SE423858B - Anvendning av salinomycin for att forbettra neringsupptagningen och tillvexten hos idisslare och kaniner - Google Patents

Description

7908636-9 medel för djur med idisslarnas digestionsfysiologi, dvs. djur som kan smälta råfibrer eller cellulosa, varvid inte endast idisslarna som sådana, utan också exempelvis hästar och kaniner skall omfattas av den ovannämnda definitionen.

Salinomycin, dess salter och estrar har exempelvis beskri- vits i GB patent 1 378 413 och i DT Offenlegungsschrift 2 353 998. Där onmämns också dess användning som anticoccidios- medel.

Såsom enligt uppfinningen i stället för eller tillsammans med salinomycin insättbara, fysiologiskt tolererbara salter och estrar ifrågakommer exempelvis alkalisalter, i synnerhet natrium-, kalium- eller ammoniumsalter, jordalkalisalter, i synnerhet magnesium- eller kalciumsalter, och alkylestrar, i synnerhet sådana med 1 - 8, företrädesvis 1 - 4 C-atomer samt bensylestern.

Enligt uppfinningen har det visat sig att salinomycin innehållande medel, i synnerhet fodermedel, hos idisslare får en förbättrad upptagning av fodret och en snabbare tillväxt till följd. Med förbättrad foderupptagning förstås att en bestämd viktökning uppnås redan genom mindre fodermedelsgivor.

Det konstaterades dessutom att förhållandet ättiksyrazpropion- syra:smörsyra i idisslarnas vom genom ingivningen av de enligt uppfinningen föreslagna medlen, i synnerhet i form av foder- medel, påverkas därhän att andelen av den för energiämnesom- sättningen värdefullare propionsyran ökas på bekostnad av ättiksyra och smörsyra, varigenom en väsentligt bättre närings- upptagning uppnås. Av speciell betydelse är att denna effekt också tydligt framträder vid den i samband med uppfödningen av idisslare vanliga utfodringen med NPN-föreningar (non- protein nitrogen), t.ex. karbamid, biuret, diammoniumfosfat osv. som kvävekälla för proteinförsörjningen.

I stället för salinomycin i ren form kan den verksamma substansen på samma sätt ges som torkat mycel eller som rå- produkt.

En i många fall föredragen applikationsform för den verk- samma substansen är dess tillsättning i fodret i form av ett koncentrat. 7908636-9 Ett sådant koncentrat (förblandning) kan exempelvis fram- ställas genom att man blandar den verksamma substansen eller mycelet, som innehåller denna, eller råprodukten med en fysio- logiskt tolererbar, fast eller flytande bärare. Som fast bärare kommer exempelvis spannmålsbiprodukter såsom vete- eftermjöl, vetekli eller avoljat riskli, men också majsmjöl, sojamjöl, bolus alba eller kalciumkarbonat i fråga. Som fly- tande bärare kan fysiologiska saltlösningar, destillerat vatten och fysiologiskt tolererbara organiska lösningsmedel finna an- vändning. Det är också möjligt att tillsätta lämpliga till- satsämnen såsom emulgatorer, dispergermedel, suspensionsmedel, vätmedel eller gelbildande ämnen. Dessa koncentrat kan i regel innehålla ca 0,5 - 5 % av den verksamma substansen, varvid emellertid koncentrationerna allt efter användningssyftet också väsentligt kan över- eller underskridas.

Vid ingivningen tillsammans med fodermedel går man lämp- ligen så till väga att en förblandning bemängs med fodret genom inblandning, iröring, skakning, malning etc. Särskilt lämpligt är att blanda ett pulverformigt koncentrat med fodret.

Det är också möjligt att sätta de enligt uppfinningen an- vända medlen till tillsatsfodret eller hela fodret eller också endast till en del av dagsransonen.

Vid fodret, som skall försättas med den verksamma substan- sen enligt uppfinningen, är det fråga om de vid uppfödningen av idisslare vanligtvis använda fodermedlen, exempelvis spann- mål, t.ex. korn, havre, majs samt lusern, hö eller därur fram- ställda blandfodermedel. På samma sätt är det möjligt att som fodermedel använda vanliga kraftfoder eller mineralämnesbland- ningar, slickstenar eller foderkakor liksom också flytande foder. Så kan exempelvis tillsatsfoder för nötkreatur som huvudbeståndsdelar innehålla torrsnitsel, majsmjöl, sojakakor, melass och havresådor, samt vidare en mineralämnesblandning, vetekli och karbamid eller en slicksten för får, t.ex. av ben- mjöl och koksalt.

