SE427146B - Anordning for att endra tidbasen hos en informationssignal - Google Patents

Description

7805833-9 2 signalåtergivning som erfordras i signalbehandlingssystem med hög upplösning. Som exempel är tidstabil signalgenerering önskvärd i alla televisionssignalsbehandlingssystem och en i hög grad stabil generering är nödvändig i system, som användes för att framställa televisionssignaler för allmän utsändning.

Två tekniker utnyttjas för att korrigera oönskade tidbasfel hos signaler, som återges från ett registreringsmedium, nämligen elektromekaniska och elektroniska. Elektromekaniska tekniker ut- nyttjas för att korrigera grova tidbasfel och uppnår denna korrige- ring genom att synkronisera signalregistrerings- och återgivnings- utrustningens arbete. Elektroniska tekniker utnyttjas för att korri- gera mindre, kvarstående tidbasfel, vilka ej korrigerats av de elektromekaniska anordningarna, och uppnår denna korrigering genom tidsförskjutning av signalen efter dess återgivning. Det är den elektroniska tekniken för tidbasfelskorrigering som föreliggande uppfinning har avseende på.

Hitintills har elektroniska system för ändring av en signals tidbas utnyttjat justerbara tidsfördröjningsanordningar, som är införda i signalbanan för att korrigera tidbasfel. I dessa system mätes tidbasfelet och den i signalbanan införda graden av tidsför- dröjning justeras för att kompensera och därmed korrigera det mätta tidbasfelet. En särskild systemtyp, som åtnjuter allmän användning, har en spänningsvariabel fördröjningsledning, i vilken koncentrerade, konstanta induktanser och spänningsvariabla, kapacitiva dioder är sammankopplade till en fördröjningsledningskonfiguration. En spänning, som motsvarar det mätta tidbasfelet, påföres de variabla dioderna för att bestämma den nödvändiga fördröjningen för korrigering av tidbasfelet. En beskrivning av ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med spänningsvariabel fördröjningsledning, lämnas i den amerikanska patentskriften 3 202 769.

I en annan typ av elektroniskt signaltidbasändringssystem är ett antal fasta fördröjningsledningar eller en enda fördröjnings- ledning, utmed vilken en serie uttag är fördelade, anordnade i kom- bination med elektroniska strömställare. Tidbasfel korriqeras genom påverkan av strömställarna i överensstämmelse med det mätta felet för att selektivt införa den nödvändiga, korriqerande fördröjningen i signalbanan. Ett signaltidbasändrinqssystem, som är av typen med fast fördröjningsledning, beskrives i den amerikanska patentskrif- ten 3 763 3l7 och ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med en uttagsförsedd fördröjningsledning, finns beskrivet i den 7803835-8 amerikanska patentskriften 3 748 368.

På senare tid har digitala fördröjningsanordningar, såsom klockade lagringsregister, använts i system för korrigering av tidbasfel hos analoga signaler. Den analoga signalen, som korri- geras, digitaliseras, korrigeras och âterbildas i de digitala sys- temen. Korrigeringen utföres genom inmatning eller skrivning av den digitaliserade signalen i ett justerbart lagringsregister med en fast hastighet, som är bestämd av frekvensen hos en referensklock- signal. Lagringsregistret pâverkas att korrigera tidbasfel genom att signalen från registret läses vid en justerad snabbare eller långsammare hastighet i beroende av tidbasfelet. Denna teknik med konstant skrivhastighet och variabel läshastighet kan ej hantera stora, diskontinuerliga eller inkrementella tidbasändringar hos signalen. I magnetbandsregistreringsapparater orsakas sådana in- krementella tidbasändringar vanligen av anomalier i apparaternas arbete och allra vanligast vid omkoppling mellan magnetiska om- vandlarhuvuden. _ I signaltidbasändringssystem, särskilt de som är anordnade att' eliminera tidbasfel och åstadkomma en hög grad av signaltidbasstabi- litet, har det varit praxis att kaskadkoppla anordningar för grov tidbaskorrigering och anordningar för fin tidbaskorrigering. Spän-- ningsvariabla fördröjningsledningssystem har använts för att åstad- komma den önskade fina tidbaskorrigeringen, medan omkopplade för- dröjningsledningssystem har använts för att åstadkomma de grövre tidbaskorrigeringarna. På grund av att alla sådana fördröjnings- ledningssystem är analoga anordningar är de benägna att driva samt har andra för analoga anordningar utmärkande nackdelar. In- krementella tidbasändringar, som uppkommer som följd av anomalier i bandregistreringsapparaters arbete, orsakar ofta fel eller dyr- bara avbrott i signalbehandlingsoperationernas utförande på grund av dessa tidbasfelkorrigeringsanordningars oförmåga att reagera för inkrementella ändringar. Om ett stort tidbasfelsområde måste korri- geras, är också stora och komplicerade korrigeringssystem nödvändiga.

Avsevärda_förde1ar kan därför vinnas genom utnyttjande av en teknik för genomförande av signaltidbaskompensering, vilken teknik har förmåga att påverka alla tidbasändringar, inbegripet inkremen- tella, utan fel. Ytterligare fördelar kommer att erfaras vid ut- förandet av sådan signaltidbaskompensering genom att signaltidbasen först ändras med en bråkdel av ett känt inkrement, erfordrat för att föra signalen inom ett helt antal kända inkrement av den önska- 7303833-8 4 de tidbasreferensen, och genom att därefter ändra signalens tidbas med ett sådant helt antal kända inkrement, att signalen justeras till den önskade tidbasen.

En anordning för att relativt en referenssignal, som bestämmer en känd tidbas, ändra tidbasen hos en informationssignal med en tidsvariabel tidbassynkroniseringskomponent av en känd nominell frekvens, kännetecknas enligt uppfinningen av en samplare för mottag- ning och sampling av informationssignalen som gensvar på klocksigna- ler, organ för att omväxlande koppla en första klocksignal och en andra klocksignal till samplaren för att åstadkomma sampling av informationssignalen, vilka kopplingsorgan är anordnade att koppla den första klocksignalen till samplaren under ett tidbassynkroni- seringskomponentsintervall och koppla den andra klocksignalen till samplaren mellan successiva kopplingar av den första klocksignalen, organ för åstadkommande av den första klocksignalen med en tidbas, som är bestämd av referenssignalens tidbas, samt organ för mottag- ning av de av samplaren åstadkomna samplen under tidbassynkronise- ringskomponentsintervallet för att därur generera den andra klock- signalen.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning samplas en in- formationssignal, vars tidbas skall ändras, dvs kompenseras, för erhållande av representationer av signalen. Informationssignalen måste innehålla eller ges en tidbaskomponent, som uppträder åtmin- stone vid informationssignalens intervall. En takt- eller tidbas- referens, såsom en klocksignal med en frekvens, vilken förblir stabil relativt den nominella frekvensen för den till den okompenserade informationssignalen hörande tidbaskomponenten, utnyttjas först för att styra samplingstiden och takten. Referensklocksignalen måste alstras relativt informationssignalens uppträdande, så att åtminstone en del av tidbaskomponenten samplas ett antal gånger. Denna sampling ~ måste vara tillräcklig för att medge regenerering av tidbaskomponen- ten ur dess representationer.

