SE518130C2 - Absorberande alster med termoplastiska fibrer i vätske överföringsskiktet - Google Patents

Description

20 25 30 35 51 s 130 šïï* 5"* 2 använda ytskikt vilka innefattar termobundna laminat av ett skikt och ett isoleringsskikt. undre vätskeöverförings- och Sådana ytskiktslaminat beskrivs i SE 9801038-2, EP 0,685,2l4 och WO 97/02133. övre, vätskemottagande samband med de kända ytskiktslaminaten har emellertid visat sig vara att det Ett problem i tidigare inte varit möjligt att samtidigt uppnå god svetsbarhet hos de ingående materialskikten, hög yttorrhet hos laminatet och god vätskeöverföringsförmåga mellan ytskiktslaminatet och en i anslutning till detta anordnad absorptionskropp.

Anledningen till att vätskeöverföringsförmågan mellan ytskiktet och absorptionskroppen har varit lägre än förväntat, är att då materialskikten binds ihop vid lamineringsprocessen, kläms materialet samman i bindningsområdena så att det bildas sammantryckta bindningsområden med kuddliknande, obundna områden däremellan. Då ett sådant ytskiktslaminat placeras på en absorptionskropp, kommer endast de kuddliknande områdena mellan bindningsområdena att vara i direkt kontakt absorptionskroppen, medan det bildas gap mellan ytskiktslaminatet och absorptionskroppen vid bindningspunkterna. Detta innebär att vätskeöverföringen i och närmast kring bindningsområdena är sämre än inom de kuddliknande partierna av ytskiktslaminatet vilka står i direkt kontakt med absorptionskroppen. Det finns därför en avsevärd risk att vätska som.träffar ytskiktslaminatet inte förs vidare till absorptionskroppen, utan istället kvarstannar i fiberstrukturen i och kring bindningsområdena. Även om vätska överförs mellan ytskiktslaminatet.och absorptionskroppen, sker överföringen vid bindningsställena så långsamt att ytskiktslaminaten förblir vått under en lång tid och har i värsta fall inte 10 15 20 25 30 35 518 130 3 hunnit tömmas på vätska innan nästa vätskemängd träffar det absorberande alstret.

UPPFINNINGENS ÄNDAMÅL= Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett absorberande alster med ett ytskikt bestående av ett laminat vilket uppvisar hög vätskegenomsläpplighet, hög yttorrhet och god förmåga att motverka återvätning.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att erbjuda ett ytskiktslaminat innefattande ett vätskeöverföringsskikt uppvisande förbättrad svetsbarhet.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Ett enligt uppfinningen utfört alster av det i inledningen utmärks främst av att innefattar 40-65 vikts-% nätverkskapande funktionsfibrer vilka är huvudsakligen omtalade slaget vätskeöverföringsskiktet intakta efter sammanbindningen av höljesskiktet och vätskeöverföringsskiktet och vilka har en fibergrovlek av från 6 till 12 vikts-% termoplastiska fibrer innefattande en svetsbar komponent denier denier samt 35-60 och uppvisande en fibergrovlek av minst 3 denier.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar de termoplastiska fibrerna två olika typer av fibrer där den första fibertypen svarar för svetsbarhet och utgör 25-35 vikts-% av vätskeöverföringsskiktet och den andra fibertypen är en bindefiber och utgör 25-35 vikts-% av vätskeöverföringsskiktet. Den första fibertypen har en fibergrovlek på minst 3 denier och den andra fibertypen har en fibergrovlek på minst 4 denier. .f 10 15 20 25 30 35 518 130 4 Fibrerna i vätskeöverföringsskiktet kan föreligga i form av en huvudsakligen homogen blandning.

Alternativt kan de svetsbara termoplastiska fibrerna vara huvudsakligen anordnade som ett i vätskeöverföringsskiktet delskikt. vätskeöverföringsskiktet ett innefattar delskikt vilket innefattar de nätverksskapande fibrerna, samt ett andra ingående Därvid första delskikt vilket innefattar de svetsbara termoplastiska fibrerna.

