen av alkali- eller de alkaliska jordartsmetall- kloriterna som avger aktivt syre sker i lösning på mycket enkelt sätt, antingen direkt i slamsamlingsbehållaren, som fyl- les via en hand- resp. enkel doseringspump - härvid räcker en genomblandning av slammet medelst cirkulationspumpar eller tryckluft - eller tillförseln av kemikalierna sker med hjälp av en doseringspump i slamledningen till förtjockaren, resp. eventuellt i sugledningen hos slamtransportpumparna. En ytter- ligare genomblandning bortfaller härvid. I idealfallet kan en mängdproportionell reglering av slammängden och den aktivt syre utvecklande föreningen ske, vilket utgör ett mycket ekonomiskt förfarandesätt.

I motsats till kända, mycket energikrävande förfaranden för slamhygienisering, varvid det bildade slammet delvis upphettas till högre temperatur (jfr. t.ex. DT-OS 2 460 286), arbetar man vid förfarandet enligt uppfinningen inom det temperaturområde vari slammet, som skall behandlas, bildas, nämligen i regel mellan 50 och 25oC. Högre temperaturer än 25°C kan även använ- das för behandlingen, men av energiekonomiska skäl undviker man i allmänhet högre temperatur.

En ytterligare fördel med förfarandet enligt uppfinningen är att slamtätheten (% TS) inte spelar någon roll för behandlingen . _.-. .._..._:._:_... , ,._.__..._.___. . ___:_.:__:... ..__......_._ i7813276-8 med de syreavgivande alkali- eller alkaliska jordartsmetall- kloritlösningarna, om avlopps- och industrislammet i tillräck- lig grad kan cirkuleras resp. blandas medelst vanliga slam- pumpar, tryckluft eller andra sedvanliga omrörningsaggregat eller -anordningar. Sedvanligt avloppsslam bildas i området omkring 3 % TS, under det att industriellt slam ofta bildas i området mellan 2 och 12 % TS, så att en direkt behandling utan särskilda anordningar och utan ytterligare energiförbruk- ning möjliggöres. I Högre slamtäthet än l2 % TS kan likaså mycket väl deodoriseras, varvid eventuellt speciella inblandare eller tjockämnespumpar användes.

Behandlingstiden för elimineringen av skadliga gaser och röt- gaser är bl.a. beroende på slamsort, slamålder samt behand- lingens målsättning.

Ett undanröjande av lukten med övergående hämning av jäsnings- processen vid de nämnda riktvärdena för användningsmängderna sker redan efter 5-20 minuter.

Vid de angivna riktvärdena för användningsmängd och tid för inverkan uppnås en deodoriseringstidrymd, som är tillräcklig for normal vidarebehandling av det deodoriserade avloppsslammet. ökas riktvärdena för de använda mängderna, förlänges effekten av deodoriseringen av avloppsslammet på motsvarande sätt.

Om det skulle vara nödvändigt av reningstekniska skäl, t.ex. pumpbortfall eller allmänt energibortfall, att lagra det deo- doriserade avloppsslammet längre än normalt, kan utan skador på slammet periodiskt ytterligare mängder av tillsatsämnena enligt uppfinningen tillsättas.

För sådana behandlingar är lokala föreskrifter och målsättningen av avgörande betydelse. '7813276-8 Viktigt i praktiken är ytterligare det faktum att genom an- vändning av företrädesvis natriumkloritlösningar vid upprätt- hållandet av riktvärdena för de använda mängderna praktiskt taget ingen pH-förskjutning sker i slammet.

Genom användningen av de tidigare omnämnda föreningarna som avger aktivt syre för eliminering och hämning av lukt, t.ex. vid förfaranden för upparbetning av avlopps- och industri- slam, uppfylles kravet på miljövänliga kemikalier på ett utom- ordentligt sätt.

Vid eliminering och hämning av lukt med t.ex. alkalikloriter kvarblir i slammet såsom återstod endast ringa mängder av t.ex. koksalt i mg-mängder, då t.ex. natriumklorit vid reak- tion ger oskadligt koksalt.

De aktivt syre-innehållande alkali- och alkaliska jordarts- metallkloriterna är bruksfärdiga och direkt användbara och innehåller i lösning inte några hälsofarliga gaser, och inte heller frigöres vid deras användning några skadliga gaser.