Allteftersom tidbaskompenten samplas under styrning av referens- klocksignalen lagras de representativa samplen och användes därefter för att regenerera en representation av tidbaskomponenten, vilken representation är frekvensstabil relativt och faskoherent med den ursprungliga tidbaskomponent som sammanhörde med den okompenserade informationssignalen. En informationsklocksignal härledes ur den regenererade tidbaskomponenten, så att dess frekvens- och faskarak- 7805833-8 teristiker är stabila relativt de för den regenererade och därmed ursprungliga tidbaskomponenten. Under informationssígnalens inter- vall efter tidbaskomponentens parti, ur vilken tidbaskomponent in- formationsklocksignalen härledes, användes den härledda informations- klocksignalen för att tidsstyra ytterligare behandling av informa- tionssignalen för införande av den önskade graden av tidbasändring.

Användningen av en härledd klocksignal, som erhålles på det ' ovan beskrivna sättet, ger särskilda fördelar vid den vidare behand- lingen av en informationssignal, såsom exempelvis en televisions- signal, för ändring av dess tidbas i syfte att eliminera tidsskill- nader eller tidbasfel, vilka allmänt uppträder i sådana signaler.

Vid utnyttjande av tekniken enligt föreliggande uppfinning för eliminering av tidbasfel, vilka uppträder i televisionssignalen, bibehâlles referensklocksignalens frekvens och fas fasta och den härledda klocksignalen utnyttjas för att tidsstyra den vidare samp- lingen av informationssignalen under intervallet efter partiet med informationssignalens tidbaskomponent, ur vilken informationsklock- signalen härledes, För att eliminera tidbasfel från färgtelevisions- signaler härledes informationsklocksignalen ur en regenerering av färgsynkroniseringspulsen, som uppträder vid början av varje hori- sontellt linjeintervall i den sammansatta färgtelevisionssiqnalen.

Den på så sätt härledda klocksignalen utnyttjas för att tidsstyra samplingen av videoinformationssignalkomponenten, som följer på det vid början av varje horisontell linje av televisionssignalen belägna synkroniseringsintervallet.

Efter den ytterligare samplingen skrives de erhållna represen- tationerna av videosignalen in i en klockisolator- eller tidsbuffert- anordning vid tidpunkter, som är bestämda av den härledda klocksigna- len. Därefter läses videosignalsrepresentationerna från buffertanord- ningen vid en tidpunkt, som är bestämd av referensklocksignalens stabila frekvens och fas. På detta sätt tjänar tidsbuffertanordningen till att tidsförskjuta videosignalsrepresentationerna relativt refe- rensklocksignalen. Videosignalens ursprungliga form kan återbilåfls ur de tidsförskjutna,,samplade representationerna, som läses från buffertanordningen.

Användningen av en klocksignal, erhållen ur en regenerering av en informationssignals tidbaskomponent, för att tidsstyra den fortsatta behandlingen eller samplingen av informationssignalen är ett av föreliggande uppfinnings fundamentala särdrag, som under- lättar ändringen av signaltidbasen. Såsom beskrivits ovan säker- 1805833-a 6 ställer härledningen av informationsklocksignalen på detta sätt, att den härledda klocksignalens frekvens och fas alltid kommer att vara exakt relaterade till den för den i informationssignalen ingående tidbaskomponenten. Den härledda klocksignalens tidbas kommer därför att följa ändringar i tidbasförhâllandet för informa- tionssignalen och taktreferensen. På grund av att den härledda klocksignalens tidbas är exakt låst till den för informationssigna- len samt den härledda klocksignalen användes för att styra den vidare samplingen av informationssignalen kommer informationssigna- len alltid att i fortsättningen samplas vid samma tidpunkter under sitt intervall oberoende av tidbasförhållandet för informations- signalen och taktreferensen. Ändringar i tidbasförhâllandet för informationssignalen och taktreferensen kommer ej att förändra samplingspunkterna under informationssignalsintervallet. Detta möjliggör en tidsförskjutning av den på så sätt samplade informa- tionssignalen relativt någon önskad tidbasreferens oberoende av ändringar i tidbasförhållandet för informationssignalen och takt- referensen. Såsom klart kommer att framgå efter beaktande av den efterföljande, detaljerade beskrivningen av föredragna utförings- former av signaltidbasändringstekniken enligt föreliggande upp- finning möjliggör härledningen och användningen av informations- klocksignalen för ytterligare sampling av informationssignalen förverkligandet av utomordentliga fördelar vid realiseringen av tekniken, av vilka den mest framträdande är de exakta tidbasfel- korrigeringarna av televisíonssignaler med en hög tillförlitlighets- grad. _ Sammanfattningsvis möjliggör uppfinningen kontinuerlig regene- rering av en informationssignals tidbaskomponent ur ett sampel av tidbaskomponenten oberoende av variationer i informationssignalens tidbas. Vidare underlättar uppfinningen tidbasändring eller tidbas- korrigering av en informationssignal på grund av att varje periodiskt intervall av informationssignalens tidbaskomponent samplas i samma punkter relativt intervallets början oberoende av tidsvariationer i informationssignalen. Slutligen kan uppfinningen få tidbasändrings- eller tidbaskorrigeringsanordningen att fungera även om den för utförande av informationssignalens sampling använda tidbaskompo- nenten saknas i informationssignalen. 7803833-8 Uppfiinningen skall beskrivas närmare i det fö1jande.under hän- visning till medföljande ritningar. Fig l är ett blockschema över en digital tidbaskompensator enligt föreliggande uppfinning, vilken tidbaskompensator är anpassad för en färgtelevisionssignal. Fig 2 är ett detaljerat blockschema och åskådliggör konstruktionen av det recirkulerbara (“recyc1able") digitala minnet i kompensatorn enligt fig 1. Fig 3A och 3B är tidsdiagram och åskådliggör sättet för signal- tidbaskompenseringen enligt föreliggande uppfinning vid eliminering av tidbasfel från färgtelevisionssignaler. Fig 4 åskådliggör i block- form kretsar, som tillåter tidbaskompensatorn i fig 1 att korrigera större fel än en period av signalens färgsynkroniseringspuls. Fig 5 åskådliggör i blockform kretsar, som tillåter utföringsformerna i fig 1 och 4 av tidbaskompensatorn att arbeta, när den inkommande signalen är en monokrom televisionssignal.

