SE534318C2 - Massaform innefattande värmeanordning med sintrade halsar - Google Patents

Abstract

Massaform, innefattande en porös sintrad kropp (11) med en yttre yta (13) och en inreyta (12), varvid en värmeanordning (40) är integrerat anordnad inuti nämna sintrade kropp (11).

Description

l0 15 20 25 30 35 534 318 formen. Vanligtvis fastsätts trådnätet på kroppen medelst svetsning, något som dock är komplicerat, tidskrävande och kostsamt. Dessutom är såväl rutnätet i trådnätet som svetspunkterna ofta synliga i den resulterande produktens ytstruktur vilket ger slutprodukten en icke önskvärd råhet. Vidare medför metoden att anbringa trådnätet restriktioner för hur komplexa former forrnningsmatrisen kan ha, vilket gör att vissa konfigurationer omöjliga att forma.

WO20060576l0 beskriver en arman typ av massaforinningslinjer där produkten formas på ett formningsverktyg och därefter pressas under värme och vakuumsugning i ett antal pressteg. Produkten torkas därefter i en mikrovågsugn och är sedan färdig för efterbehandlingsprocesser. En form lärnplig för sådana massaformningslinj er visas i WO2006057609. Den formerade ytan kan värmas till 200° C och mer genom en värmeplatta anordnad i fonnens botten. Värmeplattan innefattar ett antal borrade hål vilka samrnanbinder formen med en vakuumlåda på den motsatta sidan av värmeplattan.

Dock kan det vara kostsamt att borra hål i värmeplattan samt även leda till oönskat materialspill. Ett annat problem är att en stor mängd energi åtgår för att värma formningsytoma via värmeplattan.

Ett annat problem relaterat till verktygsdesignen såsom presenterad i WO2006057609/1 Of är att rnassaformens design och även deras produktion innebär vissa steg/aspekter som kan medföra höga kostnader och/eller oönskade sidoeffekter. ÄNDAMÅL MED UPPFINNINGEN Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att tillhandahålla en högkvalitativ massaform som är jämförelsevis kostnadseffektiv att producera.

Det är ett annat ändamål med uppfinningen att tillhandahålla en massafonn som kan produceras på ett tidseffektivt sätt.

Det är ett annat ändamål med uppfinningen att tillhandahålla en massaform där jämförelsevis låga energimängder åtgår för att värma formningsytan.

Det är ett annat ändamål med uppfinningen att tillhandahålla en massaform som kan produceras samtidigt som endast små mängder restmaterial bildas.

Ytterligare aspekter enligt uppfinningen kommer att framgå i det följ ande. l0 15 20 25 35 534 318 KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Åtminstone en av de ovan redogjorda ändarnålen och/eller problemen löses genom en massaforrn och/eller metod såsom definierade i de oberoende patentkraven.

Tack vare uppfinningen erhålls en massaforrn och även ett verktyg, delvis tack vare den nya massaforinen som kan tillverkas på ett mycket mer kostnadseffektivt sätt, som även kräver mindre energi under dess avsedda bruk och som kan på ett förbättrat sätt tillhandahålla högkvalitativa massaprodukter.

KORT FIGURBESKRIVNING Fig. 1 visar en schematisk vy av en tillverkningsprocess av en formad fiberprodukt enligt uppfinningen, Fig. 2 visar en perspektivvy av formnings- och pressningsverktyg, Fig. 3 visar en perspektivvy av den främre delen av en basplatta på ett formningsverktyg enligt uppfinningen, Fig. 4 visar en vy bakifrån av nämnda basplatta F ig. 5 visar en perspektivvy ovanifrån av handelen av en massaform enligt uppfinningen, Fig. 6 visar i perspektiv, till en del en sprängskiss, av handelen av en massaforrn enligt uppfinningen, Fig. 6A visar ett exempel på en utfóringsforrn av en enstaka basplatta enligt uppfinningen, Fig. 7 visar en sprängskiss av hondelen av en massaform enligt uppfinningen, Fig. 8 visar en tvärsnittsvy av en massaform och basplatta enligt uppfinningen, Fig. 9 visar ett exempel på en utfóringsforrn av en värmeanordning enligt uppfinningen, _ Fig. 105 visar en forsta utfóringsfonn av ett tvärsnitt av värmeelementet visad i figur 9, Fig. 11 visar en ytterligare utfóringsfoim -av nänmda värmeelement.