Med alkali- eller de alkaliska jordartsmetallkloriterna ned- brytes luktbärarna i slammet kemisk-oxidativt, dvs. omvandlas till luktneutrala oskadliga ämnen. Eftersom lukterna oxideras redan i slammet, medför detta att knappast några luktämnen kan emittera. Samtidigt hämmas den bakteriella jäsningsproces- sen under önskad tid genom motsvarande tillsatser. Den kemiska oxidationen av lukten under samtidig hämning av den bakteriel- la sönderdelningen av slammet utgör jämfört med andra till- satsämnen, som exempelvis endast verkar övertäckande under kort tid, en helt avgörande fördel.

Anaeroba jäsningsprocesser i slammet såsom huvudorsak till dålig och toxisk lukt kan inte förhindras genom sådana lukt- övertäckande kemikalier (jfr. t.ex. DT-OS 2 531 496).

I praktiken är det av stor betydelse att användningen av '7813276-8 10 föreningar som avger aktivt syre, företrädesvis natriumklorit, inte medför några olägliga effekter, t.ex. på förloppet vid den så kallade alkaliska slamrötningen (metanrötning). vvid detta förfarande för vidare slamupparbetning, som ännu mestadels användes i reningsanläggningarna, nedbrytes de organiska smutsämnena i slammet (olösliga fetter, kolhydrater, äggviteämnen) ytterligare bakteriellt. Praktiska.försök i re- ningsanläggningar har visat att vid riktvärdena för natrium- kloritlösningar åstadkommes förutom den önskade effekten av lukteliminering och lukthämning under tiden för slamtranspor- ten i rötningstornet åter den fulla bakterieaktiviteten, som är nödvändig för mikrobiell nedbrytning.

Framställning av de aktivt syresavgivande kloriterna erfor- dras normalt inte på platsen, då vid förfarandet enligt upp- finningen i handeln förekommande, lätt hanterbara transport- behållare för ifrågavarande kemikalier kan användas.

Genom att bygga en lagringsanläggning för deodoriseringsmed- let, spciellt vid användning av natriumkloritlösningar, kan man uppnå mycket gynnsamma slambehandlingskostnader, då man bl.a. medelst den inbyggda doseringspumpen kan dosera konkreta, mängdanpassade tillsatser, beräknat på slammet som skall be- handlas.

, Det tekniska framsteget med förfarandet enligt uppfinningen ligger dels i möjligheten att fullständigt deodorisera slam för dess vidarebearbetning, men att även, om så erfordras, bibehålla det tillräckligt aktivt för en metanrötning.

Naturligtvis kan på detta sätt behandlat slam även deponeras efter sedvanlig klorkalktillsats. Även andra kända behandlingssätt, såsom förbränning eller kompostering, kan ifrågakomma efter deodoriseringen enligt upp- finningen. '7813276-8 ll I praktiken sker en tillräcklig deodorisering efter det att medlen som avspjälkar aktivt syre tillsatts en gång.

Uppfinningen åskâdliggöres närmare medelst följande exempel . o vari temperaturen avser C.

Bedömningen av behandlat och obehandlat slam skedde därvid huvud- sakligen genom sensoriska luktprovningar, som företogs av flera testpersoner. Luktprovningarna skedde i tidsintervall under nâgra dagar. Vidare utfördes kvalitativa överskottsmätningar, ifråga om natriumkloritlösningar på NaClO2, på de behandlade proven.

De laboratoriemässiga, halvtekniska och tekniska försöken genom- fördes i kommunala reningsanläggningar, dvs. under praktiska betingelser.

Exempel l.

Färskt avloppsslam från en kommunal reningsanläggning i lukt- neutrala 10 l-plasthinkar försattes med ökande mängder natrium~ klorit, varvid tillsatsmängder av 30, 50, 70, 100 och 120 kg av den ca 24 vikt-%iga natriumkloritlösningen per 100 m3 slam användes. Deodoriseringsmedlet tillsattes endast en gäng.

Parametrarna för utgångsslammet var följande: pH-värde 6,1; torrsubstanshalt 6,5 %; glödgningsåterstod 18,4 %; glödgnings- förlust 81,6 %; temperatur 120..

Efter god genomblandning förslöts plasthinkarna,inklusive ett obehandlat slamprov såsom jämförelse,med aluminiumfolie och lagrades vid utetemperaturer mellan 80 och 120 på ett vind- skyddat stället i det fria.