Den i fig 1 visade signaltidbaskompensatorn 110 enligt före- liggande uppfinning är anordnad att eliminera tidbasfel, som före- finns i en färgtelevisionsinformationssignal, som återges från en sådan videoregistreringsapparat (ej visad) som en magnetskiveregist- reringsapparat. Det inses emellertid, att föreliggande uppfinnings principer är lika tillämpbara på utförande av andra signaltidbas- kompenseringar, såsom korrigering av i andra tidsvariabla informa- tionssignaler förekommande tidbasfel, eliminering av skillnader i signalers relativa tidbaser och avsiktlig ändring av signalers tidbas. Med särskild hänvisning till fig l matas den okorrigerade färgtelevisionssignalen, som återges av skivregistreringsapparaten, till ingången till en kodande analog-digitalomvandlare lll, vilken är anordnad att på sin utgång 112 åstadkomma en kodad signal i form av en pulskodsmodulerad representation av televisionssignalen. Denna representationssignal behandlas ytterligare för att slutligen kopp- las felfri till en avkodande digital-analogomvandlare 113, som avkodar den digitaliserade signalen och på en utgång 144 àterbildar televisionssignalen i analog form. På grund av att de i den av digi- tal-analogomvandlaren 113 avgivna televisionssignalen innefattade synkroniseringskomponenterna vanligen är missformade och innehåller oönskade transienter som följd av sin genomgång genom komPensat°r“ 110 kopplas televisionssignalen till en utgângsbehandlare 116 av den vid videoregistreringsapparater allmänt använda tyPe“~ 5åd°“a behandlare 116 är anordnade att skala bort synkroniseringskomponenter- <1 co c: o: CD ou o: I oo na från den inkommande telvisionssignalen och införa nya, korrekt formade och tidsreglerade synkroniseringskomponenter i signalen för bildande av den önskade, sammansatta televisionssignalen på sin ut- gång 117. ' I kompensatorn 110 enligt uppfinningen åstadkommer den kodande analog-digitalomvandlaren lll en flerbitsordsrepresentation av den inkommande signalen på utgången 112 varje gång omvandlaren 111 klockas av en via en ledning 118 tillförd klocksignalf såsom visat. Omvand- laren lll klockas för att sampla den inkommande telvisionssignalens momentana, analoga amplitud, så att en följd av binära ord framstäl- les på dess utgång 112, varvid varje ord består av ett antal binära bitar, vilka bitar tillsammans representerar en särskild amplitud- nivå i ett binärt format. Denna analog-digitalomvandlinqsoperation kan i allmänhet benämnas som pulskodsmodulering av den inkommande signalen. Motsatsen till denna operation utföres av den avkodande digital-analogomvandlaren 113. Den avkodande omvandlaren 113 mot- tager de binära, kodade orden på en ingång, som är kopplad till en ledning 119, och lämnar som gensvar på en följd av referensklock- signaler, mottagna över ledningar 121 och 122, en âterbildad eller avkodad, analog televisionssignal till en utgångsbehandlare 116, som vidarebefordrar den korrigerade televisionssignalen till ut- gången 117. I överensstämmelse med föreliggande uppfinning uppnås tidbasfelkompenseringen genom härledning av en klocksignal ur en i televisionssignalen innefattad tidbaskomponent, så att den här- ledda klocksignalens klocktid är koherent med tidbaskomponenten.

Den härledda klocksignalen utnyttjas för att klockstyra analog- -digitalomvandlaren lll att sampla den okorrigerade televisions- signalen ochutföra kodningen av televisionssignalen till de digitala, bínära ordrepresentationerna. Efter kodningen lagras den digitali- serade televisionssignalen samt avkodas i'diqital-analogomvandlaren 113 medelst en klocksignal vid en klocktid, som är koherent med en referenstidbassignal, såsom en referensfärgunderbärvâg. Som följd av denna lagring och avkodning bringas den avkodade televisionssignalen i fas med referensfärgunderbärvågen.

För fallet med en färgtelevisionssignal kan exakta tidbaskorri- geringar uppnås genom härledning av den informationssignalrelaterade klocksignalen ur färgsynkpulstidbaskomponenten, som är belägen i den bakre delen av varje horisontellt linjesläckninqsintervall. Här- 7803833~8 ledningen uppnås genom att till ingången till ett recirkulerbart, digitalt minne 123 kopplas binära ordrepresentationer för en eller flera perioder av signalens färgsynkpuls, tillgängliga på analog- ~digitalomvandlarens lll utgång 112. Minnet 123 bildar ett digitalt minne för ett flertal binära ord, som motsvarar amplítudnivåerna hos signalens färgsynkpuls vid samplíngstidpunkterna. Genom lagring av de binära orden, tillgängliga under samplingen av signalens färg synkpuls, lagras tillräcklig information i minnet 123 för att repe- titivt regenerera en hel period av färgsynkpulsen, så att en konti- nuerlig signal, som är identisk med den okorrigerade televisions- signalens färgsynkpuls, kan utvecklas och vara bortom varaktigheten för signalens färgsynkpuls. Den härledda klocksignalen erhålles genom vidare behandling av den kontinuerligt regenererade färgsynk- pulssignalen och utnyttjas för att digitalisera återstoden av den horisontella linjen av televisionssignalen, från vilken den regene- rerades.

För att säkerställa att den kontinuerliga signalen, dvs den härledda klocksignalen, som regenereras ur färgsynkpulssamplen, vilken lagras i det recirkulerbara minnet 123, förblir i fas med färgsynkpulsen, dvs den okorrigerade televisionssignalen, klock- styres analog-digitalomvandlaren lll först under samplingen av televisionssignalens färgsynkpuls och de resulterande samplen lag- ras medelst en klocksignal vid en klocktidpunkt, som är koherent med referensklocksignalen. Analog-digitalomvandlaren lll måste såle- des klockstyras av två klockstyrsignaler via ledningen ll8. Den första klockstyrningen sker under en samplings- och lagringsmod, som företrädesvis varar under flera perioder av färgsynkpulstidbaskom- ponenten. Under denna begynnelsemod mottager analog-digitalomvandla- rens lll klockingång (K) via ledningen ll8 en klockstyrsignal, som är låst i fas med referensklocksignalen. Analog-digitalomvandlaren' lll klockstyres av den andra, härledda klockstyrsignalen, mot- tagen via ledningen ll8, under en följande átercirkuleringsmod, som varar under återstoden av det horisontella linjeintervallet efter=begynnelseklockstyrningen. För dessa två operationsmoder är ett omkopplingsorgan 124 anordnat med ett omkopplingsdon 126 i ett första tillstånd eller samplings- och lagringstillstând, i vilket tillstànd donet förbinder ledningen ll8 med klockutgångs- vaozszz-s u, ledningen 122 från en X3-referensklockkälla 128. Omkopplingsdonet l26 är pâverkbart till ett andra tillstånd eller âtercirkulerings- tillstånd, i vilket det förbinder ledningen ll8 med en ledning 127 från en digital minneskrets l29 för åstadkommande av den här- ledda klocksignalen. I återcirkuleringsmoden förbinder omkopplings- donet l26 analog-digitalomvandlarens lll klockingâng (K) med en X3-signalklocka l3l, som lämnar en klockutsignal för minneskretsen l29. X3-signalklockan l3l reagerar via ett bandpassfilter 132 för en utsignal från en,digital-analogomvandlare 133. Digital-analog- omvandlaren l33 omvandlar eller återbildar de binära ordrepresenta- tionerna av signalfärgsynkpulsen, återcirkulerade i det återcirku- lerbara minnet l23, till en analog form. Den från digital-analog- omvandlaren l33 tillgängliga signalen framträder följaktligen som en kontinuerlig, ofiltrerad kopia av insignalstidbaskomponenten, vilken i denna föredragna utföringsform är en sinusformig färg- synkpuls i en televisionssignal. Bandpassfiltret 132 är inställt att uppvisa en mittfrekvens, som är lika med den hos färgsynkpulsen i den signal som korrigeras, vilket i fallet med en-normerad NTSC- färgtelevisionssignal är en frekvens på 3,58 MHz. På sin plats mellan digital-analogomvandlarens l33 utgång och en ingång till X3-signal- klockan l3l har filtret 132 befunnits åstadkomma en fördelaktig återställning av färgsynkpulsfrekvensen efter de olika omvandlings- och digitallagringsmanipulationerna. Om ett antal färgsignalsynk- pulscykler eller -perioder samplas och lagras i minnet 123 för regenerering av den härledda klocksignalen, kommer filtret 132 att utjämna varje i den recirkulerade färgsignalsynkpulsen ingående brus över antalet lagrade perioder, varigenom den härledda klock- signalens tidsnoggrannhet förbättras.