De nätverkskapande fibrerna kan vara hålfibrer, solida fibrer, eller spiralfibrer. Om.spiralfibrer används, bör de väljas så att spiraliseringsgraden är relativt låg. Vid alltför hög spiraliseringsgrad finns nämligen risk att det bildas för vätskeöverföringsskiktet, fina kapillärer i vilket skiktets torrhet och därför bör undvikas. många inverkar negativt på De i vätskeöverföringsskiktet ingående termoplastiska fibrerna kan innefatta bikomponentfibrer.

Det har visat sig att vätskeöverföringsskiktets sammansättning är helt avgörande för bindningsresultatet och funktionen hos det färdiga ytskiktslaminatet. En åstadkomma ett vätskeöverföringsskiktnvilket'tillhandahåller1Kx;yttorrhet svårighet är att svetsbart då det ingår som komponent i ett ytskiktslaminat. Det har därvid visat sig vara av stor betydelse att förekomsten av tunna fibrer är låg i. de kuddliknande områdena mellan bindningarna. Tunna fibrer ger nämligen upphov till en finkapillär fiberstruktur som håller kvar vätska istället för att föra den vidare genom vätskeöverföringsskiktet till en innanförliggande absorberande struktur. 10 15 20 25 30 35 51 g 1 30 zzzflfš' 5 således viktigt att vätskeöverföringsskiktet innehåller tillräcklig mängd svetsbara fibrer för att Det är möjliggöra termisk sammanbindning med ett höljesskikt. Det är dessutom viktigt att andelen tunna fibrer inte är så stor att vätska kvarstannar i fiberstrukturen och gör att yskiktslaminatet upplevs som blött och obehagligt efter vätning. skall huvudfunktioner. Således mäste vätskeöverföringsskiktet innehålla: Fibrerna i vätskeöverföringsskiktet fylla tre 1) Funktionsfibrer, vilka skapar ett nätverk som säkerställer att ytskiktslaminatet kan släppa in vätska.

Funktionsfibrerna förblir huvudsakligen opåverkade av tillverkningsprocessen och är således väsentligen intakta även efter svetsning, limning och komprimering.

Funktionsfibrerna är spänstiga fibrer vilka bibringar vaddskiktet en viss tjocklek och volym och motverkar uppkomsten av fina kapillärer. Lämpliga funktionsfibrer kan vara hålfibrer, spiralfibrer eller solida fibrer. Används spiralfibrer är det viktigt att dessa inte är så kraftigt spiraliserade att det bildas fina kapillärer. Fibrerna bör ha en grovlek av från 6 denier till 12 denier. Lämpliga material är polyester eller andra fibrer som inte är svetsbara vid de temperaturer som används för att svetsa samman vätskeöverföringsskiktet med ett vätskegenomsläppligt höljesskikt. Funktionsfibrerna skall även tåla exempelvis värmebindning av ett fiberflor vid tillverkning av vätskeöverföringsskiktet innan detta svetsas samman med det vätskegenomsläppliga höljesskiktet.

Detta innebär att fibrerna antingen inte är termoplastiska, eller att de har en smältpunkt som ligger över den temperatur som används vid termobindning och svetsning. 10 15 20 25 30 35 518 130 6 2) Svetsfibrer, vilka utnyttjas för att binda samman fibervadden med ett höljesskikt. Svetsfibrerna skall ge väldefinierade, distinkta svetsbindningar. Som svetsfibrer kan exempelvis användas bikomponentfibrer med ett ytterhölje av polypropen och en kärna av polyester och med en fibergrovlek av 3 denier. 3) Bindefibrer, vilka utnyttjas för att termiskt binda ett fiberflor till en sammanhängande vadd. Bindefibrerna kan vara samma typ av fibrer som svetsfibrerna. Således består bindefibrerna lämpligen av termoplastiskt material, eller utgörs av bikomponentfibrer där en ytligt belägen komponent i fibern är termoplastisk. Bindefibrerna kan exempelvis vara fibrer med co-polyesterhölje och polyesterkärna där höljet har lägre smältpunkt än kärnan. I det fall vadden binds genom nålning, behövs naturligtvis inga bindefibrer.

