SE516777C2 - Absorberande alster med skikt av kontinuerliga fibrer - Google Patents

Description

516 777 2 hastighet, i synnerhet vid det andra och tredje vätningstillfället om det rör sig om stora vätskemängder. De är dessutom svåra att hantera process- och lagringsmässigt på grund av sin bulkighet.

Det är tidigare känt genom EP-A-0,39l,814 samt GB-B-2,209,672 att använda konti- nuerliga obundna syntetfibrer, s k tow, i absorberande produkter for att sprida vätska i produktens längsled.

Ett annat problem är att konventionella vätskegenomsläppliga ytmaterial som används för absorberande alster av detta slag, vanligen ett nonwovenmaterial av syntetfibrer, t ex ett spunbondmaterial, ofta uppvisar en sämre insläppshastighet for vätska än mottagningsskiktet, varvid vätska hinner läcka från alstret innan det når mottagnings- skiktet. Problemet kan naturligtvis lösas genom att använda ett ytmaterial som är mycket glest och därmed uppvisar en hög vätskegenomsläpplighet. Ett sådant glest ytmaterial kan dock ge problem med en alltför låg styrka och vassa fiberändar från mottagningsskiktet som tränger igenom det glesa ytmaterialet och irriterar användaren.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett material som uppvisar en hög insläppshastighet för vätska även vid upprepad vätning, uppvisar en hög styrka och nötningsbeständighet, hög komfort, hög processvänlighet samt betingar ett relativt lågt pris. Dessutom skall man i ett och samma material kunna förena olika önskemål vad beträffar materialets funktion och absorptionsegenskaper. Detta har enligt uppfinningen åstadkommits med hjälp av ett skikt av kontinuerliga fibrer, s k tow, vilka punkt-, linje eller fläckvis bundits samman i ett bindningsmönster men i övrigt är i huvudsak icke bundna till varandra, och vilket skikt innefattar minst två olika zoner sett i skiktets tvärsnittsriktning, vilka zoner är olika med avseende på någon eller några egenskaper såsom ytvikt, densitet, porstorlek, hydrofilitet/hydrofobitet och/eller andra absorptions- och/eller hudstatuspåverkande egenskaper.

Med skiktets tvärsnittsriktning avses här ett plan tvärs fiberriktningen. 10 15 20 25 30 , i . . . , 516 777 3 Enligt ett utförande uppvisar skiktet olika ytvikt och/eller densitet i sitt mittparti och i sina i ñberriktningen sett längsgående kantpartier.

Enligt ett annat utförande innehåller skiktet minst två olika fiberslag eller fiber- kvaliteter, vilka bildar sagda olika zoner. De olika slagen av fibrer kan härvid uppvisa olika grovlek, fiber-tvärsnitt, krusning och/eller elasticitetsmodul. De kan även vara av olika polymera material och/eller uppvisar olika ytbehandling.

De olika ñberslagen kan antingen bilda olika lager i skiktets z-riktning eller bilda olika zoner i skiktets y-riktning eller en kombination av båda.

De olika fiberslagen kan bilda olika diskreta zoner i alstret eller vara delvis integrerade med varandra.

Skiktet kan användas som vätskemottagningsskikt under ett ytmaterial, som ytmaterial eller som ett integrerat ytmaterial/vätskemottagningsskikt.

Ytterligare särdrag hos uppfinningen framgår av den efterföljande beskrivningen och patentkraven.

Beskrivning av ritningar Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas med hänvisning till på bifogade ritningar visade utföringsexempel.

Fig. l är en planvy av en utföringsform av ett absorberande alster enligt uppfinningen i form av ett inkontinensskydd.

Fig. 2 är ett snitt enligt linjen II-II i Fig. 2.

Fig. 3 visar i planvy ett absorberande alster i form av en blöja.

Fig. 4 visar schematiskt ett stycke av ett fiberskikt enligt uppfinningen.

Fig. 5 visar i en förstorad skala ett schematiskt snitt enligt linjen IV-IV i Fig. 3.