Efter att ha stått 0, 5, l, 2 resp. 3 dagar öppnades hinkarna, omrördes och sensoriska provningar företogs av flera testperso- ner. Likaså skedde vid denna tidpunkt kvalitativa provningar på rest-natriumklorit samt pH-mätningar. 7s132v6-s I 12 a) Vid den lägsta tillsatsmängden av 30 kg natriumkloritlösning per 100 m3 slam var deodoriseringen inte fullt tillfredsställande.

Den specifika avloppsslamlukten hämmades endast delvis och endast temporärt jämfört med det obehandlade jämförelseprovet.

Redan efter ca 8 timmar kunde inte längre någon rest-klorit påvisas. 3 slam uppnåddes däremot b) Med en tillsatsmängd av 50 kg/100 m en god deodorisering redan efter ca 15 minuter. Effekten av den goda lukthämningen kvarstod under ca 2 dagar. Först därefter återkom specifika luktemissioner; natriumkloriten sönderdelades inom 48 timmar. c) Med en användningsmängd av 70 kg/lO0 m3 slam erhölls en mycket god deodorisering. Lukthämningen var utan anmärkning och uppnâddes redan efter inblandning av natriumkloritlösningen, ca 5 minuter. Det goda sensoriska intrycket kvarstod under hela försökstiden, dvs. 3 dagar. Denna tid hade satts som mål för försöksserien. Rest-natriumklorit kunde fortfarande påvisas efter 2 dagar, men hade helt nedbrutits efter 3 dagar. d) Genom högre tillsatsmängder natriumklorit, nämligen 100 resp. 120 kg/100 m3 slam, uppnåddes med avseende på deodoriserings- effekt inga signifikanta luftförbättringar motsvarande tillsatt mängd natriumklorit. Reaktionen på klorit var efter avslutade försök, nämligen 3 dagar, fortfarande positiv. pH~värdena förändrades praktiskt taget inte i något.av de ovannämnda försöken, punkterna a) - d), genom tillsatsen av natriumkloritlösning. 7813276-8 13 Exempel 2. 2 dagar gammalt kommunalt avloppsslam, som lagrats under denna tid och således var starkt rötat, behandlades med natriumklorit, varvid tillsatsmängder av 50, 70 och 100 kg av den ca 24 vikt- %iga natriumkloritlösningen tillsattes per 100 m3 avloppsslam.

Tillsatsen av deodoriseringsmedel skedde endast en gång i början av behandlingen.

Avloppsslammets egenskaper var följande: pH-värde 5,9; torr- substanshalt 3,6 %; glödgningsåterstod 35,4 %; glödgnings- förlust 64,6 %; avloppsslammets temperatur uppgick till 80.

Efter ordentlig genomblandning genomfördes med slamproven försök i luktneutrala plasthinkar, varvid proven fick stå i det fria under en tidrymd av 3 dagar. Beskrivning och sätt för luktprovning anges i exempel 1. Temperaturerna under försöks- perioden låg vid 80. a) Vid en tillsatsmängd av 50 kg natriumkloritlösning per 100 m3 slam uppnåddes god deodorisering under en tid av 2-3 dagar. Först efter denna tid uppträdde åter de första, lätta luktemissionerna. b) Med 70 kg natriumklorit per 100 m3 avloppsslam erhölls en mvcket god lukthämning och bakteriell hämning av jäsningspro- cessen, som kvarstod under den totala förutbestämda försöks- perioden om 3 dagar. Rest-klorit kunde fortfarande påvisas efter 2 dagar, men inte längre efter 3 dagar. c) En förbättring av deodoriseringseffekten med 100 kg natrium- kloritlösning per 100 m3 avloppsslam i jämförelse med den under punkt b) angivna koncentrationen var knappast spårbar.

Efter försöksperioden av 3 dagar kunde dock fortfarande påvisas tillräcklig mängd restklorit. Av detta kan man sluta sig till att man med denna mängd vid den angivna temperaturen kan uppnå god lukthämningseffekt under längre tid än 3 dagar. 7813276-8 14 Förändringar i pH-värdet inträffade inte vid nämnda försök.

Exempel 3.

Färskt kommunalt avloppsslam vid 200 användes vid deodoriserings- försök med natriumklorit. Såsom målsättning för lukteliminering och lukthämning fastställdes även i detta fall 3 dagar med användningsmängder av 50, 70, 100 och 120 kg 24 vikt-%ig natrium- kloritlösning per 100 m3 avloppsslam. Temperaturerna under för- söken varierade mellan l8 och 210. Försöksbeskrivning och senso- riska prövningar åskådliggöres i exempel l.