Det har ur funktionshänseende visat sig vara förknippat med vissa fördelar att välja samma typ av fibrer både som svetsfibrer och bindefibrer. Dels är det enklare att framställa en vadd med endast två komponenter, dels har det visat sig att en tvåkomponentvadd upplevs som torrare än en trekomponentvadd. Detta beror troligen på att det bildas fler fina kapillärer i. ett trekomponentsystem än i. ett tvåkomponentsystem. En fiber sonlvisat sig fungera väl både som bindefiber och svetsfiber är en bikomponentfiber med ett ytterhölje av polyeten och en kärna av polypropen och med en fibergrovlek av 3 denier.

Emellertid har en svårighet varit att framställa fibrer som fungerar både som svetsfibrer och bindefibrer. Av detta skäl kan funktionerna separeras i bindning och svetsning, resulterande i en trekomponentvadd. då den vätskeöverföringsskikt i ett ytskiktslaminat, är det För att öka vaddens torrhet används som .f 10 15 20 25 30 35 un: o n 51 3 1 3 0 :Äšíffš- ' 7 lämpligt att i ett trekomponentsystem använda förhållandevis grova bindefibrer och/eller svetsfibrer. Det har därvid visat sig att en fibergrovlek av från 4 till 6 denier ger gott resultat med avseende på torrhet.

Ett annat sätt att åstadkomma god svetsbarhet, utan att behöva tillgripa ett trekomponentsystem, är att anordna svetsfibrerna i ett separat svetsskikt. Därvid lamineras ett delskikt innefattande funktionsfibrer och eventuellt även bindefibrer med ett delskikt väsentligen bestående av enbart svetsfibrer. Som svetsskikt kan därvid användas ett nonwovenskikt bestående helt eller till en övervägande del av polypropenfibrer.

SENSORISK BESTÄMMNING AV YTTORRHET: Yttorrhet är en subjektiv egenskap hos ett ytmaterial.

Kvantitativa mätningar, exempelvis av återvätning och residualvätska i ett ytmaterial ger därför ingen säker uppgift om hur materialet kommer att uppfattas under användning.

För att avgöra om ett ytmaterial upplevs som vått, kan materialet testas sensoriskt av en testpanel. En sådan testpanel består därvid av minst 10 försökspersoner.

För att undvika störningar är det viktigt att testerna utförs i en lugn och harmonisk miljö, med så få yttre stimuli som möjligt.

Försökspersonerna föreläggs två prover åtgången och får till uppgift att bedöma proverna genom att samtidigt känna på båda proverna och ange vilket prov som känns våtast eller kallast. 10 15 20 25 30 35 518 130 I c a oo nu 8 Prover med samma ytmaterial men till vilka tillsatts olika mängd vätska kan jämföras, liksom prover till vilka vätska tillförts två eller flera gånger. Det är även möjligt att jämföra torrheten för olika typer av ytmaterial, Proverna i varje studie rangordnas genom att jämföra antalet gånger ett visst prov bedömts vara våtare än ett annat prov.

KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de figurer som.visas på bifogade ritningar.

