SE427321B - Anordning for att endra tidbasen hos en informationssignal - Google Patents

Description

780383240 signalâtergivning som erfordras i signalbehandlingssystem med hög upplösning. Som exempel är tidstabil signalgenerering önskvärd i alla televisionssignalsbehandlingssystem och en i hög grad stabil generering är nödvändig i system, som användes för att framställa televisionssignaler för allmän utsändning.

Två tekniker utnyttjas för att korrigera oönskade tidbasfel hos signaler, som återges från ett registreringsmedium, nämligen elektromekaniska och elektroniska. Elektromekaniska tekniker ut- nyttjas för att korrigera grova tidbasfel och uppnår denna korrige- ring genom att synkronisera signalregistrerings- och återgivnings~ utrustningens arbete. Elektroniska tekniker utnyttjas för att korri- gera mindre, kvarstående tidbasfel, vilka ej korrigerats av de elektromekaniska anordningarna, och uppnår denna korrigering genom tidsförskjutning av signalen efter dess återgivning. Det är den elektroniska tekniken för tidbasfelskorrigering som föreliggande uppfinning har avseende på. ' ' Hitintills har elektroniska system för ändring av en signals ' tidbas utnyttjat justerbara tidsfördröjningsanordningar, som är införda i signalbanan för att korrigera tidbasfel. I dessa system mätes tidbasfelet och den i signalbanan införda graden av tidsför- dröjning justeras för att kompensera och därmed korrigera det mätta tidbasfelet. En särskild systemtyp, som åtnjuter allmän användning, har en spänningsvariabel fördröjningsledning, i vilken koncentrerade, konstanta induktanser och spänningsvariabla, kapacitiva dioder är sammankopplade till en fördröjningsledningskonfiguration. En spänning, som motsvarar det mätta tidbasfelet, påföres de variabla dioderna för att bestämma den nödvändiga fördröjningen för korrigering av tidbasfelet. En beskrivning av ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med spänningsvariabel fördröjningsledning, lämnas i den amerikanska patentskriften 3 202 769. ' I en annan typ av elektroniskt signaltidbasändringssystem är ett antal fasta fördröjningsledningar eller en enda fördröjnings- ledning, utmed vilken en serie uttag är fördelade, anordnade i kom- bination med elektroniska strömställare. Tidbasfel korriqeras genom påverkan av strömställarna i överensstämmelse med det mätta felet för att selektivt införa den nödvändiga, korriqerande fördröjningen i signalbanan. Ett signaltidbasändrinqssystom, som är av typen med fast fördröjningsledning, beskrives i den amerikanska patentskrif- ten 3 763 317 och ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med en uttagsförsedd fördröjningsledning; finns beskrivet i den 7803832-0 amerikanska patentskriften 3 748 368. 7 På senare tid har digitala fördröjningsanordningar, såsom klockade lagringsregister, använts i system för korrigering av tidbasfel hos analoga signaler. Den analoga signalen, som korri- geras, digitaliseras, korrigeras och återbildas i de digitala sys- temen. Korrigeringen utföres genom inmatning eller skrivning av den digitaliserade signalen i ett justerbart lagringsregister med en fast hastighet, som är bestämd av frekvensen hos en referensklock- signal. Lagringsregistret påverkas att korrigera tidbasfel genom att signalen från registret läses vid en justerad snabbare eller långsammare hastighet i beroende av tidbasfelet. Denna teknik med konstant skrivhastighet och variabel läshastighet kan ej hantera stora, diskontinuerliga eller inkrementella tidbasändringar hos signalen. I magnetbandsregistreringsapparater orsakas sådana in- krementella tidbasändringar vanligen av anomalier i apparaternas arbete och allra vanligast vid omkoppling mellan magnetiska om- vandlarhuvuden.

I signaltidbasändringssystem, särskilt de som är anordnade att eliminera tidbasfel och åstadkomma en hög grad av signaltidbasstabi- litet, har det varit praxis att kaskadkoppla anordningar för grov tidbaskorrigering och anordningar för fin tidbaskorrigering. Spän- ningsvariabla fördröjningsledningssystem har använts för att åstad- komma den önskade fina tidbaskorrigeringen, medan omkopplade för- dröjningsledningssystem har använts för att åstadkomma de grövre- tidbaskorrigeringarna. På grund av att alla sådana fördröjnings- ledningssystem är analoga anordningar är.de benägna att driva samt har andra för analoga anordningar utmärkande nackdelar. In- krementella tidbasändringar, som uppkommer som följd av anomalier i bandregistreringsapparaters arbete, orsakar ofta fel eller dyr- bara avbrott i signalbehandlingsoperationernas utförande på grund av dessa tidbasfelkorrigeringsanordningars oförmåga att reagera för inkrementella ändringar. Om ett stort tidbasfelsområde måste korri- geras, är också stora och komplicerade korrigeringssystem nödvändiga.

Avsevärda fördelar kan därför vinnas genom utnyttjande av en teknik för genomförande av signaltidbaskompensering, vilken teknik har förmåga att påverka alla tidbasändringar, inbegripet inkremen- tella, utan fel. Ytterligare fördelar kommer att erfa-ras vid ut- förandet av sådan signaltidbaskompensering genom att signaltidbasen först ändras med en bråkdel av ett känt inkrement, erfordrat för att föra signalen inom ett helt antal kända inkrement av den önska- 7sozss2«o där de tidbasreferensen, och genom att därefter ändra signalens tidbas . med ett sådant helt antal kända inkrement, att signalen justeras till den önskade tidbasen.

Ett särdrag för föreliggande uppfinning är det, att tid- baskompenseringen kan utföras utan behov av en analog mätning av graden av önskad kompensering, varigenom alla för analoga mätkopp- lingar utmärkande nackdelar undvikes. Ett annat särdrag för förelig- gande uppfinning är att signalen tidsförskjutes med en bråkdel av ett känt inkrement genom att signalen tillfälligt lagras i en tids- buffertanordning vid en tidpunkt, som är justerad i överensstämmelse med den önskade tidbasändringen, samtidigt som lagringsätervinnings- tiden bibehålles fast relativt en fastställd tidbasreferens. Ett ytterligare särdrag för föreliggande uppfinning är det, att ytterli- gare, inkrementella ändringar av en signals tidbas kan genomföras utan fel genom justering av signalens ytterligare lagringsåtervinningstid i överensstämmelse med en önskad tidbasändring samtidigt som lagrings- inmatningstiden bibehålles fast relativt en fastställd tidbasrefe-' rens. Ännu ett annat särdrag för föreliggande uppfinning är det, att större ändringar av en signals tídbas än en huvuddelning av tidbasen, såsom bestämd av perioden av en cykel av signalens tid- baskomponent, kan utföras genom att signaltidbasen först ändras med något önskat belopp, som svarar mot en bråkdel av huvudtid- basdelningen, och därefter ytterligare inkrementellt ändra signa- lens tidbas med något önskat belopp, som motsvarar ett helt antal huvudtidbasdelningar. Ännu ett annat särdrag för föreliggande uppfinning är det, att tidbasändringar utföres genom användandet av en härledd styrsignal, somndnskar verkan av brus i hög grad.