Parametrarna för slammet var följande: pH-värde 5,8; torr- substanshalt 3,2 %; glödgningsåterstod 27,6 %; glödgnings- förlust 72,4 %; temperatur 200. a) Tillsatsmängaer av so kg natriunmlorit/loo m3 var vid slamtemperaturer omkring 200 ännu ej fullt tillräckliga avloppsslam för att helt förhindra luktemissioner. Luktbildningen ökade åter lätt efter 2 dagar. Den använda mängden natriumklorit sönderdelades inom 2 dagar. b) Med tillsatsmängder av 70 kg natriumklorit/100 m3 avlopps- slam uppnåddes en optimal deodorisering inom 5-10 minuter.

Lukthämningen, dvs. hämningen av bakteriell sönderdelning av slammet, kvarstod under den fastställda tiden av 3 dagar.

Under denna tid sönderdelades även den använda mängden natrium- klorit. c) Deodoriseringen av slammet med tillsatsmängder av 100 och 120 kg/100 m3 var även mycket god. I jämförelse med försök b) med 70 kg/l00 m3 slam erhölls dock inga ytterligare fördelar när provet fick stå i 3 dagar. Möjligtvis kan med de båda större tillsatsmängderna längre hämningstider än 3 dagar uppnås. ^ pH-värdet förändrades praktiskt taget inte genom användningen av natriumklorit i något försök. 7813276-8 15 Exempel 4.

I en kommunal reningsanläggning med vattenrening i tvâ steg bildas per dag ca 450 m3 avloppsslam (primär- och överskottsfl slam) med en torrsubstanshalt av ca 3 %. Avloppsslammet bort- föres flera gånger per dag ur samlingstrattarna för försedimen- tering och staplas i en förtjockare. Uppehâllstiden för slammet i förtjockaren uppgår alltefter slamtillförsel till 8-36 timmar.

Då reningsanläggningen hittills inte haft någon egen slamelimi- nering, upparbetas avloppsslammet i ett närbeläget reningsverk tillsammans med det där bildade slammet genom metanrötning.

Genom uppehållstiderna för avloppsslammet i förtjockaren av upp 36 timmar uppträder en kraftig luktemission i form av svavel- väte och andra illaluktande, specifika rötningsgaser, speciellt under den varma årstiden. Eftersom reningsanläggningen ligger i omedelbar närhet av en friluftspark, är detta mycket besvärande för de människor som söker rekreation. Även reningsanläggningens personal är ständigt utsatt för luktemissionen.

Genom användning av natriumklorit med en tillsatsmängd av 70 kg av' en 24,2 vikt-%iga natriumkloritlösning per 100 m3 slam åstadkoms en fullständig eliminering av den dåliga lukten samt en hämning av jäsningsprocessen under tiden för slamstaplingen.

Tillsatsstället för natriumkloritlösningen var slamledningarna till förtjockaren.

Exempel 5.

I ett reningsverk med vattenrening i två steg, som inte har någon egen slamupparbetning, bortföres den dagligt bildade avloppsslammängden av 400-450 m3 flera gånger per dag till en slambuffertbassäng som rymmer 250 m3 och pumpas från denna 2-3 ggr dagligen genom en underjordisk, ca 10 kg lång tryck- ledning till huvudreningsverket. Alltefter slamtillförsel förekommer uppehållstider i samlingsbassängen av upp till 24 timmar.

I huvudreningsverket uppsamlas det hitpumpade slammet tillsam- 7813276-s 16 mans med avloppsslammet från huvudreningsverket i en djupt liggande centralsamlingsbassäng, varifrån slammet slutligen ledes till rötningstornen.

Såväl i slambuffertbassängen i det första reningsverket som även vid centralsamlingsbassängen i huvudreningsverket upp- träder en oerhörd rötningsgasemission. Eftersom huvudrenings- verket ligger inom ett tättbebyggt omrâde, medför detta inte endast en ständig hälsorisk för medarbetarna i reningsanlägg- ningen utan framförallt mycket stora besvär för stora närliggande fområden genom dålig lukt.

För eliminering av avloppsslamlukten och hämning av ytterligare jäsningsprocesser har tillsatsen av natriumklorit, i mängder av SO resp. 70 kg av en ca 24 vikt-%ig natriumkloritlösning beroende på slamtyp, visat sig ge utomordentligt goda resultat.

