SE427405B - Anordning for att endra tidbasen hos en informationssignal - Google Patents

Description

'7803835-3 signalåtergivning som erfordras i signalbehandlingssystem med hög upplösning. Som exempel är tidstabil signalgenerering önskvärd i alla televisionssignalsbehandlingssystem och en i hög grad stabil generering är nödvändig i system, som användes för att framställa televisionssignaler för allmän utsändning.

Två tekniker utnyttjas för att korrigera oönskade tidbasfel hos signaler, som återges från ett registreringsmedium, nämligen elektromekaniska och elektroniska. Elektromekaniska tekniker ut- nyttjas för att korrigera grova tidbasfel och uppnår denna korrige- ring genom att synkronisera signalregiàtrerings- och âtergivninrsi utrustningens arbete. Elektroniska tekniker utnyttjas för att korri- gera mindre, kvarstående tidbasfel, vilka ej korrigerats av de elektromekaniska anordningarna, och uppnår denna korrigering genom tidsförskjutning av signalen efter dess återgivning. Det är den elektroniska tekniken för tidbasfelskorrigering som föreliggande uppfinning har avseende pâ.

Hitintills har elektroniska system för ändring av en signals tidbas utnyttjat justerbara tidsfördröjningsanordningar, som är införda i signalbanan för att korrigera tidbasfel. I dessa system mätes tidbasfelet och den i signalbanan införda graden av tidsför- dröjning justeras för att kompensera och därmed korrigera det mätta tidbasfelet. En särskild systemtyp, som åtnjuter allmän användning, har en spänningsvariabel fördröjningsledning, i vilken koncentrerade, konstanta induktanser och spänningsvariabla, kapacitiva dioder är sammankopplade till en fördröjningsledningskonfiguration. En spänning som motsvarar det mätta tidbasfelet, påföres de variabla dioderna för att bestämma den nödvändiga fördröjningen för korrigering av tidbasfelet. En beskrivning av ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med spänningsvariabel fördröjningsledning, lämnas i den amerikanska patentskriften 3 202 769.

I en annan typ av elektroniskt signaltidbasändringssystem ära ett antal fasta fördröjningsledningar eller en enda fördröjnings- ledning, utmed vilken en serie uttag är fördelade, anordnade i kom- bínation med elektroniska strömställare. Tidbasfel korriqeras genom påverkan av strömställarna i överensstämmelse med det mätta felet för att selektivt införa den nödvändiga, korrigerande fördröjningen i signalbanan. Ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med fast fördröjningsledning, beskrives i den amerikanska patentskrif- ten 3 763 317 och ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med en uttagsförsedd fördröjningsledníng, finns beskrivet i den vsozsss-3 amerikanska patentskriften 3 748 368.

Pâ senare tid har digitala fördröjningsanordningar, såsom klockade lagringsregister, använts i system för korrigering av tidbasfel hos analoga signaler. Den analoga signalen, som korri- geras, digitaliseras, korrigeras och återbildas i de digitala sys- temen. Korrigeringen utföres genom inmatning eller skrivning av den digitaliserade signalen i ett justerbart lagringsregister med en fast hastighet, som är bestämd av frekvensen hos en referensklock- signal. Lagringsregistret pâverkas att korrigera tidbasfel genom att signalen från registret läses vid en justerad snabbare eller långsammare hastighet i beroende av tidbasfelet. Denna teknik med konstant skrivhastighet och variabel läshastighet kan ej hantera stora, diskontinuerliga eller inkrementella tidbasändringar hos signalen- I magnetbandsregistreringsapparater orsakas sådana in- krementella tidbasändringar vanligen av anomalier i apparaternas arbete och allra vanligast vid omkoppling mellan magnetiska om- vandlarhuvuden.

I signaltidbasändringssystem, särskilt de som är anordnade att eliminera tidbasfel och åstadkomma en hög grad av signaltidbasstabi- litet, har det varit prakis att kaskadkoppla anordningar för grov tidbaskorrigering och anordningar för fin tidbaskorrigering. Spän- ningsvariabla fördröjningsledningssystem har använts för att åstad- komma den önskade fina tidbaskorrigeringen, medan omkopplade för- dröjningsledningssystem har använts för att åstadkomma de grövre tidbaskorrigeringarna. Pâ grund av att alla sådana fördröjnings- ledningssystem är analoga anordningar är de benägna att driva samt har andra för analoga anordningar utmärkande nackdelar. In- krementella tidbasändringar, som uppkommer som följd av anomalier i bandregistreringsapparaters arbete, orsakar ofta fel eller dyr- bara avbrott i signalbehandlingsoperationernas utförande på grund av dessa tidbasfelkorrigeringsanordningars oförmåga att reagera för inkrementella ändringar. Om ett stort tidbasfelsomrâde måste korri- geras, är också stora och komplicerade korriqeringssystem nödvändiga.

Avsevärda fördelar kan därför vinnas genom utnyttjande av en teknik för genomförande av signaltidbaskompensering, vilken teknik har förmåga att påverka alla tidbasändringar, inbegripet inkremen- tella, utan fel. Ytterligare fördelar kommer att erfaras vid ut- förandet av sådan signaltidbaskompensering genom att signaltidhasen först ändras med en bråkdel av ett känt inkrement, erfordrat för att föra signalen inom ett helt antal kända inkrement av den önska- . _...~..........a..~...;...._a_-.-....-..-.. .......~.-..|.-.._... . '7803835-3 de tidbasreferensen, och_genom att därefter ändra signalens tidbas med ett sådant helt antal kända inkrement, att signalen justeras till den önskade tidbasen.