En annan möjlighet för utfodring med den verksamma sub- stansen består i att den exempelvis som sådan eller i form av ett koncentrat eller ett suspenderbart pulver sätts till dricksvattnet eller en annan dryck, t.ex. mjölk. 7908636-9 Hopblandningen med fodret kan också ske på så sätt, att 7 djuren före, under eller efter utfodringen ges ett medel en- ligt uppfinningen direkt per os, exempelvis en tablett, kap- sel, ett granulat, bolus, saft eller sirap eller i form av ett ovan beskrivet koncentrat. På detta sätt sker den enligt uppfinningen viktiga hopblandningen med fodret omedelbart efter införingen i magen och ger då på samma sätt den uppfin- ningsmässiga effekten av en betydligt förbättrad näringsupp- tagning och en stegrad tillväxttakt.

För ingivningen i form av tabletter, kapslar, boli, piller, granulat etc. kan samma hjälp- och tillsatsämnen komma till an- vändning som är kända från den farmaceutiska tekniken. De verksamma ämnena kan exempelvis blandas med pulverformiga ut- spädningsmedel, t.ex. mikrokristallin cellulosa, socker eller stärkelse för utfyllning av kapselvolymen. Tabletterna kan likaledes framställas på vanligt sätt under tillsättning av sådana ämnen som t.ex. cellulosa, laktos, natriumklorid, stär- kelse, tensider såsom natriumlaurylsulfat, bindemedel, såsom gelatin, stärkelse, dextrin, cellulosaderivat etc. Även för framställningen av flytande beredningar kan de inom farmacin vanliga hjälpämnena komma till användning, t.ex. vegetabiliska oljor, kollidon, cellulosaderivat och andra suspensionshjälp- medel eller emulgatorer, vatten etc. En vattensuspension av salinomycin kan exempelvis utom salinomycinet innehålla rå- produkt eller malet mycel, karboximetylcellulosa, kollidon 25, Aerosil(R) (högdispers kiseldioxid-aerosol), lämpliga buffert- substanser och vatten.

Det mest praktiska ingivningssättet för den verksamma substansen enligt uppfinningen, och som därför i regel också är att föredra, är att ge den direkt tillsammans med foder- medlen.

Halten av de för användning avsedda medlen enligt uppfin- ningen varierar i beroende av utfodringssättet. Allt efter utfodringssättet kan den utgöra 0,5 - 500 mg/kg foder, dvs. en dosering av 0,02 - 5,0 mg salinomycin per kg kroppsvikt och dygn. Företrädesvis kan en salinomycinhalt i fodret väljas, som motsvarar en dosering av 0,1 - 1,0 mg/kg kroppsvikt och dygn. Det är emellertid också utan vidare möjligt att i lämp- 7908636-9 liga fall väsentligt överskrida de angivna gränserna. Om den verksamma substansen ges direkt i form av en oral beredning, skall doseringen likaledes väljas på så sätt att den motsvarar den ovannämnda mängden per kg kroppsvikt och dygn. Sålunda skall exempelvis beredningar, som ges direkt åt ett fullvuxet nötkreatur, innehålla ca 10 - 500 mg salinomycin. Beredningar, som skall ges åt mindre boskap, exempelvis får eller getter, innehåller motsvarande minskade mängder av den verksamma sub- stansen.

De följande utföringsexemplen tjänar till att illustrera uppfinningen utan att för den skull begränsa dess skyddsomfång vare sig beträffande djurart eller applikationsform.

Exempel 1 Ett utfodringsförsök med salinomycin-natriumsalt utfördes med 12 gödtjurar, som hölls i separat utfodring med automatisk vattning bundna i en ladugård. 6 djur bildade salinomycin- natriumsalt-försöksgruppen och 6 djur den obehandlade kontroll- gruppen. Djurens genomsnittsvikt var vid försökets början 350 kg. Försökstiden var 8 veckor med vägning i 14 dagars inter- vall. Fodret bestod av kraftfoder, som efter näringsbehovet gavs djuren i stigande mängder (från 2 - 4 kg per djur och dag), och av majs-silage (16 - 20 kg per djur och dag). Kraftfodrets sammansättning: Korn 26 % Havre 20 % Majs 45 % Kolsyrad foderkalk 2 % Hostaphos(R)(Na-Mg-Ca-fosfat) 4 % Karbamid 2 % Natriumbikarbonat 1 % 100 % Stärkelseenheter 657 St.E.