Dessa och andra särdrag för föreliggande uppfinning ger särskilda fördelar, då uppfinningen utnyttjas för att eliminera tidbasfel i från videoregistreringsutrustning återgivna televisionssignaler.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning kännetecknas en anordning för att relativt en referenssignal, som bestämmer en känd tidbas, ändra tidbasen hos en informationssignal med en tids- variabel tidbassynkroniseringskomponent av en känd nominell frekvens, av ett signalminne för att som gensvar på styrsignaler lagra vart och ett av successiva intervall av informationssignalen under en av styrsignalerna bestämd tid, organ för àstadkommande av en första styrsignal med en tidbas, som är bestämd av referenssignalens tidbas, organ för mottagning av tidbassynkroniseringskomponenten under vart och ett av de successiva intervallen för regenerering av tidbas- synkroniseringskomponentcn under varje intervall för bildande av sl veozasz-o en andra styrsignal samt organ för koppling av den första och den andra styrsignalen till signalminnet för utförande av lagringen och återvinningen av den lagrade informationssignalen för varje intervall av informationssignalen.

Föredragna utföringsformer av den uppfinningsenliga anordningen framgår av efterföljande osjälvständiga patentkrav.

Sammanfattningsvis möjliggör uppfinningen en exakt ändring eller korrigering av en informationssignals tidbas relativt en tids- referens, när stora inkrementella ändringar inträffar i informations- signalens tidbas. Den tidigare teknikens tidbaskorrigerare använder typiskt faslåsta oscillatorer för att alstra klocksignaler för styr- ning av ett lagringsdon, som utför ändringen eller korrigeringen _av informationssignalens tidbas. Sådana don kan ej momentant justera _ oscillatorn, när stora inkrementella tidbasändringar inträffar i informationssignalen. I televisionssignalstillämpningar erfordras ofta ett intervall på några få linjeperioder för att synkronisera sådana oscillatorer med televisionssignalens inkrementellt ändrade tidbas. Uppfinningen möjliggör vidare en exakt ändring eller korri- gering av en informationssignals i tiden slumpmässigt varierande tidbas utan fullständigt avlägsnande av de slumpmässiga tidbasva- riationerna. I televisionssignalstillämpningar kan uppfinningen anordnas att korrigera fasen för en televisionssignals färgbärvågs- komponent utan att korrigera tidsfel, som kan förefinnas i linje- synkroniseringspulserna. En färgkorrigerad televisionssignal åstad- kommes genom uppfinningen, vilken signal kan visas pà konventionella televisionsmonitorer, om linjesynkroniseringspulsernas tidsfel är enbart fel av làg frekvens. Uppfinningen möjliggör slutligen ändring eller korrigering av en informationssignals tidbas utan mätning av denna för bestämning av graden av önskad ändring eller korrige- ring. Den tidigare teknikens anordningar kräver typiskt en jämförelse av informationssignalens tidbas med en referenstidbas för alstring av en skillnadssignal, som exempelvis användes för tidbaskorrige- ring av informationssignalen.

Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hän- visning till medföljande ritningar. Fig l är ett blockschema över en digital tidbaskompensator enligt föreliggande uppfiflflinqf Vi1ke“ tidbaskompensator är anpassad för en färgtelevísionssignal. Fig 2 är et: detaljerat blocxschema och åskädliggör- konstruktionen av det recirkulerbara ("recyclable") digitala minnet i kompensatorn enlíät fig l. Fíg 3A och 38 är tidsdiagram och åskådliggör sättet försiflflfll* 7803832-0 .s tidbaskompenseringen enligt föreliggande uppfinning vid eliminering av siabssfsi från fargtsisvisisnsslgnsisr. sig 4 åskådliggör 1 bisex- form kretsar, som tillåter tidbaskompensatorn i fig l att korrigera större fel än en period av signalens färgsynkroniseringspuls. Pig 5 åskådliggör i bloekform kretsar, som tillåter utföringsformerna i fig 1 och 4 av tidbaskompensatorn att arbeta, när den inkommande signalen är en monokrom televisionssignal. . _ Den i fig l visade signaltidbaskompensatorn 110 enligt före- liggande uppfinning är anordnad att eliminera tidbasfel, som före- finns i en färgtelevisionsinformationssignal, som återges från en sådan videoregistreringsapparat (ej visad) som en magnetskiveregist- reringsapparat. Det inses emellertid, att föreliggande uppfinnings principer är lika tillämpbara på utförande av andra signaltidbas- kompenseringar, såsom korrigering av i andra tidsvariabla informa- tionssignaler förekommande tidbasfel, eliminering av skillnader i signalers relativa tidbaser och avsiktlig ändring av signalers tiabas. ned särskild hänvisning till fig 1 natssdsn ökorrigsrade färgtelevisionssignalen, som återges av skivregistreringsapparaten, till ingángentill en kodande analog-digitalomvandlare lll, vilken är anordnad att pà sin utgång ll2 åstadkomma en kodad signal i form av en pulskodsmodulerad representation av televisionssignalen. Denna representationssignal behandlas ytterligare för att slutligen kopp- las felfri till en avkodande digital-analogomvandlare ll3, som av- kodar den digitaliserade signalen och på en utgång ll4 àterbildar televisionssignalen i analog form. Pâ grund av att de i den av digi- tal-analogomvandlaren ll3 avgivna televisionssignalen innefattade synkroniseringskomponenterna vanligen är missformade och innehåller oönskade transienter som följd av sin genomgång genom kompensatorn l10 kopplas televisionssignalen till en utgângsbehandlare ll6 av den vid videoregistreringsapparater allmänt använda typen. Sådana behandlare ll6 är anordnade att skala bort synkroniseringskomponenter- -na från den inkommande telvisionssignalen och införa nya, korrekt formade och tidsreglerade synkroniseringskomponenter i signalen för bildande av den önskade, sammansatta televisionssignalen på sin ut- gång 117. _ _ .

I kompensatorn 110 enligt uppfinningen åstadkommer den kodande analog-digitalomvandlaren lll en flerbitsordsrepresentation av den inkommande signalen på utgången 112 varje gång omvandlaren lll klockas 1 i 7803832-0 av en via en ledning ll8 tillförd klocksignal, såsom visat. Omvand- laren lll klockas för att sampla den inkommande telvisionssignalens momentana, analoga amplitud, så att en följd av binära ord framstäl- les på dess utgång 112, varvid varje ord består av ett antal binära. bitar, vilka bitar tillsammans representerar en särskild amplitud- nivå i ett binärt format. Denna analog-digitalomvandlingsoperation kan i allmänhet benämnas som pulskodsmodulering av den inkommande signalen. Motsatsen till denna operation utföres av den avkodande digital-analogomvandlaren ll3. Den avkodande omvandlaren ll3 mot- tager de binära, kodade orden på en ingång, som är kopplad till en ledning 119, och lämnar som gensvar på en följd av referensklock- signaler, mottagna över ledningar 121 och 122, en âterbildad eller avkodad, analog televisionssignal till en utgângsbehandlare ll6, som vidarebefordrar den korrigerade televisionssignalen till ut- gången ll7. I överensstämmelse med föreliggande uppfinning uppnås tidbasfelkompenseringen genom härledning av en klocksignal ur en i televisionssignalen innefattad tidbaskomponent, så att den här- ledda klocksignalens klocktid är koherent med tidbaskomponenten.