Såsom angivits ovan är omkopplingsdonet 126 i omkopplings- organet 124 normalt i sitt åskådliggjorda andra eller ätercirku- lerande tillstånd, varvid X3-signalklockan l3l förbindes med klockingângen (K) till analog-digitalomvandlaren lll för styr- ning av sampligen och tidsstyrning av kodningen av den okorrige- rade televisionssignalen med de átercirkulerade färgsynkpuls- samplen, härledda från signalen. För att åstadkomma påverkan av omkopplingsdonet 126 till dess första tillstånd eller dess samp- lings- och lagringstillstånd innefattar omkopplíngsorqanet l24 kret- 11 7805853-8 sar för att detektera uppträdandet av färgsynkpulstidbaskomponenten i televisionssignalen och som gensvar därpå påverka donet 126 i en- lighet därmed. Speciellt är en synkseparator 134 anordnad för att på ingången till kompensatorn 110 detektera uppträdandet av varje horisontell synkpuls (SIG H), som uppträder under släckningsinter- vallet i varje horisontell linje i televisionssignalen. Separatorns utgång är kopplad till ingången till en omkopplarstyrpulsgenerator 136. Vid detektering av den horisontella synkpulsens framkant lämnar Separatorn 134 en instruktion till pulsgeneratorn 136. Efter ett intervall på ungefär 6 us lämnar pulsgeneratorn 136 en puls, som varar ungefär 2,0 us, för att överföra omkopplingsdonet 126 till dess sampiings- och lagringstillstånd. Som gensvar på uppträdandet av en horisontell synkpuls på ingången till analog-digitalomvand- laren lll bringar således separatorn 134 och pulsgeneratorn 136 omkopplingsdonet 126 att mata den kodande X3-referensklocksignalen till klockingången (K) till omvandlaren lll, vilken som gensvar därpå digitaliserar ett valt antal perioder av signalens färqsynk- puls. Tidsstyrningen av separatorns 134 och pulsgeneratorns 136 operationer, såsom här specificerade, är anordnad för NTSC-tele~ visionssignaler, så att omkopplingsdonet 126 överföres till sitt samplings- och lagringstillstånd under det mittre intervallet av färgsynkpulsintervallet. Det är önskvärt att bringa samplingen och lagringen av digitala representationer av signalens färgsynkpuls att uppträda i mitten av färgsynkpulsintervallet, eftersom detta intervall är det mest noggranna och tillförlitliga vid representa- tion av färgsynkroniseringspulsfrekvensen. Härledningen av den informationssignalrelaterade klocksignalen är dessutom mindre mot- taglig för fel, som kan införas genom små ändringar i läget för färgsynkpulsen i den bakre delen av det horisontella släcknings- intervallet.

För att konditionera det recirkulerbara minnet 123 för lagring av fem perioder av digitala färgsynkpulsrepresentationer är en synkpulsdetektor 137 kopplad till kompensatorns 110 ingång. Vid färgsynkpulsens uppträdande i den inkommande televisionssignalen lämnar synkpulsdetektorn 137 en instruktion på en ledning 138, som sträcker sig till det recirkulerbara, digitala minnets skriv- aktiveringsingâng (SK). Denna instruktion bringar minnet 123 att skriva det binära flerbitsord som uppträder på utgången 112 från analog~dígitalomvandlaren lll. Den faktiska skriv- eller lagrings- cporationcn sker vid varje referensklocktíd, som är bestämd av en 7805833-8 12 klockinsignal till minnet 123 från X3-referensklockan 128. Det re- cirkulerbara minnets 123 fortsatta arbete kan bäst beskrivas under hänvisning till både fig 1 och 2.

Med hänvisning till fig 2 innefattar minnet 123 ett direktac- cessminne 139 med konventionella skriv- och adresstyringångar, be- tecknade med symbolerna (S) och (A). En binärordsingàng är kopplad för mottagning av det binära flerbítsordet på analog-digitalomvand- larens lll utgång 112. En binärordsutgàng är anordnad för avgivande av de recirkulerade, digitala signalerna till ledningen 140. En adressgenerator 141 reagerar för en källa för X3-referensklocksigna- ler över ledningen 122 och lämnar via en förbindning 142 adressigna- ler för skriv- och läsaccess till minnet 139 i överensstämmelse med de alstrade adressignalerna. I minnet 123 ingår en skrivklockgenera- tor l43, som reagerar för den från synkpulsdetektorn 137 via led- ningen l38 mottagna instruktionen. Instruktionen inställer skriv- klockgeneratorn 143 att via ledningen 144 avge skrivaktiverings- signaler till direktaccessminnets 139 skrivaktiveringsingàng (S) varje gång en X3-referensklocksignal mottages från ledningen 122.

Så länge skrivaktiveringssignalerna mottages av direktaccessminnet 139 kommer de av analog-digitalomvandlaren lll avgivna, binär orden att skrivas in för lagring i minnet 139. Minnet 123 innefattar ock- så en räknare 145, som reagerar för den instruktion som mottages på dess återställsingång (Å), kopplad till ledningen 138, från synk- pulsdetektorn 137. Instruktionen återställer räknaren 145 för räk- ning av adressgeneratorn 141 lämnade adresser. Räknaren 145 åter- ställes också av en internt alstrad instruktion, såsom kommer att beskrivas längre fram. Varje gång räknaren 145 återställes, lämnar den en återställsinstruktion via en ledning 146. Den första åter- ställsinstruktion som avges efter den av synkpulsdetektorn 137 på ledningen 138 åstadkomna instruktionen kopplas för att inaktivera den tidigare aktiverade skrivklockgeneratorn 143 genom att återstäl- la den, tills nästa instruktion avges av synkpulsdetektorn 137.

På detta sätt hindras direktaccesminnet 139 att mottaga ytterligare binärordsrepresentationer av televisionssignalen efter det att femton sampel av färgsynkpulsen har mottagits. Räknaren 145 tjänar också till att recirkulera adressgeneratorn 141. Varje gång adress- generatorn 141 avger en adressignal, klockas den aktiverade räknaren 145 av en X3-referensklocksignal, som mottages från ledningen 122, för att via en ledning 147 undersöka den adress som avges av adress- generatorn 141 och kopplas till dess dataingàng (D). När räknaren 13 145 detekterar avgivandet av den sista av femton adressignaler, som avges av adressgeneratorn 141, lämnar den en återställsinstruktion till adressgeneratorn via ledningen 146. Räknaren använder också denna återställningsinstruktion internt för att återställa sig själv och åter undersöka av adressgeneratorn 141 avgivna adressignaler.

På detta sätt bringas adressgeneratorn 141 att kontinuerligt genomgå de femton adresser som identifierar de lokationer i direktaccess- minnet 139, i vilka de femton, binära flerbitsorden, som represen- terar de fem samplade perioderna av signalfärgsynkpulsen, lagras.