Smältbar äggvita 11,1 % Salinomycin-natriumsalt-doseringen valdes så, att tillsam- mans med kraftfodret (i mjölform) 100 mg av antibiotiket per djur och dygn i form av ett 2-proc. koncentrat med majsmjöl uPPtOgS . 7908636-9 Resultat: Tabell 1 visar som jämförelse viktökningarna i försöks- och kontrollgruppen samt de genom salinomycin uppnådda mer- ökningarna: Tabell 1 Försökstíd Genomsnittlig Genomsnittlig Merökning i i veckor viktökning i viktökning i försöksgruppen kontr.gruppen försöksgruppen kg kg % 2 14,8 21,3 +43,9 4 35,3 39,0 +10,5 6 54,8 62,2 +13,5 8 61,5 68,7 +11,1 Tabell 2 visar näringsupptagningen i försöks- och kontroll- gruppen och den genom salinomycin-natriumsalt uppnådda för- bättringen: Tabell 2 Försökstid Genomsnittligt Genomsnittligt Förbättring i veckor bonitetstal* i bonitetstal* i genom salino- kontr.gruppen försöksgruppen mycin-Na-salt 2 3264 1865 +42,9 4 2843 2295 +19,3 6 2777 2249 +19,1 8 3307 2777 +16,0 x Bonitetstal = stärkelseenheter per kg viktökning Tabell 3 och 4 visar hur vomsaftens halt av lågmolekylära fettsyror under loppet av 8 veckors försökstid ändrats i salinomycin-Na-salt-gruppen i jämförelse med kontrollgruppen.

För bestämningen av värdena uttogs prover med sond och gas- kromatograferades. 7908636-9 Tabell 3 Fettsyrans art Genomsnittlig mängd av de i 100 ml vomsaft efter 8 veckors försökstid närvarande fett- syrorna i mg Kontrollgruppen Försöksgruppen C2 190,73 135,65 C3 53,90 80,75 C4 41,92 19,72 Tabell 4 Fettsyrans art Förhållande mellan de enskilda fettsyrorna i vomsaften i procent efter 8 veckors försökstid Kontrollgruppen Försöksgruppen C2 66,56 57,45 C3 18,80 34,20 C4 14,92 8,35 100 % 100 % Tabellerna 3 och 4 visar att andelen av den för energi- ämnesomsättningen värdefulla propionsyran (C3) ökas väsentligt på bekostnad av ättiksyra (C2) och smörsyra (C4), varigenom en väsentligt förbättrad näringsupptagning uppnås.

Exemgel 2 Ett utfodringsförsök med salinomycin-natriumsalt utför- des med 22 gödtjurar, varvid 11 djur bildade kontrollgruppen och 11 djur försöksgruppen. Djuren stod bundna i en ladugård med separat utfodring och automatisk vattning. Deras genom- snittsvikt var vid försökets början 400 kg, försökstiden 6 veckor med vägningar i 14 dagars intervall. Fodret bestod av kraftfoder som gavs djuren efter deras näringsbehov i stigande 7908636-9 mängder (frân 2 - 4 kg per djur och dag), och av majssilage (16 - 20 kg per djur och dag).

Kraftfodrets sammansättning: Havre 40 % Majs 24 % Karbamid 2 % Natriumbikarbonat 1 % Grönt lusernmjöl 15 % ~ Torrsnitsel 15 % Mineralämnesblandning 3 % ' (Phosca Bully) 100 % Stärkelseenheter 586 St.E.

Smältbar äggvita 12,4 % Salinomycin-natriumsalt-doseringen i försöksgruppen ut- gjorde varje gång 100 mg per djur och dag, varvid antibiotiket gavs djuren i form av ett 2-proc. koncentrat tillsammans med kraftfodret.