Fig. 6-9 är schematiska sprängsnitt i längsriktning av fyra olika utföringsforrner av alstret enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 516 777 4 Fig. 10 och 11 visar schematiska tvärsnitt genom fiberskikt enligt uppfinningen med varierande egenskaper över tvärsnittet.

Beskrivning av utfóringsexempel I Fig. 1 och 2 visas ett uttöringsexempel på inkontinensskydd l, vilket innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2, ett vätsketätt bottenskikt 3 och en däremellan inne- sluten absorptionskropp 4. Dessutom är mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 och absorptionskroppen 4 anordnat ett poröst och spänstigt vätskemottagningsskikt 5.

Det vätskegenomsläppli ga ytskiktet 2 kan bestå av ett nonwovenmaterial, exempelvis ett spunbondmaterial av syntetiska filament, ett meltblowrirnaterial, ett termobundet material eller ett bundet kardat fibermaterial. Det vätsketäta bottenskiktet 3 kan bestå av en plastfilm, ett nonwovenmaterial som belagts med ett vätskespärrande material eller ett hydrofobt nonwovenmaterial som motstår vätskepentrering.

Ytskiktet 2 och bottenskiktet 3 har en något större utsträckning i planet än absorptions- kroppen 4 och vätskemottagningsskiktet 5 och sträcker sig utanför dessas kanter.

Skikten 2 och 3 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna, exempelvis genom limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Absorptionskroppen 4 kan vara av vilket som helst konventionellt slag. Exempel på vanligen förekommande absorptionsmaterial är cellulosafluffinassa, tissueskikt, hö gabsorberande polymerer (s k superabsorbenter), absorberande skummaterial, absorberande nonwovemnaterial och liknande. Det är vanligt att kombinera cellulosa- flufñnassa med superabsorbenter i en absorptionskropp. Det är även vanligt med absorptionskroppar uppbyggda av skikt av olika material med olika egenskaper vad gäller vätskemottagningsförrnåga, spridningsfönnåga och lagringsfönnåga. Det är välkänt för fackmannen inom området och behöver därför inte beskrivas i detalj. De tunna absorptionskämor som är vanliga i exempelvis bamblöjor och inkontinensskydd består ofta av en komprimerad blandad eller skiktad struktur av cellulosafluffrnassa och superabsorbent. 10 15 20 25 30 516 777 5 På utsidan av det vätsketäta bottenskiktet 3 är fastsättningsorgan i form av längsgående strängar 6 av sj älvhäfiande lim anordnade. Limområdena 6 är lämpligen innan användning täckta av med en på ritningen ej visad löstagbar skyddsremsa av släpp- medelsbehandlat papper eller plastfilm. På det visade uttöiingsexemplet består fastsättningsorganen av längsgående limornråden. En rad andra limmönster, t ex tvärgående, är naturligtvis tänkbara liksom andra typer av fastsättningsorgan såsom kardborreytor, tryckknappar, friktionsfixering, gördlar, särskilda underbyxor eller liknande.

Ett inkontinensskydd av det i Figur 1 visade slaget är i första hand avsett att användas av personer med förhållandevis lindriga inkontinensbesvär och ryms lätt inuti ett par vanliga underbyxor. Fastsättningsorganen 6 tjänar härvid till att hålla inkontinens- skyddet på plats i underbyxoma under användningen.

Inkontinensskyddet 1 är timglasformat med bredare ändpartier 7 och ett smalare grenparti 8 beläget mellan ändpartiema. Grenpartiet 8 är det parti av inkontinens- skyddet som är avsett att under användning vara anbragt i användarens gren och tjäna som mottagningsyta för den utsöndrade kroppsvätskan. lFig. 3 visas ett absorberande alster i forrn av en blöja som i likhet med det ovan beskrivna inkontinensskyddet innefattar ett vätskegenomsläppli gt ytskikt 2, ett vätsketätt bottenskikt 3 och en däremellan innesluten absorptionskropp 4 samt ett mellan ytskiket 2 och absorptionskroppen 4 anbragt mottagningsskikt 5. I det visade exemplet är ett hål 16 upptaget i ytskiktet mitt för det tilltänkta vätområdet, varvid mottagningsskiktet 5 exponeras direkt mot användaren i detta område. I stället for ett hål 16 kan man ha flera mindre hål.

