SE520110C2 - Metod för framställning av ett fiberbaserat materialskikt, ett fiberbaserat materialskikt samt en absorberande produkt innehållande detsamma. - Google Patents

Description

20 25 30 H» H. mestadels bra, men är relativt dyra och kan ibland uppvisa en otillräcklig mottagningshastighet, i synnerhet vid den andra och tredje vätningen, om stora vätskemängder är involverade. Vidare är de svåra att hantera och lagra på grund av sin bulkighet.

Det är tidigare känt genom EP-A-O,391,8l4 och GB-B-2,209,672 att använda kontinuerliga, obundna syntetiska fibrer, så kallad tow, i absorberande produkter för att sprida vätskai produktens längsgående riktning.

Det är vidare känt genom WO 99/27876 att anordna ett towskikt i en absorberande produkt som ett mottagnings- och/eller ytmaterial, vilket skikt har bundits samman i punkter, streck eller fläckar i ett bindningsmönster, men där tow-filamenten för övrigt är väsentligen obundna till varandra. Detta materialskikt uppvisar en hög mottagningshastighet för vätska även vid upprepad vätning, uppvisar en hög styrka i längsgående riktning, hög tålighet och hög komfort. Ett problem som kan uppträda med denna typ av material är att det är svårt att uppnå en hög styrka i tvärgående riktning, eftersom sagda styrka åstadkommes enbart genom bindningsmönstret. Ändamål och viktigaste kännetecken. för uppflnrtirzgen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en metod för att framställa ett towskikt av ovan nämnda slag vilket uppvisar en förbättrad styrka speciellt i tvärgående riktning. Enligt uppfinningen har detta åstadkommits genom att bindningen genomförs i två steg: ett första steg där bindningen sker genom termobindníng, såsom ultraljudssvetsning eller lasersvetsning, varvid en mönstervals används vilken åstadkommer det önskade bindningsmönstret, sagda mönstervals drivs med en högre hastighet än matningshastigheten för towskiktet, så att man häri genom skapar ett relativt diffust och starkt bindningsmönster i towskiktet, och ett andra steg i vilket ett mer distinkt andra bindningsmönster skapas.

Uppfinningen avser vidare ett fiberbaserat materialskikt huvudsakligen avsett att inkorporeras i en absorberande produkt, varvid sagda materialskikt innefattar ett skikt av 10 15 20 25 30 - » . . i n ; - ... ^ *"~~ ef, I I | I' le .t ',,' '- 'Il v I l 3 kontinuerliga fibrer, så kallad tow, vilket har bundits samman i punkter, linjer eller fläckar, men i övrigt är väsentligen obundna till varandra, varvid towskiktet är bundet med minst två bindningsmönster: ett första relativt starkt och diffust bindningsmönster åstadkommet genom termobindning, och ett andra mer distinkt bindningsmönster; varvid de första och andra bindningsmönstren är anordnade så att de överlappar med varandra över åtminstone en väsentlig del av den bundna ytan av sagda fiberbaserade materi alskikt.

Uppfinningen avser även en absorberande produkt såsom en blöja, byxblöja, inkontinensskydd, dambinda, sårförband och liknande, av det slag som innefattar ett vätskepermeabelt ytmaterial, ett vätsketätt baksidesmaterial och en absorptionskropp anordnad däremellan, varvid produkten innefattar ett towskikt av det ovan angivna slaget.

Skiktet kan även användas som ett vätskemottagningsskikt under ett ytmaterial, som ett ytmaterial, eller som ett integrerat ytmaterial/vätskemottagningsskikt.

Ytterligare särdrag hos uppfinningen framgår av följande beskrivning och patentkrav.

Beskrivning av ritningar Uppfinningen kommeri det följ ande att närmare beskrivas med hänvisning till några på bifogade ritningar visade utföiingsexempel. _ Figur 1 är en planvy av en absorberande produkt i form av ett inkontinensskydd.

Figur 2 är ett snitt enligt linjen II-II i Figur 1.

Figur 3 visar schematiskt ett stycke av ett fibermaterialskikt enligt uppfinningen.

Figur 4 är en schematisk sidovy av en processutrustning för genomförande av metoden enligt uppfinningen.

Beskrivning av utföringsexernpel Figur 1 och 2 visar schematiskt ett exempel på ett inkontinensskydd 1 innefattande ett vätskepenneabelt ytmaterial 2, ett vätsketätt baksidesmaterial 3 och en absorptionskropp 4 10 20 25 30 i» nu 520 110 innesluten däremellan. Ett poröst vätskemottagningsskikt 5 är anordnat mellan det vätskepermeabla ytmaterialet 2 och absorptionskroppen 4.