Den härledda klocksignalen utnyttjas för att klockstyra analog- -digitalomvandlaren lll att sampla den okorrigerade televisions- signalen ochutföra kodningen av televisionssignalen till de digitala, binära ordrepresentationerna. Efter kodningen lagras den digitali- serade televisionssignalen samt avkodas i diqital-analogomvandlaren 113 medelst en klocksignal vid en klocktid, som är koherent med en referenstidbassignal, såsom en referensfärgunderbärvâg. Som följd av denna lagring och avkodning bringas den avkodade televisionssignalen i fas med referensfärgunderbärvâgen.

För fallet med en färgtelevisionssignal kan exakta tidbaskorri- geringar uppnås genom härledning av den ínformationssignalrelaterade klocksignalen ur färgsynkpulstidbaskomponenten, som är belägen i den bakre delen av varje horisontellt linjesläckningsintervall. Här- ledningen uppnås genom att till ingången till ett recirkulerbart, digitalt minne 123 kopplas binära ordrepresentationer för en eller flera perioder av signalens färgsynkpuls, tillgängliga på analog- -digitalomvandlarens lll utgång ll2. Minnet 123 bildar ett diqitälfi minne för ett flertal binära ord, som motsvarar amplitudnivåerna hos signalens färgsynkpuls vid samplingstidpunkterna. Genom lagring av de binära orden, tillgängliga under samplingen av signalens färg- 7803832-0 3 synkpuls, lagras tillräcklig information i minnet 123 för att repe- titivt regenerera en hel period av färgsynkpulsen, så att en konti- nuerlig signal, som är identisk med den okorrigerade televisions- signalens färgsynkpuls, kan utvecklas och vara bortom varaktigheten för signalens färgsynkpuls. Den härledda klocksignalen erhålles genom vidare behandling av den kontinuerligt regenererade färgsynk- pulssignalen och utnyttjas för att digitalisera återstoden av den horisontella linjen av televisionssignalen, från vilken den reqene- rerades.

För att säkerställa att den kontinuerliga signalen, dvs den härledda klocksignalen, som regenereras ur färgsynkpulssamplen, vilken lagras i det recirkulerbara minnet 123,_förb1ir i fas med färgsynkpulsen, dvs den okorrigerade televisionssignalen, klock* styres analog-digitalomvandlaren lll först under samplingen av televisionssignalens färgsynkpuls och de resulterande samplen lag- ras medelst en klocksignal vid en klocktidpunkt, som är koherent med referensklocksignalen. Analog-digitalomvandlarena111 måste således klockstyras av två klockstyrsignaler via ledningen 118. Den första klockstyrningen sker under en samplings- och lagringsmod, som företrädesvis varar under flera perioder av färgsynkpulstid- baskomponenten. Under denna begynnelsemod mottager analog-diqita1- omvandlarens lll klockinqånq (K) via ledningen 118 en klockstyrsignal, som är låst i fas med referensklocksignalen. Ana1ogfdigita1omvand~ laren 111 klockstyres av den andra, härledda klockstyrsignalen, mot' tagen via ledningen 118, under en följande återcirkuleringsmod, som varar under återstoden av det horisontella linjeintervallet efter begynnelseklockstyrningen. För dessa två operatiønsmoder är ett omkopplingsorgan 124 anordnat med ett omkopplingsdon 126 i ett första tillstånd eller samplings- och lagringstillstånd, i vilket tillstånd donet förbinder ledningen 118 med klockutgângs- ledningen 122 från en X3-referensklockkälla 128. Omkopplingsdonet 126 är pâverkbart till ett andra tillstånd eller återcirkulerinqs- tillstånd, i vilket det förbinder ledningen 118 med en ledning 127 från en digital minneskrets 129 för âstadkommande av den här- ledda klocksignalen. I återcirkuleringsmoden förbinder omkopplings- donet 126 analog-digitalomvandlarens 111 klockingânq (K) med en X3-signalklocka 131, som lämnar en klockutsignal för minneskretsên 129. X3-signalklockan 131 reagerar via ett bandpassfilter 132 för rsusasz-0 en utsignal från en digital-analogomvandlare 133. Digita1-ana1og- omvandlaren 133 omvandlar eller âterbildar de binära ordrepresenta- tionerna av signalfärgsynkpulsen, återcirkulerade i det återcirku- lerbara minnet 123, till en analog form. Den från digital-analog- omvandlaren 133 tillgängliga signalen framträder följaktligen som en kontinuerlig, ofiltrerad kopia av insignalstidbaskomponenten, vilken i denna föredragna utföringsform är en sinusformig färgsynk- puls i en televisionssignal. Bandpassfiltret 132 är inställt att upp- visa en mittfrekvens, som är lika med den hos färgsynkpulsen i den signal som korrigeras, vilket i fallet med en normerad NTSC-färgte- levisionssignal är en frekvens på 3,58 MHz. På sin plats mellan di- gital-analogomvandlarens 133 utgång och en ingång till X3-signal- klockan 131 har filtret 132 befunnits åstadkomma en fördelaktig åter- ställning av färgsynkpulsfrekvensen efter de olika omvandlings- och digitallagringsmanipulationerna. Om ett antal färgsignalsynkpulscyk- ler eller -perioder samples och lagras i minnet 123 för regenerering av den härledda klooksignalen, kommer filtret 132 att utjämna varje i den recirkulerade färgsignalsynkpulsen ingående brus över antalet lagrade perioder, varigenom den härledda klocksignalens tidsnoggrann- het förbättras.

Såsom angivits ovan är omkopplingsdonet 126 i omkopplingsorganet 124 normalt i sitt åskådliggjorda andra eller återcirkulerande till- stånd, varvid X3-signalklockan 131 förbindes med klockingången (K) till analog-digitalomvandlare 111 för styrning av samplingen och tidsstyrning av kodningen av den okorrigerade televisionssignalen med de återcirkulerade färgsynkpulssamplen, härledda från signalen.