Blöjan är avsedd att omsluta nedre delen av användarens bål som ett par absorberande byxor. Den uppvisar ett framparti 7a avsett att vid användning vara vänt framåt på användaren, ett bakparti 7b avsett att vid användning vara vänt bakåt på användaren, samt ett mellan fram- respektiva bakpartiet beläget smalare grenparti 8, vilket är avsett 10 15 20 25 30 516 777 6 att vara anbragt i användarens gren mellan dennes ben. För att blöjan skall kunna fästas samman till den önskade byxformen är tejpflikar 6' anordnade nära blöj ans bakre midjekant, varvid blöjan hålls samman kring användarens midja. Andra fastsättnings- organ såsom kardborrelås, hakar m m är naturligtvis tänkbara.

Det bör påpekas att de på ritningama visade och ovan beskrivna inkontinensskyddet respektive blöjan endast utgör ett par på intet sätt begränsande utíöringsexempel på ett absorberande alster. Således kan altrets form liksom utförandet i övrigt varieras. Det absorberande alstret kan även utgöras av en blöjbyxa, en darnbinda, ett förband eller liknande. Det absorberande alstret kan vara av såväl engångs- som flergångstyp. För produkter av flergångstyp är dock andra material än de ovan beskrivna aktuella som vätskegenomsläppligt ytskikt respektive absorptionskropp.

Mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 och absorptionskroppen 4 är anordnat ett poröst och spänstigt mottagningsskikt 5 med förrnåga att snabbt ta emot stora vätske- mängder och sprida vätskan samt tillfälligt lagra den innan den absorberas av den underliggande absorptionskroppen 4. Denna egenskap bör väsentligen bibehållas även efter vätning av materialet. Mottagningsskiktet 5 kan antingen täcka hela absorptions- kroppen 4, sträcka sig utanför denna eller endast de centrala partierna av absorptions- kroppen.

Enligt uppfinningen utgörs mottagningsskiktet av ett skikt 5 av kontinuerliga fibrer 9, s k tow, vilka punkt-, linje eller fläckvis bundits samman i ett bindningsmönster 10 men i övrigt är i huvudsak icke bundna till varandra. I det i Fig. l visade utföringexemplet utgörs bindningsmönstret 10 av ett linjemönster med korta linjer anordnade i zickzack- konfiguration. Bindningsmönstret åstadkommes genom exempelvis ultraljudssvetsning eller annan termobindning under samtidig komprimering. Exempel på andra lämpliga termobindningsmetoder är mönsterkalandrering, laserbindning etc. Detta förutsätter att de fibrer som ingår i towen är tennoplastiska. Exempel på termoñbrer är polyolefiner, polyamider, polyester och liknande. Även s k bikomponentfibrer inkluderas. Alternativt till termobindning kan bindning ske medelst bindemedel genom s k printbonding eller 10 15 20 25 30 516 777 7 dotbonding eller på mekanisk väg genom s k entangling medelst nålning eller vatten- strålar. Valet av bindningstyp avgörs i första hand av vilken typ av ñbrer som används i towen.

Utformningen av bindningsmönstret 10 kan naturligtvis varieras inom vida gränser.

Mönstret kan vara i fonn av punkter, fläckar eller företrädesvis linj er. Linj erna kan vara såväl raka som krökta och längden kan variera från ett par millimeter till att sträcka sig tvärs eller diagonalt över hela produkten. Företrädesvis sträcker sig linjema tvärs eller snett över fibremas 9 längsriktning, så att ett flertal fibrer binds till varandra av varje bindningslinje. Det är även en fördel om olika bindningslinj er överlappar varandra sett i alstrets tvärsriktning, så att en huvuddel av fibrerna åtminstone längs någon del av sin längd är bundna.

Bindningsmönstret kan vara detsamma över hela skiktet 5 eller vara olika i olika delar av detta, således kan exempelvis bindningsmönstret vara glesare i vätornrådet och tätare utanför detta. Det är även möjligt att utforma bindningsmönstret på sådant sätt att skiktet 5 får olika höjd i olika delar av produkten, exempelvis lägre i de centrala delarna och högre i de omgivande kantpartiema for att skapa en skålfonn som ger en vätske- mottagningsvolym.