Resultat: Tabell 5 visar viktökningarna i försöks- och kontroll- gruppen och de genom salinomycin-natriumsalt uppnådda mer- ökningarna: 'Tabell 5 Försökstid Genomsnittlig Genomsnittlig Merökning i i veckor viktökning i viktökning i försöksgruppen kontr.gruppen försöksgruppen kg kg % 17,3 23,6 +36,4 32,1 35,2 + 9,7 49,8 53,6 + 7,6 Tabell 6 visar näringsupptagningen i försöks- och kontroll- gruppen och den genom salinomycin-natriumsalt uppnådda förbätt- ringen: 7908636-9 9 Tabell 6 Försökstid Genomsnittligt Genomsnittligt Förbättring i veckor bonitetstal i bonitetstal i genom salino- kontr. gruppen försöksgruppen mycin-Na-salt % 3217 2363 +26,5 3477 3176 + 8,7 3387 3113 + 8,0 Tabell 7 och 8 visar hur vomsaftens halt av lågmolekylära fettsyror under gången av den 6 veckor långa försökstiden för- ändrats i salinomycin-natriumsalt-gruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Bestämningen genomfördes på det i exempel 1 angivna sättet.

Tabell 7 Genomsnittlig mängd av de i 100 ml vomsaft efter 6 veckors försökstid Fettsyrans art närvarande fettsyrorna i mg Kontrollgruppen Försöksgruppen C2 278,80 205,92 C3 78,16 95,55 C4 55,90 26,07 Tabell 8 Förhållande mellan de enskilda fett- syrorna i vomsaften i procent efter 6 veckors försökstid Fettsyrans art Kontrollgruppen Försöksgruppen C2 67,53 62,87 C3 18,93 29,17 C4 13,54 7,96 100 % 100 % 7908636-9 Av propionsyraökningen kan samma slutsatser dras som redan angetts i exempel 1.

Exempel 3 Ett utfodringsförsök med salinomycin-natriumsalt utfördes på 25 gödtjurar (svartbrokig låglandsras), som hölls i sepa- rat utfodring och automatisk vattning bundna i en ladugård.

Genomsnittsvikten var vid försökets början ca 260 kg och för- sökstiden 20 veckor med vägningar var 4:e vecka.

Fodret bestod av kraftfoder, som efter djurens närings- behov gavs i stigande mängder (från 2 - 4 kg per djur och dag), och av majssilage (16 - 20 kg per djur och dag).

Kraftfodrets sammansättning: Korn 26 % Havre 20 % Majs 45 % Kolsyrad foderkalk 2 % Hostaphos(R)(Na-Mg-Ca-fosfat) 4 % Karbamid 2 % Natriumbikarbonat 1 % 100 % Stärkelseenheter: 657 St.E Smältbar äggvita 11,1 % Djuren indelades i följande grupper: Grupp I : 5 djur utan behandling (kontroll) Grupp II : 6 djur behandlade med 100 kg monensin per djur och dag Grupp III : 7 djur behandlade med 50 mg salinomycin- natriumsalt per djur och dag.

Grupp IV : 7 djur behandlade med 100 mg salinomycin- natriumsalt per djur och dag Antibiotika-doseringarna i försöksgrupperna II - IV gjordes dagligen med kraftfodret (i mjölform).

Resultat: Tabell 9 visar den genomsnittliga viktökningen och närings- upptagningen i kontrollgruppen och de 3 försöksgrupperna vid 7908636-9 11 varje Vägning efter 4 ~ 20 veckors försökstid. Utöver de abso- luta värdena anges också vid försöksgrupperna de relativa vär- dena i jämförelse med den obehandlade kontrollen (i procent).

Vid viktutvecklingen efter 20 veckors försökstid uppnåd- des genom salinomycin-natriumsalt-givan av 50 mg respektive 100 mg/djur och dag dosberoende merökningar av +10% och +17,8%, medan 100 mg monensin/djur och dag endast ledde till en mer- ökning av +O,2%.

Näringsupptagningen förbättrades genom de båda salinomycin- natriumsalt-givorna (likaledes dosberoende) med +9,0% och +15,5%, medan förbättringen för 100 mg monensin/djur och dag _endast låg vid +5,4%.