Därvid visar: figur 1 ett termiskt bundet ytskiktslaminat; figur 2 ett snitt genom ett ytskiktslaminat enligt tidigare känd teknik; figur 3 ett snitt genom ett ytskiktslaminat enligt uppfinningen; figur 4 en planvy av ett inkontinensskydd med ett ytskiktslaminat enligt uppfinningen och figur 5 ett snitt utefter linjen V-V genom inkontinensskyddet i figur 4.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Det i figur 1 visade ytskiktslaminatet 1 innefattar ett höljesskikt 2, ett vätskeöverföringsskikt 3, samt ett bärarskikt 4. vätskegenomsläppligt Höljesskiktet kan vara något av de material som vanligen används sonlvätskegenomsläppligt ytterhölje på absorberande 10 15 20 25 30 35 518130 9 Således kan höljesskiktet 2 perforerad plastfilm, ett nät av plast eller textilt alster. utgöras av en material eller ett nonwovenskikt. Företrädesvis innehåller höljesskiktet polyeten, polyester eller polypropen. Den termoplastiska någon termoplastisk komponent, såsom komponenten utgör lämpligen åtminstone 30 viktsprocent av höljesskiktet 2, eftersonlsammanbindningen av höljesskiktet 2 och det underlättas då båda skikten 2,3 innehåller termoplastiskt underliggande vätskeöverföringsskiktet 3 material. Ett höljesskikt av nonwovenmaterial kan dessutom innehålla naturliga fibrer, såsom cellulosa eller bomull, syntetiska fibrer, såsom eller icke-termoplastiska polyuretan, nylon eller regenererad cellulosa.

Vätskeöverföringsskiktet 3 är ett fibervaddskikt och utgör höljesskiktet 2 och bärarskiktet 4. Då distansskapande organ mellan skikt, i ytskiktslaminatet 1 ytskikt på ett vätskeöverföringsskiktets distansskapande förmåga till att underliggande figuren används som vätskegenomsläppligt absorberande alster, bidrar hålla vätska som absorberats in i en i alstret ingående absorptionskropp på avstånd från användarens kropp och hindrar absorberad vätska från att tränga tillbaka ut från absorptionskroppen. Vätskeöverföringsskiktet 3 har vidare förmåga att maskera, eller dölja vätska som absorberats av absorptionskroppen. Genom att fibervaddskiktet är mjukt, erhålls även god volymskapande och återfjädrande användarkomfort.

Bärarskiktet 4 är ett förstärkningsskikt som används för att öka vätskeöverföringsskiktets 3 dragstyrka. Ett sådant förstärkningsskikt kan vara användbart om vätskeöverföringsskiktet 3 är ett skikt av nålad vadd.

Lämpliga bärarskikt är olika typer av nonwoven-material.

Ett exempel på ett nonwovenmaterial som befunnits fungera väl sonx bärarskikt för nålade vaddskikt är ett kardat 10 15 20 25 30 35 51 e 130 šïï* ÉÉÉ? 10 nonwoven av polypropen-fibrer. Bärarskiktet 4 är inte nödvändigt för uppfinningen, utan kan uteslutas. Då vätskeöverföringsskiktet 3 är ett vaddskikt med tillräcklig användas i en egen dragstyrka för att kunna tillverkningsprocess behövs naturligtvis inget bärarskikt.

Ytskiktslaminatet 1 uppvisar vidare en mångfald diskreta bildar brunnliknande nedsänkningar på den yta av ytskiktslaminatet svetspunkter, eller termobindningar 5 vilka 1 vid vilken höljesskiktet 2 är anordnat.

I figur 2 visas i genomskärning ett ytskiktslaminat 200 enligt tidigare känd teknik. Liksom ytskiktslaminatet 1 i ytskiktslaminatet 200 ett höljesskikt 202, ett vätskeöverföringsskikt 203, samt ett bärarskikt 204.

Ytskiktslaminatet 200 är anordnat på ett skikt av figur 1, innefattar vätskegenomsläppligt absorptionsmaterial 206, vilket är avsett att absorbera vätska som passerar in genom ytskiktslaminatet 200.

Det visade partiet av ytskiktslaminatet 200 innefattar en svetspunkt 205. Som kan iakttas i figuren, är svetspunkten 205 belägen på ett avstånd dzfrån det vätskegenomsläppliga höljesskiktets 202 bort från vätskeöverföringsskiktet 203 vända yta och på ett avstånd d, från absorptionsskiktet 206. Detta fördjupningarna vid svetspunkterna 205 riskerar att bli innebär att vätska som samlas upp i hängande kvar i. vätskeöverföringsskiktet 203, eftersom glappet d3nællan svetspunkterna 205 och absorptionsskiktet 206 utgör ett hinder för vätskeflödet.