Ett särdrag för föreliggande uppfinning är utnyttjandet av digi- tala tekniker för att ändra signaltidbasen, vilka möjliggör utnyttjan de av digitala kretsar, som är avsevärt mindre dyrbara att konstrue- ra och underhâlla än analoga kretsar. Ett annat särdrag för före- liggande uppfinning är det, att tidbaskcmpenseringen kan utföras utan behov av en analog mätning av graden av önskad kompensering, varigenom alla för analoga mätkopplingar utmärkande nackdelar unde vikes. Ännu ett annat särdrag för föreliggande uppfinning är att signalen tidsförskjutes med en bråkdel av ett känt inkrement genom att signalen tillfälligt lagras i en tidsbuffertanordning vid en tidpunkt, som är justerad i överensstämmelse med den önskade tid- basändringen, samtidigt som lagringsåtervinningstiden bibehâlles fast relativt en fastställd tidbasreferens. Ett ytterligare sär- drag för föreliggande uppfinning är det, att ytterligare, inkremen~ tella ändringar av en signals tidbas kan genomföras utan fel genom justering av signalens ytterligare lagringsåtervinningstid i över- ensstämmelse med en önskad tidbasändring samtidigt som lagrings- inmatningstiden bibehålles fast relativt en fastställd tidbasrefe- rens. Ännu ett annat särdrag för föreliggande uppfinning är det, att större ändringar av en signals tidbas än en huvuddelning av tidbasen, såsom bestämd av perioden av en cykel av signalens tid- baskomponent, kan utföras genom att signaltidbasen först ändras med något önskat belopp, som svarar mot en bråkdel av huvudtid- basdelningen, och därefter ytterligare inkrementellt ändra signa- lens tidbas med något önskat belopp, som motsvarar ett helt antal huvudtidbasdelningar.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning kännetecknas en anordning för att relativt en referenssignal, som bestämmer en känd tidbas, ändra tidbasen hos en informationssignal, som inne- fattar en tidbassynkroniserinqskomponent av en känd nominell frekvens, av organ för mottagning och lagring av vart och ett av successiva intervall av informationssignalen under en tid, som motsvarar en bråkdel av en period av den nominella frekvensen, samt organ för mottagning av varje successivt intervall av den lagrade informa- tionssignalen och ytterligare lagring därav under en tid, som mot- svarar ett helt antal perioder av den nominella frekvensen. 7803835-3 En informationssignals tidbaskomponent är normalt en enkel, periodisk signal. Vissa informationssignaler, såsom televisions- signaler, har emellertid flera tidbaskomponenter anordnade för att definiera huvud- och delperioder av informationssignalen samt mellanperiodstidbastillstånd hos denna. På grund av att dessa tid- baskomponenter har olika frekvenser är det i vissa fall möjligt, att delperioder kan uppträda korrekt inriktade relativt en refe- rens, trots att perioder av högre ordning ej är korrekt inriktade- För att undvika de möjliga, skadliga verkningar som skulle kunna förorsakas av en falsk indikering av korrekt tidbasinriktning väl~ jes tidbaskomponenten av högst frekvens för härledning av informa- tionsklocksignalen. Signaltidbaskompensering upp till en period av tidbaskomponenten av högst frekvens âstadkommes automatiskt genom den ovan beskrivna tekniken att använda den härledda informations- klocksignalen för att ytterligare sample informationssignalen. Om signaltidbaskompenseringar, som är större än en period av tidbas- komponenten av högst frekvens, är nödvändiga för att uppnå korrekt tidbasinriktning, undersökes informationssignalen ytterligare för bestämning av det antal hela perioder som den dessutom måste ändras för korrekt inriktning av dess tidbas. Den erforderliga, ytterligare ändringen âstadkommes genom lagring av de samplade representationer- na i ett minne under ett antal perioder, som motsvarar bestämningen.

Den ytterligare ändringen utföres företrädesvis efter det att de samplade representationerna har passerat genom tidsbuffertanord- ningen.

Sammanfattningsvis möjliggör föreliggande uppfinning en exakt ändring eller korrigering av en informationssignals tidbas över ett vitt område. Arrangemanget med två signallagringsdon, medelst vilka en informationssignals tidbas först ändras eller korrigeras med ett belopp, som motsvarar en bråkdel av en period av en tidbas- komponent hos informationssignalerna, varefter tidbasen ändras eller korrigeras med ett belopp, som motsvarar ett helt antal perioder av tidbaskomponenten, eliminerar behovet avsärskilda, komplicerade kretsar, som den tidigare teknikens kaskadkopplade tidbasändrande eller -korrigerande anordningar krävde. De särskilda, komplicerade kretsarna erfordrades i den tidigare teknikens anordningar för åstad- kommande av felfri funktion, då området för tidbasändring eller -korrigering hos något av de kaskadkopplade donen överskreds. Den tidigare teknikens kaskadkopplade anordningar är inrättade att först ändra eller korrigera en informationssignal med stora tidsinkrement 7803835-3 (allmänt omnämnt som grovkorrigering). Den eventuellt kvarstående tidbasjustering som kan krävas efter grovjusteringen utföres i det följande genom ändring eller korrigering av signalen med det kvar- stående lilla tidsinkrement (allmänt omnämnt som finkorrigering).

I televisionssignalstillämpningar styres donen för den grova och den fina tidbaskorrigeringen i förhållande till var sin komponent av televisionssignalen, nämligen linjesynkroniseringspulsen och färgsynkroniseringspulskomponenten, vilka ej har något förutsägbart inbördes långtidsförhållande. Resultatet blir att donet för den fina tidbaskorrigeringen kan arbeta på avsevärt avstånd från sitt arbetsomrâdes centrum och eventuellt överskrida sitt tidjusterings- områdes gränser. Om områdesgränsen överskrides, införes en oönskad störning i informationssignalen. Den tidigare teknikens anordningar undvek detta genom sådan sammankoppling av donen för grov och fin justering, att grovjusteringsdonets tidbasjustering försköts i rikt- ningen för finjusteringsdonets arbete i centrum av sitt omrâde.

Någon sådan sammankoppling kräver ej anordningen enligt föreliggande uppfinning. Uppfinningen möjliggör således ändring eller korrigering av en informationssignals tidbas genom användning av billiga digi- tala kretsar och utan behov av analoga mätkretsar. Uppfinningen möjliggör vidare en ändring eller korrigering av en informations- signals tidbas med stora inkrement utan införandet av diskontinui- teter i informationssignalen. Den digitala behandlingen för tidbas- ändring eller -korrigering försämrar slutligen ej informationssigna- lens kvalitet på samma sätt som analog behandling.

I Såsom framgår av det ovanstående är signaltidbaskompenseringen enligt föreliggande uppfinning lätt anpassbar till digitalisering och har därmed förmåga att dra nytta av de fördelar som kan vinnas genom användandet av digitala kretsar. Möjligheten att ändra en informa- tionssignals tidbas först med en bråkdel av ett känt tidsinkrement eller en huvudtidbasdelning och sedan med ett belopp, som är lika' med ett helt antal sådana inkrement, oberoende av tidbasändringens storlek, har dessutom fördelen av att undvika de begränsningar som sammanhör med kaskadkoppling av analoga tidbasändringsanordningar.

Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hän- visning till medföljande ritningar. Fig l är ett blockschema över en digital tidbaskompensator enligt föreliggande uppfinning, vilken tidbaskompensator är anpassad för en färgtelevisionssignal. Fig 2 är ett detaljerat blockschema och åskådliggör konstruktionen av det recirkulerbara ("recyclable") digitala minnet i kompensatorn enligt 7803835-3 fig l. Fig 3A och 3B är tidsdiagram och åskådliggör sättet för signal- tidbaskompenseringen enligt föreliggande uppfinning vid eliminering av tidbasfel från färgtelevisionssignaler. Fig 4 åskådliggör i block- form kretsar, som tillåter tidbaskompensatorn i fig l att korrigera större fel än en period av signalens färgsynkroniseringspuls.-Fig 5 åskådliggör i blockform kretsar, som tillåter utföringsformerna i fig l och 4 av tidbaskompensatorn att arbeta, när den inkommande signalen är en monokrom televisionssignal.