Man:doserade i slamtratten till försedimenteringsbassängen under slamavsugaren. Redan kort tid efter tillsats av oxida- tionsmedlet fastställdes en klanderfri lukteliminering, så att varken i slambuffertbassängen i det första reningsverket eller i centralsamlingsbassängen i huvudreningsverket någon lukt- emission uppträdde. Även med natriumklorit deodoriserat avloppsslam, som tillfördes över tryckledningen till centralsamlingsbassängen först efter 24 timmar, uppvisade efter denna tid inte någon oangenäm lukt, dvs. den använda natriumkloritmängden var tillräcklig för att hämma den bakteriella sönderdelningen i slammet. De sensoriska bedömningarna företogs vid alla driftförsök av flera testperso- ner, bl.a. reningsverkens fackpersonal.

I jämförelse med obehandlat avloppsslam fastställdes för med natriumklorit deodoriserat slam varken någon skillnad vid den efterföljande rötningsprocessen (metanrötning) eller skill- nader i rötningsgasmängderna. 7813276-8 17 Exempel 6.

En del av avloppsslammet i ett kommunalt reningsverk med 1.2 mio. EGW avvattnades vid driftförsök under flera dagar medelst en centrifug under tillsats av organiska flocknings- medel. Försöken tjänade som förförsök för en möjlig framtida slamupparbetning. Då det lagrade avloppsslammet i buffert- behållaren hade en uppehållstid av upp till 24 timmar, uppvisa- de det på centrifugen påförda slammet helt naturligt en mycket kraftig, specifik avloppsslamlukt, som framförallt frigjordes under avvattningsfasen. Även centrifugåterstoden hade en oangenäm lukt så att kraftiga illaluktande luktemissioner uppträdde inom stora delar av försöksområdet.

Med hänsyn till den senare totalkonceptionen för slamupp- arbetningen, nämligen avvattningen av den totala mängden bildat avloppsslam i ovannämnda reningsanläggning genom cen- trifuger, måste man räkna med besvärande lukt inom stora områden, eftersom reningsanläggningen ligger inom ett idag tättbebyggt bostads- och industriområde.

Genom användning av natriumklorit i en tillsatsmängd av ca 70 kg av en ca 24 vikt-%ig natriumkloritlösning per l0O m3 avlopps- slam kunde den vid avvattningsförsöken uppträdande emissionen av dålig lukt helt förhindras, vilket påvisades entydigt genom jämförande försök, dvs. avvattningsförsök utan tillsats av natriumklorit. Den sensoriska bedömningen utfördes därvid av flera testpersoner, bl.a. reningsanläggningens fackpersonal.

Tillsatsen av kemikalier skedde på ett enkelt sätt ur natrium- klorit-originaltunnan med hjälp av en handpump till den fyllda slambuffertbassängen. Därefter genomblandade man under kort tid med tryckluft. Redan några minuter efter tillsatsen av oxidationsmedlet kunde en klanderfri lukteliminering observeras.

Inte heller under avvattningsförfarandet eller i centrifug- återstoden uppträdde någon luktemission, under det att det obehandlade jämförelseslammet uppvisade den för avloppsslam specifika dåliga lukten. '7813276-8 18 Förutom de sensoriska provningarna skedde provtagning från tillflödet, centratet och avflödet av det obehandlade ochmed natriumklorit behandlade slammet för undersökning av olika_para- metrar i laboratorium. Såsom framgår av följande tabeller, hade deodoriseringen av avloppsslammet med natriumklorit ingen nega- tiv effekt på avvattningsförmågan av avloppsslammet medelst centrifug. 9. o TS CSB kem. O torrsubstanshalt, GV = glödgningsförlust -behov; BSB = biokem. 02-behov 2 Tabell l efter 5 dagar Utgångs- ~ _ _ slæmfingd För-~ Behandr -Centrifug-Centrifug- Slam- i filšer Tillsats sök lingssätt effekt tid per ïörbrukfl §g_) NaClO23O0W ~ ' försök níngperTills§§§ ber. å Anmärkn. försök NaClOÉ'3OOW_lOO m slaï ' t ° -i lm. m. n: šíååšfinååslšg 1 utan NaGl0¿ so 30 25 135 - firtSPe°ífik lukt f (utgång) för avloppsslam 2 med. NaClOQ 59 30 25 :O 77 frisk lukt, lätt - ° blekn.aN slammet; Tabell 2 Fl kni '- - ._ v -Slam Éfledågs Centralt Avfløae mål-kn.

För" ~ ' ~ - till m; Sök Centflfuß rs cv Tlltsams px rs cv css nseâ rs cv Nacnfi EGO Q »nl/h z z l/h z z msn am v: z Eg, 1 50 1.35 - 2fl'~'° 6.5 OM - mo' sov .fs,o m: uïfl: IYaCš-Og u gang ~ 2 so 1,32 7s,a zsoo ,e,s 0,16 25,0 _1020 3:1 2a,n 70,4 70 7813276-8 19 Exempel 7.

Det vid den biologiska avloppsreningen i en papperfabrik för tidningstryckpapper bildade avloppsslammet - med pH 6,5 och torrsubstanshalt 2-3 % - förtjockas i_en slamförtjockare till ungefär 9 %. Förtjockaren drivs kontinuerligt med uppehållstider för avloppsslammet av 10 timmar. Det förtjockade slammet av- vattnas därefter medelst Siktbändpressar till 45 % TS OCh föres därefter med transportband till en mellandepå med stapel- tider av ca 7 dagar. En gång per vecka föres slammet med last- bil till en avlägsen, ordnad depå. Slambildningen per dag upp- går till ca ll0 ton.

Uppehållstiderna i förtjockaren ger stora mängder svavelväte och rötgaser genom anaerober. I området för förtjockaren upp- mättes H25-koncentrationer i luften av upp till 160 ppm, så att avgaserna ger stora besvär genom dålig lukt. Även vid avvattningsprocessen vid siktbandpressarna frigöres till följd av anrikningen av slammet stora mängder svavelväte, så att arbetet i presshuset måste anses hälsofarligt.

Till följd av de långa lagringstiderna för det ännu fuktiga slammet i mellandepån sker även här anaerob sönderdelning genom mikroorganismer och medför bildning av svavelväte och andra rötgaser. När slamet transporteras, frigöres den bildade luk- ten och medför stora besvär för stora bostadsområden. Även genom transportfordonen som passerar orten sprides lukten inom stora områden.

Användningen av natriumklorit i en mängd av ca 50 kg av en ca 24 vikt-%ig natriumkloritlösning per 10 ton avvattnat slam resulterade i en fullständig hämning av den anaeroba sönder- delningsprocessen i förtjockaren och därmed en total elimine- ring av svavelväte- och rötgasemission vid förtjockaren. Till följd därav uppträdde inte längre någon som helst luktemission i presshuset, så att även detta arbetsområde kunde hållas helt fritt från skadliga gaser. 7813276-8 20 Den optimalt valda tillsatsstället för natriumklorit säker- ställde dessutom att även det avvattnade slammet helt deodori- serades. Genom tillsatsen av natriumklorit åstadkoms vidare en total hämning av den bakteriella sönderdelningen i slammet i mellandepån. På detta sätt var det möjligt att fullständigt eliminera bildningen av anaerob, dålig lukt, så att de svåra luktproblemen vid dagarna för slamevakueringen helt undan- röjdes. Inom en lagringstid av en vecka var även oxidations- medlet helt sönderdelat.

Claims (5)

7813276-8 21 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för deodorisering av slam, speciellt under bevarande av biomassan, k ä n n e t e c k n a t därav, att avloppsslammet behandlas vid 5-40°C med alkali- eller alkaliska jordartsmetallkloriter, vilka utvecklar aktivt syre.

2. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att såsom förening som utvecklar aktivt syre användes natriumklorit.

3. Förfarande enligt patentkraven 1 och 2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att slambehandlingen genomföres vid tem- peraturer av 5-25°C.

4. Förfarande enligt patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k - n a t därav, att slambehandlingen genomföres vid pH-värden av 5,0-7,0.

5. Förfarande enligt patentkraven l-4, k ä n n e t e c k - n a t därav, att regleringen av förhållandet mellan alkali- eller de alkaliska jordartsmetallkloriterna och slammängden sker mängdproportionellt. 7813276-8 Sammandrag Uppfinningen avser ett förfarande för deodorisering av slam, speciellt under bevarande av bicmassan, genom att avloppsslam vid 5-4000 behandlas med föreningar som utvecklar aktivt syre.