Fibertow levereras i säckar eller i form av balar eller rullar av kontinuerliga ñbrer, vilka antingen är raka, krusade eller spiralformigt vridna (curled). Krusade eller sprialforrnigt vridna fibrer föredras i detta fall då de ger en mycket öppen och luftig struktur. Balarna eller motsvarande öppnas i speciella konverteringsanordningar varvid fibrerna separeras från varandra, sträckes och sprids ut till ett väsentligen j ämntjockt skikt. Skiktet 5 binds i önskat bindemönster enligt ovan och klipps i lämpliga längder. Bindningen kan alternativt ske efter klippningen. Tow är en relativt billig leveransfonn av fibrer i jämförelse med nonwoven, vaddar och liknande vilka vanligen används som insläppsmaterial.

I Fig. 4 och 5 visas schematiskt en bit av ett skikt 5 av flbertow som bundits i ett enkelt bindningsmönster 10 med tvärgående korta linjer. Fibrerna 9 är förutom vid bindnings- 10 15 20 25 30 516 777 ställena obundna till varandra.

Fibrerna i towen kan vara av valfritt lämpligt material såsom polyetylen, polypropylen, polyamid, polyester, polyvinylacetat, cellulosaacetat, regenererade cellulosafibrer såsom viskos och rayon, eller av bikomponenttyp med ett hölje av en polymer med en lägre smältpunkt och en kärna av en polymer med en högre smältpunkt. Speciellt föredragna är sådana fibrer som uppvisar hög spänst, exempelvis polyester, kopolyester eller polypropylen .

Fibergrovleken kan variera men ligger lämpligen i intervallet 0,5-50 dtex, företrädesvis 1,5-25 och helst 2-15 dtex, om materialet skall användas som mottagningsmaterial. Den öppna luñiga strukturen i kombination med den relativt grova fiberdimensionen ger ett mycket snabbt vätskeinsläpp. Dessutom är materialet starkt tack vare de längsgående kontinuerliga fibrema, vilka ger styrka i längsriktningen, samt bindningsmönstret vilket ger styrka i tvärsxiktningen.

I det ovan visade utföringsexemplet har materialskiktet 5 använts som mottagningsskikt under ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2. Detta visas även i F i g. 6. Ytvikten på den bundna fibertowen bör i detta fall ligga i intervallet 10-200 g/mz, företrädesvis 30-150 och helst 30-100 g/mz . Ytskiktet 2 kan vara av valfritt slag, men uppvisar företrädesvis en relativt öppen struktur som medger ett snabbt vätskeinsläpp. Ytskiktet 2 kan vara bundet till mottagningsskiktet 5 i bindningspunktema 10. l Fig. 7 visas ett altemativt utföringsexempel där materialskiktet 5 enligt uppfinningen använts som vätskegenomsläppligt ytskikt. Ytvikten bör i detta fall ligga i intervallet 5- 200 g/mz, företrädesvis 5-50 g/mz och fibergrovleken i intervallet 0,5-50 dtex, företrädesvis 1,5-25 och helst 2-15 dtex. l övrigt kan materialet vara detsamma som beskrivits ovan. Under det som ytskikt applicerade materialskiktet 5 är anordnat ett mottagningsskikt 15, vilket kan vara av valfritt slag. Det absorberande alstret enligt Fi g. 7 innefattar i övrigt en absorptionskropp 4 och ett vätsketätt bottenskikt 3. 10 15 20 25 30 516 777 9 I utföringsexemplet enligt Fig. 8 har materialskiktet 5 enligt uppfinningen använts som ett kombinerat ytskikt och mottagningsskikt. Ytvikten bör i detta fall ligga i intervallet 10-200 g/mz, företrädesvis 30-150 och helst 30-100 g/rnz och fiber-grovleken i intervallet O,5-50 dtex, företrädesvis 1,5-25 och helst 2-15 dtex. Det absorberande alstret enligt Fig. 8 innefattar i övrigt på vanligt sätt en absorptionskropp 4 och ett vätsketätt bottenskikt 3.

Utföringsexemplet enligt Fig. 9 skiljer sig fi-ån det som visas i Fig. 8 genom att ett bärarmaterial 22 t ex i form av ett nonwoven integrerats på undersidan av det kombine- rade ytskiktet/rnottagningsskiktet 5. Ett dylikt bärarmaterial kan naturligtvis alternativt eller dessutom vara integrerat med ovansidan av skiktet 5 eller med skiktet 5 enligt Fig. 6 eller Fig. 7.

I uttöringsexemplen enligt Fig. 7-9 kommer den bundna fibertowen enligt uppfinningen att anligga direkt mot användarens hud. Extra stora krav ställs i detta fall på materialets komfort och mjukhet. Eftersom materialet består av kontinuerliga fibrer finns inga vassa fiberändar som sticker ut och kan irritera huden, utan materialet är mycket mjukt och följ samt. Dessutom uppvisar det erforderlig styrka och nötningsbeständighet tack vare de längsgående kontinuerliga fibrerna 9, vilka ger styrka i längsriktningen, samt bindningsmönstret vilket ger styrka i tvärsiiktningenOm en del av bindningsmönstret skulle släppa har man kvar övriga delar av bindningsmönstret.

Som nämnts ovan är det extra fördelaktigt om krusade eller skruvade (curled) fibrer används i towen, vilka ger en extra öppen och lufiig struktur. Det är även möjligt att använda en kombination av raka och krusade fibrer.

Det är även möjligt att använda olika fiberslag eller olika fibergrovlek i olika delar av materialet, dvs i olika skikt eller zoner av denna. Detta för att skapa önskade abasorptionsmönster. Man kan på detta sätt skapa gradienter av olika hydrofilitet respektive porstorlek. Detta kommer att beskrivas närmare nedan med hänvisning till F ig. 10 och ll. En inblandning av superabsorberande fibrer i towen är också tänkbar. 10 15 20 25 30 516 777 10 Genom att använda sig av tow för att framställa materialet enligt uppfinningen är det processmässigt enkelt att bilda zoner 5a-e, sett i materialets tvärsnittsriktning, som är olika med avseende på någon eller några egenskaper såsom ytvikt, densitet, porstorlek, hydrofilitet/hydrofobitet och/eller andra absorptionspåverkande egenskaper. Inmat- ningen av materialet till bindningsstationen, där bindningen av fibrema i önskat bindningsmönster sker, kan exempelvis göras på ett sådant sätt att mer fibrer matas in längs kantema eller alternativt längs mittpartiet, varvid olika ytvikt erhålls i kant- respektive mittpartiet, 5a,c respektive 5b. Varierande ytvikt kan också skapas genom att vika den öppnade och utbredda fibertowen i längsriktningen på lämpligt sätt innan inmatningen till bindningsstationen. Ett ytterligare sätt är att föra samman två eller flera towbanor till en bana genom att lägga de olika banorna omlott på så sätt att olika ytvikt skapas i olika delar.

En högre densitet i olika delar av skiktet 5 kan skapas genom att detta komprimeras i olika hög grad över y-riktningen.

Skiktet 5 kan även innehålla minst två olika slag av fibrer (9), vilka bildar de olika zonerna Sa-e. De olika slagen av fibrer 9 kan härvid uppvisa olika grovlek, ñbertvärsnitt, krusning och/eller elasticitetsmodul. De kan dessutom eller alternativt vara av olika polyrnera material och/eller uppvisa olika ytbehandling, varvid de exempelvis kan ha olika hydrofilitet/hydrofobitet. De olika fiberslagen kan antingen bilda olika lager 5d,e i skiktets 5 z-riktning (Fig. ll) eller bilda olika zoner Sa-c i skiktets 9 y-riktning (Fig 10). En kombination av dessa båda altemativ är naturligtvis också möjlig, exempelvis genom att det övre lagret 5d i sin tur är indelat i olika zoner i y-riktningen. De olika fiberslagen kan antingen bilda väsentligen diskreta zoner eller vara delvis integrerade med varandra.

Med skiktets 5 x-riktning avses här den riktning i vilken de kontinuerliga fibrerna 9 sträcker sig och y-riktningen avser riktningen väsentligen tvärs fiberriktningen. Z- riktningen avser skiktets tj ockleksriktning. Skiktet 5 kan naturligtvis vara anordnat i 10 15 20 25 30 U. i. 516 777 ll alstret antingen i dettas längs- eller tvärsriktning, dvs de kontinuerliga fibrerna 9 i skiktet 5 sträcker sig antingen i alstrets längs- eller tvärsriktriing.

Framställningen av ett skikt med olika fiberslag i olika zoner kan enkelt ske genom att fibertow av de olika fiberslagen öppnas, sprids ut och matas samman till en gemensam fiberbana som därefier binds i det önskade bindemönstret.

Genom att i de olika zonema använda fibrer med olika grovlek erhåller skiktet olika absorptions- och spridningsegenskaper i de olika zonerna. Man kan således ha grövre fibrer i ett övre lager Sd och finare fibrer i det undre lagret Se, varvid skapas en porstorleksgradient i skiktets z-riktning som befrämjar vätsketransporten i z-riktningen.

De är även möjligt att skiktets mittzon Sb består av grövre fibrer än kantpartiema Sa,b för att skapa ett snabbt vätskeinsläpp i mittzonen Sb.

Genom att använda fibrer med olika fibertvärsnittsform i de olika zonema kan man också skapa porstorleksskillnader eller andra skillnader i spridningsfónnåga mellan de olika zonema. Detsamma gäller vid användning av olika krusningsgrad hos ñbrema i de olika zonema.

Fibrer av olika polymerslag liksom med olika ytbehandling innebär olika hydrofilitets/- hydrofobitetsegenskaper. Man kan exempelvis använda hydrofila fibrer i mittzonen Sb och hydrofoba fibrer i kantpartiema Sa och c, för att skapa sidobarriärer mot vätske- spridning ut mot kantema. Det är även tänkbart att skapa flera smala längsgående hydrofoba stråk av hydrofoba fibrer i ett för övrigt hydrofilt skikt. Dessa hydrofoba stråk skapar mikrobarriärer i sidled. Dessutom ger de en bättre yttorrhet. Om de kontinuerliga ñbrema 9 i skiktet S är placerade i det absorberande alstrets tvärsriktning kan man på motsvarande sätt skapa stråk i alstrets tvärgående riktning.

På. motsvarande sätt kan man bilda smala stråk i alstrets längs- eller tvärsriktriing av fibrer som behandlats med exempelvis en hudvänlig lotion, lukthärrlrnare, baktericider, fungicider eller annan hudstatuspåverkande substans. Exempel på sådana substanser är 10 15 516 777 12 zeoliter, aktivt kol, aloe vera. metallsalter, organiska syror eller salter därav och andra för dessa ändamål kända och använda substanser.

Man kan även bilda en hydrofilitetsgradient i skiktets 5 z-riktning genom att anordna fibrer med ökande hydrofilitet från det övre Sd mot det under lagret 5e.

Uppfinningen är natruligtvis inte begränsad till vad som beskrivits ovan och visats i ritningarna utan ett flertal variationer är tänkbara inom ramen for patentkraven Således kan antalet zoner i y- eller z-riktningen naturligtvis variera från två och uppåt. Zonerna kan även bestå av en blandning av exempelvis hydrofila/hydrofoba fibrer, raka/krusade fibrer, grova/fina fibrer etc., dock skall det finnas minst två zoner som är olika i något av de angivna avseendena.

Claims (21)

10 15 20 25 30 516 777 /J Patentkrav

1. Absorberande alster såsom blöja, blöjbyxa, inkontinensskydd, binda, förband och liknande av det slag som innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt (2), ett vätsketätt bottenskikt (3) och en däremellan anbragt absorptionskropp (4), k ä n n e t e c k n at a v att alstret innefattar kontinuerliga fibrer (9), s k tow, som spridits ut till ett skikt, vilket punkt-, linje eller fläckvis bundits samman i ett bind- ningsmönster (10) men där fibrerna i övrigt är i huvudsak icke bundna till varandra, och där fiberfordelningen i skiktet är sådant att detta innefattar minst två zoner (Sa-e) sett i skiktets tvärsnittsriktning, vilka zoner sinsemellan är olika med avseende på någon eller några av följ ande egenskaper: ytvikt, densitet, porstorlek, hydrofilitet/hydrofobitet och/eller andra absorptions-/ och/eller hudstatuspåverkande egenskaper.

2. Absorberande alster enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet (5) uppvisar olika ytvikt och/eller densitet i sitt mittparti och i sina kantpartier.

3. Absorberande alster enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet (5) innehåller minst två olika slag av fibrer (9), vilka bildar sagda olika zoner (Sa-e).

4. Absorberande alster enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n at a v att de två olika slagen av fibrer (9) uppvisar olika grovlek, fibertvärsnitt, krusning och/eller elasticitets- modul.

5. Absorberande alster enligt patentkrav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n at a v att de två olika slagen av fibrer (9) är av olika polymera material och/eller uppvisar olika ytbehandling.

6. Absorberande alster enligt något eller några av patentkraven 3-5, k ä n n e t e c k n a t a v att de olika ñberslagen bildar olika lager (5c,d) i skiktets (5) z-riktning. 10 15 20 25 '516 777 lf)

7. Absorberande alster enligt något eller några av patentkraven 3-6, k ä n n e t e c k n a t a v att de olika fiberslagen bildar olika zoner (Sa-c) i skiktets (9) y-riktning.

8. Absorberande alster enligt något eller några av patentkraven 3-7, k ä n n e t e c k n at a v att de olika fiberslagen bildar olika diskreta zoner i skiktet.

9. Absorberande alster enligt något eller några av patentkraven 3-7, k ä n n et e c k n at a v att de olika ñberslagen är delvis integrerade med varandra

10. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at a v att bindningsmönstret (10) är icke-slumpartat.

11. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet (5) av kontinuerliga ñbrer (9) används som ett vätskemottagningsskikt applicerat mellan ytskiket (2) och absorptionskroppen (3).

12. Absorberande alster enligt patentkrav ll, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) uppvisar en ytvikt mellan 10-200 g/mz, företrädesvis 30-150 och helst 30-100 g/mz.

13. Absorberande alster enligt patentkrav 11 eller 12, k ä n n e t e c k n at a v att ytskiktet (2) i alstrets tilltänkta vätoniråde uppvisar minst ett hål (16) genom vilket vätskemottagningsskiktet (5) exponeras mot användaren.

14. Absorberande alster enligt något eller några av patentkraven l-10, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet ( 5) av kontinuerliga fibrer (9) används som vätskegenomsläppligt ytmaterial. 10 15 20 25 30 '516 777 /5

15. Absorberande alster enligt patentkrav 14, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet ( 5) av kontinuerliga flbrer (9) uppvisar en ytvikt mellan 5-200 g/mz, företrädesvis 5-50 2 , -. g/m

16. Absorberande alster enligt något eller några av patentkraven 1-10, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet (5) av kontinuerliga syntetfibrer (9) används som ett integrerat ytmaterial/vätskemottagningsskikt.

17. Absorberande alster enligt patentkrav 16, kännetecknat mellan 10-200 g/mz, företrädesvis 30-150 och helst 30-100 g/mz. a v att skiktet (5) av kontinuerliga fibrer (9) uppvisar en ytvikt

18. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at a v att åtminstone en del av de i sagda skikt ingående kontinuerliga fibrerna (9) är kmsade eller skruvade.

19. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t a v att bindningsmönstret (10) innefattar punkter, fläckar eller linjer vilka korsar de kontinuerliga fibrernas (9) längsriktning.

20. Absorberande alster enligt patentkrav 19, k ä n n e t e c k n at a v att olika bindningslinj er överlappar varandra sett i alstrets tvärsriktning, så att en huvuddel av fibrerna (9) åtminstone längs någon del av sin längd är bundna.

21. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) uppbärs av ett bärarmaterial (22), exempelvis ett nonwoven.