Den i fig l visade signaltidbaskompensatorn 110 enligt före- liggande uppfinning är anordnad att eliminera tidbasfel, som före- finns i en färgtelevisionsinformationssignal, som återges från en Sådan videoregistreringsapparat (ej visad) som en magnetskiveregist- reringsapparat. Det inses emellertid, att föreliggande uppfinníngs principer är lika tillämpbara på utförande av andra signaltidbas- kompenseringar, såsom korrigering av i andra tidsvariabla informa- tionssignaler förekommande tidbasfel, eliminering av skillnader i signalers relativa tidbaser och avsiktlig ändring av signalers tidbas. Med särskild hänvisning till fig l matas den okorrigerade färgtelevisionssignalen, som återges av skivregistreringsapparaten, till ingången till en kodande analog-digitalomvandlare lll, vilken är anordnad att på sin utgång 112 åstadkomma en kodad signal i form av en pulskodsmodulerad representation av televisionssignalen. Denna representationssignal behandlas ytterligare för att slutligen kopp- las felfri till en avkodande digital-analogomvandlare ll3, som avkodar den digitaliserade signalen och på en utgång 114 återbildar televisionssignalen i analog form. På grund av att de i den av digi- tal-analogomvandlaren ll3 avgivna televisionssignalen innefattade synkroniseringskomponenterna vanligen är missformade och innehåller oönskade transienter som följd av sin genomgång genom kompensatorn 110 kopplas televisionssignalen till en utgångsbehandlare 116 av den vid videoregistreringsapparater allmänt använda typen. Sådana behandlare ll6 är anordnade att skala bort synkroniseringskomponenter- na från den inkommande telvisionssignalen och införa nya, kOrr8kt formade och tidsreglerade synkroniseringskomponenter i signalen för bildande av den önskade, sammansatta televisionssignalen på sin ut- gång ll7. I I kompensatorn 110 enligt uppfinningen åstadkommer den kodande analog-digitalomvandlaren lll en flerbitsordsrepresentation av den inkommande signalen på utgången ll2 varje gång omvandlaren lll klockas av en via en ledning ll8 tillförd klocksignal; såsom visat. Omvand- 7803835-3 laren lll klockas för att sampla den inkommande telvisionssignalens momentana, ànaloga amplitud, så att en följd av binära ord framstäl- les på dess utgång 112, varvid varje ord består av ett antal binära bitar, vilka bitar tillsammans representerar en särskild amplitud- nivâ i ett binärt format. Denna analog-digitalomvandlinqsoperation kan i allmänhet benämnas som pulskodsmodulering av den inkommande signalen. Motsatsen till denna operation utföres av den avkodande digital-analogomvandlaren ll3. Den avkodande omvandlaren 113 mot- tager de binära, kodade orden på en ingång, som är kopplad till en ledning ll9, och lämnar som gensvar på en följd av referensklock- signaler, mottagna över ledningar 121 och 122, en återbildad eller avkodad, analog televisionssignal till en utgångsbehandlare ll6, som vidarebefordrar den korrigerade televisionssígnalen till ut- gången ll7. I överensstämmelse med föreliggande uppfinning uppnås tidbasfelkompenseringen genom härledning av en klocksignal ur en i televísionssignalen innefattad tídbaskomponent, så att den här- ledda klocksignalens klocktid är koherent med tidbaskomponenten.

Den härledda klocksignalen utnyttjas för att klockstyra analog- -digitalomvandlaren lll att sampla den okcrrigerade televisions- signalen ochutföra kodningen av televisionssignalen till de digitala, bínära ordrepresentationerna. Efter kodningen lagras den digitali- serade televisionssignalen samt avkodas i diqital-analogomvandlaren 113 medelst en klocksignal vid en klocktid, som är koherent med en referenstidbassignal, såsom en referensfärgunderbärvåg. Som följd av denna lagring och_avkodning bringas den avkodade televisionssignalen i fas med referensfärgunderbärvågen._ För fallet med en färgtelevisionssignal kan exakta tidbaskorri- geringar uppnås genom härledning av den informationssignalrelaterade klocksignalen ur färgsynkpulstidbaskomponenten, som är belägen i den bakre delen av varje horisontellt linjesläckninqsintervall_ Här- ledningen uppnås genom att till ingången till ett recirkulerbart, digitalt minne 123 kopplas binära ordrepresentationer för en ellef flera perioder av signalens färgsynkpuls, tillgängliga på analog- -digitalomvandlarens lll utgång 112. Minnet 123 bildar ett digitalt minne för ett flertal binära ord, som motsvarar amplitudnivåerna hos signalens färgsynkpuls vid samplingstidpunkterna. Genom lagring av de binära orden, tillgängliga under samplingen av signalens färg- synkpuls, lagras tillräcklig information i minnet 123 för att repe- titivt regenerera en hel period av färgsynkpulsen, så att en konti- 7803835-3 nuerlig signal, som är identisk med den okorrigerade televisions- signalens färgsynkpuls, kan utvecklas och vara bortom varaktigheten för signalens färgsynkpuls. Den härledda klocksignalen erhålles genom vidare behandling av den kontinuerligt regenererade färgsynk- pulssignalen och utnyttjas för att digitalisera återstoden av den horisontella linjen av televisionssignalen, från vilken den regene- rerades.

För att säkerställa att den kontinuerliga signalen, dvs den härledda klocksignalen, som regenereras ur färgsynkpulssamplen, vilken lagras i det recirkulerbara minnet 123, förblir i fas med färgsynkpulsen, dvs den okorrigerade televisionssignalen, klock- styres analog~digitalomvandlaren lll först under samplinqen av televisionssignalens färgsynkpuls och de resulterande samplen lag- ras medelst en klocksignal vid en klocktidpunkt, som är koherent med referensklockslgnalen. Analog-digitalomvandlaren lll mäste således klockstyras av två klockstyrsignaler via ledningen ll8. Den första klockstyrningen sker under en samplings- och lagringsmod, som företrädesvis varar under flera perioder av färgsynkpulstidbas- komponenten. Under denna begynnelsemod mottager analog-digitalomvand- larens lll klockingàng (K) via ledningen ll8 en klockstyrsignal, som är läst i fas med referensklocksignalen. Analog-digitalomvandla- ren lll klockstyres av den andra, härledda klockstyrsignalen, mot- tagen via ledningen ll8, under en följande återcirkuleringsmod, som varar under återstoden av det horisontella linjeintervallet efter begynnelseklockstyrningen. För dessa tvâ operationsmoder är ett omkopplingsorgan 124 anordnat med ett omkopplingsdon 126 i ett första tillstånd eller samplings- och lagringstillstånd, i vilket tillstånd donet förbinder ledningen 118 med klockutgångs~ ledningen 122 från en X3-referensklockkälla l28. Omkopplingsdonet l26 är påverkbart till ett andra tillstånd eller återcirkulerings- tillstånd, i vilket det förbinder ledningen ll8 med en ledning l27 från en digital minneskrets 129 för åstadkommande av den här- ledda klocksígnalen. I återcirkuleringsmoden förbinder omkopplings- donet 126 analog-digitalomvandlarens lll klockingâng (K) med en X3-signalklocka l3l, som lämnar en klockutsignal för minneskretsen l29. X3-signalklockan 131 reagerar via ett bandpassfilter l32 för en utsignal från en digital-analogomvandlare 133. Digital-analog- omvandlaren l33 omvandlar eller âterbildar de binära ordrepresenta- tionerna av siqnalfärgsynkpulšen, återcirkulerade i det återcirku- 7803835-3 10 lerbara minnet 123, till en analog form. Den från digital-ana1og- omvandlaren 133 tillgängliga signalen framträder följaktligen som en kontinuerlig, ofiltrerad kopia av insignalstidbaskomponenten, vilken i denna föredragna utföringsform är en sinusformig färg- synkpuls i en televisionssignal. Bandpassfiltret 132 är inställt att uppvisa en mittfrekvens, som är lika med den hos färgsynkpulsen i den signal som korrigeras, vilket i fallet med en normerad NTSC- färgtelevisionssignal är en frekvens på 3,58 MHz. På sin plats mellan digital-analogomvandlarens 133 utgång och en ingång till X3-signal- klockan 131 har filtret 132 befunnits åstadkomma en fördelaktig återställning av färgsynkpulsfrekvensen efter de olika omvandlinge- och digitallagringsmanipulationerna. Om ett antal färgsignalsynk- pulscykler eller -perioder samplas och lagras i minnet 123 för regenerering av den härledda klocksignalen, kommer filtret 132 att utjämna varje i den recirkulerade färgsignalsynkpulsen ingående brus över antalet lagrade perioder, varigenom den härledda klock- signalens tidsnoggrannhet förbättras.