För att åstadkomma påverkan av omkopplingsdonet 126 till dess första tillstånd eller dess samplings- och lagringstillstånd innefattar om- kopplinqsorganet 124 kretsar för att detektera upptrüdandot av färg- synkpulstidbaskomponenten i televísionssignalen och som gensvar därpå påverka donet 126 i enlighet därmed. Speciellt är en synkseparator 134 anordnad för att på ingången till kompensatorn 110 detektera upp- trädandet av varje horisontell synkpuls (SIG H), som.uppträder under släckningsintervallet i varje horisontell linje i televisionssignalen.

Separatorns utgång är kopplad till inqångentill en omkopplarstyrpuls- generator 136. Vid doLektoring av den horisontella synkpulsens fram- kant lämnar separatorn l34 en instruktion till pulsgeneratorn 136.

Efter ett intervall på ungefär 6 ns lämnar pulsgeneratorn 136 en puls, som varar ungefär 2,0 ns, för att överföra omkopplingsdonet Wßåêšâ-(Ü 10 l26 till dess samplings- och lagringstillstånd. Som gensvar på upp- trädandet av en horisontell synkpuls på ingången till analog-digital- omvandlaren lll bringar således separatorn 134 och pulsgeneratorn l36 omkopplingsdonet 126 att mata den kodande X3-referensklocksignalen till klockingången (K) till omvandlaren lll, vilken som gensvar därpå digitalisera: ett valt antal perioder av signalens färgsynkpuls. Tids- styrningen av separatorns 134 och pulsgeneratorns l36 operationer, såsom här specificerade, är anordnad för NTSC-televisionssignaler, så att omkopplingsdonet 126 överföres till sitt samplings- och lag- ringstillstånd under det mittre intervallet av färgsynkpulsínterval- let. Det;âr önskvärt att bringa samplingen och lagringen av digitala representationer av signalens färgsynkpuls att uppträda i mitten av färgsynkpulsintervallet, eftersom detta intervall är det mest nog- granna och tillförlitliga vid representation av färgsynkroniserings- pulsfrekvensen. Härledningen av den informationssignalrelaterade klocksignalen är dessutom mindre mottaglig för fel, som kan införas genom små ändringar i läget för färgsynkpulsen i den bakre delen av det horisontella släckningsintervallet.

För att konditionera det recirkulerbara minnet 123 för lagring av fem perioder av digitala färgsynkpulsrepresentationer är en synk- pulsdetektor 137 kopplad till kompensatorns ll0 ingång. Vid färgsynk- pulsens uppträdande i den inkommande televisionssignalen lämnar synk- pulsdetektorn 137 en instruktion på en ledning l38, som sträcker sig till det recirkulerbara, digitala minnets skrivaktiveringsingång (SK). Denna instruktion bringa: minnet 123 att skriva det binära fler- bitsord som uppträder på utgången ll2 från analog-digitalomvandlaren lll. Den faktiska skriv- eller lagringsoperationen sker vid varje re- ferensklocktid, som är bestamd av en klockínsignal till minnet 123 från X3-referensklockan 128. Det recirkulerbara mínnets 123 fortsatta arbe- te kan bäst beskrivas under hänvisning till både fig l och 2. 7 Med hänvisning till fig 2 innefattar minnet 123 ett direktacoess- minne 139 med konventionella skriv- och adresstyringångar, betecknade med symbolerna (S) och (A). En binärordsingång är kopplad för mottag- ning av det binära flerbitsordet på analog-digitalomvandlarens lll utgång ll2. En binärordsutgång är anordnad för avgivande av de recir- kulerade, digitala signalerna till ledningen 140. En adressgenerator l4l reagerar för en källa för X3-referensklocksignaler över ledningen 122 och lämnar via enförbindning 142 adressignaler för skriv- och läsa~eess till minnet 139 i överensstämmelse med de alstrade adress- vaosasz-0 ll signalerna. I minnet 123 ingår en skrivklockgenerator 143, som rea- gerar för den från synkpulsdetektorn 137 via ledningen 138 mottagna instruktionen. Instruktionen inställer skrivklockgeneratorn 143 att via ledningen 144 avge skrivaktiveringssignaler till direktaccess- minnets 139 skrivaktiveringsingång (S) varje gång en X3-referens- klocksignal mottages från ledningen 122. Så länge skrivaktiverings- signalerna mottages av direktaccessminnet 139 kommer de av analog- -digitalomvandlaren lll avgivna, binära orden att skrivas in för lag~ ring i minnet 139. Minnet 123 innefattar också en räknare 145, som reagerar för den instruktion som mottages på dess âterställsingång (Å), kopplad till ledningen 138, från synkpulsdetektorn 137. Instruk~ tionen återställer räknaren 145 för räkning av adressgeneratorn 141 lämnade adresser. Räknaren 145 återställes också av en internt alst- rad instruktion, såsom kommer att beskrivas längre fram. Varje gång räknaren 145 återställes, lämnar den en återställsinstruktion via en ledning 146. Den första âterställsinstruktion som avges efter den av synkpulsdetektorn 137 på ledningen 138 åstadkomma instruktionen kopplas för att inaktivera den tidigare aktiverade skrivklockgenera- torn 143 genom att återställa den, tills nästa instruktion avges av synkpulsdetektorn 137. På detta sätt hindras direktaccessminnet 139 at mottaga ytterligare binärordsrepresentationer av televisionssig- nalen efter det att femton sampel av färgsynkpulsen har mottagits.

Räknaren 145 tjänar också till att recirkulera adressgeneratorn 141.

Varje gång adressçeneratorn 141 avger en adressignal, klockas den aktiverade räknaren 145 av en X3-referensklocksignal, som mottages från ledningen 122, för att via en ledning 147 undersöka den adress som avges av adressgeneratorn 141 och kopplas till dess dataingång (D). När räknaren 145 detekterar avgivandet av den sista av femton adressignaler, som avges av adressgeneratorn 141, lämnar den en åter- ställsinstruktion till adressgeneratorn via ledningen 146. Räknaren använder också denna återställningsinstruktion internt för att åter- ställa sig själv osn åter undersöka av adressgeneratorn 141 avgivna adressignaler. På detta sätt bringas adressgvneratorn 141 att konti~ nnurligt genomgå de feminn adresser som identifierar de lokationer i direktaccessminnet 139, i vilka de femton, binära flerbitsorden, som representerar de fem samplade perioderna av signalfärgsynkpulsen, lagras. En ytterligare förklaring av arbetssättet för det recirku1er« bara minnet 123 kommer att lämnas häri tillsammans med en beskrivning av en faktisk arbetssekvens för kompensatorn 110. 7803832-0 12 Vid val av takten, i vilken den inkommande informationssignalen måste samplas, måste klocknings- eller samplingsfrekvensen vara åt- minstone två gånger så hög som den maximala signalfrekvensen, som systemet skall släppa fram utan väsentlig försämring. Dessutom måste direktaccessminnets 139 klockningstakt och lagringskapacitet väljas så, att antalet i direktaccessminnet 139 lagrade, digitaliserade sampel är ekvivalent med ett helt antal hela perioder av signalens tidbaskomponent, dvs lika med produkten av antalet sampel per period för tidbaskomponenten och ett helt antal perioder. Med klockningstak- ten och lagringskapaciteten valda på så sätt bär direktaccessminnet 139 ett helt antal digitala representationer av hela perioder av sig- nalens taktregleringskomponent, vilket vid recirkulering resulterar i genereringen av en kontinuerlig klocksignal under recirkulerings- moden. För fallet med en färgtelevisionssignal uppfylles med fördel både lagringskapacitets- och samplingstaktskriterierna genom att kod- ningsklocksignalens frekvens väljes tre gånger högre än färgsynkpuls- frekvensen och genom att femton sampel av färgsynkpulsen lagras. I den exemplifierande utföringsformen innefattar följaktligen X3-signal klockan l3l en frekvensmultiplicerare för att med en faktor 3 multi- plicera den kontinuerligt regenererade färgsynkpulssignal som utveck- las av minnet 123, digital-analogomvandlaren l33 och bandpassfiltret 132. Det framgår, att frekvensen för den under samplings- och lag- ringsmoden utnyttjade, kodande klocksignalen måste vara nominellt li- ka med den fastställda kodningstakten, ehuru fasen kan skilja sig från den härledda klocksignalen i överensstämmelse med tidbasfelet hos den signal som kompenseras.