Tabell 9 Försöks- Kontroll Monensin Salinomycin- Salinomycin- tid n=5 100 mg/dygn natriumsalt natriumsalt veckor Begynnel- n=6 50 mg/dygn 100 mg/dygn sevikt Begynnelse- n=7 n=7 258,8 kg vikt Begynnelse- Begynnelse~ abs. 261,2 kg vikt vikt (kg) abs. rel. 260,7 kg 260,7 kg (kg) (%) abs. rel. abs. rel. (kg) (8) (kg) (%) Genom- 4 29,0 34,0 117,2 33,9 116,9 35,9 123,8 ïïàtt' 8 64,2 63,8 99,4 72,6 113,1 74,3 115,7 vikt- 12 96,4 96,5 100,1 106,2 110,2 112,6 116,8 ökning per 16 130,2 126,0 96,8 144,9 111,3 150,6 115,7 djur 20 164,6 165,0 100,2 181,0 110,0 193,9 117,8 +++ +++ Genom- 4 3305 2807 84,9 2855 86,4 2647 80,1 ïïàtt' 8 3259 3145 96,5 2900 89,0 2793 85,7 närings- 12 3462 3246 93,8 3145 90,8 2929 84,6 äïäšag' 16 3509 3412 97,2 3152 89,8 3005 85,6 sc.E/kg 20 3558 3366 94,6 3237 91,0 3005 84,5 +++ +++ +++ Signifikans: 99,9 % sannolikhet 7908636-9 12 Exempel 4 Ett utfodringsförsök med salinomycin-natriumsalt utfördes med 26 gödtjurar (rödbrokig låglandsras), som hölls i separat utfodring med automatisk vattning bundna i en ladugård. Genom- snittsvikten vid försökets början var ca 225 kg och försöks- tiden 20 veckor med vägningar var 4:e vecka.

Fodret bestod av kraftfoder, som efter näringsbehovet gavs djuren i stigande mängder (från 2 - 4 kg per djur och dag), och av majssilage (16 - 20 kg per djur och dag).

Kraftfodrets sammansättning: Korn 26 % Havre 20 % Majs 45 % Kolsyrad foderkalk 2 % Hostaphos(R)(Na-Mg-Ca-fosfat) 4 % Karbamid 2 % Natriumbikarbonat 1 % 100 % Stärkelseenheter: 657 St.E.

Smältbar äggvita 11,1 % Djuren indelades i följande grupper: Grupp I : 6 djur utan behandling (kontroll) Grupp II : 6 djur behandlade med 100 mg monensin per djur och dag Grupp III : 7 djur behandlade med 50 mg salinomycin- natriumsalt per djur och dag Grupp IV : 7 djur behandlade med 100 mg salinomycin- natriumsalt per djur och dag Antibiotika-doseringarna i försöksgrupperna II - IV gjordes dagligen med kraftfodret (i mjölform).

Resultat: Tabell 10 visar den genomsnittliga viktökningen och närings- upptagningen i kontrollgruppen och de 3 försöksgrupperna vid varje Vägning efter 4 - 20 veckors försökstid. 13 7908636-9 Utöver de absoluta värdena anges vid försöksgrupperna de relativa värdena i jämförelse med den obehandlade kontrollen (i procent).

Vid viktutvecklingen erhölls efter 20 veckors försökstid genom salinomycin-natriumsalt-givorna av 50 mg respektive 100 mg/djur och dag dosberoende merökningar av +17,5 % och 21,7 %, medan 100 mg monensin/djur och dag endast ledde till en mer- ökning av +2,4 %._ Näringsupptagningen förbättrades genom de båda salinomycin- natriumsalt-doseringarna (likaledes dosberoende) med +12,5 % och +1S,4 %, medan 100 mg monensin/djur och dag inte ledde till någon förbättring.