Såsom angivits ovan är omkopplingsdonet 126 i omkopplings- organet 124 normalt i sitt åskådliggjorda andra eller återcirku- lerande tillstånd, varvid X3-signalklockan 131 förbindes med klockingången (K) till analog-digitalomvandlaren lll för styr- ning av samplingen och tidsstyrning av kodningen av den okorri- gerade televisionssignalen med de återcirkulerade färgsynkpuls- samplen, härledda från signalen. För att åstadkomma påverkan av omkopplingsdonet 126 till dess första tillstånd eller dess samp- lings- och lagringstillstànd innefattar omkopplingsorganet 124 kret- sar för att detektera uppträdandet av färgsynkpulstidbaskomponenten i televisionssignalen och som gensvar därpå påverka donet 126 i en- lighet därmed. Speciellt är en synkseparator 134 anordnad för att på ingången till kompensatorn 110 detektera uppträdandet av varje horisontell synkpuls (SIG H), som uppträder under släckningsinter- vallet i varje horisontell linje i televisionssignalen. Separatorns utgång är kopplad till ingången till en omkopplarstyrpulsgenerator 136. Vid detekterinq av den horisontella synkpulsens framkant lämnar separatorn 134 en instruktion till pulsqeneratorn 136. Efter ett intervall på ungefär 6 us lämnar pulsgeneratorn 136 en puls, som varar ungefär 2,0 us, för att överföra omkopplingsdonet 126 till dess samplings- och lagringstillstånd. Som gensvar på uppträdandeb 7803835-3 ll av en horisontell synkpuls på ingången till analog-digítalomvand- laren lll bringar således separatorn 134 och pulsgeneratorn 136 omkopplingsdonet 126 att mata den kodande X3-referensklocksignalen till klockingângen (K) till omvandlaren lll, vilken som gensvar därpå digitaliserar ett valt antal perioder av signalens färgsynk- puls. Tidsstyrningen av separatorns 134 och pülsgeneratorns l36 operationer, såsom här specificerade, är anordnad för NTSC-tele- visionssignaler, så att omkopplingsdonet 126 överföres till Sitt samplings- och lagringstillstånd under det mittre intervallet av färgsynkpulsintervallet. Det är önskvärt att bringa samplingen och lagringen av digitala representationer av signalens färgsynkpuls att uppträda i mitten av färgsynkpulsintervallet, eftersom detta intervall är det mest noggranna och tillförlitliga vid representa- tion av färgsynkroniseringspulsfrekvensen. Härledningen av den informationssignalrelaterade klocksignalen är dessutom mindre mot- taglig för fel, som kan införas genom små ändringar i läget för färgsynkpulsen i den bakre delen av det horisontella släcknings- intervallet.

För att konditionera det recirkulerbara minnet 123 för lagring av fem perioder av digitala färgsynkpulsrepresentationer är en synkpulsdetektor l37 kopplad till kompensatorns ll0 ingång. Vid färgsynkpulsens uppträdande i den inkommande televisionssignalen lämnar synkpulsdetektorn 137 en instruktion på en ledning l38, som sträcker sig till det recirkulerbara, digitala minnets skriv- aktiveringsingång (SK). Denna instruktion bringar minnet 123 ett skriva det binära flerbitsord som uppträder på utgången ll2 från analog-dígitalomvandlaren lll. Den faktiska skriv- eller laqfínqßr operationen sker vid varje referensklocktid, som är bestämd av en lockinsignal till minnet 123 från X3-referensklockan 128. Det re- cirkulerbara minnets 123 fortsatta arbete kan bäst beskrivas under hänvisning till både fig l och fig 2.

Med hänvisning till fig 2 innefattar minnet 123 ett direktaccess- minne 139 med konventionella skriv- och adresstyrinqångar, beteckna- de med symbolerna (S) och Q). En binärordsingâng är kopplad för mot- tagning av det binära flerbitsordet på analog-digitalomvandlarens lll utgång ll2. En binärordsutgång är anordnad för avgivande av de recirkulerade, digitala signalerna till ledningen 140. En adress- generator l4l reagerar för en källa för X3-referensklocksignaler 7803835-3 12 över ledningen 122 och lämnar via en förbindning 142 adressignaler för skriv- och läsaccess till minnet 139 i överensstämmelse med de alstrade adressignalerna. I minnet 123 ingår en skrivklockgenera- tor 143, som reagerar för den från synkpulsdetektorn 137 via led- ningen l38 mottagna instruktionen. Instruktionen inställer skriv- klockgeneratorn 143 att via ledningen 144 avge skrivaktiverings- signaler till direktaccessminnets 139 skrivaktiveringsingång (S) varje gång en X3-referensklocksignal mottages från ledningen 122.

Så länge skrivaktiveringssignalerna mottages av direktaccessminnet 139 kommer de av analog-digitalomvandlaren 111 avgivna, binära orden att skrivas in för lagring i minnet 139. Minnet 123 innefattar ock- så en räknare 145, som reagerar för den instruktion som mottages på dess återställsingång (Å), kopplad till ledningen 138, från synk- pulsdetektorn 137. Instruktionen återställer räknaren 145 för räk- ning av adressgeneratorn 141 lämnade adresser. Räknaren 145 åter- ställes också av en internt alstrad instruktion, såsom kommer att beskrivas längre fram. Varje gång räknaren 145 återställes, lämnar den en återställsinstruktion via en ledning 146. Den första åter- ställsinstruktion som avges efter den av synkpulsdetektorn 137 på ledningen 138 åstadkomma instruktionen kopplas för att inaktivera den tidigare aktiverade skrivklockgeneratorn 143 genom att återstäl- la den, tills nästa instruktion avges av synkpulsdetektorn 137.

På detta sätt hindras direktaccessmínnet 139 att mottaga ytterligare binärordsrepresentationer av televisionssignalen efter det att -femton sampel av färgsynkpulsen har mottagits. Räknaren 145 tjänar också till att recirkulera adressgeneratorn 141. Varje gång adress- generatorn 141 avger en adressignal, klockas den aktiverade räknaren 145 av en X3-referensklocksignal, som mottages från ledningen 122, för att via en ledning 147 undersöka den adress som avges av adress- generatorn 141 och kopplas till dess dataingång (D). När räknaren 145 detekterar avgivandet av den sista av femton adressigna1er,.som avges av adressgeneratorn 141, lämnar den en âterställsinstruktion till adressgeneratorn via ledningen 146. Räknaren använder också denna återställningsinstruktion internt för att återställa sig själv och åter undersöka av adressgeneratorn 141 avgivna adressignaler.