En ytterligare förklaring av arbetssättet för det recirkulerbara minnet l23 kommer att lämnas häri tillsammans med en beskrivning av en faktisk arbetssekvens för kompensatorn ll0.

Vid val av takten, i vilken den inkommande informationssignalen måste samplas, måste klocknings- eller samplingsfrekvensen vara åtminstone två gånger så hög som den maximala siqnalfrekvensen, som systemet skall släppa fram utan väsentlig försämring. Dessutom måste direktaccessminnets 139 klockningstakt och lagringskapacitet väljas så, att antalet i direktaccessminnet 139 lagrade, digitalise- rade sampel är ekvivalent med ett helt antal hela perioder av Siqnê- lens tidbaskomponent, dvs lika med produkten av antalet sampel per period för tidbaskomponenten och ett helt antal perioder. Med klock- ningstakten och lagringskapaciteten valda på så sätt bär direktaccess- minnet 139 ett helt antal digitala representationer av hela perioder av signalens taktregleringskomponent, vilket vid recirkulering resul- terar i genereringen av en kontinuerlig klocksignal under recirkule- ringsmoden. För fallet med en färgtelevisionssignal uppfylles med fördel både lagringskapacitets- och samplingstaktskriterierna genom att kodningsklocksignalens frekvens väljes tre gånger högre än färg- synkpulsfrekvensen och genom att femton sampel av färgsynkpulsen lagras. I den exemplifierande utföringsformen innefattar följaktligen X3-signalklockan l3l en frekvensmultiplicerare för att med en faktor 3 multiplicera den kontinuerligt regenererade färgsynkpulssignal som utvecklas av minnet 123, digital-analoqomvandlaren l33 och band- passfiltret 132. Det framgår, att frekvensen för den under samplings- och lagringsmoden utnyttjade, kodande klocksignalen måste vara nomi- nellt lika med den fastställda kodningstakten, ehuru fasen kan skilja sig från den härledda klocksignalen i överensstämmelse med tidbasfelet hos den signal som kompenseras.

I utförinqsformen enligt fíg 3 är den grundläggande referens- tidhawsijnalnn den exempelvis från studiurefercnskällan för synkro- 7805833- 8 14 nisering av all studioutrustning för utsändningsändamål tillgängliga referensfärgunderbärvågen. Denna referensfärgunderbärvâg matas till en referenssignalsbehandlare 148, som är en konventionell komponent, vilken åstadkommer kompensering av i kablar och liknande förekomman- de fasta fördröjningar samt utveckling av den nödvändiga fasändringen - av referenssignalen för europeiska färgsystem, såsom PAL-systemet.

Behandlarens l48 utgång lämnar den grundläggande referenstidbassignal, relativt vilken kompensatorn ll0 arbetar för att kompensera den in- kommande televisionssignalen. På grund av behovet av en X3-referens- klocksignal multipliceras den grundläggande referenstidbassignalens frekvens med en faktor 3 av en i X3-referensklockkällan eller -genera- torn 128 ingående frekvensmultiplicerare. Eftersom en Xl-referens- klocksignal erfordras av den mest föredragna formen av kompensatorn llO, är en Xl-referensklockgenerator 149 kopplad att mottaga referens- tidbassignalen från behandlaren 148 och avger via ledningen 121 den erforderliga Xl-referensklocksignalen.

I överensstämmelse med föregående val av kodnings- och avkodnings- klocktakter är analog-digitalomvandlaren lll anordnad att utveckla ett separat, binärt ord vid var och en av de tre klocktidpunkter, som uppträder under det intervall som är lika med en period hos färgsynkpulsen. I detta fall är analog-digitalomvandlaren lll ut- formad att åstadkomma ett ord om 8 bitar vid varje klocktidpunkt, vilka 8 bitar ger en amplitudnivåkapacitet på 0-256 för den digitala representationen av den inkommande televisionssignalen. Det recirku- lerbara, digitala minnet 123 har därför en kapacitet om 15 ord, varvid varje ord åter består av 8 bitar. Eftersom det finns tre samplingspunkter för varje färgsynkpulsperiod är minnets 123 direkt- accessminne 139 anordnat att lagra fem hela perioder av den digitalt representerade färgsynkpulsen. Ehuru pulsgeneratorn 136 vid drift avger pulsen med längden 2 us som gensvar på detekteringen av den horisontella synkpulsen, instrueras minnet 139 av skrivklockgene- ratorn 143 (vid synkpulsens uppträdande) att skriva eller lagra de binära ord som uppträder på analog-digitalomvandlarens lll utgång ll2 vid tidpunkten för varje på ledningen 122 mottagen X3-rcferens- klocksignal. Med hänvisning till fig 2 bringar detta arbetssätt särskilt adressgeneratorn l4l att åstadkomma access till en ny ordminnesposition i minnet 139 som gensvar på var och en av X3- refcrensklockpulserna, varvid varje ånyo åtkomlig ordminnesposition mottager de momentana bittillstånden hos det binära ordet på utgången ll2. Den 2 us långa pulsen, som avges av pulsgeneratorn 136, in- 15 vsozsss-e ställer tillfälligt omkopplingsdonet 126 i dess samplinqs- och lag- ringstillstånd, varigenom X3-referensklocksignalen kopplas för klock- ning av analog-digitalomvandlaren lll.

Lagringsoperationen är avslutad efter det att de fem perioderna av den digitaliserade färqsynkpulsen har lagrats genom att räknaren 145 via ledningen 147 detekterar den femtonde adress som alstras av adressgeneratorn 141 efter avgivandet av den 2 us långa pulsen och avger återställsinstruktionen till skrivklockgeneratorn 143. Åter- ställsinstruktionen inaktiverar skrivklockgeneratorn, varigenom skrivaktiveringssignalerna avlägsnas från direktaccessminnet 139.' Efter avslutandet av samplings- och lagringsmoden fortsätter adressgeneratorn 141 att åstadkomma access till minnet 139 som gensvar på X3-referensklocksiqnalen via ledningen 122, varvid i följd samma femton ordlokationer, till vilka access vanns under skrivoperationen, upprepas. Detta bringar de lagrade orden om 8 bi- tar att successivt läsas ut via utgångsledningen 140 till digital- analogomvandlaren 133. Minnet 139 är permanent anordnat i en aktiv läsmod, så att de lagrade, binära orden kontinuerligt läses ut via ledningen 140. Läsfunktionen är verksam under lagringen av ny digi- tal information, mottagen från analog-digitalomvandlaren 111, genom påverkan av en förbigångsomkopplare 151. Omkopplaren 141 har två ingångar och en utgång. Omkopplarens 151 ena ingång är medelst en ledning 153 kopplad till direktaccessminnets l39 utgång och dess andra ingång är kopplad via en förbigångsledning 154 till ledningen 112 till minnets 123 ingång. Ehuru inställd att åstadkomma skriv- aktiveringssignaler under samplings- och lagringsmoden,konditionerar skrivklockgeneratorn 143 förbigångsomkopplaren 151 att förbinda ledningarna 112 och 140, varigenom de binära ord som lagras i minnet 139 föres direkt till utgången. vid slutet av samplings- och lagrings- moden inaktiveras skrivklockgeneratorn 143, varvid omkopplaren 151 överföres till ett tillstånd för koppling av minnets 139 utgångs- ledning 153 till ledningen 140. Omkopplaren 151 förblir i detta tillstånd under hela recirkuleríngsmoden, varvid de lagrade färg- synkpulsorden bringas att kopplas till digital-analogomvandlaren 133 för härledning av den informationssignalsrelaterade klocksigna- len. Anordnandct av förbigånqsomkopplaren 151 gör det möjligt att göra X3-klooksignalkretsarna klara för alstrinqen av den härledda X3-klocksignalen.