I utföringsformen enligt fig 3 är den-grundläggande referenstid- bassignalen den exempelvis från studioreferenskällan för synkronise- ring av all studioutrustning för utsändningsändamål tillgängliga re- fercnsfärgunderbärvågen. Denna referensfärgunderbärvåg matas till en referenssignalbehandlare 148, som är en konventionell komponent, vil- ken åstadkommer kompensering av i kablar och liknande förekommande fasta fördröjningar samt utveckling av den nödvändiga fasändringen av referenssignalen för europeiska färgsystem, såsom PAL-systemet.

Behandlarens l48 utgång lämnar den grundläggande referenstidbassignal, relativt vilken kompensatorn ll0 arbetar för att kompensera den in- kommande televisionssignalen. Pâ grund av behovet av en X3-referens- klocksignal multipliceras den grundläggande referenstidbassignalens frekvens med en faktor 3 av en i X3-referensklockkällan eller -genera- 7803832-0 13 torn 128 ingående frekvensmultiplicerare. Eftersom en Xl-referens- klocksignal erfordras av den mest föredragna formen av kompensatorn 110, är en X1-referensklockgenerator 149 kopplad att mottaga referens- tidbassignalen från behandlaren 148 och avger via ledningen 121 den erforderliga X1-referensklocksignalen.

I överensstämmelse med föregående val av kodnings- ocn avkodnings- klocktaktêr är analog-digitalomvandlaren lll anordnad att utveckla ett separat, binärt ord vid var och en av de tre klocktidpunkter, som uppträder under det intervall som är lika med en period hos färgsynk- pulsen. I detta fall är analog-digitalomvandlaren 111 utformad att åstadkomma ett ord om 8 bitar vid varje klocktidpunkt, vilka 8 bitar ger en amplitudnivåkapacitet på 0-256 för den digitala representatio- nen av den inkommande televisionssignalen. Det recirkulerbara, digi- tala minnet l23 har därför en kapacitet om 15 ord, varvid varje ord åter består av 8 bitar. Eftersom det finns tre samplingspunkter för varje färgsynkpulsperiod är minnets 123 direktaccessminne 139 anord- nat att lagra fem hela perioder av den digitalt representerade färg- synkpulsen. Ehuru pulsgeneratorn 136 vid drift avger pulsen med läng- den 2 us som gensvar på detekteringen av den horisontella synkpulsen,_ instrueras minnet 139 av skrivklockgeneratorn 143 (vid synkpulsens uppträdande) att skriva eller lagra de binära ord som uppträder på analog-digitalomvandlarens lll utgång 112 vid tidpunkten för varje på ledningen 122 mottagen X3-referensklocksignal. Med hänvisning till fig 2 bringar detta arbetssätt särskilt adressgeneratorn 141 att åstadkomma access till en ny ordminnesposítion i minnet 139 som gen- svar på var och en av X3-referensklockpulserna, varvid varje ånyo åtkomlig ordminnesposition mottager de momentana bittillstånden hos det binära ordet på utgången 112. Den 2 us långa pulsen, som avges av pulsgeneratorn 136, inställer tillfälligt omkopplingsdonet 126 i dess samplings- och lagringstillstånd, varigenom X3-referensklock- signalen kopplas för klockning av analog-digitalomvandlaren lll.

Lagringsoperationen är avslutad efter det att de fem perioderna av den digitaliserade färgsynkpulsen har lagrats genom att räknaren 145 via ledningen 147 detekterar den femtonde adress som alstras av adressgeneratorn 141 efter avgivandet av den 2 us långa pulsen och avger återställsinstruktionen till skrivklockgeneratorn 143. Åter- ställsinstruktionen inaktiverar skrivklockgeneratorn, varigenom skrlvaktiveringssignalerna avlägsnas från dírnktaccessminnet 139.

Efter avslutande: av samplings- och lagringsmoden fortsätter 7803332-of 14 adressgeneratorn 141 att åstadkomma access till minnet 139 som gen- svar på X3-referensklocksignalen via ledningen 122, varvid i följd samma femton ordlokationer, till vilka acess vanns under skrivopera- tionen, upprepas. Detta bringar de lagrade orden om 8 bitar att suc- cessivt läsas ut via utgångsledningen l40 till digital-analogomvand- laren 133. Minnet 139 är permanent anordnat i en aktiv läsmod, så att de lagrade, binära orden kontinuerligt läses ut via ledningen 140.

Läsfunktionen är verksam under lagringen av ny digital information, mottagaren från analog-digitalomvandlaren lll, genom påverkan av en förbigångsomkopplare 151. Omkopplaren 141 har två ingångar och en ut- gång. Omkopplarens 151 ena ingång är medelst en ledning 153 kopplad till direktaccessminnets 139 utgång och dess andra ingång är kopplad via en förbigångsledning 154 till ledningen 112 till minnets 123 in- gång; Ehuru inställd att åstadkomma skrivaktiveringssignaler under samplings- och lagringsmoden, konditionerar skrivklockgeneratorn 143 förbigångsomkopplaren 151 att förbinda ledningarna 112 och 140, vari- genom de binära ord som lagras i minnet 139 föres direkt till ut- gången. Vid slutet av samplings- och lagringsmoden inaktiveras skriv- *klockgeneratorn 143, varvid omkopplaren 151 överföres till ett till- stånd för koppling av minnets 139 utgångsledning 153 till ledningen 140. Omkopplaren 151 förblir i detta tillstånd under hela recirkule- ringsmoden, varvid de lagrade färgsynkpulsorden bringas att kopplas till digita1-analogomvandlaren 133 för härledning av den informations- signalsrelaterade klocksignalen. Anordnandet av förbigångsomkopplaren 151 gör det möjligt att göra X3-klocksignalkretsarna klara för alst- ringen av den härledda X3-klocksignalen.