DETALJERAD FIGURBESKRIVNING Når riktningstenner används i den följande texten, såsom övre eller lägre i förhållande till en massaform, avses massaformens formningsyta vara överdelen medan basplattan avses vara den lägre delen. i I Fig. l, som âr en schematisk vy en tillverkníngsprocess for tillverkning av formade fibrösa produkter, visas en forrnningssektion 1 för forrrming av ett format massafóremål, lO 15 20 25 30 35 534 318 en torkningssektion 2 för torkning av det formade massaiöremålet samt en efterbehandlingssektion 3 för att utsätta det torkade formade massatöremålet för efterbehandlingssteg, såsom laminering, färdigställande av massaföremålets kanter, packning av massaföremålen etc. Formningssektionen l inkluderar ett flertal roterbara hållare 4 som var och en har två motsatt varandra belägna verktygshållare 5, om t ex den första hållaren har hanformar så har den andra hållaren honforrnar medan den tredje hållaren har hanformar etc. Verktygshållaren 5 kan skjutas ut och dras in, i förhållande till hållaren 4, vilket möjliggör för de motsatta formarna att passa ihop i varandra under operationen. Medlen för att skjuta och dra verktygsbärama 5 kan t ex inkludera en teleskopisk hydrauliskt styrd arm 6.

Vid drift sänks den första hållarens 7 massafonnen/-forrnar 10 ner i mälden som finns i tanken 9 för att bilda ett/flera fiberföremål på massaforrnen/-formema Fiberföremålet eller -töremålen avvattnas därefter mellan ett par mitt emot varandra belägna massaforrnar 10, 20 på hållarna 4 till det har transporterats till torksektionen 2 av den sista hållaren 8. Avvattningen mellan det mitt emot varandra belägna paret av massaformar 10, 20 utförs genom att trycka två mitt emot varandra belägna verktygsbärare 5 med deras hon- respektive hanforrnar mot varandra vilket beskrivs mer i detalj i WO 2006057609/ 10, vilka härmed introduceras som referenser.

Avvattningsoperationema utförs företrädesvis under sugning och värme. Den första 7 och den sista hållaren 8 roterar 90 grader fram och tillbaka under drift medan hållarna placerade däremellan vardera roterar 180 grader så att fiberföremålet/-töremålen kan skickas vidare från den första hållarens 7 massaform/-forrnar till den andra hållarens massaforrn/-fonnar och så vidare till den sista hållaren 8. Överlärnnandet av fiberföremålet/-föremålen mellan ett par motstående massaforrnar 10, 20 kan ske genom att släppa på sugningen genom den levererande massafonnen/-forrnarna 10, 20 och valfritt ge den en varsam blåst medan sugning utförs genom den mottagande massaforrnaren/-fonnarna 20, 10.

Ytoma som vetter mot varandra på mitt emot varandra belägna massafonnarna 10, 20 har kompletterande former beträffande deras formningsytor, men andra karaktäristika i' hos fonnema kan skilja sig åt beroende på formernas positionella ordning, t ex kan den första hållarens 7 form/former ha en grövre struktur på sina formningsytor än den motsatta formen/-forrnema på den andra hållaren 4 och därefter följande forrner 20, 10 på de följande hållarna kan ha finare och finare ytstrukturer. Vidare kan medlen för sugning och/eller värrnning variera mellan hållarna, t ex kan den första hållarens 7 massaforrn ha medel för sugning men vara utan medel för vännning. 10 l5 20 25 30 35 534 318 I figur 2 visas en hållare 4 positionerad i sin stödstruktur och tillhörande subutrustriing, vilken inte kommer att beskrivas i större detalj, t ex medel för att rotera hållaren runt sin axel och medel tör att skjuta och dra verktygsbäraren 5 utåt och inåt. På hållaren 4 är två verktygsbärare 5 anordnade, vilka uppvisar några aspekter i en uttöringsform enligt uppfinningen. Verktygsbäraren 5 som visas här har sex kolumner där varje kolumn kan hålla tre massaforiner, här exemplifierade genom handelen av massaformarna 10 i första kolumnen medan de återstående kolumnerna endast visas med basplattan 50 och dess kammare 51 i vilka en hondel 20 eller en handel 10 av en massaforrn kan monteras. De två bärarna 5 innefattar även följande; närmast basplattans 50 backsida återfinns ett isoleringslager 58 och på den motsatta sidan i förhållande till basplattan 50 en bärarplatta 59. Längs med en sida av bärarverktyget 5 finns anordnat ett vakuumrör 52 som utsträcker sig huvudsakligen längs hela längden av verktygsbäraren 5. Från vakuumröret 52 är anordnat ett förgreningsrör 52” ansluten till varje rad av verktygsplattor 50 för att tillhandahålla vakuum i var och en av vakuumkairirama 51, vilket kommer att beskrivas mer i detalj nedan. Vakuuinröret 52 är därmed stadigt fastgjord vid verktygsbäraren 5, vilket nödvändiggör en flexibel anslutning (ej visad) till vakuumpunipen för att möjliggöra den önskade rörelsen av verktygsbäraren 5.

I figur 3 visas i en perspektivvy, och i mer detalj, en av de verktygsplattor 50 som visas i figur 2. Verktygsplattan 50 är anordnad med ett antal hål 54 för fastgörande av former 10, 20, d v s tre former. För varje form 10/20 är anordnat en centralt placerad urtagning 51 som bildar vakuurnkammaren för varje fonn 10/20. Vakuumkammarens 51 utsträckning är generellt så stor som möjligt med sarntidig tanke på att det även finns ett behov av att säkert fastgöra och iörsegla en omgivande stödstruktur 55 längs med formens tästande yta. Vidare finns i anslutning till varje vakuumkammare 51 ett vakuumutlopp 52” som leder till en kanal 52' som ansluter varje vakuumkarnrnare 51 med vakuumröret 52. Dessutom finns passager 53 för anslutning av elektricitet och företrädesvis även sensorer för var och en av formarna 10/20. Verktygsplattan 50 kan tillverkas i nästan vilket material som helst men är företrädesvis gjord av någon sorts lättviktsmaterial med god iörinåga att tillgodose alla behov, t ex aluminium.

I figur 4 visas verktygsplattans 50 baksida. Här visas tydligt den anslutande vakuumkanalen 52” i fonn av kanal i plattans 50 baksida. Även små kanaler 53' finns tillhandahållna för elektriska kablar (visas ej) till de elektriska kontaktema (och möjligtvis även sensor/sensorer 48, se figur 8) avsedda att passa in i passagema 53. lO 15 20' 25 30 35 534 348 I ñgur 5 visas ett set av tre hanformar 10 avsedda att passas in med en verktygsplatta 50 såsom beskrivet i relation till figurema 3 och 4. Varje form 10 är anordnad med en fominingsyta 13 som är porös för att möjliggöra vakuum att passera igenom. Vidare finns en stöddel 16 som omger formningsytans area 13 vilken stöddel uppvisar impermeabla ytor 16. Inpassningen mellan verktygsplattan 50 och formen 10/20 kommer att beskrivas mer i detalj i förhållande till figur 8.

I figur 6 och 7 visas sprängvyer av hanformig rnassaform 10 respektive en honform 20 enligt en utföringsform av uppfinningen. Det är uppenbart för fackrnannen att samma uppfinningsrika aspekter kan appliceras på såväl hanforinen som honforrnen. Formen 10/20 formar en integrerad kropp 1 1 (se figur 8) varvid en värmeslinga 40 och en förseglande barriär 47 är inbyggda i anslutning till sintring av formen 10/20. I den íörseglande barriären 47 finns bildade hål 47”, 47” av motsvarande storlek och form som elementets (värmekabel och/eller sensorkropp) tvärsnitt avsedd att passera genom.

Vidare fimis en törbindande enhet 41 för att ansluta medlet för värinning 40 och eventuellt även en sensor. Figur 6A visar en perspektivvy av en massaplatta 50 avsedd att endast bära en form 10/20. Huvudsyftet med denna figur är att uppvisa att det verkligen finns en stor variation i modifikationema inom uppfinningsområdet, t ex att endast ha en form på toppen av varje basplatta50. Denna figur visar även en armorlunda lösning för att tillhandahålla vakuum till vakuurnkammaren 51, vilket uppnås genom ~ borrade hål 52' som leder till vakuumkarnrnaren 51 via lämpliga anslutningskanaler 52 (ej visade), t ex förgreningsrör 52” som leder till ett gemensamt vakuurrirör 52. Vidare visas att det finns positioneringsstift 56 avsedda att underlätta inpassningen av fonnen 10/20 på basplattan 50. Dessutom visas att basplattan 50 kan formas till att ha en vakuumkammare 51 i form av en passage och i enlighet därmed använda baksidesplattan i anslutning till isoleringslagret på baksidan av basplattan 50 för att tillhandahålla pålitlig försegling och stöd.

Figur 8 uppvisar en tvärsnittsvy genom en honforrnig massafonn 20 fastgjord vid en verktygsplatta 50 i enlighet med uppfinningen. I det följande kommer uppfmnings- detaljer att beskrivas med hänvisning till en blandning av figurema 6-1 1. Massaformen 10 inkluderar en porös kropp ll med en inre perrneabel yta 12och en yttre perrneabel formningsyta 13. Den porösa kroppen ll är företrädesvis en lös sintrad kropp av ett metallpulver. Särskilt kopparbaserade pulver, företrädesvis bronspulver har visat sig tillhandahålla mycket goda resultat. Den porösa kroppen ll kan vara gjord av I metallpartiklar av liknande storlek genom hela kroppen ll eller vara skiktad genom pulver bestående av olika storlek och/eller innehåll för att uppfylla olika behov och l0 15 20 25 30 35 534 318 ofiast ha ett finare pulver på den yttre forrrmingsytan. Beträffande sintringen hänvisas . till WO-dokumentet angiven som referens ovan.

Massaformen 10 inkluderar ett värrnningsmedel 40, företrädesvis i form av resistorvärmeslingor 40 vanligen använda i elektriska ugnar. Värmeslingoma har en innerkäma 402 (se figur 10) som värms genom elektriskt motstånd. Ett mellanliggande lager 401 omger innerkärnan 402. Företrädesvis är det omgivande lagret 401 elektriskt icke-ledande men en god värmeledare för överföring av värme till den porösa kroppen 11. Dock, såsom indikeras i figur ll, kan det mellanliggande lagret innefatta en övre del 404 och en lägre del 403, där den övre delen 404 är av ett material som är en mycket bättre värmeledare än den lägre delen 403 som bildar en värmeisolator så att värmen styrs mot formningsytan 13. Ett yttre lager 400, företrädesvis av ett metalliskt material, omger mellanlagret 401. Det yttre lagret 400 är sintrad till den porösa kroppen och bildar sintrade halsar till partiklarna på den porösa kroppen ll vilket tillhandahåller en god värmeöverföring till den porösa kroppen 1 l.

Eftersom massaformen 10/20 kommer att värmas under sin användning är det önskvärt att värmekoefficientema för pulverpartiklarna och materialet i det yttre lagret 400 är likartade. När bronspulver används i kroppen har det visat sig att koppar eller kopparbaserade legeringar är goda material för det yttre lagret 400. Koppar och brons kan även sintras vid mycket lägre temperatur än stålpulver i anslutning till stålvärmeelement 40; men en sådan kombination kan också vara möjlig.

Resistorvärmeslingornas 40 tvärsnitt kan vara cirkulärt såsom visas i figurema 10 och 1 1, men tvärsnittet kan mycket väl vara rektangulärt eller ha övriga andra typer av tvärsnitt. i Figurema 6 och 7 uppvisar att det företrädesvis finns ett törseglingsband 47 anordnad i formen 10/20, företrädesvis gjord av koppar för att tillhandahålla en Försegling mellan den perrneabla arean (inkluderande den yttre formningsytan 13) och arean 16 där det är önskvärt att formen inte är permeabel för vakuum. I enlighet med en fóredragen utföringsforrn är både värmeelementet 40 och förseglingsbandet 47 positionerade i basfonnen (visas ej) i anslutning till produktionen av massaforrnen 10/20 genom sintring. När bronspulver används i kroppen har det visat sig att koppar eller kopparbaserad legering är ett bra material i förseglingsbandet 47; men andra legeringar kan också användas som material i förseglingsbandet 47. 10 15 20 25 30 35 534 318 Sâsom framgår av tvärsnittet visad i fig. 8 är medlet för värrnning 40 och även förseglingsbandet 47 integrerade/inbäddade i formens 20 kropp 11. En ny aspekt presenterad i figur 8 är användningen av en hos formen maskinbearbetad bakre yta 14 med begränsad omslutning. Denna bakre yta 14 är den enda delen av den inre formningsytan 12 som är maskinbearbetad efter sintring. I enlighet därmed är endast en tillräcklig area maskinbearbetad för lämplig inpassning på verktygsplattans 50 stödyta 55.

Tack vare detta arrangemang uppnås ett antal fördelar. Först och främst betyder det att endast en mindre fraktion av det material som används i anslutning till sintringen, kommer att kastas, jämfört med det traditionella sättet där hela baksidan av formen 20 skulle maskinbearbetas för att göra den slät. Vidare tillåter det en bättre perrneabilitet i formens inneryta 12 pga det faktum att maskinbearbetning negativt påverkar den ytan genom att åtminstone delvis blockera porema i ytan 12. Även användningen av förseglingsband 47 tillhandahåller avsevärda fördelar. Bandet 47 förseglar på ett effektivt sätt formens 20 yttre delyta 16 som annars skulle behöva förseglas på något armat sätt som visat sig antingen kostsamt och/eller inte helt pålitligt.

Vidare innebär det att hålen 54 eller skruvama som ansluter formen 20 med verktygsplattan 50 också kan avtätas på ett effektivt sätt genom att positionera förseglingsbandet 47 närmare innerkanten 55A på stödytan 55 än ytterkanten 55B, _ därigenom tillhandahållande en relativt vidsträckt yta näraliggande forrnens periferi för hålen 54.

En arman uppenbar fördel med de nya aspektemas principer är att anordningen av vakuumtillförsel till vakuumkarnrarna 51 kan åstadkommas på ett väldigt kompakt och kostnadseffektivt sätt genom att integrera anslutningskanalema 52', 52” direkt till verktygsplattan 50. Så som är uppenbart i figur 8 och även figur 2 leder detta till ett väldigt kompakt arrangemang.

Såsom framställs i figur 8A, som är en delvis tvärsnittsarea inkluderande förseglingsbandet 47, kan den del av formen som innefattar ytan 16, vilken är avsedd att inte vara permeabel, nära ytan därav vara försedd med ett tjockare lager av finare pulverpartiklar F. Därigenom tillhandahålls extra säkerhet att den är irnperrneabel, d v s ett tillräckligt tjockt lager av ñna partiklar F så att impermeabilitet uppnås, medan lagret F på utsidan av bandet 47 är mycket tunt för att uppnå en fin och penneabel yta 13.

Uppenbarligen kan förseglingsbandet 47 assistera i effektivt byggande av olika sorts 10 15 20 25 30 35 534 318 lager på utsidan respektive insidan därav 47. Vidare är det uppenbart att den senare sortens fimktionalitet kan erhållas genom att använda en prefabricerad rarndel (ej visad) vilken är impermeabel och att positionera rarndelen in i basformen (ej visad), för att därefter använda pulver för att producera formens 20 inre perrneabla kropp l 1.

Medlen för uppvärmning 40 är företrädesvis placerade nära den yttre forrrmingsytan 13 för god värmeöverföring till forrrmingsytan. Hur nära beror på massaforrnens 10 geometri. Företrädesvis har dock värmeelementet åtminstone en aktiv sektion därav som är placerad på ett avstånd inom 20 mm från lägsta delen av formningsytan, företrädesvis inom 10 mm och mer föredraget inom 5 mm.

I Fig. 7 visas att medlet för värrnning 40 är anordnad huvudsakligen i en nivå inuti den centrala delen av den porösa kroppen 1 1, medan medlet för värrnning 40 i figur 6 är anordnad huvudsakligen i två nivåer inom den centrala delen. Det kan vara möjligt att i enkla geometriska former låta värmeelementen följa forrrmingsytans 13 kontur.

Medlet för uppvärmning i form av värmeslingor 40 kan naturligtvis vara virade i olika former innan de sintras in i den porösa kroppen ll. Till exempel kan de viras på ett cirkulärt vis såsom visas i Fig. 9 eller i meandermönster såsom visas i figurerna 6 och 7, men naturligtvis finns ett stort antal olika sätt att vira värmeelementen.

Genom att låta medlen för uppvärmning 40 vara inbäddade i den porösa kroppen ll behövs mycket mindre energi för att uppnå samma temperatur vid formningsytan 13 i jämförelse med användning av en värmeplatta nedanför formen enligt känd teknik.

Vidare, eftersom värmeplattan kan elimineras, så kan massaforrnarna positioneras närmare pressningsverktygens 4 rotationscentrum, vilket var flera fördelar: 1) träffavståndet kan utökas eller varje pressningsverktyg kan placeras närmare varandra för att upprätthålla samma träffavstånd, 2) momentet som krävs för att rotera pressningsverktygen 4 reduceras eftersom viktfördelningen förflyttas närmare rotationscentrurn, därigenom möjliggörande en snabbare rotation och /eller en rotation som kräver lägre krafi. Dessutom, eftersom mindre mängd energi åtgår så kommer mindre värme att nå maskineriet för pressningsverktygen 4. Det kan därför vara möjligt att ytterligare minska värmeisoleringsplattan så väl som att eliminera eventuella kylelement utan att riskera olämplig uppvärmning av maskineriet för pressningsverktygen 4, tillhandahållande en ännu bättre viktfördelning. 10 15 20 25 30 35 534 318 10 Tack vare den nya sortens värmeelement kan drastiska besparingar uppnås, speciellt beroende på att den nya sortens värmeelement kan användas i form av standard- utrustning som är mycket billig att producera i anslutning till ugnar etc. Även tack vare inbäddningen därav genom sintringen och eliminering av maskinbearbetning i anslutning till värmeelementen så kommer allt sammantaget att leda till avsevärda kostnadsbesparingar. Vidare kommer den förbättrade perrneabiliteten att ge fördelen av att det i de flesta fall kanske inte längre behövs tillhandahållande av bredare dränagekarialer genom den porösa kroppen ll. Dock, sådana dränagekanaler, som t ex beskrivs i WO2006/057609 och här ínkorporerad genom referens, kan användas för att - ytterligare öka dränaget genom massaforrnen, t ex dränagekanaler som löper från den inre ytan 12 mot den yttre ytan 13, företrädesvis med minskande diameter i riktning mot den yttre ytan 13. Den nya principen att endast maskinbearbeta delen av den inre ytan 12 leder också till en ökning av produktionskapacitet då reducerade mängder av maskinbearbetning endast tar en liten andel av tiden i anspråk ijärnförelse med dagens teknologi.

Elirnineringen av baksidesplattan mellan vakuumbox och verktyget leder också till avsevärda besparingar eftersom exempelvis en sådan baksidesplatta behöver ett större antal borrade hål etc.

Uppfinningen begränsas inte av vad som ovan beskrivits, utan kan varieras inom ramarna för de efierföljande patentkraven. Exempelvis är det uppenbart för fackmannen att många olika sorters medel för uppvärmning kan användas för att uppnå den önskade uppvärmningen av formfasen i sig, d v s ett antal uppvånnningsanordningar kända per se som kan inbäddas in i den sintrade kroppen i enlighet med uppfinningen. På samma vis är det uppenbart för fackmannen att ett antal olika sensorer kan integreras in i den sintrade kroppen. Vidare är det uppenbart att många olika aspekter beskrivna ovan, t ex att inte polera formens baksida, den separata anordningen för att erhålla god försegling inom formens fastsättningsområde (eliminering av läckage genom skruvhålen) etc, kan bli föremål för avdelade separata ansökningar i framtiden. Dessutom, för att underlätta värmeöverfóringen från ytterlagret 400 på medlet för uppvärmning till rnassaformens 10, 20 porösa kropp 1 1, kan ytan på ytterlagret 400 göras grövre och/eller ha finare metallpulverpartiklar angränsande till medlet för uppvärmning 40, att därigenom förhöja bildandet av en sintringsnacke mellan medlet för uppvärmning 40 och den porösa kroppen. '

Claims (1)

1. 0 15 20 25 534 318 PATENTKRAV

1. Massaforrn, innefattande en porös sintrad kropp (11) som har en yttre permealöel formyta (13) och en inre penneabel yta (12), varvid en värmeanordning (40) är anordnad inuti nämnda sintrade kropp (1 1), och varvid nämnda kropp (11) företrädesvis är anordnad på en basp1atta(50) k ä n n e t e c k n a d av att nämnda värmeanordning (40) är integrerat anordnad inuti nämna sintrade kropp (11), medelst sintrade halsar som förbinder värmeanordningen (40) med sinterkroppen (1 l)- Massaform enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämna värmeanordning utgörs av åtminstone en värmes1inga(40). Massaform enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda värrneslinga (40) innefattar en resistoruppvärmningsarrangernang (400, 401, 402, 403, 404). Massaform enligtkrav 3, kännete c kn ad av att nämnda resistoruppvärrnningsarrangemang innefattar en inre kärna (402) som uppvärms medelst elektriskt motstånd. Massaform enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda resistoruppvärmningsarrangemang inkluderar ett yttre lager (400) av metalliskt material som bildar nämnda sintringshalsar med den porösa kroppen (1 l). Massafonn enligt något av kraven 3-5, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda resistoruppvärmningsarrangemang inkluderar ett mellanlager (40l; 403, 404) som företrädesvis är uppdelad i en lägre del (403) och en övre del (404).