SE529164C2 - Massaform och användning av massaform - Google Patents

Description

35 529 164 2 11832 transportband som överför det formade massaföremålet till en ugn för torkning. Innan den slutliga torkningen av det formade massaföremålet är torrhalten (såsom definierat av ISO 287) enligt den konventionella metoden omkring 15-20 %, och efieråt har torrhalten ökats till 90-95 %. Då torrhalten är relativt låg innan inträde i ugnen, har produkten en tendens att på grund av krymplcraftema ändra form och storlek och vidare bevaras konstruktionsspänningari produkten. Då formen och storleken har ändrats under torkningsprocessen är det också ofta nödvändigt att “efterpressa" produkten och därmed tvinga fifam den föredragna formen och storleken. Detta ger dock förvridnings' och deformationsbrister i den resulterande produkten. Vidare konsumerar torknings- processen stora mängder energi.

Konventionella massaformar som används i ovan beskrivna processer konstrueras vanligen genom att använda en huvudkropp som täcks av ett trådnät för formningsytan.

Trådnätet hindrar fibrer fiån att sugas ut genom formen, men låter vattnets passera ut.

Huvudkroppen har traditionellt konstruerats genom att sammanfoga aluminiumblock med ett flertal borrade hål för vattenpassage, därigenom åstadkommande den föredragna fonnen. Trådnätet har vanligen positionerats på huvudkroppen genom svetsning. Detta är dock komplicerat, tidsödande och kostsamt. Vidare syns ofta rutnätet fiån trådnätet, liksom svetspunkterna, i ytstrukturen hos den resulterande produkten, vilket ger en oönskad grovhet i slutprodukten. Vidare ger metoden att applicera nådnätet restriktioner i komplexiteten av formen av formningsformen, vilket gör det omöjligt att bilda ViSSa forrnstmkttlrer.

I EP 0559490 och EP 0559491 presenteras det en massafonnningsform som företrädes- vis innefattar glaspärlor för att bilda en porös struktur, varvid det också nämns att det kan användas sintrade partiklar. Ett stödskikt med partiklar av medelstorlekar mellan 1- 10 mm täcks av ett forrnningsskikt med partiklar av medelstorlekar mellan 0,2-l,0 mm.

Principen bakom denna teknologi är att bilda ett skikt i vilket vatten kan hållas kvar genom kapillärkrafi, varvid det kvarhållna vattnet kan användas för att backspola fornmingsfonnen i syfie att hindra fibrerna från att sätta igen formningsformen. Denna process är dock komplicerad.

US 6,451,235 visar en apparat och en metod för formníng av massafonnade föremål med användning av två steg. De första stegen våtformar en fiber-förform som i det andra steget värms och pressas under stort tryck. Massaformen är utformad av solid metall med borrade dräneringskanaler för evakuering av fluid. 20 529 164 , Pl832 US 5,603,808 presenterar en massaform där en utföringsform visar en porös bas- konstrukfion täckt med en metallbeläggning innefattande kvadratiska öppningar om 0,1 mm till 2, Omm.

US 6,582,562 beskriver en massaform som kan tåla höga temperaturer.

Samtliga metoder enligt känd teknik avseende fiamställning av en massaform, inkluderande ovan beskrivna metoder, uppvisar någon nackdel.

KORT REDOGÖRELSE OVER UPPFINNINGEN Det är ett syfte med uppfinningen att erbjuda en massaform som eliminerar eller åtminstone minimerar nâgra av de nackdelar som nämns ovan. Detta åstadkoms genom erbjudande av en massaform för formning av föremål utifrån fibermassa, innefattande en sintrad formningsyta och en permeabel baskonstruktion, varvid fonnningsytan innefattar åtminstone ett skikt avsintrade partiklar med en medeldiameter i intervallet 0,01-0,l9 mm, företrüesvis i intervallet 0,05-0,18 mm. Detta ger fördelen att form- ningsytans yttersta skikt haren fin strukturmed småporer, i syfie att fiamställaett massaformat föremål med en jämn yta, och för att hålla fibrer mellan en hon- och en hanform under förhíndrande av att de kommer in i dessa formar, samtidigt fluid tillåts att förångas för att avgå.

Enligt ytterligare aspekter av uppfinningen gäller att: - Massaformen har en värmeledningsförmåga i intervallet av 1-1000 W/(m°C), företrädesvis minst 10 W/(m°C), mera föredraget minst 40 W/(m°C), vilket ger fördelen att värme kan överföras till formningsytoma under trycksteget, för att trycket skall kunna utföras under ökad temperatur, vilket leder till önskad förångning av fluiden i massarnaterialet. Denna förângning hjälper fluiden att sugas ut genom formarna och hjälper trycket att fördelas jämnt över formnings- ytoma, varigenom den formade massa blir jämnt trycksatt.

- Den permeabla baskonstruktionen innefattar sintrade partiklar med medel- diametrar större än partiklarna i formningsytan, företrädesvis minst 0,25 mm, företrädesvis minst 0,35 mm, mera föredraget minst 0,45 mm och med medel- diametrar mindre än 10 mm, företrädesvis mindre än 5 mm, mera föredraget mindre än 2 mm, vilket ger fördelarna med en baskonstruktion med hög permeabilitet för fluid, för att möjliggöra att fluid och ånga kan evakueras fiån den formade massan och en baskonstruktion med en hög inre styrka för att kunna tåla trycket som läggs på baskonstruktionen under pressningsstegen. 20 30 Pl832 529 164 4 Ett permeabelt stödskikt innefattande sintrade partiklar är anordnat mellan baskonstruktionen och formningsytan, varvid stödskiktets partiklar har en medeldiameter mindre än medeldiametern för de sintrade partiklarna i baskonstruktionen och större än medeldiarnetem för de sintrade partiklama i formningsytan, vilket ger fördelen att stödskiktet kan minimera hålrurn i formarna, vilket säkerställer att formningsytan inte kollapsar i hålrummen, och om storleksskillnaden mellan de sintrade partiklarna i baskonstrrukfionen och de sintrade partiklarna i formningsytan är mycket stor, så läggs stödskiktet till för att skapa en jämn övergång från de små partiklarna i formningsytan till de större partiklarna i baskonstruktionen och detta genom att använda en partikelstorlek mellan dessa två extremer, vilket minimerar hälrum som skapas mellan skikt av olika storlekar.

Massaformen har en total porositet av minst 8 %, företrädesvis minst 12 %, mera föredraget minst 15 %, och massaformen har en total porositet av mindre än 40 %, företrädesvis mindre än 35 % och mera föredraget mindre än 30 %, vilket ger fördelen att vätska och förångad vätska kan avgå från massaformen.

En värmekälla är anordnad att tillföra värme till massaformen, vilket ger fördelen att formningsytoma kan värmas under formning.

Massaformens botten är huvudsakligen plan och fri fiån större hålrurn, anordnad att överföra ett applicerat tryck, vilket ger en yta som är lämplig för värme- överföring och ger fördelen av en formstabil massafonn. Med större hålrum avses hålrum större än hålrummen ñr dräneringskanalerna som beskrivs nedan, varvid tex. en relieffformad massaform har ett större hålrum.