Under recirkuleringsmoden arbetar adressqoncratorn 141 och räknnrun 145 för att tillsammans åstadkomma den repetitiva alstrinqen av sam J adressföljd. Detta resulterar i att de i minnet 139 lagrade. 7805833-8 16 binära orden repetitivt läses i denna följd under den återstående tiden av det horisontella linjeintervallet efter färgsynkpulsen.

Fig 3A och 3B åskådliggör det sätt, på vilket den härledda klocksignalen alstras för att ligga i fas med tidbaskomponenten hos informationssignalen, från vilken den härledes. Fig 3A åskådliggör det tillstånd som skulle råda, om den inkommande färgtelevisionssigna- len var felfri. Under samplings- och lagringsintervallet åstadkommer X3-referensklockan samplingen av signalens färgsynkpuls i analog- -digitalomvandlaren lll samt lagringen av sampelvärdena i det recir- kulerbara minnet 123. På grund av att den inkommande televisions-' signalen är felfri uppträder det första samplet av varje period av signalens färgsynkpuls vid början av färgsynkpulsperioden. Vid re- cirkulering av de femton i minnet 123 lagrade orden kommer filtrets 132 utsignal att ligga i fas med den i den inkommande televisions- signalen ingående färgsynkpulsen. Om ett tidbasfel förefinns i den inkommande televisionssignalen, såsom åskådliggjort i fig 3B, kommer de sampelvärden som representeras av de från analog-digital- omvandlaren lll erhållna, binära orden att vara andra. Denna skill- nad förefinns på grund av tidbasskillnaden mellan referenstidbas- signalen och den inkommande televisionssignalen, därav de olika sampelpunkterna under färgsynkpulsperioden. Vid recirkulering av de i minnet l23 lagrade, femton orden kommer den regenererade färg- synkpulsutsignalen från filtret 132 att ligga i fas med den i den inkommande televisionssignalen ingående färgsynkpulsen. Den från' filtrets utgång erhållna klocksignalen kommer således alltid att ligga i fas med den i televisionssignalen ingående tidbaskomponenten oberoende av de tidbasändringar eller fel som kan uppträda i denna.

Ehuru i detta fall ett direktaccessminne, en adressgenerator och räknarorgan har utnyttjats för det recirkulerbara minnet 123, inses det, att andra digitala lagringskretsar kan användas i stället.

Som exempel kan ett recirkulerande skiftregister åstadkomma minnets l23 funktion, vilket inses av fackmannen på området.

För att förenkla undvikandet av fel vid tidsförskjutningen eller tidsomställningen av de digitala representationerna av televisions~ utsignalen från analog-digitalomvandlaren lll under recirkulerings- moden utnyttjas en tidsbuffertanordning 156, som vid sin ingång har en omvandlare l57 för omvandling av ett serieord till tre parallella ord och på sin utgång en komplementär omvandlare l58 för omvand- ling av trc parallella ord till ett sericord. Omvandlarna 157 och 158 är visade i fig 4. Följden av enskilda, binära ord, som åstad- kommvs på utgången ll2, Eöres till serie-paralLellomvandlaren LS7. ,, 7805833-s Denna omvandlare 157 mottager vart och ett av de på varandra följan- de binära orden vid en klocktakt, som är tre gånqer så hög som den recirkulerade signalfärgsynkpulsen, genom att klockpulserna från X3- klockkällan, tillgängliga på ledningen 118, tillföres denna omvand- lares klockingång (K), såsom angivet. Omvandlaren 157 är konstruerad att lagra tre av de på utgången ll2 på seriesätt alstrade, binära orden samt är av det slag, vid vilket varje nytt, omvandlaren till- fört ord skiftar ut det sista ordet från omvandlaren, som alltid innehåller tre hela binära ord. Den serievis inmatade informationen överföres på parallellt sätt till omvandlaren 158 via en klockisola- tor 163 (se fig 4), som är innefattad i tidsbuffertanordningen 156.

Under varje linjeintervall av den inkommande televisionssignalen uppträder överföringstidpunkten till klockisolatorn 163 vid den klocktidpunkt som är bestämd av klockpulser som alstras av en lX-signalklocka 159 (se fig 1). lX-signalklockan är kopplad till bandpassfiltrets 132 utgång för att alstra en klockpulssignal vid den recirkulerade färgsynkpulsfrekvensen, som är frekvensen för färgsynkpulsen, såsom den uppträder vid början av linjeintervallet.

Speciellt åstadkommes lX-signalklockan 159 genom begränsning av fil- terutsignalen och användning av en positivt gående framkant av den därigenom alstrade fyrkantsvâgformen för âstadkommande av klockpul- serna. Varje positivt gående framkant hos den begränsade, regenerera- de färgsynkpulsen identifierar början av en period av färgsynkpulsen. lX-signalklockan lS9 är kopplad till tidsbuffertanordningen 156 via ledningen 161. På detta sätt mottager klockisolatorn 163 som gensvar på varje tillförd klockpuls hela innehållet i omvandlaren 157, vilken såsom ovan diskuterats vid alla tidpunkter har tre hela binära ord, som alstrats av analog-digitalomvandlaren lll på utgången ll2. De tre orden, som mottages i parallellt format av klockisolatorn 163, motsvarar dessutom de tre ord som utvecklas under en period av den regenererade färgsynkpulsen.

Utsignalen från omvandlaren 157 är ett ord om 24 bitar, som kopplas till ingången till klockisolatorn 163. Isolatorn har för- måga att samtidigt läsa och skriva orden om 24 bitar. På grund av att isolatorn l63 kan läsa och skriva samtidigt kan klockningsopera~ tionerna ske på dess ingångs- och utgångssidor med avseende på olika, icke-kohercnta klocksignaler, varigenom tidsbuffterlagringen åstad- kommes liksom möjligheten att tidsförskjuta eller tidsomställa sig- nalerna. För skrivning eller lagring av omvandlarens 157 utsinnal kopplas av siqnalklockan l59 alstrade klocksignaler medelst led- 7805835-8 18 ningen 161 till en skrivadressingång (SA) och en skrivaktiverings- ingång (SK) till isolatorn 163. Denna klocksignal ligger i fas med den okorrigerade televisionssignalens färgsynkpuls. De lagrade orden om 24 bitar, vilka sammanhör med varje period av tidbaskomponenten, läses eller utmatas från isolatorn 163 som gensvar på lX-referens- klocksignaler, åstadkomna av en referensklockgenerator 149 och kopp- lade till en läsadressingång (LA) till isolatorn 163 via en ledning 121.

Genom klockning av isolatorn 163 med två klocksignaler kommer fasen för isolatorns utsignal att tidsförskjutas eller tidsomställas och synkroniseras med referensfärgunderbärvågens fas.