Under recirkuleringsmcden arbetar adressgeneratorn 141 och räk- naren 145 för att tillsammans åstadkomma den repetitiva alstringen av samma adressföljd. Detta resulterar i att de i minnet 139 lagrade, binära orden repetitivt läses i denna följd under den återstående tiden av det horisontella linjeintervallet efter färgsynkpulsen.

Pig 3A och 3B åskådliggör det sätt, på vilket den härledda klock- signalen alstras för att ligga i fas med tidbaskomponenten hos infor- mationssignalen, från vilken den härledas. Fig 3A åskådliggör det tillstånd som skulle råda, om den inkommande färgtelevisionssignalen var felfri. Under samplings- och lagringsintervallet åstadkommer X3-referensklockan samplingen av signalens färgsynkpuls i analog-di- gitalomvandlaren lll samt lagringen av sampelvärdena i det recirku- lerhara minnet 123. På grund av att den inkommande televisionssigna- 7803832-0 l5 len är felfri uppträder det första samplet av varje period av signa- lens färgsynkpuls vid början av färgsynkpulsperioden. Vid recirkule- ring av de femton i minnet 123 lagrade orden kommer filtrets 132 ut- signal att ligga i fas med den i den inkommande televisionssignalen ingående färgsynkpulsen. Om ett tidbasfel förefinns i den inkommande televisionssignalen, såsom åskâdliggjort i fig 3B, kommer de sampel- värden som representeras av de från analog-digitalomvandlaren lll erhållna, binära orden att vara andra. Denna skillnad förefinns på grund av tidbasskillnaden mellan referenstidbassignalen och den in- kommande televisionssignalen, därav de olika sampelpunkterna under färgsynkpulsperioden. Vid recirkulering av de i minnet 123 lagrade, femton orden kommer den regenererade färgsynkpulsutsignalen från filt- ret 132 att ligga i fas med den i den inkommande televisionssignalen ingående färgsynkpulsen. Den från filtrets utgång erhållna klocksig- nalen kommer således alltid att ligga i fas med den i televisionssig- nalen ingående tidbaskomponenten oberoende av de tidbasändringar eller fel som kan uppträda i denna.

Ehuru i detta fall ett direktaccessminne, en adressgenerator och räknarorgan har utnyttjats för det recirkulerbara minnet 123, inses det, att andra digitala lagringskretsar kan användas i stället. Som exempel kan ett recirkulerande skiftregister åstadkomma minnets 123 funktion, vilket inses av fackmannen på området.

För att förenkla undvikandet av fel vid tidsförskjutningen eller tidsomställningen av de digitala representationerna av televisions- utsignalen från analog-digitalomvandlaren lll under recirkulerings- moden utnyttjas en tidsbuffertanordning 156, som vid sin ingång har en omvandlare 157 för omvandling av ett serieord till tre parallella ord och på sin utgång en komplementär omvandlare 158 för omvandling av tre parallella ord till ett serieord. Omvandlarna 157 och 158 är visade i fig 4. Följden av enskilda, binära ord, som åstadkommas på utgången ll2, föres till serie-parallellomvandlaren 157. Denna om- vandlare 157 mottager vart och ett av de på varandra följande binära ordenvid en klocktakt, som är tre gånger så hög som den recirkulerade signalfärgsynkpulsen, genom att klockpulserna från X3-klockkällan, tillgängliga på ledningen 118, tillföres denna omvandlares klockin- gång (K), såsom angivet. Omvandlaren 157 är konstruerad att lagra tro av de på utgångvn 1l2 på scriosätt alstrade, binära orden samt är av det slag, vid vilket varje nytt, omvandlaren tillfört ord skif- tar ut det sista ordet från omvandlaren, som alltid innehåller tre s 7803832-0 l6 hela binära ord. Den serievis inmatade informationen överföres på parallellt sätt till omvandlaren 158 via en klockisolator 163 (se fig 4), som är innefattad i tidsbuffertanordningen 156. Under varje lin- jeintervall av den inkommande televisionssignalen uppträder överfö- ringstidpunkten till klockisolatorn 163 vid den klocktidpunkt som är bestämd av klockpulser som alstras av en lX-signalklocka l59 (se fig l). lX-signalklockan är kopplad till bandpassfiltrets 132 utgång för att alstra en klockpulssignal vid den recirkulerade färgsynkpuls- frekvensen, som är frekvensen för färgsynkpulsen, såsom den uppträder vid början av linjeintervallet. Speciellt åstadkommas lX-signalklockan 159 genom begränsning av filterutsignalen och använding av en positivt gående framkant av den därigenom alstrade fyrkantsvågformen för åstad- kommande av klockpulserna. Varje positivt gående framkant hos den be- gränsade, regenererade färgsynkpulsen identifierar början av en period av färgsynkpulsen. lX-signalklockan l59 är kopplad till tidsbuffert- anordningen l56 via ledningen 161. Pâ detta sätt mottager klockisola- torn l63 som gensvar på varje tillförd klockpuls hela innehållet i omvandlaren 157, vilken såsom ovan diskuterats vid alla tidpunkter har tre hela binära ord, som alstrats av analog-digitalomvandlaren lll på utgången ll2. De tre orden, som mottages i parallellt format av klockisolatorn 163, motsvarar dessutom de tre ord som utvecklas under en period av den regenererade färgsynkpulsen.

Utsignalen från omvandlaren 157 är ett ord om 24 bitar, som kopp- las till ingången till klockisolatorn 163. Isolatorn har förmåga att samtidigt läsa och skriva orden om 24 bitar. På grund av att isolatorn l63 kan läsa och skriva samtidigt kan klockningsoperationerna ske på dess ingångs- och utgångssidor med avseende på olika, icke-koherenta klocksignaler, varigenom tidsbufferlagringen åstadkommas liksom möj- ligheten att tidsförskjuta eller tidsomställa signalerna. För skriv- ning eller lagring av omvandlarens l57 utsignal kopplas av signal- klockan 159 alstrade klocksignaler medelst ledningen 161 till en skrivadressingång (SA) och en skrivaktiveringsingång (SK) till iso- latorn 163. Denna klocksignal ligger i fas med den okorrigerade tele- visionssignalens färgsynkpuls. De lagrade orden om 24 bitar, vilka I sammanhör med varje period av tidbaskomponenten, läses eller utmatas från isolatorn l63 som gensvar på lX-referensklocksignaler, åstad- komna av en referensklockgenerator 149 och kopplade till en läsadress- ingång (LA) till isolatorn 163 via en ledning 121.

Genom klockning av isolatorn 163 med två klocksignaler kommer 7803832-o 17 fasen för isolatorns utsignal att tidsförskjutas eller tidsomställas och synkroniseras med referensfärgunderbärvâgens fas. ' Omvandlaren 158 är omvandlarens 157 komplement genom att den åstadkommer en överföring från parallell form till serieform av den digitala ordinformation som mottages från omvandlaren 157 via klock- isolatorn 163. Omvandlaren 158 återomvandlar således den digitala informationen till ett serieformat om l ord, men i detta fall klock- styres serieorden ut från omvandlaren 158 vid en klocktidpunkt, som är bestämd av lX-referensklocksignalen, vilken tillföras omvandlaren 158 via ledningen 121, såsom angivet i fig 4. Dessa serieord matas via ledningen 119 till ingången till digital-analogomvandlaren 113 och avkodas därefter under styrning av 3X-referensklocksignalen på ledningen 122. Digital-analogomvandlaren 113 återbildar den önskade, analoga signalen på utgången 114 synkroniserad med referensunderbär- vägens fas.

Pâdet ovan beskrivna sättet är den digitala kompensatorn enligt föreliggande uppfinning anordnad att synkronisera en inkommande in- formationssignal med en referens- eller standardtidbassignal. Det iakttages, att tidskorrektionsområdet i föreliggande utföringsform ärenxperiod, som motsvarar tidbaskomponentens Hela period. För fallet med en färgtelevisionssignal är närmare bestämt korrigeringsområdet en period av färgsynkpulsfrekvensen, vilket ärl delat med 3,58 MHz eller ungefär 0,28 us. Om fasfelet hos den inkommande videosignalen sanno- likt kommer att överskrida detta omrâde, såsom kan ske vid återgiv- ning av televisionssignaler från bandregistreringsapparater, så kom- mer den på utgången 114 avgivna signalen att förskjutas för att syn- kronisera färgsynkpulskomponentens fas med referensfärgunderbärvågen.

Televisisonssignalens horisontella synkronisering kommer emellertid att bli felaktigt fasad relativt den horisontella referenssynksigna- len. För vissa tillämpningar, såsom i samband med skivregistrerings- utrustning, är det genom föreliggande utföringsform åstadkomma korri- geringsomrâdet om en hel period av färgsynkpulsen eller 0,28Lus till- fyllest utan hjälp av ytterligare tidbasfelskompenserande system.

Om förekomst av större tidbasfel är sannolik, införes ett di- rektacccssminne 164 mellan klockisolatorn 163 och parallell-serie- omvandlaren 158, såsom visas i fig 4. Minnet 164 korrigerar signalens tidbas med inkrement, som är lika med ett helt antal av färgsynkpul- sens period. Detta åstadkommes genom skrivning av ordet om 24 bitar i adresser i minnet 164, vilka adresser är bestämda av en skrivadress- generator 166. Minnet 164 aktiveras på sin aktiveringsingång (SK) för vsøsesz-of 18 inskrivning av ordet om 24 bitar och generatorn 166 klockstyres av lX-referensklocksignalen på ledningen l2l. Minnets 164 innehåll läses i överensstämmelse med den adress som åstadkommes av en läsadressge- nerator 167. Den av generatorn 167 tillförda läsadressen bestämmas av de relativa tidpunkterna för uppträdandet av signalens och referensens horisontella synkpuls. De relativa uppträdandetidpunkterna bestämmas av en räknare, som tjänstgör som en horisontell synkkomparator 168.

Räknaren 168 börjar räkna som gensvar på den horisontella referens- synkpulsen och stoppas av uppträdande av signalens horisontella synk- puls. Räknaren l68 räknar i färgsynkpulsens takt. Räknarens 168 ut- _ gång är kopplad till ställingången (S) till läsadressgeneratorn 167 och ändrar genom inställning av utgångsläsadressen i överensstämmelse imed talet i räknaren 168 efter uppträdandet av signalens horisontella synkpuls.

De successiva orden om 24 bitar skrives i på varandra följande adresser i minnet 164. Minnets 164 kapacitet kan justeras enligt önskan. För en korrigering om åtminstone ett horisontellt linjeinter- vall, dvs ungefär 63,5 us, är minnet l64 anordnat att ha en kapacitet om 256 ord. Varje ord representerar en tid om en period av färgsynk- pulsen, dvs ungefär 0,28 us. En kapacitet på 256 ord kommer därför att ge en lagringstid över 63,5 us. Läsadressgeneratorn 167 instäl- les relativt skrivadressgeneratorn l66, så att, om signalens horison- tella synkpuls och referensens horisontella synkpuls är i fas, iden- tiska adfëssef, alstradg av de två generatorerna, kommer att vara åt- skilda i tiden ekvivalent med vad som erfordras för att recirkulera ungefär hälften av minnets kapacitet, varvid skrivadressalstringen ligger föreläsadressalstringen. För en korrigeringskapacitet på ett horisontellt linjeintervall är åtskillnaden ungefär 32 us.

Ovan beskrivna konstruktion av och arbetssätt för föreliggande uppfinning gäller ett system för korrigering av en informationssig- nal, som har en upprepat uppträdande tidbassynkroniseringskomponent i form av en synkpuls av växlande amplitudvariationer, såsom en färg- synkpuls. Föreliggande uppfinning kan även tidbasfelskompensera in- formationssignaler, som skanar eller har tidbaskomponenter i annan form än en växelamplitudstidbassignal. Som exempel kan en monokrom tclevisionssignal korrigoras i överensstämmelse med föreliggande upp- finnings principer genom införande av en artificiell synkpuls eller pilotsignal, som består av en synkpuls av växlande amplitudvariatio- ner, i televisionssignalen under släckningsintervallet. Speciellt kan 7803832-0 19 en sådan synkpulssignal tillföras den bakre delen av varje släckin- tervall, som åtföljer en monokrom televisionssignals horisontella linje, varvid den horisontella synkpulsen tjänstgör som tidbaskom- ponenten, i förhållande till vilken den införda pilotsignalen väljes att uppvisa ett förutbestämt fasförhållande.

Med hänvisning till fig 5 åskådliggöres en modifiering av syste- met i fig l för kompensering av en monokrom televisionssignal genom införande av en artificiell synkpulssignal, som består av en synk- puls av tidbasinformation med växlande amplitud. Synkpulsinföringen åstadkommes medelst en svängande oscillatorsynkpulsgenerator 171 med en ingång, som är styrd av den okorrigerade, monokroma horisontella synkpulsen, som lämnas av synkseparatorn 134. En utgångsledning 173 från generatorn 171 är anordnad för att avgeeflisynkpuls av tidbasin- formation med växlande amplitud för införing i den monokroma tele- visionssignalen i en summeringspunkt 174 via en ledare 177 från en grind 176. Punkten 174 är åstadkommen medelst en konventionell signal- summeringskrets. Genom detta arrangemang införes den alstrade, arti- ficiella synkpulssignalen i den monokroma televisionssignalen före den inkommande signalens tillförsel till den kodande analog-digital- omvandlaren 111 i detta fall. Detta arrangemang fungerar enbart vid frånvaron av en i den inkommande signalen uppträdande färgsynkpuls.

För detta ändamål är en förbindning gjord från synkpulsdetektorns 137 utgång till grinden 176 för overksamgöring av grinden, när helst en färgsynkpuls detekteras i den inkommande signalen.

Bortsett från det förhållandet, att synkpulssignalen i systemet enligt fig 5 alstras och införes artificiellt, fungerar detta system för användning tillsammans med monokroma televisionssignaler på i huvudsak samma sätt som beskrivits i samband med systemet enligt fig 1, vilket system användes för färgtelevisionssignaler. Den arti- ficiella synkpulsgeneratorn 171 är utformad att alstra en synkpuls- signal med samma frekvens- och fasförhållande som en färgsynkpuls, så att den normala referensEärgunderbärvågen kan uttnyttjas som re- ferenstidbassignal i den monokroma kretsen i fig 5. Detta uppnås i överensstämmelse med föreliggande uppfinning genom att generatorn 171 från synkseparatorn 134 mottager den horisontella synkpulsen i varje monokrom televisionslinje, som den uppträder i den inkommande tele- visionssignalen, och utnyttjar den horisontella synkpulsens framkant för att trigga en fasstyrd svängningskrets, som är utformad att åstad- komma en oscillationsfrekvens, vilken är lika med den hos den normala

Claims (4)

7803832-0 20 färgsynkpulsen, vilken frekvens i sin tur nominellt är lika med frek- vensen hos referensfärgunderbärvågen. Fasen hos den av svängnings- generatorn 171 alstrade synkpulsutsignalen styres i överensstämmelse med utsignalen från en med två dividerande vippa 179, som har en in- gång, vilken är känslig för framkanten hos den horisontella synkpuls som utvecklas av synkseparatorn 174. Vippan 179 har ett par utgångar 181 och 182, motsvarande vippans 179 motsatta sidor, varigenom signa- ler avges, vilka är 1800 fasförskjutna. Syftet med den med två divide- rande vippan 179 är att driva den fasstyrda svängningsoscillatorn 171 så, att den utvecklar en 180° fasändring vid varje televisionslinje - för att bringa den artificiellt alstrade synkpulssignalen till överens- stämmelse med den gängse fasväxling som förefinns mellan färgsynkpuls och synktakt i en standardiserad NTSC-färgtelevisionssignal. Vippan 179 reagerar följaktligen för varje horisontell synkpuls genom att ändra tillstånd. Som gensvar på en första horisontell synk- puls, mottagen från separatorn 134, kommer utgången 181 att växla från låg till hög nivå, medan utgången 182 samtidigt kommer att väx- la från hög till låg nivå. Den nästa horisontella synkpulsen kommer att förorsaka en motsatt övergång. Den fasstyrda oscillatorn 171 är utformad att reagera enbart för utsignalsövergångar från utgångarna 181 och 182, vilka övergångar sker från låg till hög nivå. Allteftersom varje artificiell färgsynkpuls uppträder på ut- gången 173 efter den horisontella synkpulsen påverkar den 2 us långa utpulsen, som lämnas av pulsgeneratorn 136, grinden 176 för att bringa denna att inta sitt inställda tillstånd. En monolfärgom- kopplare 183 inställes också att koppla pulsen från pulsgeneratorn 136 för styrning av det recirkulerbara minnet 123 i stället för färgsynk- pulsdetektorn 137. PATENTKRAV

1. Anordning för att relativt en referenssignal, som bestämmer en känd tidbas, ändra tidbascn hos en infiormationssignal med en tidsvaria- bel tidbassynkroniseringskomponent av en känd nomínell frekvens, k ä n n e t e c k n a d av ett signalminne (156) för att som gensvar på styrsignaler lagra vart och ett av successiva intervall av informa- tionssignalen under en av styrsignalerna bestämd tid, organ (128, 149) för åstadkommande av en första styrsignal med en tidbas, som är bestämd av referenssignalens tidbas, organ (129) för mottagning av tidbas- 7803832-0 21 synkroniseringskomponenten under vart och ett av de successiva inter- vallen för regenerering av tidbassynkroniseringskomponenten under var- je intervall för bildande av en andra styrsignal samt organ (121, 161) för koppling av den första och den andra styrsignalen till signalmin- net för utförande av lagringen och återvinningen av den lagrade infor- mationssignalen för varje intervall av informationssignalen.

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den av signalminnet (156) lagrade informationssignalen och den av regenereringsorganen (129) mottagna tidbassynkroniseringskompo- nenten är digitala signaler, att regenereringsorganen (129) innefattar organ (123, 128) för att som gensvar på tidbasreferenssignalen under vart och ett av de successiva informationssignalsintervallen mottaga och lagra ett intervall av den digitala tidbassynkroniseringskompo- nenten samt organ (123, 128, 132, 133, 159) för regenerering av de successiva intervallen i deras lagringsordning vid tidpunkter, som är bestämda av referenssignalen, under varje intervall av informations- signalen mellan uppträdandena av successiva intervall av den digitala tidbassynkroniseringskomponenten för bildande av den andra styrsigna- len, samt att signalkopplingsorganen (161, 121) kopplar den andra styrsignalen till signalminnet (156) för utförande av lagring av den digitala informationssignalen och kopplar den första styrsignalen till signalminnet för utförande av återvinning av den lagrade, digitala informationssignalen.

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att organen (123, 128) för mottagning och lagring av interval- let av den digitala tidbassynkroniseringskomponenten innefattar ett recirkulerbart, digitalt minne (139) och att regenereringsorganen (123, 128, 132, 133, 159) innefattar en digital-analogomvandlare (133), vilken är kopplad att mottaga den i det recirkulerbara, digitala min- net (139) lagrade, digitala tidbassynkroniseringskomponenten och avge en motsvarande analog form av den, ett bandpassfilterogan (132), som är kopplat att mottaga den analoga formen av den av digital-analogom- vandlaren avgivna, digitala tidbassynkroniseringskomponenten och läm- na en filtrerad representation av den, samt organ (159), som är kopp- lade till bandpassfílterorganet (132) för bildande av den andra styr- signalen ur de filtrerade represuntatíonerna av den digitala tidbas- synkroniseringskomponenten.

4. Anordning enligt något av patentkraven 1-3, varvid informa- tionssignalen är en färgtelevisionssignal med tidbassynkroniserings- 7803852-0 22 komponenter, som inbegriper linjepulser, vilka bestämmer successiva informatíonslinjeintervall, och en färgsynkroniseringssignal, som följer efter uppträdandet av varje linjepuls, k ä n n e t e c k n a d därav, att regenereringsorganen (l29) mottager ett intervall av färg- synkroniseringssignalen efter varje linjepuls och regenererar inter- vallet av den mottagna färgsynkroniseringssignalen under tiden mellan de färgsynkroniseringssignaler som följer efter uppträdandena av suc- cessíva linjepulser för bildande av den andra styrsignalen.