En värmeplatta är anordnad vid botten av formen, vilken värmeplatta innefattar sugöppningar, vilket ger fördelen att värme kan överföras till massaformen och därigenom värma upp formningsytan, och att en källa för ett sug kan vara anordnad för att ge ett sugi formningsytan.

Massaformen har åtminstone ett manövreringsorgan anordnat vid dess botten, vilket ger fördelen att en hon- och en hanform kan pressas samman.

Massaformen har förmåga att tåla temperaturer av minst 400 °C, vilket ger fördelen att formen kan värmas upp till minst 400 °C under drift.

Massaformen innehåller åtminstone en, företrädesvis ett flertal dräneríngs- kanaler, vilket ger fördelen att dränering av fluid och förångad fluid kan ökas i massaformen.

Dräneringskanalen har en första diameter i botten av massaformen och en tredje diameter vid skämingen mellan baskonstruktionen och stödskiktet, vilken är avsevärt mindre än den första diametern. 20 30 Pl832 529 164 » , Den första diametern är större än eller lika med en andra mellanliggande diameter, och den andra diametern är större än den tredje diametern.

Den andra diametern är minst 1 mm, företrädesvis minst 2 mm, och den tredje diametern är mindre än 500 pm, företrädesvis mindre än 50 um, mera föredraget mindre än 25 um, mest föredraget mindre än 15 um.

De många dräneringskanalerna är fördelade i en fördelning av minst 10 kanaler/ m2, företrädesvis 2 500-500 000 kanaler/mz, mera föredraget mindre än 40 000 kanaler/mz, vilket ger fördelen med god dräneringsförmåga. Åtminstone en massaform är anordnad på värmeplattan och värmeplattan har sugöppningar, och dessa sugöppningar är anordnade att möta de många dräneringskanalerna.

Under drift pressas en han- och en honmassaform samman, och formningsytans temperatur är minst 200 °C, överförande värme till en blandning av fibrer och vätska som är anordnad mellan hon- och hanmassaformen, vilket ger fördelen att en stor del av vätskan förångas och på grund av ångans expansion så avgår den förångade vätskan genom de porösa massaformama.

Formen kan konstrueras med komplexa former, tack vare användningen av sintringsteknik vid tillverkningen av formama. Massaformarna kan konstrueras med användning av sintringsformar av grafit eller rostfiitt stål. Dessa sintríngs- formar tillverkas enkelt med användning av konventionella metoder och kan ge mycket komplexa former vid låg kostnad och kort tillverkningstid.

Den sintrade formen enligt uppfinningen kan tillverkas med stor precision.

Den sintrade formen enligt uppfinningen kan användas 500 000 gånger med bibehållna egenskaper.

Om den sintrade formen ligger utanför precisionskraven kan den återskapas genom att pressa den sintrade formen i en andra form i vilken den sintrade formen skapades, utan förlust av karakteristiska särdrag.

Ytstrukturer kan skapas på ena eller båda sidorna av massaföremålet. Så till exempel kan en logotyp formas i botten av en mattallrik. Detta kan göras genom att lägga till ett tunt sintrat skikt med formen av logotypen på ena eller båda formningsytoma.

En hög inre styrkai det resulterande massafonnade föremålet kan ges med användning av massaformen enligt uppfinningen.

Det skapas jämna ytor på båda sidor på grund av den fina, noggranna strukturen hos formningsytoma kombinerat med en förmåga att tåla högt tryck och på grund av att värmeledningsförmågan gör det möjligt att pressa under användning av en hög temperatur på formningsytoma, vilket möjliggör att vätska kan 20 25 30 Pl832 529 164 förångas och fungera som en kudde som jämnar ut eventuella Små Ofilfiaktheffl i formningsytorna.

Ett sug fördelas jämnt, tack vare formens homogena pomsitet.

Trycket mellan fonnningsytorna fördelas jämt på grund av kuddefißkffifl 1105 ångexpansionen och den jämt fördelade sugningen.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNlNG I det följande kommer uppfinningen att beskrivas med hänvisning till de bilagda figurerna, av vilka: Fig. 1 Fig. 2 Fig. 2a Fig. 2' Fig. 2a' Fig. 3 Fig. 4 Fig. 5 Fig. 6 Fig. 7 Fig. 8 Fig. 9 Fig. 10 visar en vy i tvärsnitt av en handel och en komplementformad hondel av en massafonn enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning i separata positioner, visar samma sak som Fig. 1 men i en formningsposition, visar en förstorad del av Fig. 2, visar en massaform i en formningsposition enligt en andra utßringsform av flpvfiflningen, visar en förstorad del av Fig. 2', visar en ensam dräneríngskanal, är en förstoring i tvärsnitt av handelen för massaformen i Fig. 1, vilken visar fonnningsytan, spetsarna hos tre dräneringskanaler samt den övre delen av baskonstruktionen, är en förstoring i tvärsnitt av hondelen för massaformen i Fig. 2, vilken visar formningsytan, spetsarna hos två dräneringskanaler samt den övre delen av baskonstruktionen, i är en förstoring i tvärsnitt av utföringsformen som visas i Fig. 3, vilken visar formningsytan och den övre delen av baskonstrukfionen, är en förstoring i tvärsnitt av utföringsformen som visas i Fig. 4, vilken visar formníngsytan och den övre delen av baskonstruktionerl, visar en del av formningsytan hos hondelen och handelen för massaformen, sett fi-ån formningsutrymmet, visar en tredimensionell ritning av en massaform enligt föreliggande uppfinning, och är en sprängvy av en föredragen utföringsform av en form, kombinerad med ett värme- och vakuumsugverktyg enligt uppfinning6fi- 20 25 30 529 164 P1832 DETALJERAD BESKRIVNING Fig. 1 visar en vy i tvärsnitt av en handel 100 och en komplementfonnad hondel 200 av en massaform enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning. Hondelen 200 och handelen 100 är båda konstruerade enligt samma principer. Ett formnings- utrymme 300 är anordnat mellan massaformarna 100, 200, i vilket massa formas under drift. En baskonstniktion 110, 210 utgör huvudkropparna för massaformen 100, 200.

Ett stödskikt 120, 220 är anordnat på baskonstruktíonen 110, 210. En formningsyta 130, 230 är anordnad på 120, 220. Formningsytan 130, 230 omgärdar formnings- utrymmet 300. En värmekälla 410 (se Fig. 10), en källa för ett sug 420, med använ- dande av ett undertryck, och åtminstone ett manövreringsorgan (ej visat) för att pressa honformen 200 och hanformen 100 mot varandra, är anordnade vid botten 140, 240 av baskonstruktionen 110, 210. Det är en fördel att massaformarna 100, 200 har goda värmeledningsegenskaper, för värmeöverföring till forrnningsytorna 130, 230. Det är fördelaktigt att baskonstruktionen 110, 210 är en stabil konstruktion med förmåga att tåla högt tryck (både applicerat via bottnen 140, 240 och tryck orsakat av ångbildning inuti formen) utan att deformeras eller kollapsa, samtidigt som den har genomsläpps- egenskaper för vätska och ånga. Mera specifikt är det föredraget att genomsläppsegen- skapema underlättar dräneríngen av vätska och ånga från den våta massablandningen inuti formningsutrymmet 300 under drift av massaformen 100, 200. Det är därför en fördel att massaformen har en total porositet av åtminstone 8 %, företrädesvis åtminstone 12 %, mera föredraget åtminstone 15 % och för att den samtidigt ska ha förmåga att tåla driftstrycket är det fördelaktigt att den totala porositeten är mindre än 40 %, föreuädesvis mindre än 35 % och mera föredraget mindre än 30 %. Den totala porositeten definieras som densiteten av en porös konstruktion, dividerat med densiteten av en homogen konstruktion av samma volym och material som den porösa konstruk- tionen. Genomsläppsegenskapema ökas av ett flertal dräneringskanaler 150, 250. Det är föredraget att de många dräneringskanalema 150, 250 har formen av en stympad kon med en skarp spets mot gränssnittet mellan baskonstruktionen 110, 210 och stödslciktet 120, 220, varvid t.ex. de många dräneringskanalerna 150, 250 hos föreliggande utföringsform har en nålform där nålens spets pekar mot formningsytan 300.