I figur 3 visas ett snitt genom en svetspunkt 5, i det i figur 1 visade ytskiktslaminatet 1 enligt uppfinningen, då ytskiktslaminatet är anordnat på ett absorptionsskikt 6. I ingående svetspunkten 5 är de i ytskiktslaminatet materialskikten 2-4 sammantryckt, med en 10 15 20 25 30 35 51 3 1 30 šïï* Éïšš' 11 sammantryckningsgrad som avtar i riktning bort från svetspunkten 5. Därvid uppvisar vätskeöverföringsskiktet 3 en porgradient kring svetspunkterna 5, varvid porerna är minst närmast invid varje svetspunkt och ökar till ett maximalt värde motsvarande porstorleken i de delar av vätskeöverföringsskiktet 3 som saknar svetspunkter 5.

Svetspunktens 5 övre yta 7, dvs den yta som vid användningen är avsedd att vara vänd mot en användare, är nedsänkt ett avstånd dz från det vätskegenomsläppliga höljesskiktets 2 bort från vätskeöverföringsskiktet 3 vända yta 8. Genom att fibersammansättningen i vätskeöverföringsskiktet är sådan att vätskeöverföringsskiktet 3 har ytterst goda svetsbarhetsegenskaper, bildas inget glapp mellan ytskiktslaminatet 1 och det underliggande absorptionsskiktet 6. Detta innebär att vätskeöverföringen mellan ytskiktslaminatet 1 och absorptionsskiktet är mycket god och att ett absorberande alster försett med ett ytskiktslaminat 1 enligt uppfinningen uppvisar en torr, behaglig yta, även efter vätning.

Genom att avståndet dl utgör en större andel av ytskiktslaminatets 1 sammanlagda tjocklek än vad som tidigare varit möjligt att åstadkomma vid sammansvetsning av ett vätskeöverföringsskikt 3 med ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 2, erhålls en kraftigare porgradient kring svetspunkterna 5 och därmed förbättrad vätsketransport in genom ytskiktslaminatet 1. För ett ytskiktslaminat i enlighet med uppfinningen utgör avståndet dl företrädesvis åtminstone 60% och helst xninst 75% av ytskiktslaminatets sammanlagda tjocklek. I vissa fall kan svetspunkterna 5 uppvisa genomgående öppningar, eller perforeringar, vilket innebär att avståndet dl utgör 100% av ytskiktslaminatets 1 sammanlagda tjocklek. 10 15 20 25 30 35 518 130 12 Såsom tidigare omtalats är det möjligt att separera komponenterna i vätskeöverföringsskiktet 3, så att de svetsbara fibrerna anordnas i ett separat skikt. Figur 3 visar alternativt ett sådant utförande, där de svetsbara termoplastiska fibrerna är anordnade i bärarskiktet 4, vilket då utgör ett svetsskikt 4. vätskeöverföringsskiktet 3 kan därvid exempelvis utgöras av en nålad vadd, eller av en vadd som bundits med någon annan för ändamålet lämplig metod. Vid sammansvetsning av det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 och vätskeöverföringsskiktet 3, sker bindningen genom smältning av fibrerna i svetsskiktet 4.

Det i. figurerna 4 cxfll 5 visade inkontinensskyddet 400, innefattar ett vätskegenomsläppligt ytmateriallaminat 401 anordnat på den sida av inkontinensskyddet 400 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användare, ett vätsketätt höljesskikt 413, inkontinensskyddet vilken vid användningen är avsedd att anordnat på den sida av vara vänd bort från användaren, samt en absorptionskropp 406, innesluten mellan ytmateriallaminatet 401 och det vätsketäta höljesskiktet 413.

Ytmateriallaminatet 401 innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 402 samt ett vätskeöverföringsskikt 403 vilka mångfald är sammanbundna med en punktformiga svetsbindningar 405.

Det vätsketäta höljesskiktet 413 kan, på konventionellt vis, bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration. Det kan vara en fördel om det vätsketäta höljesskiktet 413 uppvisar viss andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 413. Det vätsketäta höljesskiktet 413 och ytmateriallaminatet 401 har något större utsträckning i planet än 10 15 20 25 30 35 518 130 13 absorptionskroppen 406 och sträcker sig ett stycke ut förbi absorptionskroppen 406 kring hela dennas periferi.

Ytmateriallaminatet 401 och det vätsketäta höljesskiktet 413 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 415, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Såsom framgår av figur 5, sträcker sig vätskeöverföringsskiktet 403 endast över absorptionsskroppens 406 yta, medan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 402 ensamt når ut i kantfogarna 415. Ett sådant utförande är naturligtvis inte nödvändigt för uppfinningen, utan vätskeöverföringsskiktet 403 kan ha vätskegenomsläppliga höljesskiktet 402. Alternativt kan samma utsträckning i planet som det vätskeöverföringsskiktet 403 vara anordnat enbart över ett längsgående centralt parti av absorptionskroppen 406.

Genom den fördelaktiga sammansättningen av fibrer i vätskeöverföringsskiktet 403, har vätskeöverföringsskiktet 403 och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 402 kunnat svetsas samman på ett sådant sätt att den yta av det resulterande ytskiktslaminatet 1 vilken anligger mot absorptionskroppen 406 är väsentligen slät. Detta innebär att det föreligger direkt kontakt mellan ytskiktslaminatet 1 och absorptionskroppen 406 över hela de mot varandra liggande ytorna, varigenom vätsketransporten från det höljesskiktet 402 till absorptionskroppen kan ske utan hindras av glapp vid vätskegenomsläppliga bindningspunkterna 405.

Absorptionskroppen 406 kan vara av vilket som helst för ändamålet lämpligt slag. Exempel på vanligen förekommande absorptionsmaterial är cellulosafluffmassa, tissueskikt, högabsorberande polymerer, absorberande skummaterial, absorberande nonwovenmaterial och liknande. 10 15 20 25 30 35 51 s 130 14 Materialblandningar och absorptionskroppar uppbyggda av skikt av material av olika slag och med olika egenskaper förekommer även.

Med högabsorberande polymerer avses i det här sammanhanget polymerer föreliggande i form av fibrer, partiklar, flingor, granulat, eller liknande vilka har förmåga att absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen torra vikt, under bildande av en vätskehaltig gel.

På utsidan av det vätsketäta höljesskiktet 3 är anordnat ett fastsättningsorgan 416 i form av ett längsgående område av självhäftande lim. Fastsättningsorganet 416 är lämpligen innan användning täckt av ett i figurerna ej visat löstagbart skyddsskikt av släppmedelbehandlat papper, Istället för det visade limmönstret i form av ett längsgående limområde, kan plastfilm, eller liknande. naturligtvis andra limmönster användas, såsom tvärgående band, prickar, helbeläggning osv. Alternativt kan andra typer av fastsättningsorgan utnyttjas, såsonnkardborreytor, särskilda underbyxor, eller tryckknappar, gördlar, liknande.

Ett inkontinensskydd 400 av det visade slaget, är i första hand tänkt att användas av personer med förhållandevis lindriga inkontinensbesvär och har därför sådan storlek att det ledigt kan inrymmas inuti ett par vanliga underbyxor.

Fastsättningsorganet 416 tjänar därvid till att under användningen hålla inkontinensskyddet på plats inuti underbyxorna.

Det är självfallet möjligt att använda andra typer av svetsmönster än det punktsvetsmönster som visats i figurerna. Således kan svetsmönster i form av kontinuerliga eller avbrutna linjer användas, liksom cirklar, trianglar, 10 51 8 130 15 blommor, etc. Särskilt föredragna svetsmönster är de som beskrivs i den svenska patentansökan SE 9801038-2. Även om ytmateriallaminatet enligt uppfinningen i det i visade exemplet används som figurerna 4 och 5 vätskegenomsläppligt ytskikt på ett inkontinensskydd, skall detta naturligtvis inte anses begränsande för uppfinningen.