Omvandlaren 158 är omvandlarens 157 komplement genom att den åstadkommer en överföring från parallell form till serieform av den digitala ordinformation som mottages från omvandlaren 157 via klockisolatorn 163. Omvandlaren 158 återomvandlar således den digi- tala informationen till ett serieformat om 1 ord, men i detta fall klockstyres serieorden ut från omvandlaren 158 vid en klocktidpunkt, S0m är bestämd av lX-referensklocksianalen, vilken tillföres omvandlaren 158 via ledningen 121, såsom angivet i fig 4. Dessa serieord matas via ledningen 119 till ingången till digita1-ana1og- omvandlaren 113 och avkodas därefter under styrning av 3X-referens- klocksignalen på ledningen 122. Digital-analogomvandlaren 113 åter- bildar den önskade, analoga signalen på utgången 114 synkroniserad med referensunderbärvågens fas. _ På det ovan beskrivna sättet är den digitala kompensatorn enligt föreliggande uppfinning anordnad att synkronisera en inkom- mande informationssignal med en referens- eller standardtidbassignal.

Det iakttages, att tidskorrektionsområdet i föreliggande utförings- form är en period, som motsvarar tidbaskomponentens hela period.

För fallet med en färgtelevisionssignal är närmare bestämt korrige- ringsområdet en period av färgsynkpulsfrekvensen, vilketär 1 delat med 3,58 MHz eller ungefär 0,28 us. Om fasfelet hos den in- kommande videosignalen sannolikt kommer att överskrida detta om- råde, såsom kan ske vid återgivning av televisionssignaler från bandregistreringsapparater, så kommer den på utgången 114 avgivna signalen att förskjutas för att synkronisera färgsynkpulskomponentens fas med referensEärgundcrbärvågen. Televisionssignalens horisontella synkronisering kommer emellertid att bli felaktigt fasad relativt den horisontella referensynksignalen. För vissa tillämpningar, såsom i samband med skívregistreringsutrustning, är det genom föreliggande 19 7805833-8 utföringsform åstadkomna korrigeringsområdet om en hel period av färgsynkpulsen eller 0,28 ps tillfyllest utan hjälp av ytterligare tidbasfelskompenserande system.

Om förekomst av större tidbasfel är sannolik, införes ett direkt- accessminne 164 mellan klockisolatorn 163 och para1le1l-serieomvand- laren 158, såsom visat i fig 4. Minnet 164 korrigerar siqnalens tidbas med inkrement, som är lika med ett helt antal av färgsynk- pulsens period. Detta åstadkommas genom skrivning av ordet om 24 bi- tar i adresser i minnet 164, vilka adresser är bestämda av en skriv- adressgenerator 166. Minnet 164 aktiveras på sin aktiveringsinqång (SK) för inskrivning av ordet om 24 bitar och generatorn 166 klock- styres av lX-referensklocksignalen på ledningen 121. Minnets 164 innehåll läses i överensstämmelse med den adress som åstadkommas av en läsadressgenerator 167. Den av generatorn 167 tillförda läs- adressen bestämmes av de relativa tidpunkterna för uppträdandet av signalens och referensens horisontella synkpuls. De relativa upp- trädandetidpunkterna bestämmas av en räknare, som tjänstgör som en horisontell synkkomparator 168. Räknaren 168 börjar räkna som gensvar på den horisontella referenssynkpulsen och stoppas av upp- trädandet av signalens horisontella synkpuls. Räknaren 168 räknar i färgsynkpulsens takt; Räknarens 168 utgång är kopplad till ställ- ingången (S) till läsadressgeneratorn 167 och ändrar genom inställ- ning av utgångsläsadressen i överensstämmelse med talet i räknaren 168 efter uppträdandet av signalens horisontella synkpuls.

De successiva orden om 24 bitar skrives i på varandra följande adresser i minnet 164. Minnets 164 kapacitet kan justeras enligt önskan. För en korrigering om åtminstone ett horisontellt linje- intervall, dvs ungefär 63,5 us, är minnet 164 anordnat att ha en kapacitet om 256 ord. Varje ord representerar en tid om en period av färgsynkpulsen, dvs ungefär 0,28 us. En kapacitet på 256 ord kommer därför att ge en lagringstid över 63,5 ps. Läsadressgenera- torn 167 inställes relativt skrivadressgeneratorn 166, så att,om signalens horisontella synkpuls och referensens horisontella synk- puls är i fas,identiska adresser, alstrade av de tvâ qeneratorerna, kommer att vara åtskilda i tiden ekvivalent med vad som erfordras för att recirkulera ungefär hälften av minnets kapacitet, varvid skrivadressalstrinqen ligger före läsadressalstrinqen. För en korri- geringskapacitet på ett horisontellt linjeintervall är âtskillnaden ungefär 32 us.

Ovan beskrivna konstruktion av och arbetssätt för föreliggande 7803853-8 zo r v uppfinning gäller ett system för korrigering av en informationssig- nal, som har en upprepat uppträdande tidbassynkroniseringskomponent i form av en synkpuls av växlande amplitudvariationer, såsom en färg- svnkpuls. Föreliggande uppfinning kan även tidbasfelskompensera in- formationssignaler, som saknar eller har tidbaskomponenter i annan form än en växelamplitudstidbassignal. Som exempel kan en monokrom televisionssignal korrigeras i överensstämmelse med föreliggande uppfinnings principer genom införande av en artificiell synkpuls eller pilotsignal, som består av en synkpuls av växlande amplitud- variationer, i televisionssignalen under släckningsintervallet.

Speciellt kan en sådan synkpulssignal tillföras den bakre delen _ av varje släckintervall, som åtföljer en monokrom televisionssignals horisontella linje, varvid den horisontella synkpulsen tjänstgör söm tidbaskomponenten, i förhållande till vilken den införda pilot- signalen väljes att uppvisa ett förutbestämt fasförhållande. 4 Med hänvisning till fig 5 åskådliggöres en modifiering av syste- met i fig l för kompensering av en monokrom televisionssignal genom införande av en artificiell synkpulssignal, som består av en synk- phls av tidbasinformation med växlande amplitud. Synkpulsinföringen åstadkommes medelst en svängande oscillatorsynkpulsgenerator 171 med en ingång, som är styrd av den okorrigerade, monokroma horison- tella synkpulsen, som lämnas av synkseparatorn 134. En utgångsled- šing 173 från generatorn l7l är anordnad för att avge en synkpuls av tidbasinformation med växlande amplitud för införing i den mono- kroma televisionssignalen i en summeringspunkt l74 via en ledare 177 från en grind 176. Punkten 174 är åstadkommen medelst en kon- ventionell signalsummeringskrets. Genom detta arrangemang införes den alstrade, artificiella synkpulssionalen i den monokroma tele- visionssignalen före den inkommande signalens tillförsel till den kodande analog-digitalomvandlaren lll i detta fall. Detta arrangemang fungerar enbart vid frånvaron av en i den inkommande signalen upp- trädande färgsynkpuls. För detta ändamål är en förbindning gjord från synkpulsdetektorns 137 utgång till grinden 176 för overksam- göring av grinden, när helst en färgsynkpuls detekteras i den in- kommande signalen.

Bortsett från det förhållandet, att synkpulssignalen i systemet enligt fig 5 alstras och införes artificiellt, fungerar detta system för användning tülsænmansrned monokroma televisionssiqnaler på i huvud- sak samma sätt som beskrivits i samband med systemet enligt fig 1, vilket system användes för färgtelevisionssignaler. Den artificiella 7803853-8 21 synkpulsgeneratorn 171 är utformad att alstra en synkpulssignal med samma frekvens- och fasförhâllande som en färgsynkpuls, så att den normala referensfärgunderbärvågen kan utnyttjas som referenstidbas- signal i den monokroma kretsen i fig 5. Detta uppnås i överensstämmel- se med föreliggande uppfinning genom att generatorn l71 från synk- separatorn 134 mottager den horisontella synkpulsen i varje monokrom televisionslinje, som den uppträder i den inkommande televisions- signalen, och utnyttjar den horisontella synkpulsens framkant för att trigga en fasstyrd svängningskrets, som är utformad att åstad- komma en oscillationsfrekvens, vilken är lika med den hos den normala färgsynkpulsen, vilken frekvens i sin tur nominellt är lika med frek- vensen hos referensfärqunderbärvâgen. Fasen hos den av svängnings- generatorn 171 alstrade synkpulsutsignalen styres i överensstämmelse med utsignalen från en med två dividerande vippa 179, som har en ingång, vilken är känslig för framkanten hos den horisontella synk- puls som utvecklas av synkseparatorn 174. Vippan 179 har ett par utgångar 181 och 182, motsvarande vippans 179 motsatta sidor, varige- nom signaler avges, vilka är 1800 fasförskjutna. Syftet med den med två dividerande vippan 179 är att driva den fasstyrda svängnings- oscillatorn 171 så, att den utvecklar en 1800 fasändring vid varje televisionslinje för att bringa den artificiellt alstrade svnkpuls- signalen till överensstämmelse med den gängse fasväxling som före- finns mellan färgsynkpuls och synktakt i en standardiserad NTSC- färgtelevisionssignal.

Vippan 179 reagerar följaktligen för varje horisontell synk- puls genom att ändra tillstånd. Som gensvar på en första horison- tell synkpuls, mottagen från separatorn 134, kommer utgången 181 att växla från låg till hög nivå, medan utgången 182 samtidigt kom- mer att växla från hög till låg nivå. Den nästa horisontella synk- pulsen kommer att förorsaka en motsatt övergång. Den fasstyrda oscillatorn 171 är utformad att reagera enbart för utsignalsöver- gångar från utgångarna 181 och 182, vilka övergångar sker från låg till hög nivå.

Allteftersom varje artificiell färgsynkpuls uppträder på ut- gången 173 efter den horisontella synkpulsen påverkar den 2 us långa utpulsen, som lämnas av pulsgoneratorn 136, grinden 176 för att bringa denna att inta sitt inställda tillstånd. En mono/färg- omkopplare 183 inställes också att koppla pulsen från pulsgenera- torn 136 för styrning av det recirkulerbara minnet 123 i stället för Eärgsynkpulsdetektorn 137.

Claims (8)

7803835-8 22 PATENTKRAV

1. l. Anordning för att relativt en referenssignal, som bestämmer en känd tídbas, ändra tidbasen hos en informationssignal med en tids- variabel tidbassynkroniseringskomponent av en känd nominell frekvens, k ä n n e t-e c k n a d av en samplare (lll) för mottagning och samp- ling av informationssignalen som gensvar på klocksignaler, organ (126) för att omväxlande koppla en första klocksignal och en andra klocksignal till samplaren för att åstadkomma sampling av informa- tionssignalen, vilka kopplingsorgan (126) är anordnade att koppla den första klocksignalen till samplaren (lll) under ett tidbassynkro- niseringskomponentsintervall och koppla den andra klocksignalen till samplaren mellan successiva kopplingar av den första klocksignalen, organ (128) för âstadkommande av den första klocksignalen med en tid- bas, som är bestämd av referenssignalens tidbas, samt organ (129) för mottagning av de av samplaren åstadkomna samplen under tidbas- synkroniseringskomponentsintervallet för att därur generera den andra klocksignalen.

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att organen (126) för att omväxlande koppla klocksignalerna är ett omkopplingsorgan med första och andra tillstànd, vilket om- kopplingsorgan (l26) som gensvar på informationssignalen intager det första tillståndet under tidbassynkroniseringskomponentsinter- vallet, intager det andra tillståndet vid andra tidpunkter under ti~ den mellan successiva tidbassynkroniseringskomponentsintervall, kopplar den första klocksignalen till samplaren (lll), då det be- finner sig i det första tillståndet, och kopplar den andra klock- signalen till samplaren, då det befinner sig i sitt andra tillstånd.

3. Anordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k- n a d därav, att samplaren (lll) är en analog-digitalomvandlare, vilken är anordnad att som gensvar på klocksignaler digitalt koda informationssignalen, varvid de den andra klocksignalen genererande organen (129) innefattar ett recirkulerbart, digitalt minne (123), som är anordnat att som gensvar pâdenförsta klocksignalen lagra och repetitivt presentera de digitala samplen av tidbassynkronise~ ringskomponenten för generering av den andra signalen.

4. Anordning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att tidbassynkroniseringskomponentsintervallet, under vilket kopplingsorganen (126) kopplar den första klocksignalen, motsvarar ett valt, helt antal perioder, som är bestämda av den nominella fre- kvensen, samt att det recirkulerbara, digitala minnet (129) lagrar 23 7803835-8 de digitala sampel av tidbassynkroniseringskomponenten som mottages under nämnda intervall samt repetitivt och kontinuerligt mellan successiva kopplingar av de första klocksignalerna på sin utgång (140) presenterar de lagrade, digitala samplen i den följd som dessa sampel är lagrade.

5. Anordning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d av ett digitalt signalminne (163, 164), som är kopplat att mottaga de digitala samplen av informationssignalen, âstadkomna av analog-di- gitalomvandlaren (lll), och lagra samplen under tiden mellan succes- siva, samplade tidbassynkroniseríngskomponentsintervall med en varak- tighet, som är bestämd av skillnaden mellan den av referenssígnalen bestämda tidbasen och den av tidbassynkroniseringskomponenten be- stämda tídbasen.

6. Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av en digital~ana1ogomvandlare (ll3), som är kopplad att mottaga de digitala samplen av informationssignalen efter lagring i det digitala signalminnet (163, 164) med den bestämda varaktigheten för att avkoda de digitala samplen för åstadkommande av en motsvarande, återbildad analog informationssignal. u

7. Anordning enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e- t e c k n a d av organ (171, 174, 176, 179) för införande av en artificiellt genererad, amplitudvarierande signal i informations- signalen i förutbestämda lägen hos denna före samplarens (lll) mottagning av informationssignalen.

8. Anordning enligt något av patentkraven 1-7, varvid informa- tionssignalen är en färgtelevisionssignal med tidbassynkroniserings- komponenter, som innefattar linjepulser, vilka bestämmer informations- linjeintervall, och en färgsynkroniseringssignal efter uppträdandet av varje linjepuls, k ä n n e t e c k n a d därav,att de den andra klocksignalen genererande organen (129) mottager sampel av ett inter- vall av färgsynkroniseringssignalen efter varje linjepuls och re- genererar de mottagna färgsynkroniseringssignalsamplen under tiden mellan färgsynkroniseringssignalerna, som följer efter successíva linjepulscrs uppträdande, för bildande av den andra klocksignalen.