Såsom är uppenbart utifrån Fig. 1 är samtliga delar av formen 100, 200 försedda med de fina partiklar som bildar stödskiktet 130, 230. Alla delar av ytan används dock inte för att forma ett massaföremål, utan det finns också perifera ytor 160, 260 som inte används för att forma ett massaföremål. Som en konsekvens därav har dessa ytor 160, 260 företrädesvis en permeabilitet som är avsevärt mindre än formningsytoma 130, 230. I den föredragna utföringsformen uppnås detta genom att applicera ett tunt, impermeabelt 20 25 30 35 11832 529 164 s skikt 161, 261 med lämpliga egenskaper, t.ex. någon slags färg med tillräcklig styrketålighet för att bibehålla dess impermeabilitetsfimktion vid användning under drifisförhållanden (hög värme, viss vibration, tryck etc.). Alternativt kan detta impermeabla skikt 161, 261 åstadkommas genom bearbetningsteknikeri verkstad, t.ex. genom att applicera ett högt tryck på dessa ytor 160, 260, för åstadkommande av ett kompakterat ytskikt 160, 260, varigenom porerna tillsluts. Naturligtvis kan det också användas andra metoder för att göra dessa ytor 160, 260 impermeabla, under förutsättning att resultatet ger en impermeabel yta 160, 260.

I Fig. 2, 2a visas positionen för de två formhalvorna 100, 200 under pressformnings- verkan med värme. Såsom kan ses bildas det ett fonnningsunymme 300 mellan form- ytoma 130, 230, vilket år omkring 0,8-1 mm, företrädesvis i intervallet 0,5-2 mm. Så som kan ses har ytoma 160, 260 A som inte används för att forma ett massaföremål ett timt irnpermeabelt skikt 161, 261 applicerat därpå. Såsom kan ses i Fig. 2A slutar den övre dräneringskanalen 150 där formníngsytan 130 möter formningsutrymmet 300 och den nedre dräneringskanalen 250 slutar mellan formníngsytan 230 och stödskiktet 220.

De spetsiga ändama av dräneringskanalenia 150, 250 kan ligga varsomhelst i intervallet från gränsen mellan baskonstruktionen 110, 210 och stödskiktet 120, 220, till gränsen mellan formníngsytan 130, 230 och fonnningsutrymmet 300.

I detta sammanhang kan det nämnas att möjliga utskjutande fiberklurnpar, som skjuter ut över lutningen 260A, också enkelt kan hanteras genom att applicera ett vattenflöde, t.ex. medelst en lämpligt utformat vattenstråle, som viker de utskjutande klumparna på formníngsytan 230 under vakuum, så att de fäster vid resten av fiberväven.

I Fig. 2', 2a' enligt en andra utföringsform av uppfinningen, visas positionen för de två formhalvorna 100, 200 under pressformningsverkan med värme. Såsom kan ses bildas det ett förmningsunymme 300 mellan formytorna 130, 230, vilket är omkring 1 mm, företrädesvis i intervallet 0,5-2 mm. Såsom också kan ses i Fi g. 2' bildar formhalvomas 100, 200 hoppassande ytor 161, 261 en avsevärt mindre spalt 300' än vad formníngs- utrymmet 300 gör. De hoppassande ytoma 161, 261 lutar något åt vänster, såsom visas av vinkel a, i syfte att underlätta införande av hanformen 100 i honformen 200. Det kan också ses att hanformens bottenyta 140 ligger över nivån för den övre delen 260A av honverktyget, dvs. att det bildas ett gap mellan stödet och värmeplattan 410 (se Fig. 10) hos hanfonnen 100 och honformen 200, vilket är möjligt tack vare arrangemanget enligt den uppfinníngseriliga metoden i vilken det applicerade trycket kan överföras direkt till massakroppen, dvs. genom fonnytoma 130, 230. Med andra ord behövs det normalt inte 20 Pl832 529 164 e några externa stödmedel (även om sådana kan vara användbara i vissa fall) för att positionera halvorna 100, 200 under pressningsverkan. Enligt utföringsformen som visas i Fig. 2' ger utformningen möjlighet att använda den relativ skarpa kanten mellan den horisontella ytan 260A och den vertikala ytan 261, för att skära av eventuella fiberklumpar som skjuter ut utanför hanforrnens 100 formningsyta 130, 160. Såsom kan ses i Fig. 2', 2a' visas det att de många dräneringskanaleina 150, 250 slutar vid gränsen mellan formningsytan 130, 230 och formningsutrymmet 300. Beroende på en faktiskt utföringsform av uppfinningen kan de spetsiga ändarna av dräneringskanalema 150, 250 sluta varsomhelst i intervallet från gränsen mellan baskonstruktionen 110, 210 och stödskiktet 120, 220, till gränsen mellan formningsytan 130, 230 och formnings- utrymmet 300.

Fig. 3 visar en dräneringskanal 150, 250. Diametern 01 är diametern för de många dräneringskanaleina 150, 250 vid botten 140, 240 av massaformarna 100, 200.

Huvuddelen 151, 251 av de många dräneringskanalema 150, 25 0 lutar något från diametern 01 mot diametern 02. Förhållandet mellan diametern 01 och diametern 02 år åtminstone 01 _>_ 03 och företrädesvis är 01 > 02. Diametern øz år ßfeffädesfis 515m än z nrnr, rdrerrndenvie s nrnn, dve. rzsrerrddenvie firrraerrngr erer rdr en nsrnindrn irnnnnrrrrnn. Ferrnen ev nnvndderen n nes vnje draneringnknner iso, zso berer på tjockleken av massaformen 100, 200 och varierar därför i enlighet med den önskade formen av det massaformade föremålet. Den övre delen t; hos varje dräneringskanal 150, 250 har en diameter 02 som företrädesvis minskar skarpt mot diametern 03 vid gränsen mellan baskonstruktionen 110, 210 och stödskiktet 120, 220. Diametern 03 är företrädesvis huvudsakligen noll och åtminstone mindre än 500 um, företrädesvis mindre än 50 um, mera föredraget mindre än 25 um, mest föredraget mindre än 15 um.

Förhållandet mellan diametern 02 och diametem 03 är ßreträdesvis 02 > 03 och mest föredraget 02 >> 03. I utföringsformen enligt Fig. 1 och Fig. 2, valdes 03 till 3 mm, 03 valdes till 10 um och längden t; av toppdelen valdes till 10 mm. Om spetsen av en dräneringskanal skulle ligga i gränsen mellan formningsytan 130, 230 och formnings- utrymmet 300, och mäta en lutning hos formningsytan 130, 230 över 40°, kan det vara fördelaktigt att använda en 150, 250 utan konisk topp, dvs. där 02 = 03, i syfte att säkerställa en spetsig öppning mot formningsutzrymmet 300. Ett annat sätt att säkerställa en spetsig öppning mot formningsytan 300, då formningsytan 130, 230 har en brant lutning, är att öka längden t; hos toppdelen. Om dräneringskanalerna är anordnade med sina spetsar i gränsen mellan formningsytan 130, 230 och formnings- utrymmet 300, är öppningama 03 hos de många dräneringskanalerna 150, 250 företrädesvis mycket små vid formningsytan 130, 230, i syfie att hindra att fibrer i 30 529 164 w P1832 formningsutrymmet 300 kommer in i massaformen 100, 200, och också för att ge en slät resulterande ytstruktur hos det massaformade föremålet som formas i fonnnings- utrymmet 300. Ett av skälen till att de många dräneringskanalerna 150, 250 har spetsiga toppar, är att hindra fluid från att flöda tillbaka till det massaformade föremålet efter det att tryck och vakuum släppts, tack vare det flödesmotstånd som skapas av den av- smalnande kanalen. Cellulosafibrer har normalt en medellängd av 1-3 mm och en medeldiameter mellan 16-45 pm. Preferably the diameter of the drainage channels 150, 250 increases gradually from the openings ø; towards the diameter ø; and fixrther to the diameter 01 of the drainage channels 150, 250. De många dräneringskanalerna 150, 250 i utföringsformen enligt Fig. 1 och Fig. 1, fördelades med en fördelning av 10 000 kanaler/mä Norman ugger inredningen i men/ana: 100-500 000 kanaler/m* och mera asredrager i inter-vana: 2500-40 000 kanna/mä Fig. 4 och Fig. 5 är förstoringar i tvärsnitt av Fig. 1 respektive Fig. 2, vilka visar formningsytan 130, 230, stödskiktet 120, 220 och den övre delen av baskonstruktionen 1 10, 210. Såsom kan ses penetrerar varje dräneringskanal 150, 250 baskonstruktionen 110, 210 och har sin spetsiga topp vid gränsen mellan baskonsmiktionen 110, 210 och stödskiktet 120, 220. Beroende på en faktiskt utföringsform av uppfinningen kan de spetsiga ändama av dräneringskanalema 150, 250 sluta varsomhelst i intervallet fi-ån gränsen mellan baskonsuuktionen 110, 210 och stödskiktet 120, 220, till gränsen mellan fonnningsytan 130, 230 och formningsutrymmet 300.

Fig. 6 och 7 är förstoringar i tvärsnitt av Fig. 4 respektive Fig. 5, vilka visar fonnnings- ytan 130, 23 0, stödskiktet 120, 220 och den övre delen av baskonslzruktionen 110, 210.

Såsom kan ses från figurerna innefattar formningsytan 130, 230 sintrade partiklar 131, 231 med en medeldiameter l31d, 23 ld, anordnade i ett tunt skikt. Tjockleken av formningsytan betecknas 133, 233 och i den visade utföringsformen är tjockleken 133, 233 av formningsytan 13 0, 230 lika med medeldiametern 131d., 231d, eftersom formningsytan 130, 230 innefattar ett skikt av partiklar. Företrädesvis används det ett sintrat metallpulver 131, 231 med en medeldiameter 13 1 d, 231d mellan 0,01-0,l 8 mm, i formningsytan 130, 230. (I den visade utfliringsformen användes sintrat metallpulver 131, 231 av typen Callo 25 fiån Callo AB, för att bilda fonnníngsytan 130, 230. Detta metallpulver kan erhållas fiån CALLO AB, Poppelgatan 15, 571 39 NÄSSJÖ, Sverige.) Callo 25 är ett sfäriskt metallpulver med ett partikelstorleksintervall mellan 0.09-0.18 mm och en teoretisk porstorlek av omkring 25 um och en filtertröskel av omkring 15 um. Såsom är uppenbart för en fackman inom teknikområdet för pulverrnetallurgi, inkluderar partikelstorleksintervallen mindre mängder partiklar utanför intervallen, dvs. 20 529 164 P1832 upp till 5-10 % mindre respektive större partiklar, vilket dock endast har marginella effekter på filtreringsprocessen. Den kemiska sammansättningen av Callo 25 är 89 % Cu och 11 % Sn. Som ett exempel skulle en sintrad konstruktion som använder Callo 25 och som är sintrad till en densitet av 5,5 g/cm3 och en porositet av 40 vol-%, ha ungefär följande dragstyrka 3-4 kp/mmz, töjning 4 %, värmeexpansionskoefi- aiant 18-104, spaaifiit varmakapaaitat vid 293 K at ass J/(kg-K), maximal dnfts- teinperatur i neutral atmosfär är 400 °C. I den visade utföringsformen ligger således tjockleken 133, 233 av fonnningsytan 130, 230 i intervallet 0,09-0,18 mm. Generellt innefatta' formningsytan 130, 230 sintrade partiklar 131, 231 i åtminstone ett skikt, men mest föredraget endast i ett sldkt. Såsom kan ses fiån figurerna innefattar stödsldktet 120, 220 sintrade paniklar 121, 221 med en medeldiameter 121d, 221d.

Tjockleken av stödskiktet betecknas 123, 223 och i den visade utföringsformen är tjockleken 123, 223 av stödytan 120, 220 lika med medeldiametem 121d, 221d, eftersom stödskíktet 120, 220 innefattar ett skikt av partiklar. (I den visade utförings- formen användes sintrat metallpulver 121, 221 av typen Callo 50 från Callo AB, för att bilda stödskiktet 120, 220. Detta metallpulver kan erhållas från CALLO AB, Poppel- gatan 15, 571 39 NÄSSJÖ, Sverige.) Callo 50 är ett sfäriskt metallpulver med ett paxtikelstorleksintervall mellan 0,18-0,25 mm och en teoretisk porstorlek av omkring 50 pm och en filtertröskel av omkring 25 um. Den kemiska sammansättningen av Callo 50 är 89 % Cu och ll % Sn. Som ett exempel skulle en sintrad konstruktion som använder Callo 50 och som är sintrad till en densitet av 5,5 g/cma och en porositet av 40 vol-%, ha angataa taijanda kataittanstika; dtagstytka s-4 kp/mmz, tajning 4 %, vattna- expansionskoefficient 18-104, specifik värmekapacitet vid 293 K är 335 J/(kg-K), maximal driftstemperattir i neutral atmosfär är 400 °C. I den visade utföringsformen ligger således tjockleken 123, 223 av stödskiktet 120, 220 i intervallet 0,18-0,25 mm.