Tabell 10 För- Kontroll Monensin Salinomycin- Salinomycin- söks- n=5 100 mg/dygn natriumsalt natriumsalt tid Begynnel- n=6 50 mg/dygn 100 mg/dygn veckor sevikt Begynnelse- n=7 n=7 225,0 kg vikt Begynnelse- Begynnelse- abs. 223,8 kg vikt vikt (kg) abs. rel. 223,6 kg 224,3 kg (kg) (%) abs. rel. abs. rel. (kg) (%) (kq) (%) Genom- 4 27,5 26,4 96,0 30,4 110,6 33,5 121,8 Tätt' 8 54,7 53,2 97,3 62,0 113,4 62,7 114,6 vikt- 12 83,5 86,4 103,5 98,0 117,4 101,0 121,0 gïgmg 16 117,3 122,5104,4142,1 121,1 147,6 125,8 djur 20 157,5 161,2 102,4 185,0 117,5 191,7 121,7 +++ +++ Genom- 4 2987 3014 100,9 2640 88,4 2318 77,6 ïgàtt' 8 3089 3114 100,8 2693 87,2 2638 85,4 närings-12 3238 3134 96,8 2780 85,9 2691 83,1 upptag' 16 3228 3166 98 1 2739 84 6 2634 81 6 ning ' ' ' St.E/kg 20 3179 3175 99,9 2781 87,5 2691 84,6 +++ Signifikans: 99,9 % sannolikhet 7908636-9 14 Exemgel 5 Tillsatsfoder för nötboskap Torrsnitsel Majsmjöl Sojakakor Melass Havresådor Vetekli Karbamid Mineralämnesblandning Salinomycin-Na-salt-mycel- 3 1 1 1 1 förblandning (med 2,5 mg/g) 0 2,5 1,5 ,0 :10 nW n\° 60 o\° 1,0 0 % 1 kg tillsatsfoder innehåller därvid 25 mg salt. o\° dP 0\o salinomycin-natrium- Betesboskap erhåller 2 - 4 kg tillsatsfoder per djur och dag, dvs. 50 - 100 mg salinomycin-natriumsalt.

Exemgel 6 Slicksalt för får Benmjöl Koksalt Salinomycin-Na-salt-mycel som 1-proc. förblandning 6 3 1 kg kg kg kg g slicksalt innehåller 10 mg salinomycin-Na-salt, dvs. en dagsdøs för ett får.

Exemgel 7 Bolus för nötkreatur Mikrokristallin cellulosa Majsstärkelse Metylhydroxietylcellulosa Magnesiumstearat Kolloidal kiselsyra (Aerosil(R)) Na-amylopektin-glykolat 50-proc. salinomycin- Na-salt-råprodukt 8000 1200 900 300 mg 7908636-9 1 bolus av 12 g innehåller 100 mg salinomycin-Na-salt, dvs. dagsdosen för ett djur.

Exemgel 8 Tablett för får Mikrokristallin cellulosa 900 mg Majsstärkelse 200 mg Karboximetylcellulosa 150 mg Magnesiumstearat 50 mg Talk 50 mg Aerosil(R) 350 mg Na-amylopektin-glykolat 180 mg NaCl 100 mg 50-proc. salinomycin- Na-salt-râprodukt 20 mg 2000 mg 1 bolus av 2,0 g innehåller 10 mg salinomycin-Na-salt, dvs. dagsdosen för ett får.

Claims (8)

7908636-9 16 PATENTKRAV

1. Användning av salinomycin som verksam substans för att förbättra näringsupptagningen och tillväxten hos idisslare och kaniner i en mängd av 0,02 - 5,0 mg/kg kroppsvikt och dag, företrädesvis 0,1 - 1,0 mg verksam substans per kg kroppsvikt och dag.

2. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att salinomycin insätts i form av sina fysiologiskt tolererbara salter.

3. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att alkali- eller jordalkalisalter insätts som salter.

4. Användning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att natrium-, kalium- eller ammoniumsaltet insätts som alkalisalter respektive att magnesium- eller kalciumsaltet insätts som jordalkalisalter.

5. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att salinomycin används som mycel eller råprodukt.

6. Användning enligt krav 1-5, k ä n n e t e c k - n a d a v att den verksamma substansen insätts i form av ett tillsatsfodermedel eller koncentrat (förblandning).

7. Användning enligt krav 1-4, k ä n n e t e c k - n a d a v att den verksamma substansen insätts i form av fasta eller vätskeformiga, för oral applicering avsedda bered- ningar, företrädesvis tabletter, kapslar, boli, granulat, saft eller sirap.

8. Användning enligt krav 1-7, k ä n n e t e c k - n a d a v att den verksamma substansen sätts in före eller efter, företrädesvis under foderupptagningen. ÅNFURDA PUBLIKATIONER: