SE520522C2 - Tryckberoende reagerande ventil, särskilt för en svängningsdämpare - Google Patents

Description

25 30 520 522 2 gande rörstuts och avluftningsforbindelsen avsnittsvis sträcker sig från lågtryckskammaren genom insatsens och rörstutsens väggar.

Med hänsyn till en erfordrad funktionssäkerhet uppvisar insatsen en inbyggnadsori- enteringsmarkering, så att avluftningsfórbindelsens avsnitt bildar en övertäckning i rörstutsen och i insatsen.

Därtill uppvisar rörstutsen en radiellt inåt mot insatsen riktad vridsäkringsanordning, vilken ingriper i inbyggnadsorienteringsmarkeringen.

För att byggkostnaden för inbyggnadsorienteringsmärket förblir inom vissa gränser, bildas vridsäkerhetsanordningen av ett rörstutsen genomträngande stift. Som en andra funk- tion fastsâtts med stiftet det som krage utformade inströmningsstrypelementet.

I en ytterligare utforrrming bildas inbyggnadsorienteringsmarkeringen av ett axiellt spår. Man erhåller fördelen, att stiftet med kragen redan kan fastsättas vid rörstutsen och in- satsen i rörstutsen kommer till anliggning på stiftets inre ände, tills genom insatsens vridning stiftet kan ingripa i insatsens axiella spår och därmed fixera insatsen i omkretsriktningen. Ett stift kan bildas av en skruv, en nit eller även en spårnit eller ett annat lämpligt rörstutsens väggar genomträngande element.

För att kondenserad fuktighet eller trots inströmningsstrypelementet inträngd fuktig- het kan strömma ut ur ventilen, är trycklufiens luftningsförbindelse i förhållande till rörstut- sens inbyggnadsläge anordnad åtminstone i närheten av den lägsta punkten. Vidare uppvisar insatsen en botten med en trattfonnigt sig vidgande vägg, så att någon restfuktighet ej kan hållas i ventilen.

Den ytterligare deluppgiften beträffande värmeproblemet löses därigenom, att tryck- anslutningen uppvisar en termisk isolator till de ytterligare ventilbyggdelama. Därmed kan uppnås att en enkel plastslang och även ett anslutningselement av plast för trycktillförseln kan insättas vilka uppvisar en ringa värmehållbarhet men som är åldersbeständigt elastiskt.

I en vidare fórdelaktig utformning bildas isolatom av ett ventilen tillslutande lock.

Det har visat sig särskilt fördelaktigt om locket består av en plast. För att locket även står emot större styrtryck är locket fastsatt med en locksäkringsring. Locksäkringsringen täcker med stor yta locket och stödjer detta därmed på ett säkert sätt.

Altemativt till ett plastlock kan isolatom bestå av en hylsa innanför locket. Som iso- lator lärnpar sig en plast eller även en metall med ringa vårmeledningsfórrnåga, exempelvis V2A.

Därtill kan hylsan omfatta locket utefter kanten liksom en krympring. Altemativt innesluter hylsan endast tryckanslutningsöppningar.

\\FSERVER\USERS\YA\DOK\word-dok\up\l l0039800.doc 10 15 20 25 30 520 522 3 I anslutning till följande figurbeskrivning skall uppfinningen förklaras närmare. I figurema visar Fig. 1 en svängningsdämpare med tryckberoende reglerad ventil Fig. 2 ventilen i snitt Fig. 3 krafikaraldäristikan hos den tryckberoende ventilen.

I Fig. 1 visas en svängningsdärnpare 1 med en cylinder 3, i vilken en kolvstång 5 är anordnad axiellt rörlig. Cylindem är nedtill tillsluten medelst en botten 7. Kolvstången 5 är förd ut genom en styr- och tätningsenhet 9 ur cylindems övre ände. Inuti cylindern 3 är vid kolvstången 5 fastsatt en kolvenhet 11 med en kolvventilanordning 13. Cylindems 3 botten är försedd med en bottenventilanordning 15. Cylindem 3 är omsluten av ett behållarrör 17.

Mellan behållarröret 17 och cylindern 1 är ett ringformat utrymme 19 bildat, vilken bildar-en utjämningskarnrnare. Rummet innanför cylindern 1 är av kolvenheten 11 uppdelad i en första arbetskammare 21a och en andra arbetskammare 21b. Arbetskammaren 21a och 21b är fyllda med tryckvätska. Utjämningskarnrnaren 19 är fylld med vätska till nivån l9a och där ovanför med gas. Innanför utjämningskamrnaren 19 bildas en första ledningssträcka, nämligen en högtrycksdelsträcka 21a av ett mellanrör 23, vilken via en borrning 25 hos cylindern 1 står i förbindelse med den andra arbetskammaren 21b. Till denna högtrycksdelsträcka ansluter sig en på sidan om behållarröret 17 påbyggd tryckberoende reagerande ventil 27. Från denna le- der (ej visat) en andra ledningssträcka, nämligen en lågtrycksdelsträcka, till utjämningskam- maren 19.

När kolvstången 5 skjuts ut uppåt ur cylindem 3 förrninskas den övre arbetskamma- ren 21b. I den övre arbetskammaren 21b utbildas ett övertryck, vilket genom kolvventilanord- ningen 13 kan överföras till den nedre arbetskammaren 21a så länge som den tryckberoende reagerande ventilen 27 är stängd. När den tryckberoende reagerande ventilen 27 är öppnad så strömmar samtidigt vätska från det övre arbetskamrnaren 21b genom högtrycksdelsträckan 23 och den tryckberoende reagerande ventilen 27 in i utjämningskammaren 19. Svängningsdäm- parens dämpningskaraktäristika vid kolvstångens 5 utförande är sålunda beroende därav, om den tryckberoende reagerande ventilen 27 är öppen eller stängd.

När kolvstången 5 löper in i cylindern 3 så bildas i den nedre arbetskammaren 21a ett övertryck. Vätska kan övergå från den nedre arbetskamrnaren 21a genom kolvventilanord- ningen 13 uppåt in i den övre arbetskammaren 21b. Den genom den tilltagande kolv- stångsvolymen inuti cylindem l undanträngda vätskan drivs ut genom bottenventilanordning- en 15 in i utjämningskannnaren 19. I den övre arbetskammaren 21b uppträder likaså ett ökan- de tryck, då genom flödesmotståndet hos kolvventilanordningen 13 är mindre än genomflö- \\FSERVER\USERS\YA\DOK\word-dok\up\1 l0039800.doc 10 15 20 25 30 520 522 4 desmotståndet hos bottenventilanordningen 15. Detta ökande tryck kan vid öppnad tryckbero- ende reagerande ventil 27 återigen strömma in i utjänmingskarnmaren 19 genom högtrycks- delsträckan 23a. Detta betyder att vid öppnad tryckberoende reagerande ventil 27 stötdämpa- ren även vid intryckandet har en svagare karaktäristika, om den tryckberoende reagerande ventilen 27 är öppnad och en hårdare karaktäristika om den tryckberoende reagerande venti- len är stängd, likaså vid kolvstångens utlöpande. Att fastställa är att strömningsriktningen genom högtryeksdelsträckan 23a hos shunten alltid är densamma, oberoende om kolvstången löper ut eller in.

Fig. 2 visar ett utföringsexempel på den tryckberoende ventilen 27 såsom separat komponent. Innanför ett yttre vid behållarröret 17 anordnad rörstuts 29 är en skålformad in- sats 31 monterad, vilken uppvisar en anslutning 33 till högtrycksdelsträckan 23a hos sväng- ningsdämparen. Vid anslutningens 33 botten är integrerat en ventilyta 35 och åtminstone en utströmningsöppning 37 till utjänmingskarmnaren 19.

På ventilytan är i detta driftsläge en ventilkropp 39 förspänd. Ventilkroppen styrs radiellt i en central genomgångsöppning 41 hos en tryckomvandlare 43, varvid en ventil- kroppstätning 39a skiljer ventilkroppsframsidan från ventilkroppsbaksidan. Ventilkroppen 39 ansluter till en förlängning 45, vilken fullständigt genomlöper tryckomvandlaren och slutar i en tryckanslutningsöppning 47 i ett lock 49. Tryckanslutningsöppningen är förbunden med en ej visad tryckkälla, exempelvis en luftfjäder.

Trycket i tryckanslutningsöppningen, enligt följande nämnd styrtryck, verkar på tryckomvandlaren 43, vilken är axiellt styrd flytande i den skålfonnade insatsen 31.

Tryckomvandlaren bildar som en skiva, vilken vid periferin uppbär en tätning 51. Härför är den rörformiga insatsens innerdiameter utgående från locket 49 bearbetad fram till en första stödyta 53 såsom styryta 55.

På den första stödytan 53 radiellt utåt och på en avsats 57 på tryckomvandlarens 43 undersida är ett första tjäderelement 59 anordnat, vilken företrädesvis består av skiktade plan- skivor. Ett andra tjäderelement 61 är förspänt mellan en ytterligare avsats 63 hos tryckom- vandlaren 43 och en andra stödyta 65. Den andra stödytan 65 bildas av en spännring 67, vars ytterdiameter mot styrytan 55 är så dimensionerad, att mellan dessa ytor föreligger en pres- spassning.

Utgående från tätningen 51 bildar styrytan 55 med tryckomvandlarens 43 översida och locket 49 en högtryckskammare 69, i vilken styrtrycket verkar. Från tryckutloppsöpp- ningen 47 når styrmediet ej direkt in i tryckkamrnaren, emedan förlängningen 45 på utsidan är avtätad mot tryckutloppsöppningen 47 medelst en tätningsring 45a. Förlångningen uppvisar \\FSERVER\USERS\YA\DOK\word-dok\up\1 1 0039800.doc 10 15 20 25 30 520 522 s en central strypinloppskanal 71, vilken når ungefär fram till ventilkroppen. Därifrån kan tryckmediet strömma genom den smala spalten mellan tryckomvandlaren och förlängningen fram till en gängad förbindning, vilken bildar en inställningsanordning 73. Den gängade för- bindningen bildar en fortsättning av stryptilloppskanalen 71. En ytterligare tätning 45b hind- rar tryckluftsläckage från högtryckskarnmaren till en lågtryckskamrnare 89.

För att inställningsanordningen respektive den gängade förbindningen skall arbeta spelfritt, är mellan förlängningen och tryckomvandlarens översida en törspänningsíjädcr 75 anordnat, vilken så förspänner de båda nämnda byggdelama hos gängförbindningen, att alltid dessa gängflanker står i ingrepp. Som anslag för förspänningsfjädem 75 tjänar en stödskiva 77.

Vid montering läggs först ett antal planskivor fór det forsta tjäderelementet 59 på den första stödytan 53 i den skålformade insatsen 31. Därefter införs tryckomvandlaren med tät- ningen 51 i den skålformade insatsen 31. Därefter skruvas förlängningen 45 hos ventilkroppen 39 genom insatsen i tryckomvandlaren 45. Därefter pressas anslutningen 33 från änden på den rörformade insatsen 31. I ett fortsatt arbetssteg läggs det andra fiäderelementet 61 på avsatsen 63. Den så förberedda sekundärbyggruppen spärms i en anordning, vilken underifrån på ven- tilkroppen anlägger en periodiskt ökande kraft. Krafttillförseln kan ske mekaniskt medelst en stans eller hydrauliskt eller pneumatiskt medelst ett tryckmedium.

För en bestämd ventilinställning skall på ventilkroppen en definierad öppningskraft anbringas. Samtidigt nedtrycks tryckomvandlaren 43 via den införda spänningen 67 och det andra fjäderelementet 61. Uppnås den förutsedda kraftgradienten på tryckomvandlaren, så kan medlen för krafttillförseln på ventilkroppen och tryckomvandlaren tas ur drift. F jäderelemen- ten är därmed inställda på ett bestämt fiädervärde. Spännringen håller genom sin presspass- ning mot styrytan 55 tjäderelementens inställda lägen. Toleranser hos fiäderelementen, avsat- sema hos tryckomvandlaren och så vidare utjämnas genom denna typ av inställning.

Därefter måste förspänningsfjädern 75 monteras med stödskivan 77. I ett ytterligare arbetssteg fastlåggs medelst inställningsanordningen 73 ventilkroppens läge relativt tryckom- vandlaren 43, för att instålla ett ventilgenomströmningstvärsnitt mellan ventilkroppen och ventilytan 35. Man kan ombesörja, att redan ett ventilgenomströmningstvärsnitt är givet. Al- temativt kan i öppningsriktningen ventilkroppen kraftlöst ligga på ventilytan 35 eller genom en inställningsrörelse, vid vilken ventilkroppen vrids ur tryckomvandlaren, åstadkomma en förspänning på ventilkroppen. För inställningsrörelsen har förlängningen 45 vid sin ände åt- minstone en verktygsyta 79. Med inställningsanordningen kan en driftspunkt på tryckom- vandlarens krañkaraktäristika inställas.

\\FSERVER\USERS\YA\DOK\word-dok\up\l l0039800.doc 10 15 20 25 30 520 522 6 Fig. 3 skall förtydliga skillnaden mot teknikens ståndpunkt. Den punktstreckade ka- raktäristikalinjen visar typiska fjäderkaraktäristika hos tallriksfjädrar. Det föreligger ett tvångsmässigt sammanhang mellan fjäderkaft och ventilgenomströmningstvärsnitt respektive ventilkroppens väg Sv_ Därmed kan man endast uppnå de punktstreckade karaktäristikalinjer- na, varvid dessa även är kraftigt toleransberoende.

Med de olika fórspärmingarna hos det första och andra fjäderelementet uppnås olika lutningar vid stängkrafterna FS. Inställningsanordningen möjliggör en förskjutning av driftspunkter, exempelvis ventilkroppens öppningspunkt från ventilytan till en rak linje i ka- raktäristikalinjefaltet. Därmed kan även en driftspunkt i tredje kvadraten hos karaktäristika- fältet inställas, vid vilken ventilkroppen av fjäderelementen höjs även utan krafttillförsel på ventilkroppen redan från ventilytan. Stängningskrafien FS visar de resulterande krafiema, vil- ka verkar på tryckomvandlaren, nämligen den i stängningsriktningen verkande styrkrafien i tryckkammaren och förspänningskraften hos det andra fjäderelementet beroende på det forsta fjäderelementets öppningskrafi. Krafidiagrammets horisontella axel visar vägen för enheten tryckomvandlare/ventilkropp, varvid origo markerar tillståndet, när ventilkroppen anligger på ventilytan utan stängningskrafl.

Hänvisas åter till Fig. 2. Är kraftinställningarna för den hittills beskrivna byggenhe- ten avslutade, införs den skålformade insatsen 31 i rörstutsen 29. Därefter inskjuts locket 49 med dess perifert liggande locktätning 81 i rörstutsen, tills locket kommer till anliggning mot den skållika insatsen 31. Locktätningen skall avtäta tryckkamrnaren 69 mot omgivningen i området för ventilen 27. En locksäkringsring 83 håller locket i det tillslutande läget, van/id locket självt år vridbart, för att kunna inrikta en ej visad tillförselledning i ett önskat läge i förhållande till ventilen 27.

Under dämparens funktion dämpar vätska över högtrycksdelsträckan 23a till venti- lens 27 anslutning 33. I beroende av den önskade därnparkraftkaraktäristikan angriper däm- parmediet en anströmningsyta 87 hos ventilkroppen 39. Trycket på anströmningsytan multip- licerat med dess yta bildar en på ventilkroppen verksam öppningskraft, vilken verkar mot den resulterande stängningskraften från styrtryck i tryckkammaren 59 hos tryckomvandlaren 43 och den resulterande fjäderkraften hos de båda fjäderelementen 59; 61. Är öppningskraften större än stängningskrañen, så lyfter ventilkroppen respektive lyften redan öppnad ventil- kropp åter, vilken i trycklöst tillstånd redan tillåter ett ventilgenomströmningstvärsnitt. Via utströmningsöppningama 37 kan därnparmediet strömma ut i utjämningskarnrnaren 19.

Ett stationärt tryck på grund av en gasförspänning i svängningsdämparen verkar vis- serligen på ventilkroppens anströmningsyta 87 men även samtidigt på en ventilkropp baksida \\FSERVER\USERS\YA\DOK\word-dok\up\1 l0039800.doc 10 15 20 25 30 520 522 7 95, så att endast differensytan mellan anströmningsytan och ventilkroppbaksidan förblir som verkans yta för stationärtrycket. Vid en motsvarande skillnad i storlek mellan de tryckbelasta- de ytorna i tryckkamrnaren för tryckomvandlaren och de tryckpåverkade ytorna på ventil- kroppen kan inflytandet hos stationärtrycket vara törsumbart.

Den hittills gjorda beskrivningen hänför sig till idealfallet. Det kan emellertid ej ute- slutas, att tätningen 51 i tryckomvandlaren och tätningen 45b i ventilkroppens förlängning ej mer fyller dess erfordrade tätningsfunktion. För att ett läckage ur högtryckskammaren 69 in i lågtryckskamrnaren 89 ej utövar någon kraft på tryckomvandlaren respektive ventilkroppen, förfogar lågtryckskammaren över en lufningsförbindelse 97 mellan lågtryckskamrnaren 89 och en lägre trycknivå, i regel den ventilen omgivande atmosfären. Luftningsförbindelsen består av avsnitten 97a; 97b i insatsen 31 och i rörstutsen 27. Redan vid påsvetsning av rörstutsen 27 på behållaren 23 tas hänsyn till ett orienterat inbyggnadsläge av rörstutsen, i det att svetsanordningen uppvisar ett i avsnittet 97b ingripande positioneringsstift. Därmed skall uppnås att avsnittet 97b vid en i allt väsentligt vertikalt stående svängningsdämpare mynnar vid undersidan och därmed vid lägsta punkten ur rörstutsen. Även den skålfonnade insatsen 31 måste inbyggas lägesorienterat i omkretsriktning- en. Därför förfogar insatsen över en inbyggnadsoríenteríngsmarkering i form av ett axiellt förlöpande spår 101, i vilket en vridsäkringsanordning i form av ett stift 103 ingriper. Vid monteringen upptäcks ett felaktigt inbyggnadsläge för rörstutsen på en gång, emedan insatsen med sin bäryta 105 kommer till anliggning på stiftet och ej kan införas tillräckligt djupt i rörstutsen. Man vrider insatsen tills stiftet ingriper i spåret 101 och en ytterligare införingsrö- relse är möjlig.

Stiftet övertar såsom andra funktion fasthållandet av ett inströmningsstrypelement 107. I detta fall består inströmningsstrypelementet av en krage, vilken är krökt och därmed delvis täcker luftningsförbindelsen 97. En radiell strömningsvägg 109 står dock till förfogan- de. I vart fall förhindras direkt inträngande av sprutvatten eller föroreningar i lågtryckskam- maren. Det kan ej uteslutas, att vatten kondenserar ur luften eller sprutvatten intränger, vilket dock samlar sig i lågtryckskammaren. Genom trattfonnade utvidgningen 31a av bottens vägg från insatsen 31 strömmar vattnet sålunda via luftningsförbindelsen ur ventilen 27 till det fria.

I det fall inströmningsstrypelementet är bildat av en spårnit eller ett spännstift, har dessa åt- minstone ett efter ett avsnitt i allt väsentligt axiellt förlöpande spår eller en slits. Denna slits är tillräcklig för att lufta undertryckskamrnaren helt. Vidare kan man så rikta spåret eller slitsen, att fukt endast med ringa sarmolikhet tränger in i ventilen. Därmed kan man avstå från en se- parat krage.

\\FSERVER\USERS\YA\DOK\word-dok\up\l l0039800.doc 10 15 520 522 8 Vid dämparens fimktion kan behållaren 23 och därmed även rörstutsen kraftigt upp- hettas. Ståldelarna leder värme till locket 49, varigenom en ej visad plasttillförselslang och en föredragen av plast tillverkad anslutningshylsa 113 för plastslangen kommer att termiskt högt belastas. För att reducera denna termiska belastning förfogar locket över en termisk isolator 111, vilken kan anordnas på lämpligt ställe mellan rörstutsen och tryckanslutningsöppningen 47. På den vänstra lockhalvan visas två föredragna inbyggnadsplatser för isolatom 111. Iso- latom kan liksom en ring dras på locket. Som material kan en plast eller ett armat dåligt le- dande material användas. Altemativt kan man anordna isolatom även i området för anslut- ningshylsan 113 för tillförselslangen. I båda fallen reduceras åtminstone värmeövergången till anslutningshylsan.

På högra halvan är ett lock 39 insatt, vilket fullständigt är gjort av ett dåligt värmele- dande material, företrädesvis en plast, exempelvis PPS. I högtryckskannnaren råder ett styrtryck, vilket naturligtvis även belastar locket. Därför är locksäkringen 83 utförd med en relativt stor ringyta, för att stödja locket mot tryckkrafter. Locksäkringsringen spänner å ena sidan locket mot insatsen men även insatsen via bärytan 105 i rörstutsen 27, så att insatsen spelfritt är fastsatt i rörstutsen.

\\FSERVER\USERS\YA\DOK\Word-dok\up\l l0039800.doc

Claims (15)

10 15 20 25 30 520 522 U q. _ Patentkrav

1. Ventil reagerande tryckberoende, särskilt for en ställbar svängningsdämpare, inne- fattande en kolvstång, som är anordnad axiellt rörlig i ett med dämparvätska fyllt cylinderrör, varvid ventilen styrs via en tryckanslutningsöppning av en tryckpåverkad inställningsanord- ning, som uppvisar en mot en ventilyta axiellt rörlig ventilkropp, som tillsammans bestämmer ett venti1genomsläppningstvärsnitt, varvid ventilkroppen styrs av en i en tryckkammare fly- tande lagrad tryckomvandlare, som stöds av åtminstone en fjäder, k ä n n e t e c k n a d av att tryckomvandlaren (43) på sin från tryckanslutningsöppningen (47) vända sida gränsar till en lågtryckskammare (89), som uppvisar en luftningsfórbindelse (97) till en en lägre trycknivå, varvid luftningsforbindelsen (97) täcks åtminstone delvis av ett inströmningsstryp- element (107) och att tryckanslutningen uppvisar en termisk isolator (49; lll) såsom ytterli- gare ventilbyggdelar (29; 31) och isolatorn är bildad av ett ventilen (27) tillslutande lock (49).

2. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att inströmningsstrypelementet (107) är bildat av en krage.

3. Ventil enligt krav 1, av att lågtryckskammaren (89) be- kännetecknad stäms av en insats (31), i vilken tryckomvandlaren (43) är styrd axiellt rörlig, varvid insatsen (31) är anordnad i en hela ventilen upptagande rörstuts (29) och luftningsforbindelsen (97a; 97b) sträcker sig uppdelat från lågtryckskammaren (89) genom insatsens (31) och rörstutsens (29) väggar.

4. Ventil enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att insatsen (31) uppvisar en in- byggnadsorienteringsmarkering (101), så att luftningsforbindelsens (97a; 97b) avsnitt i rörs- tutsen (29) och i insatsen (31) täcker varandra.

5. Ventil enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att rörstutsen (29) uppvisar en radiellt inåt mot insatsen riktad vridsäkerhetsanordning (103), vilken ingriper i inbyggnads- orienteringsmarkeringen (101).

6. Ventil enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att vridsäkerhetsanordningen (103) är bildad av ett rörstutsen (29) genomträngande stift (7).

7. Ventil enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att med stiitet (103) är det som krage utformade inströmningsstrypelementet (107) fastsatt.

8. Ventil enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att inbyggnadsorienteringsmarke- ringen (101) är bildad av ett axiellt spår.

9. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att luftningsfórbindelsen (97) be- K:\Patent\1 100-\1 l0039800se\0302l4besk.doc 10 15 20 25 520 522 /O roende på rörstutsens (29) inbyggnadsläge är anordnad åtminstone i närheten av den lägsta punkten.

10. Ventil enligt krav 1, av att insatsen (31) uppvisar en kännetecknad botten med en sig trattformigt vidgande vägg (31a).

11. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att locket består av en plast.

12. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att locket (49) är fastsatt med en locksäkring (83).

13. Ventilenligtkrav 1, kännetecknad (1 1 1) innanför locket (49).

14. Ventil enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att hylsan (111) omfattar locket (49) perifert.

15. Ventil enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att hylsan (1 1 1) omsluter tryck- av att isolatorn består av en hylsa anslutningsöppningen (47). K:\Patent\l l00-\l 10039800se\030214besk.doc