Stödskiktet 120, 220 kan uteslutas, speciellt om storleksskillnaden mellan bas- konstruktionens 110, 210 sintrade partiklar 111, 211 och formningsytans 130, 230 sintrade partiklar 131, 231, är tillräckligt liten, dvs. att stödskiktets 120, 220 fimktion ökar formens styrka, dvs. för att säkerställa att formningsytan 130, 230 inte kollapsar i hålrummen 1 14, 214, 124, 224. Om storleksskillnaden mellan baskonstruktionens 110, 210 sintrade partiklar 111, 211 och formningsytans 130, 230 sintrade partiklar 131, 231, aa fnyakat star, kan sttsdsidktat 120, 220 innafatta att flartal skikt dat staflakan av da ' sintrade partiklarna 121, 221 gradvis ökar för att förbättra hållfastheten, dvs. för att hindra konstruktionskollaps på grund av hålrummen mellan skikten. 20 25 30 529 164 ,, P1832 Baskonstzruktionen 1.10, 210 hos den visade uttöringsfonnen innehåller sintrat metall- pulver 111, 211 av fabrikatet Callo 200, från ovan nämnda Callo AB. Callo 200 är ett sfäriskt metallprilver med ett partikelstorleksintervall mellan 0,71-1,00 mm och en teoretisk porstorlek av omkring 200 um och en filtertröskel av omkring 100 um. Den kemiska sammansättningen av Callo 200 är 89 % Cu och 11 % Sn. Som ett exempel skulle en sintrad konstruktion som använder Callo 200 och som är sintrad till en densitet av 5,5 g/cms och en porositet av 40 vol-%, ha ungefär följande karakteristika; drag- styrka 3-4 kp/mmz, töjning 4 %, värmeexpansionskoefficient 18-1045, specifik vänne- kapacitet vid 293 K är 335 J/(kg-K), maximal drifistemperattrr i neutral atmosfär är 400 °C. Baskonstruktionens 110, 210 porer 112, 212 i den första utföringsformen har således en teoretisk porstorlek 112d, 212d av 200 um, vilket möjliggör att vätska och ånga kan evakueras genom porstrukturen.

Fig. 8 visar en del av formningsytan 130, 230, sedd från formningsutrymmet 300.

Formningsytarr 130, 230 innefattar sintrade partiklar 131, 231 med en medeldiameter av 131d, 231d. Formningsytarrs 130, 230 porer 132, 232 har en teoretisk porstorlek 132d, 232d. I ovan beskrivna utföringsform är den teoretiska porstorleken l32d, 232d omkring 25 um. Porema 132, 232 är företrädesvis tillräckligt små för att hindra cellulosafibrer från att komma in i det inre av massaformen 100, 200, men möjliggör samtidigt att vätska och ånga evakueras genom porema 132, 232. Cellulosafibrer har normalt en medellängd av 1-3 mm och en medeldiarneter mellan 16-45 um.

Fig. 9 visar en tredimensionell figur av en massaform 100, 200 enligt föreliggande uppfinning. Bottenöppningen 01 hos de många dräneringskanalerna 150 hos hanverktyget 100, visas i figuren. En värmekälla, en källa för ett sug, med användande av ett undertryck, och åtminstone ett manövreringsorgan för att pressa honformen 200 och hanformen 100 mot varandra, kan vara anordnade vid botten 140, 240 av bas- konsmiktionen I 10, 210. Till exempel kan en värmd metallplatta användas för att överföra värme till den plana bottnen 140, 240.

Fig. 10 är en sprängvy över värme- och vakuumsugverktyget 400 i en föredragen utföringsform. Ett flertal hanmassaformar 100 är anordnade på en stöd- och värmeplatta 410. Naturligtvis kan samma värme- och vakuumsugverktyg 400 användas för att fästa honmassaformar 200. Stöd- och vänneplattan 410 värms genom induktion. Stöd- och värmeplattan 410 är uppdelad i ett flertal lokaliseringar 411, däri den föredragna utföringsformen upp till åtta massaformar 100, 200 kan placeras sida vid sida.

Naturligtvis är uppfinningen inte på något sätt begränsad till detta antal, utan beror 30 529 164 Pl832 13 snarare på externa produktionsfaktorer som ligger utanför ramen för föreliggande uppfinning, dvs. att stöd- och värmeplattans 410 ytarea kan ökas eller minskas och/eller att massaformens 100 bottenarea på samma sätt kan ökas eller minskas. Stöd- och värmeplattan 410 innefattar ett flertal sugöppningar 412 som är anslutna till vakuum- kammaren 420. Bottensidan 140 hos vafie hanmassaverktyg 100 är huvudsakligen plan, och som nämns nedan kan detta åstadkommas medelst maskinbearbetning. En maskin- bearbetning av en sintrad porös yta får poröppningarna att sättas igen. Tack vare dräneringskanalerna 150 kommer detta inte att ha någon negativ effekt på processen, eftersom tillräcklig genomsläppsyta erhålls genom dräneringsöppningarna, trots igensättningen av porerna vid botten 140 av massaformarna 100. Det skall visas att detta tvärtom snarare är en fördel med föreliggande uppfinning. Stöd- och värmeplattan 410 innefattar ett flertal sugöppningar 412 och dessa är företrädesvis anordnade att möta de många dräneringskanalernas 150 öppningar ø; i botten av massaformen 100. Då bottenarean mellan dräneringskanalerna 150 möter den massiva delen av stöd- och värmeplattan 410, kommer inget sug att uppkomma genom poröppningarna l 12 vid bottenytan 140, i denna utföringsform. Igensättningen av porema 112 vid bottenytan 140 ger en fördel på tack vare det faktum att denna area står i kontakt med den massiva delen av stöd- och värmeplattan 410 och därför bättre överßrs till den igensatta, maskinbearbetade bottenytan 140 och därigenom till massaformen 100. Samma principer som ovan kommer naturligtvis att resultera för en honform 200 fäst vid värme- och vakuumsugverktyget 400. Vakuumkammaren 420 är anordnad vid botten av stöd- och värmeplattan 410. Ett flertal distanselement 421 är anordnade att stödja värme- plattan 410 och förhindra att stöd- och värmeplattan 410 böjdeformeras på grund av det negativa trycket i vakuumkammaren 420. En isoleringsplatta 430 är anordnad vid botten av vakuurnkammaren 420. Uppgiften för isoleringsplattan 430 är att förhindra att värme från stöd- och värmeplattan 410 överförs vidare till processutrustningen. Isolerings- plattan är företrädesvis gjord av ett material med låg värmeledningsförmåga. Ett ky1e1ement440 är konstruerat av en första 441 och en andra 442 kylplatta. I den första kylplattans 441 bottensida och i framsidan av den andra kylplattan 442 är det utbildat en maskinbearbetad kylkanal 443 med kanalöppningar 443a, 443b. En fluid kan flöda in i kylkanalen 443 eller ut ur kylkanalen 443, genom kanalöppningarna 443a, 443b.

Kylkanalen 443 är utformad i ett slingrande mönster fi-ån den första kanalöppningen 443a mot den andra kanalöppningen 443b. Vid botten av kylelementet 440 år det anordnat ett flertal fïåstanordningar 450. Dessa flertal fästanordningar 450 används för att fästa värme- och vakuumsugverktyget 400 vid ett pressverlctyg (ej visat i figuren). 20 529 1e4 P1832 14 Enligt en föredragen utföringsform framställs massaformen på följande sätt. En grund- form (ej visad) används för sintringsprocessen, såsom är känt per se, vilken t.ex. kan vara gjord av syntetisk grafit eller rostfritt stål. Användningen av grafit ger en Viss fördel i vissa fall, eftersom grafit är extremt formstabilt i olika temperaturintervall, dvs. att värmeexpansionen är mycket begränsad. Å andra sidan kan rostfiitt stål vara föredraget i andra fall, dvs. beroende på formens konstruktion, eftersom rostfritt stål har en värmeexpansion som liknar värmeexpansionen för den sintrade kroppen (om den t. ex. huvudsakligen innefattar brons), så att den sintrade kroppen och grundformen drar ihop sig huvudsakligen likadant under kylningen (effef Siflniflåenl En fOYIDDïHS-SWHU är utformad i grundformen, vilken formningsyta motsvarar fonnningsytan 130, 230 0011 även icke formande ytor 160, 260 hos massaformen (som skall framställas), vilken formningsyta kan fiamställas på många olika sätt som är kända inom teknikområdet, t. ex. genom användning av konventionella maskinbearbetningstekniker. Då det är önskvärt med en mycket slät yta på massaformen, bör grundfoimens formningsyta företrädesvis vara av högkvalitativ finish. Dock måste inte precisionen, dvs. det exakta måttet, vara extremt hög, eftersom en fördel med uppfinningen är att formade massa- produkter av hög kvalitet kan åstadkommas även då moderata toleranser används för utformningen av massaformen. Den första värmepressverkan (vid 'framställning av en formad massaprodukt enligt uppfinningen) ger, såsom beskrivits ovan, en slags impuls- verkan inuti fibermaterialet som är infångat i utrymmet 300 mellan de två fonnhalvoma 100, 200, vilket på ett homogent sätt tvingar ut fii vätska ur Väven, trots möjliga variationer i vävens tjocklek, vilket som resultat ger en huvudsakligen jämn fukthalt i hela väven. Således är det möjligt att framställa grundformarna med toleranser som medger kostnadseffektiv maskinbearbetning.

För den faktiska framställningen av massaformen 100, 200 förses hela grundformens bildade yta med ett jämnt skikt av mycket fina partiklar, som bildar hela massaformens yta 130, 230; 160, 260, vilket utförs genom att anordna ett tunt skikt vid grundformen, vilket fäster partiklarna 131, 231 hos ytskiktet 130, 230; 160, 260. Detta kan åstad- kommas på många olika sätt, t.ex. genom att applicera ett tunt, klibbigt skikt (tex. vax, stärkelse etc.) på grundformen, t.ex. medelst spray eller genom applicering medelst en trasa. Då detta klibbiga skikt har applicerats hälls ett överskott av de fina partiklarna 131, 231 (som bildar massaformens ytskikt) i formen. Genom att röra grundformen, så att överskottet av partiklar 131, 231 rör sig över alla delar av ytan inuti grundformen, åstadkoms det att ettjämnt skikt av finapartiklar 131, 231 anordnas på varje del av ytan i grundformen. Denna process kan upprepas för att åstadkomma ytterligare skikt, ï-GX- stödskikten 120, 220. I nästa steg anordnas långsträckta, spetsiga element, t-eX- nål-nr. 20 25 30 35 529 164 PI832 15 vilka företrädesvis har en något konisk form, över det sista skiktet. Dessa föremål bildar förstorade dräneringspassager 150, 250 i grundkroppen, vilket underlättar effektiv dränering av fluid från massaväven och ger ett flödesmotstånd som hindrar fluid fiån att rinna tillbaka. Därefter hålls ytterligare partiklar 111, 211 i grundformen, över ytskiktet 130, 230, för bildande av massaformens grundkropp 110, 210. Normalt är dessa ytterligare partiklar av större storlek än partiklarnai ytskiktet. Bottenytan 140, 240 av massaformen, dvs. den yta som nu är riktad uppåt, järnnas företrädesvis ut före det att hela grundformen införs i sinningsugnen, i vilken sintringen åstadkoms i enlighet med konventionellt know-how. Efter kylning tas den sintrade kroppen 100, 200 ut ur grund- formen och de skarpt spetsiga föremålen tas ut ur kroppen, vilket är speciellt enkelt om dessa är koniska. (Det kan vara föredraget att applicera "nålarna" vid en platta, vilket medger införande och avlägsnande av "nålar-na" på effektivt sätt). Slutligen maskin- bearbetas företrädesvis den bakre ytan av massaformen 140, 240, för att erhålla en helt plan stödyta. Anordnandet av en plan yta ger fördelar, eftersom det för det första underlättar exakt positionering av formhalvan 100, 200 på en stödplatta 410, för det andra eftersom det möjliggör jämn överföring av det appficerade mycket genom hela formen 100, 200, och slutligen eftersom det ger ett mycket bra gränssnitt för överföring av värme, t.ex. från stödplattan 410. Det skall dock förstås att det inte alltid finns behov av att använda helt plana ytor, utan att det i många fall är tillräckligt med den huvud- sakligen plana yta som åstadkoms direkt efter sintringen.

Vidare används vissa delar 160, 260 av ytan 130, 230; 160, 260 inte för att forma ett massatöremål, utan det finns perifera ytor 160, 260 som inte används för att forma ett massaföremål. Som en konsekvens därav ges dessa ytor 160, 260 en permeabilitet som är avsevärt mindre än formningsytoma 130, 230. Såsom nämns ovan kan detta uppnås genom att applicera ett tunt, impermeabelt skikt 161, 261 med lämpliga egenskaper, t. ex. någon slags färg med tillräcklig styrketålighet för att bibehålla dess impermeabili- tetsfunktion vid användning under drifisförhållanden.

Massafonnarna 100, 200 manövreras genom att pressa samman formerna 100, 200 så att formníngsytorna 130, 230 vetter mot varandra. I forrnníngsutrymmet 300 mellan formningsytan 130, 230 anordnas ett vått fiberinnehâll på en av forrnningsytorna 130, 23 0, företrädesvis genom ett sug. Massaformarna 100, 200 kan vännas under press- ningsverkan och den vid formningsytorna resulterande temperaturen är företrädesvis högre än 200 °C, mest föredraget omkring 220 °C. Genom att pressa massaformarna 100, 200 snabbt, med impulspressning under högt tryck och hög temperatur, förångas stora delar av vattnet i fiberínnehållet och ångan expanderar snabbt och strävar att 10 20 25 30 35 11832 529 164 16 komma ut ur det trånga området. Genom porositeten hos formningsytan 130, 230, stödkonstruktionen 120, 220, baskonstruktionen 110, 210 och de många dränerings- kanalema 130, 230, kan ångan evakuera massaformama 100, 200.

Genom ett vakuumsug kan evakueringshastigheten ökas ytterligare och mängden vätska och ånga som lämnar fiberinnehållet kan ökas. Då massafonnarna 100, 200 återigen separeras från varandra, hålls det formade massaföremålet som har skapats utifrån fiber- innehållet, på en av fonnningsytoma 130, 230, företrädesvis genom ett sug. Eventuellt appliceras det också ett törsiktigt blås genom den motsatta ytan 230, 130, för att säker- ställa att massaiöremålet avgår tillsammans med den önskade formhalvan. Vid separering av massaformarna 100, 200 kan ett negativt tryck uppkomma i formníngs- utrymmet 300, vilket negativa tryck är mycket mindre än presstrycket. De koniska sluten på de många dråneringskanalema 150, 250 fungerar tillsammans med de små öppningarna 03, liksom skillnaden mellan porstorlekarna 132d, 232d i formningsytan 130, 230, porstorlekarna 122d, 222d hos stödslciktet 120, 220 och porstorlekarna l12d, 212d hos baskonstruktionen 110, 210, som ett flödesmotstånd och begränsar återflöde till formningsutrymmet 300 och begränsar därigenom återflöde till fiberinnehållet.

Uppfinningen är inte begränsad av det ovan beskrivna, utan kan varieras inom ramen för de bifogade patentkraven.

Naturligtvis kan utformningen av honformen 200 och hanforrnen 100 skilja sig fiån varandra. De sintrade partiklarna 131, 231 i formningsytan 130, 230, kan vara av olika storlek, dvs. att 131d och 231d kan ha olika värden. På samma sätt kan de sintrade partiklarna 121, 221 i stödskiktet 120, 230 vara av olika storlek, dvs. att 12ld och 221d kan ha olika värden. Framförallt kan de sintrade partiklarna 111, 211 i baskonstruk- tionen 110, 210 vara av olika storlek, dvs. att 111d och 2l1d kan ha olika värden.

Tjockleken 133, 233 av formningsskiktet 130, 230 ligger företrädesvis inom 0,01 mm - 1 mm och det är uppenbart för fackmannen att tjockleken 133 och tjockleken 233 kan vara olika. Tjocklekarria hos stödskiktet 123, 223 kan också skilja sig. Det förstås också att i vissa uttöringsfornier så kan de många dräneringskanalerna 150, 250 användas i endast en av fonnarna 100, 200 elleri ingen av formarna 100, 200. Rymdplaceringen av de många dräneríngskanalema 15 0, 25 0 kan också skilja sig mellan formarna 100, 200, liksom storleksparametrama 01, 02, 03, t1, t; och andra formkarakteristika fór de många dräneringskanalerna 150, 250. Naturligtvis kan också iördelningsderisiteten för de många dräneringskanalerna 150, 250 skilja sig mellan honformen 200 och hanformen 100. Vidare inser fackmannen att de många dräneringkanalerria 150, 25 0 kan vara olika 20 25 30 35 529 16-4 P1832 i storlek och form inom en individuell form 100, 200. Vidare kan formningsytan 130, 230 innefatta partiklar av olika material, former och storlekar, och kan vara uppdelad i olika segment, varvid varj e segment innefattar en viss partíkeltyp. På samma sätt kan stödskiktet 120, 220 innefatta partiklar av olika material, form och storlek, och kan innefatta olika huvudsakliga skikt, varvid t.ex. varje huvudsakligt skikt innefattar en viss partikeltyp. Så t.ex. kan stödskiktet 120, 220 innefatta ett flertal skikt där storleken av de sintrade partiklarna 121, 221 ökas gradvis, med de minsta partiklarna nära formningsytan 120, 220 och de största partiklarna nära baskonstruktionen 110, 210. På liknande sätt kan baskonstruktionen 110, 210 innefatta partiklar av olika material, form och storlek, och kan vara uppdelad i olika huvudsakliga skikt, varvid t.ex. varje huvudsakligt skikt innefattar en viss partikeltyp. Formen av de sintrade partiklarna i baskonstruktionen 110, 210, stödskiktet 120, 220 och formningsytan 130, 230, kan t.ex. vara sfärisk, oregelbunden, korta fibrer eller av annan form. Materialet för de sintrade partiklarna kan t.ex. vara brons, nickelbaserade legeringar, titan, kopparbaserade legeringar, rostfritt stål etc. Vidare skall det förstås att formens 100, 200 utformning bestäms av den önskade formen på fiberobj ektet och att utlöringarnas form endast utgör exempel. Då massaformarna 100, 200 framställs med användning av en sintringsteknik, kan mycket komplexa former skapas. Så t.ex. kan en grafitform eller en form av rostfiitt stål användas för sinningsprocessen och en dylik grafitform eller form av rostfritt stål kan enkelt tillverkas i en verkstad, med komplexa former och med hög precision. Detta gör det enkelt och kostnadseffektivt att prova altemativa former för fiberlöremålet.

Vidare kan det vara kommersiellt möjligt med små produktionsserier av fiberlöremål, tack vare den relativt låga kostnaden för att tillverka en massaform 100, 200 enligt föreliggande uppfinning. Det skall vidare förstås att båda massaformar 100, 200 kan värmas under drift, liksom endast en av massaformarna 100, 200, liksom ingen av massaformama 100, 200. Massaformarna 100, 200 kan värmas på många olika sätt, en värmd metallplatta 410 kan vara fast vid botten 140, 240 av massaformarna 100, 200, hetlufi kan blåsas vid massaformen 100, 200, värmeelement kan läggas till inuti baskonstruktionen 110, 210, en gaslåga kan vma massaformen 100, 200, induktions- värme kan användas, mikrovågor kan användas etc. Vidar kan en vakuumkälla appliceras vid botten 140, 240 av båda massaformama 100, 200, liksom vid botten 140, 240 av endast en av massaformarna 100, 200, liksom vid ingen av massaformama 100, 200. Vidare kan källan för sammanpressning av massaformen 100, 200 läggas på på båda massafonnarna 100, 200, eller endast på en av massaformarna 100, 200, med fixering av den andra massaformen 200, 100. Vidare är det möjligt att använda endast en av massafonnanra 100, 200 som ensamt fonnningsverktyg, för att forma ett fiber- föremål på konventionellt sätt, dvs. normalt medelst ett sug och därefter normalt 20 529 164 Pl832 18 torkning i en ugn, dvs. utan pressningssteg. Vidare inser fackmannen att hålrummen 114, 214, 124, 224 kan fyllas med partiklar av lämpliga storlekar beroende på den tillverkningsteknik som används för att skapa den sintrade massaformen 100, 200. I vissa situationer kan det vidare vara onödigt att ha ett yttre skikt med så små partiklar som formníngsytan 130, 230 enligt uppfinningen. Det skall förstås att massaformen enligt uppfinningen kan användas utan formningsskiktet, dvs. stödskiktet 120, 220 på baskonstrulctionen 110, 210, liksom att endast baskonstrliktionen 110, 210 kan utgöra yttre skikt. I fonnningssteget för massaformningsprocessen kan massaformen 100, 200 ha större paniklar i det yttre skiktet än i efterföljande pressningssteg. Beroende på en faktiskt utiöringsform av uppfinningen kan de spetsiga öppningarna 03 hos dränerings- kanalema 150, 250 sluta varsomhelst i intervallet från grmen mellan baskonstruk- tionen 110, 210 och stödskiktet 120, 220, till gränsen mellan formningsytan 130, 230 och formningsutrymmet 300. Vidare, när man använder stöd- och värmeplattan 410 under massafonnen 100, 200, varvid sugöppningarna 412 är anordnade att möta de många dräneringskanalernas 150, 250 bottenöppningar 01, är det uppenbart att det är föredraget att passningen är så stor som möjligt och att ßreträdesvis varje sugöppning 412 alltid passar ihop med en motsvarande bottenöppning 01, men naturligtvis är uppfinningen inte begränsad till en perfekt matchning, utan snarare kan sugöppningarna 412 ha annan diameter än bottenöppningarna ø1 och antalet sugöppningar 412 kan Vala större eller mindre än motsvarande bottenöppningar øl. Då massaformen 100, 200 företrädesvis är konstruerad av metallpartiklar och då massaformen inte har någon relieiïonn, dvs. att tj ockleken av massaformen 100, 200 inte hela tiden följer konturen för det massaformade föremålet, utan företrädesvis har en plan botten 140, vilket resulterar i att tjockleken av massaformen 100, 200 varierar beroende på formen av det massaformade föremålet, så kan massaformen tåla ett mycket högt tryck utan att deformeras eller kollapsa, jämfört med en massafonn 100, 200 med reliefform och/eller som utgörs av ett material av lägre hållfasthet, tex. glaspärlor.

Claims (1)

1. 20 25 30 11832 529 164 PATENTKRAV 1. Massaform (100, 200) för formning av föremål utifiån fibermassa, innefattande en sintrad formningsyta (130, 230) och en permeabel baskonstruktion (110, 210), kännetecknad av att formningsytan (130, 230) innefattar åtniinstone ett skikt av sintrade partiklar (131, 231) med en mede1diameter(131d, 231d) i intervallet 0,01-0,19 mm, företrädesvis i intervallet 0,05-0,18 mm. Massaform (100, 200) enligt krav 1, kännet e cknad av att massafonnen (100, 200) har en växmeledningsförmågai intervallet av 1-1000 W/(m°C), företrädesvis minst 10 W/(m°C), mera föredraget minst 40 W/(m°C). Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, k änneteckn ad av att den permeabla baskonstruktionen (110, 210) innefattar sintrade partiklar (111, 211) med medeldiametrar (111d, 211d) som är större än partiklarna i formningsytan, företrädesvis minst 0,25 mm, företrädesvis minst 0,35 mm, mera föredraget niinst 0,45 mm och med medeldiametrar (111d, 211d) mindre än 10 mm, företrädesvis mindre än 5 mm, mera föredraget mindre än 2 mm. Massafonn (100, 200) enligt något av föregående hav, kännete cknad av att ett permeabelt stödskikt (120, 220) innefattande sintrade partiklar (121, 221) är anordnat mellan baskonstruktionen (110, 210) och formningsytan (130, 230), varvid stödskiktets (120, 220) partiklar (121, 221) har en medeldiameter (121d, ma) som ar mindre an meaaiaiametern (111d, 21 m) för de amma partum (111, 211) i baskonstruktionen(ll0, 210). Massaform (100, 200)en1igtkrav 4, kännetecknad av att medeldiametem (121d, 221d) av de sintrade partiklarna (121, 221) i stödskiktet (120, 220) är större än medeldiametern (131d, 23ld) av de sintrade partiklarna (131, 231) i formningsytan (130, 230). Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, känneteckn ad av att massaformen (100, 200) har en total porositet av minst 8 %, företrädesvis minst 12 %, mera föredraget minst 15 %, och att massaformen (100, 200) har en total porositet av mindre än 40 %, företrädesvis mindre än 35 % och mera föredraget mindre än 30%. i 20 25 30 529 164 11832 20 7. Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, känn et e cknad av att en värmekälla är anordnad att tillßra värme till massaformen (100, 200). 8. Massafonn (100, 200) enligt krav 7, känn et e c kn ad av att värmekällan är anordnad vid botten (140, 240) av massaformen (100, 200). 9. Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, k änn et e c knad av att massaformen (100, 200) har en källa för att sug anordnad vid dess botten (140, 240). 10. Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, k änn et e ckn ad av att en basplatta (410) är fäst vid botten (140, 240) av massaformen (100, 200) och att basplattan (410) har sugöppningar (412). 11. Massafonn (100, 200)enligtkrav11, kânnetecknad av attbasplattan (410) är en värmeplatta (410). 12. Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, kännet e ckn ad av att massaformen (100, 200) har åtminstone ett manövreringsorgan anordnat vid dess botten (140, 240). 13. Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, känneteckn ad av att botten (140, 240) är huvudsakligen anordnad att överföra ett applicerat tryck, och är ßreträdesvis fii fi-ån större hålrum och företrädesvis huvudsakligen plan. 14. Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, k änn ete cknad av att massaformen (100, 200) har förmåga att tåla en temperatur av minst 400 °C. 15. Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, k ännet ecknad av att den finns en handel (100) och en hondel (200) som båda har formningsytor (130, 23 0) anordnade att stå i kontakt med den formade massan under press- och värmeverkan. 16. Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att massaformen (100, 200) innehåller åtminstone en, företrädesvis ett flertal dräneringskanaler (150, 250). 20 529 164 11832 21 17. Massafonn (100, 200) enligt krav 16, känn et ecknad av att dräneríngskanalen (150, 250) har en första diameter (ø1) vid botten (140, 240) av massaformen (100, 200) och en tredje diameter (03) belägen i intervallet fi-ån gränssnittet mellan baskonstruktionen (110, 210) och stödskiktet (120, 220), till gränssnittet mellan formningsytan (130, 230) och formningsutrymmet (300), vilken år avsevärt mindre än den första diametern (øl). 18. Massaform (100, 200) enligt krav 17, kännete c knad av att den första diametern (ø1) är större än eller lika med en andra mellanliggande diameter (øz), och att den andra diametern (ø;»_) är större än den tredje diametern (03). 19. Massaforrn (100, 200) enligt krav 18, kännetecknad av att den andra diametern (øz) är minst 1 mm, företrädesvis minst 2 mm, och att den tredje diametem (93) är mindre än 500 um, företrädesvis mindre än 50 am, mera föredraget mindre än 25 um, mest föredraget miñdre än 15 um. 20. Massaform (100, 200) enligt krav 16 till 19, känneteckn ad av att de många dräneringskanaleina (150, 250) är fördelade i en fördelning av minst 10 kanaler/mä flsreeadesvis z soo-soo ooo kanaler/må mera föredraget mindre än 40 ooo kanna/må 21. Massafonn (100, 200) enligt krav 16 till 20, känn eteckn ad av att åtminstone en massafozm ( 100, 200) är anordnad på basplattan (410) och att basplattan (410) har sugöppningar (412) och att sugöppningarna (412) är anordnade att möta de många dräneringskanalerna (150, 250). 22 Massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, k än n et e ckn ad av att massafonnen också innefattar åtminstone en ytarea (160, 260) som innehåller sagda partiklar (131, 231) med en permeabilitet som är avsevärt mindre än den för formningsytan (130, 230). 529 164 11832 22 23 Användning av en massaform (100, 200) enligt något av föregående krav, känn ete cknad av att en hanform (100) och en honform (200) pressas i kontakt, varvid åtminstone en formníngsyta (130, 230) värms till en temperatur 5 över 200 °C och varvid en blandning av fibrer och vätska anordnas mellan honformen (100) och hanformen (200). 24 Användning av en massafom (100, 200) enligt krav 23, känn et e cknad av 10 att en del av vätskan förångas genom fonnarna ( 100, 200) under sammaxzpressning av honfonnen (200) och hanformen (100).