På detta sätt bringas adressgeneratorn 141 att kontinuerligt genomgå de femton adresser som identifierar de lokationer i direktaccess- minnet 139, i vilka de femton, bínära flerbitsorden, som represen- 7803835-3 13 terar de fem samplade perioderna av signalfärgsynkpulsen, lagras.

En ytterligare förklaring av arbetssättet för det recirkulerbara minnet 123 kommer att lämnas häri tillsammans med en beskrivning av en faktisk arbetssekvens för kompensatorn ll0.

Vid val av takten, i vilken den inkommande informationssignalen måste samples, måste klocknings- eller samplingsfrekvensen vara åtminstone två gånger så hög som den maximala siqnalfrekvensen, som systemet skall släppa fram utan väsentlig försämring. Dessutom måste direktaccessminnets 139 klockningstakt och lagringskapacitet väljas så, att antalet i direktaccessminnet 139 lagrade, digitalise- rade sampel är ekvivalent med ett helt antal hela perioder av signa- lens tidbaskomponent, dvs lika med produkten av antalet sampel per period för tidbaskomponenten och ett helt antal perioder. Med klock- ningstakten och lagringskapaciteten valda pâ så sätt bär direktaccess- minnet l39 ett helt antal digitala representationer av hela perioder av signalens taktregleringskomponent, vilket vid recirkulering resul- terar i genereringen av en kontinuerlig klocksignal under recirkule- ringsmoden. För fallet med en färgtelevisionssignal uppfylles med fördel både lagringskapacitets- och samplíngstaktskriterierna genom att kodningsklocksignalens frekvens väljes tre gånger högre än färg- synkpulsfrekvensen och genom att femton sampel av färgsynkpulsen lagras. I den exemplifierande utföringsformen innefattar följaktligen X3-signalklockan 131 en frekvensmultiplicerare för att med en faktor 3 multiplicera den kontinuerligt regenererade färgsynkpulssignal som utvecklas av minnet 123, digital-analogomvandlaren l33 och band- passfiltret 132. Det framgår, att frekvensen för den under samplinga- och laqringsmoden utnyttjade, kodande klocksignalen måste vara nomi- nellt lika med den fastställda kodningstakten, ehuru fasen kan skilja sig från den härledda klocksignalen i överensstämmelse med tidbasfelet hos den signal som kompenseras.

I utföringsformen enligt Eig 3 är den grundläggande referens- tidbassignalen den exempelvis från studioreferenskällan för synkro- nisering av all studioutrustning för utsändningsändamål tillgängliga referensfärgunderbärvågen. Denna referensfärgunderbärvåg matas till en referenssignalsbehandlare l48, som är en konventionell komponent, vilken åstadkommer kompensering av i kablar och liknande förekomman- de fasta fördröjningar samt utveckling av den nödvändiga fasändringen veozszs-sd 14 av referenssignalen för europeiska färgsystem, såsom PAL-systemet.

Behandlarens 148 utgång lämnar den grundläggande referenstidbassignal, relativt vilken kompensatorn 110 arbetar för att kompensera den in- kommande televisionssignalen. På grund av behovet av en X3-referens- klocksignal multipliceras den grundläggande referenstídbassignalens frekvens med en faktor 3 av en i X3-referensklockkällan eller -genera-' torn 128 ingående frekvensmultiplicerare. Eftersom en Xl-referens- klocksignal erfordras av den mest föredragna formen av kompensatørn 110, är en X1-referensklockgenerator 149 kopplad att mottaga referens- tidbassignalen från behandlaren 148 och avger via ledningen 121 den erforderliga X1-referensklocksignalen.

I överensstämmelse med föregående val av kodninqs- och avkodninge- klocktakter är analog-digitalomvandlaren lll anordnad att utveckla ett separat, binärt ord vid var och en av de tre klocktidpunkter, som uppträder under det intervall som är lika med en period hOS färgsynkpulsen. I detta fall är analog-digitalomvandlaren lll ut- formad att âstadkomma ett ord om 8 bitar vid varje klocktidpunkt, vilka 8 bitar ger en amplitudnivåkapacitet på O-256 för den digitala representationen av den inkommande televisionssignalen. Det recirku- lerbara, digitala minnet 123 har därför en kapacitet om 15 ordf varvid varje ord åter består av 8 bitar. Eftersom det finns tre samplingspunkter för varje färgsynkpulsperiod är minnets 123 direkt- accessminne 139 anordnat att lagra fem hela perioder av den digitalt representerade färgsynkpulsen. Ehuru pulsgeneratorn 136 vid drift avger pulsen med längden 2 us som gensvar på detekteringen av den horisontella synkpulsen, instrueras minnet 139 av skrivklockgene- ratorn 143 (vid synkpulsens uppträdande) att skriva eller lagra de binära ord som uppträder på analog-digitalomvandlarens lll utgång 112 vidïtidpunkten för varje på ledningen 122 mottagen X3-referens- klocksignal. Med hänvisning till fig 2 bringar detta arbetssätt särskilt adressgeneratorn 141 att åstadkomma access till en ny ordminnesposition i minnet 139 som gensvar på var och en av X3- rcferensklockpulserna, varvid varje ånyo âtkomlíg ordminnesposítion møttaqer de momentana bittillstånden hos det binära ordet på utgången 112. Den 2 us långa pulsen, som avges av pulsgeneratorn 136, in- ställer tillfälligt omkopplingsdonet 126 i dess samplinqs- och lag- ringstillstånd, varigenom X3-referensklocksignalen kopplas för klock- ning av analog-digitalomvandlaren lll. 7803835-3 15 Lagringsoperationen är avslutad efter det att de fem perioderna av den digitaliserade färgsynkpulsen har lagrats genom att räknaren 145 via ledningen 147 detekterar den femtonde adress som alstras av adressgeneratorn 141 efter avgivandet av den 2 us långa pulsen och avger återställsinstruktionen till skrivklockgeneratorn 143. Åter- ställsinstruktionen inaktiverar skrivklockgeneratorn, varigenom skrivaktiveringssignalerna avlägsnas från direktaccessminnet 139.

Efter avslutandet av samplings- och lagringsmoden fortsätter adressgeneratorn 141 att åstadkomma access till minnet 139 som gensvar på X3-referensklocksiqnalen via ledningen 122, varvid i följd samma femton ordlokationer, till vilka access vanns under skrivoperationen, upprepas. Detta bringar de lagrade orden om 8 bi- tar att successivt läsas ut via utgångsledningen 140 till digital- analogomvandlaren 133. Minnet 139 är permanent anordnat i en aktiv läsmod, så att de lagrade, binära orden kontinuerligt läses ut via ledningen 140. Läsfunktionen är verksam under lagringen av ny digi- tal information, mottaqen från analog-digitalomvandlaren 111, genom påverkan av en förbigångsomkopplare 151. Omkopplaren 141 har två ingångar och en utgång. Omkopplarens 151 ena ingång är medelst en ledning 153 kopplad till direktaccessminnets 139 utgång och dess andra ingång är kopplad via en förbigångsledning 154 till ledningen 112 till minnets 123 ingång. Ehuru inställd att åstadkomma skriv- aktiveringssignaler under samplings- och lagringsmoden,konditionerar skrivklockgeneratorn 143 förbigângsomkopplaren 151 att förbinda ledningarna 112 och 140, varigenom de binära ord som lagras i minnet 139 föres direkt till utgången. Vid slutet av samp1ings~ och lagrings- moden inaktiveras skrivklockgeneratorn 143, varvid omkopplaren 151 överföres till ett tillstånd för koppling av minnets 139 utgångs- ledning 153 till ledningen 140. Omkopplaren 151 förblir i detta tillstånd under hela recirkuleringsmoden, varvid de lagrade färg- synkpulsorden hringas att kopplas till digital-analogomvandlaren 133 för härledning av den informationssiqnalsrelaterade klocksigna- len. Ånordnandet av förbigångsomkopplaren 151 gör det möjligt att göra X3~klocksignalkretsarna klara för alstringen av den härledda X3-klocksiqnalen.

Under recirkuleringsmoden arbetar adressgeneratorn 141 och räknaren 145 för att tillsammans åstadkomma den repetitiva alstrinuen 1 t), av samma adressföljd. Detta resulterar i att de i minnet 139 lagt 16 7803835-3 binära orden repetitivt läses i denna följd under den återstående tiden av det horisontella linjeintervallet efter färgsynkpulsen.

I Fig 3A och 38 åskådliggör det sätt, på vilket den härledda klocksignalen alstras för att ligga i fas med tidbaskomponenten hos informationssignalen, från vilken den härledes. Fig 3A åskådliggör det tillstånd som skulle råda, om den inkommande färgtelevisionssigna- len var felfri. Under samplings- och lagringsintervallet åstadkommer X3-referensklockan samplingen av signalens färgsynkpuls i analog- ~digitalomvandlaren lll samt lagringen av sampelvärdena i det recir- kulerbara minnet 123. På grund av att den inkommande televisions-H signalen är felfri uppträder det första samplet av varje period av signalens färgsynkpuls vid början av färgsynkpulsperioden. Vid re- cirkulering av de femton i minnet 123 lagrade orden kommer filtrets 132 utsignal att ligga i fas med den i den inkommande televisions- signalen ingående färgsynkpulsen. Om ett tidbasfel förefinns i den inkommande televisionssignalen, såsom åskådliggjort i fig 3B, kommer de sampelvärden som representeras av de från analog-digítal- omvandlaren lll erhållna, binära orden att vara andra. Denna skill- nad förefinns på grund av tidbasskillnaden mellan referenstidbas- signalen och den inkommande televisionssignalen, därav de olika sampelpunkterna under färgsynkpulsperioden. Vid recirkulering av de i minnet 123 lagrade, femton orden kommer den regenererade färg- synkpulsutsignalen från filtret 132 att ligga i fas med den i den inkommande televisionssignalen ingående färgsynkpulsen. Den från filtrets utgång erhållna klocksignalen kommer således alltid att ligga i fas med den i televisionssignalen ingående tidbaskomponenten oberoende av de tidbasändringar eller fel som kan uppträda i denna.

Ehuru i detta fall ett direktaccessminne, en adressgenerator och räknarorgan har utnyttjats för det recirkulerbara minnet 123, inses det, att andra digitala lagringskretsar kan användas i stället.

Som exempel kan ett recirkulerande skiftregister åstadkomma minnets 123 funktion, vilket inses av fackmannen på området.

För att förenkla undvikandet av fel vid tidsförskjutningen eller tidsomställningen av de digitala representationerna av televisions- utsignalen från analog-digitalomvandlaren lll under recirkuleríngs- moden utnyttjas en tidsbuffertanordning 156, som vid sin ingång har en omvandlare 157 för omvandling av ett serieord till tre parallella ord och på sin utgång en komplementär omvandlare 158 för omvand- ling av tre parallella ord till ett serieord. Omvandlarna l57 och 158 är visade i fig 4. Följden av enskilda, binära ord, som åstad- kommes på utgången ll2, föres till serie-parallellomvandlarêfl 157- U 7803835-3 Denna omvandlare 157 mottager vart och ett av de på varandra följan~ de binära orden vid en klocktakt, som är tre gånger så hög som den rocirkulerade signalfärgsynkpulsen, genom att klockpulserna från X3- kloekkällan, tillgängliga på ledningen 118, tillföres denna omvand- lares klockingâng (K), såsom angivet. Omvandlaren 157 är konstruerad att lagra tre av de på utgången ll2 på seriesätt alstrade, binära orden samt är av det slag, vid vilket varje nytt, omvandlaren till- fört ord skiftar ut det sista ordet från omvandlaren, som alltid innehåller tre hela binära ord. Den serievis inmatade informationen överföres på parallellt sätt till omvandlaren lS8 via en klockisola- tor l63 (se fig 4), som är innefattad i tidsbuffertanordningen 156.

Under varje linjeintervall av den inkommande televisionssignalen uppträder överföringstidpunkten till klockisolatorn 163 vid den klocktidpunkt som är bestämd av klockpulser som alstras av en lX~signalklocka 159 (se fig l). lX~signalklockan är kopplad till bandpassfiltrets 132 utgång för att alstra en klockpulssignal vid den recirkulerade färgsynkpulsfrekvensen, som är frekvensen för färgsynkpulsen, såsom den uppträder vid början av linjeintervallet.

Speciellt åstadkommes lX-signalklockan l59 genom begränsning av fil- terutsignalen och användning av en positivt gående framkant av den därigenom alstrade fyrkantsvâgformen för âstadkommande av klockpul- serna. Varje positivt gående framkant hos den begränsade, regenerera~ de färgsynkpulsen identifierar början av en period av färgsynkpulsen.

]X-signalklockan lS9 är kopplad till tidsbuffertanordningen l56 via ledningen l6l. På detta sätt mottager klockisolatorn 163 som gensvar på varje tillförd klockpuls hela innehållet i omvandlaren 157, vilken såsom ovan diskuterats vid alla tidpunkter har tre hela binära ord, som alstrats av analog~digitalomvandlaren lll på utgången ll2. De tre orden, som mottages i parallellt format av klockisolatorn 163, motsvarar dessutom de tre ord som utvecklas under en period av den regenererade färgsynkpulsen.

Utsignalen från omvandlaren 157 är ett ord om 24 bitar, SOm kopplas till ingången till klockisolatorn 163. Isolatorn har för~ måga att samtidigt läsa och skriva orden om 24 bitar. På grund av att isolatorn l63 kan läsa och skriva samtidigt kan klockningsopera- tionerna ske på dess ingångs~ och utgângssidor med avseende på olika, icke-koherenta klocksígnaler, varigenom tidshuffterlagringen åstad- komnes liksom möjligheten att tidsförskjuta eller tidsomställa siq~ naïerna. För skrivning eller lagring av omvandlarens 157 utsiunnl kopplas av signalklockan l59 alstrade klocksignaler medelst led- pvsozszs-3 18 ningen 161 till en skrivadressingång (SA) och en skrivaktiverings- ingång (SK) till isolatorn 163. Denna klocksignal ligger i fas med den okorrigerade televisionssignalens färgsynkpuls. De lagrade orden om 24 bitar, vilka sammanhör med varje period av tidbaskomponenten, läses eller utmatas från ísolatorn 163 som gensvar på lX-referens- klocksignaler, åstadkomna av en referensklockgenerator 149 och kopp- lade till en läsadressingång (LA) till isolatorn 163 via en ledning 121.

Genom klockning av isolatorn 163 med två klocksignaler kommer_ fasen för isolatorns utsignal att tidsförskjutas eller tidsomställas och synkroniseras med referensfärgunderbärvågens fas.

Omvandlaren 158 är omvandlarens 157 komplement genom att den åstadkommer en överföring från parallell form till serieform av den digitala ordinformation som mottages från omvandlaren 157 via klockisolatorn 163. Omvandlaren 158 återomvandlar således den digi- tala informationen till ett serieformat om 1 ord, men i detta fall klockstyres serieorden ut från omvandlaren 158 vid en klocktidpunktj som är bestämd av ix-feferenskiockslqnalen, xfilkén tillföras omvandlaren 158 via ledningen 121, såsom angivet i fig 4. Dessa serieord matas via ledningen 119 till ingången till digital-analog-. omvandlaren 113 och avkodas därefter under styrning av 3X-referens- klooksignalen på ledningen 122. Digital-analogomvandlaren 113 åter- bildar den önskade, analoga signalen på utgången 114 synkroniserad med referensunderbärvågens fas, _ På det ovan beskrivna sättet är den digitala kompensatorn enligt föreliggande uppfinning anordnad att synkronisera en inkom- mande informationssignal med en referens- eller standardtidbassignal.

Det iakttages, att tidskorrektionsområdet i föreliggande utförings- form är en period, som motsvarar tidbaskomponentens hela period.

För fallet med en färgtelevisionssignal är närmare bestämt korrige- ringsområdet en period av färgsynkpulsfrekvensen, vilketär 1 delat med 3,58 MHz eller ungefär 0,28 us. Om fasfelet hos den in- kommande videosignalen sannolikt kommer att överskrida detta om- råde, såsom kaníske vid återgivning av televisionssignaler från bandregistreríngsapparater, så kommer den på utgången 114 avgivna signalen att Eörskjutas för att synkronisera Eärgsynkpulskomponentens fas med referensfärgunderbärvågen. Televisionssiqnalens horisontella synkronisering kommer emellertid att bli felaktigt fasad relativt den horisontella referensynksignalen. För vissa tillämpningar, såsom i samband med skivrogistreringsutrustning, är det genom Eöreliqqfinflfl 19 vsøzszs-3 utföringsform åstadkomma korrigeringsområdet om en hel period av färgsynkpulsen eller 0,28 us tillfyllest utan hjälp av ytterligare tidbasfelskompenserande system.

Om förekomst av större tídbasfel är sannolik, införes ett direkt- accessminne 164 mellan klockisolatorn 163 och paralle1l-serieomvand- laren 158, såsom visat i fig 4. Minnet 164 korrigerar signalens tidbas med inkrement, som är lika med ett helt antal av färgsynk- pulsens period. Detta åstadkommes genom skrivning av ordet om 24 bi- tar i adresser i minnet 164, vilka adresser är bestämda av en skriv- adressgenerator 166. Minnet 164 aktiveras på sin aktiveringsinqång (SK) för inskrivning av ordet om 24 bitar och generatorn 166 klock- styres av lX-referensklocksignalen på ledningen 121. Minnets 164 innehåll läses i överensstämmelse med den adress som åstadkommes av en läsadressgenerator 167. Den av generatorn 167 tillförda läs- adressen bestämmes av de relativa tidpunkterna för uppträdandet av signalens och referensens horisontella synkpuls. De relativa upp- trädandetidpunkterna bestämmes av en räknare, som tjänstgör som en horisontell synkkomparator 168. Räknaren 168 börjar räkna som gensvar på den horisontella referenssynkpulsen och stoppas av upp- trädandet av signalens horisontella synkpuls. Räknaren 168 räknar i färgsynkpulsens takt. Räknarens 168 utgång är kopplad till ställ- ingången (S) till läsadressgeneratorn 167 och ändrar genom inställ- ning av utgångsläsadressen i överensstämmelse med talet i räknaren 168 efter uppträdandet av signalens horisontella synkpuls.

De snccessiva orden om 24 bitar skrives i på varandra följande adresser i minnet 164. Minnets 164 kapacitet kan justeras enligt önskan. För en korrigering om åtminstone ett horisontellt linje- intervall, dvs ungefär 63,5 us, är minnet 164 anordnat att ha en kapacitet om 256 ord. Varje ord representerar en tid om en period av färgsynkpulsen, dvs ungefär 0,28 us. En kapacitet på 256 ord kommer därför att ge en lagringstid över 63,5 us. Läsadressgenera- torn 167 inställes relativt skrivadressgeneratorn 166, så att,om signalens horisontella synkpuls och referensens horisontella synk- puls är i fas,identiska adresser, alstrade av de två generatorerna, kommer att vara åtskilda i tiden ekvivalent med vad som erfordras för att recirkulera ungefär hälften av minnets kapacitet, varvid skrivadressalstringen ligger före läsadressalstringen. För en korri- geringskapacítet på ett horisontellt linjeintervall är åtskíllnaden ungefär 32 ns.

Ovan beskrivna konstruktion av och arbetssätt för föreliggande i7suzazs-3 20 uppfinning gäller ett system för korrigering av en informationssíg- nal, som har en upprepat uppträdande tidbassynkroniseringskomponent i form av en synkpuls av växlande amplitudvariationer, såsom en färg- synkpuls. Föreliggande uppfinning kan även tidbasfelskompensera in- formationssignaler, som saknar eller har tidbaskomponenter i annan form än en växelamplitudstidbassignal. Som exempel kan en monokrom televisionssígnal korrigeras i överensstämmelse med föreliggande uppfinnings principer genom införande av en artificiell synkpuls eller pilotsignal, som består av en synkpuls av växlande amplitud- variationer, i televisionssignalen under släckningsintervallet.

Speciellt kan en sådan synkpulssignal tillföras den bakre delen av varje släckintervall, som åtföljer en monokrom televisionssignals horisontella linje, varvid den horisontella synkpulsen tjänstgör som tidbaskomponenten, i förhållande till vilken den införda pilot- signalen väljes att uppvisa ett förutbestämt fasförhållande.

Med hänvisning till fig 5 åskådliggöres en modifiering av syste- met i fig l för kompensering av en monokrom televisionssignal genom införande av en artificiell synkpulssignal, som består av en synk- puls av tidbasinformation med växlande amplitud. Synkpulsinföringen åstadkommas medelst en svängande oscillatorsynkpulsgenerator l7l med en ingång, som är styrd av den okorrigerade, monokroma horison- tella synkpulsen, som lämnas av synkseparatorn l34. En utgångsled- ning l73 från generatorn l7l är anordnad för att avge en synkpuls av tidbasinformation med växlande amplitud för införing i den mono- kroma televisionssignalen i en summerinqspunkt 174 via en ledare l77 från en grind l76. Punkten l74 är âstadkommen medelst en kon- ventionell sígnalsummeringskrets. Genom detta arrangemang införes den alstrade, artificiella synkpulssiqnalen i den monokroma tele- visionssignalen före den inkommande signalens tillförsel till den kodande analog-digitalomvandlaren lll i detta fall. Detta arrangemang fungerar enbart vid frånvaron av en i den inkommande signalen upp- trädande färgsynkpuls. För detta ändamål är en förbindning gjord från synkpulsdetektorns l37 utgång till grinden l76 för overksam- göring av grinden, när helst en färgsynkpuls detekteras i den in- kommande signalen.

Bortsett från det förhållandet, att synkpulssignalen i systenæt enligt fiq 5 alstras och införes artificiellt, fungerar detta system för användning tülsanmansxned monokroma televisionssiqnaler nå i huvud- sak samma sätt som beskrivits i samband med systemet enliqt fiq l, vilket s stem användes för fär televisionssi naler. Den artificiella Y G 9 _ " ma..- ._ _. ka... __ .í/ '7803835-3 synkpulsgeneratorn l7l är utformad att alstra en synkpulssignal med samma frekvens- och fasförhållande som en färgsynkpuls, så att den normala referensfärgunderbärvågen kan utnyttjas som referenstidbas- signal i den monokroma kretsen i fig 5. Detta uppnås i överensstämmel- se med föreliggande uppfinning genom att generatorn l7l från synk- separatorn 134 mottager den horisontella synkpulsen i varje monokrom televisionslinje, som den uppträder i den inkommande televisions- signalen, och utnyttjar den horisontella synkpulsens framkant för att trigga en fasstyrd svängningskrets, som är utformad att åstad- komma en oscillationsfrekvens, vilken är lika med den hos den normala färgsynkpulsen, vilken frekvens i sin tur nominellt är lika med frek- vensen hos referensfärgunderbärvâgen. Fasen hos den av svängninga- generatorn l7l alstrade synkpulsutsignalen styres i överensstämmelse med utsignalen från en med tvâ dividerande vippa 179, som har en ingång, vilken är känslig för framkanten hos den horisontella synk- puls som utvecklas av synkseparatorn 174. Vippan l79 har ett par utgångar l8l och 182, motsvarande vippans l79 motsatta sidor, varige- nom signaler avges, vilka är 1800 fasförskjutna. Syftet med den med två dividerande vippan 179 är att driva den fasstyrda svängnings- oscillatorn l7l så, att den utvecklar en 1800 fasändring vid varje televisionslinje för att bringa den artificiellt alstrade synkpuls-' signalen till överensstämmelse med den gängse fasväxling som före- finns mellan färgsynkpuls och synktakt i en standardiserad NTSC- färgtelevisionssignal.

Vippan 179 reagerar följaktligen för varje horisontell synk- puls genom att ändra tillstånd. Som gensvar på en första horison- tell Synkpuls, mottagen från separatorn 134, kommer utgången 181 att växla från låg till hög nivå, medan utgången 182 samtidigt kom- mer att växla från hög till låg nivå. Den nästa horisontella synk- pulsen kommer att förorsaka en motsatt övergång. Den fasstyrda oscillatorn l7l är utformad att reagera enbart för utsignalsöver- gångar från utgångarna l8l och l82, vilka övergångar sker från låg till hög nivå.

Allteftersom varje artificiell färgsynkpuls uppträder på ut- gången 173 efter den horisontella synkpulsen påverkar den 2 ns långa utpulsen, som lämnas av pulsgcneratorn 136, grinden 176 för att bringa denna att inta sitt inställda tillstånd. En mono/Eärg- omkopplare 183 inställes också att koppla pulsen från pulsgenera- torn 136 för styrning av det recirkulerbara minnet 123 i stället för fäfqßyflkpulsdetektorn 137.

Claims (8)

1. '7803835-3 22 PATENTKRAV 1 . Anordning för att relativt en referenssignal , som bestämmer en känd tidbas, ändra tidbasen hos en infonnationssignal, som innefattar en tidbas- synkroniseringskomponent av en känd nominell frekvens, k ä n n e- t e c k n a d av organ (129, 149, 163) för mottagning och lagring av vartïoch ett av successiva intervall av informationssignalen under en tid, som motsvarar en bråkdel av en period av den nominella fre- kvensen, samt organ (164) för mottagning av varje successivt inter- vall av den lagrade informationssignalen och ytterligare lagring där- avi under en tid, som motsvarar ett helt antal perioder av den nomi- nella frekvensen. .

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att organen (129, 149, 163) för lagring av informations- signalen under en tid, som motsvarar en bråkdel av en period av den nominella frekvensen, innefattar ett signalminne (163) för att som gensvar på styrsignaler lagra vart och ett av successiva inter- vall av informationssignalen under en tid, som är bestämd av styr- signalerna, organ (149) för åstadkommande av en första styrsignal med en tídbas, som är bestämd av referenssignalen, organ (l29) för mottagning av tidbassynkroniseringskomponenten under vart och ett av de successiva intervallen för regenerering av tidbassynkronise- ringskomponenten under varje intervall för bildande av en andra styrsignal, samt organ (121, 161) för att koppla den första och den andra styrsignalen till signalminnet (163) för att åstadkomma lag- ringen och återvinningen av den lagrade informationssignalen för varje intervall av informationssignalen.

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att de styrsignalkopplande organen (161, 121) kopplar den andra styrsignalen till signalminnet (163) för att åstadkomma lagring av informationssignalen och kopplar den första styrsignalen till signalminnet för att åstadkomma återvinning av den lagrade informa- tionssignalen.

4. Anordning enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k- n a d därav, att informationssignalen är en digital signal samt att organen för ytterligare lagring av informationssignalen inne- fattar ett digítalt minne (164) med adresserade minneslokationer för mottagning och lagring av successiva delar av den digitala in- formationen, mottagen från signalminnet (163) under varje intervall, organ (149, 166) för âstadkommande av lagringen av successiva delar av den digitala informatíonssignalen i olika, adresserade minnes- 7803835- ü¶ 23 lokationer i det digitala minnet (164) vid av en klocksignal bestämda tidpunkter, organ (l49, l67) för att åstadkomma åter- vinning av de lagrade delarna av informationssignalen från adres- serade minneslokationer vid av klocksignalen bestämda tidpunkter, samt organ (167, 168) för att som gensvar på informationssignalens tidbassynkroniseringskomponent och referenssignalen för varje in- tervall av den digitala informationssignalen justera tiden mellan lagringen av varje del av den digitala informationssignalen i en adress och âtervinningen av nämnda del från den adressen i överens- stämmelse med tidsskillnaden mellan tidbassynkroniseringskomponenten och referenssignalen.

5. Anordning enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k- n a d av en samplare (lll) för mottagning och sampling av informa- tionssignalen som gensvar på styrsignaler, varvid samplen av informa- tionssignalen kopplas för lagring i de under en bråkdel av en period lagrande organen (163), organ (126) för att omväxlande koppla en första styrsignal och en andra styrsignal till samplaren för att åstadkomma sampling av informationssignalen, vilka kopplingsorgan är anordnade att koppla den första styrsignalen till samplaren under ett tidbassynkroniseringskomponentintervall och att koppla den andra styrsignalen till samplaren mellan successiva kopplingar av den första styrsignalen.

6. Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att samplaren (lll) är en analog-digitalomvandlare för att som gensvar på styrsignalerna koda informationssignalen digitalt. Ü.

7. Anordning enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d av en digital-analogomvandlare (ll3), som är kopplad att mottaga den ytterligare lagrade informationssignalen från organen (164) för ytterligare lagring av den för att avkoda den digitala informations- signalen och åstadkomma en motsvarande âterbildad analog informations- signal.

8. Anordning enligt något av patentkraven 5-7, k ä n n e t e c k- n a d därav, att samplaren (lll) åstadkommer digitala sampel av informationssignalen som successiva delar av denna.