Således kan ett ytmateriallaminat enligt uppfinningen användas på alla typer av alster vilka är avsedda för absorption av kroppsvätskor. Exempel på sådana alster är blöjor för vuxna och barn, säng- och sittskydd, dambindor, trosskydd och absorberande förband.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 51 a 1 so iäfiff. 16 PATENTKRAV

1. Ett absorberande alster innefattande ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (402), ett vätskespärrskikt (413) och en absorptionskropp (416) vilken är inneslutenlnellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (402) och (413), samt ett vätskeöverföringsskikt (403) vilket är anordnat mellan det höljesskiktet (402) och absorptionskroppen (406), varvid höljesskiktet (402) är vätskespärrskiktet vätskegenomsläppliga bundet i ett mönster av distinkta bindningar (405) till vätskeöverföringsskiktet (403), samt varvid såväl det höljesskiktet (402) som vätskeöverföringsskiktet (403) innefattar åtminstone en vätskegenomsläppliga termoplastisk komponent och sammanbindningen mellan höljesskiktet (402) och vätskeöverföringsskiktet (403) är âstadkommen på termisk väg, att vätskeöverföringsskiktet (403) innefattar 40-65 vikts-% nätverkskapande funktionsfibrer vilka är huvudsakligen k ä n n e t e c k n a t av intakta efter sammanbindningen av höljesskiktet (402) och vätskeöverföringsskiktet (403) och vilka har en fibergrovlek av från 6 denier till 12 denier samt 35-60 vikts-% termoplastiska fibrer innefattande en svetsbar komponent och uppvisande en fibergrovlek av minst 3 denier.

2. Ett vätskeöverföringsskiktet (403) innefattar två olika typer absorberande alster enligt krav 1, varvid av termoplastiska fibrer där en första fibertyp är svetsbar och utgör 25-35 vikts-% av vätskeöverföringsskiktet (403) och den andra fibertypen tjänar som bindefibrer och utgör 25-35 vikts-% av vätskeöverföringsskiktet (403) och varvid andelen termoplastiska fibrer sammanlagt inte överskrider 60 vikts-% av vätskeöverföringsskiktet, samt att den första fibertypen har en fibergrovlek på minst 3 denier och den andra fibertypen har en fibergrovlek på minst 4 denier. 10 15 20 25 30 518 IÉIåÉš 17

3. Absorberande alster enligt krav 2, varvid den första typen av termoplastiska fibrer är bikomponentfibrer med ett hölje av polypropen och en kärna av polyester.

4. Absorberande alster enligt krav 2, eller 3, varvid den andra typen av termoplastiska fibrer är bikomponentfibrer med ett hölje av polypropen eller co-polyester och en kärna av polyester.

5. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-4, varvid fibrernai.vätskeöverföringsskiktet (403) föreligger i form av en väsentligen homogen blandning.

6. Absorberande alster enligt något av kraven 1-4, varvid vätskeöverföringsskiktet innefattar ett första delskikt (3) innefattande de nätverksskapande fibrerna, samt ett delskikt (4) vilket termoplastiska fibrerna. andra innefattar de svetsbara

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid de intakta, nätverksskapande fibrerna är hålfibrer.

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid de intakta, nätverksskapande fibrerna är solida fibrer.

9. Absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid de intakta, nätverksskapande fibrerna är spiralfibrer.

10. Absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid de termoplastiska fibrerna innefattar bikomponentfibrer. 10 518 130 18

11. Absorberande alster enligt krav 10, varvid bikomponentfibrerna har ett hölje av polyeten och en kärna av polypropen.

12. Absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid bindningarna (5) uppvisar en övre yta (7), vilken vid användning av det absorberande alstret är avsedd att vara vänd mot en användare, samt att den övre ytan (7) är nedsänkt ett avstånd dz från det vätskegenomsläppliga höljesskiktets (2) bort från vätskeöverföringsskiktet (3) vända yta (8), varvid avståndet dz företrädesvis utgör åtminstone 60% av ytskiktslaminatets sammanlagda tjocklek.