Det vätskepermeabla ytmaterialet 2 kan innefatta ett nonwovenmaterial, till exempel ett spunbondmaterial av kontinuerliga filament, ett meltblownmaterial, ett termobundet material eller ett bundet kardat fiberniaterial. Det vätsketäta baksidesmaterial 3 kan bestå av en plastfilm, ett nonwovenmaterial vilket belagts med ett vätsketätt material eller ett hydrofobt nonwovenmaterial som motstår vätskegenomträngning.

Ytmateñalet 2 och baksidesmaterialet 3 har en större ytarea än absorptionskroppen 4 och vätskemottagningsskiktet 3 och sträcker sig utanför dennas kanter, Skikten 2 och 3 är förenade inom de utskjutande partiema, till exempel genom limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Absorptionskroppen 4 kan vara av vilket konventionellt slag som helst. Exempel på vanliga absorptionsmaterial är cellulosafluffmassa, tissueskikt, högabsorberande polymerer (så kallade superabsorbenter), absorberande skummaterial, absorberande nonwovenmaterial och liknande. Det är vanligt att kombinera cellulosafluffmassa med superabsorbenter i en absorptionskropp. Det är även vanligt att ha absorptionskroppar innefattande skikt av olika material med olika egenskaper vad gäller vätskemottagande förmåga, vätskespridande fönnåga och vätskelagrande förmåga. Detta är välkänt för fackmannen inom omrâdet och behöver inte beskrivas i detalj. De tunna absorptionskroppar som är vanliga i exempelvis bamblöjor och inkontinensskydd består ofta av komprimerade blandade eller skiktade strukturer av cellulosafluffmassa och superabsorbenter.

På utsidan av det vätsketäta baksidesmaterialet 3 är anordnat fästorgan i form av remsor 6 av självhäftande lim. Ett inkontinensskydd av detta slag visat i Figur l är huvudsakligen avsett att användas av personer som lider av relativt lätt inkontinens och bärs lätt i ett par vanliga underbyxor. Fästorganen 6 tjänar att hålla inkontinensskyddet på plats i underbyxoma under användning. Ett antal andra typer av limmönster, exempelvis tvärgående, är naturligtvis möjliga liksom andra typer av fästorgan såsom kardborrefästen, snäppfästen, gördlar, speciella underbyxor eller liknande. 10 15 20 25 30 . ; i ' « » , , _ = V I 520 110 Inkontinensskyddet är timglasformat med bredare ändpartier 7 och ett smalare grenparti 8 beläget mellan ändpartierna. Grenpartiet 8 är det parti av inkontinensskyddet som under användning är avsett att bäras i användarens gren mellan benen och tjäna som en mottagningsdel för utsöndrad kroppsvätska.

Det skall noteras att det inkontinensskydd som visas i ritningama och som beskrivs ovan endast utgör ett icke-begränsande exempel på en absorberande produkt. Således kan såväl form som konstruktion av produkten varieras. Den absorberande produkten kan även vara en blöja, en byxblöja, en dambinda eller liknande. Den absorberande produkten kan vara av engångs- eller flergångstyp. För produkter av flergångstyp används emellertid andra material som vätskepermeabelt ytmaterial respektive absorptionskropp.

Mellan det vätskepermeabla ytmaterialet 2 och absorptionskroppen 4 är anordnat ett poröst och spänsti gt mottagningsskikt 5 med förmåga att snabbt ta emot stora mängder vätska, sprida vätska och temporärt lagra den innan den absorberas av den underliggande absorptionskroppen 4. Denna förmåga skall väsentligen bibehållas även efter vätning av materialet. Mottagningsskiktet 5 kan antingen täcka hela absorptionskroppen 4, sträcka sig utanför denna eller täcka endast del av absorptionskroppens centrala partier.

Enligt uppfinningen består mottagningsskiktet 5 av kontinuerliga filament eller fibrer 9, s.k. tow, vilka punkt-, streck- eller fläckvis bundits samman i ett bindningsmönster 10 men i övrigt äri huvudsak icke bundna till varandra. I det i Fig. 1 visade utföringsexemplet utgörs bindningsmönstret 10 av ett linjemönster med korta streck anordnade i zickzack- konfiguration. Bindningsmönstret åstadkommes genom exempelvis ultraljudssvetsning eller annan termobindnin g. Exempel på andra lämpliga terrnobindningsmetoder är mönsterkalandrering, laserbindning etc. Detta förutsätter att åtminstone en del av de fibrer som ingår i towen är termoplastiska. Exempel på termofibrer är polyolefiner, polyamider, polyester och liknande. Även s.k. bikomponentfibrer inkluderas. Valet av bindningstyp avgörs i första hand av vilken typ av fibrer som används i towen.

Utformningen av bindningsmönstret 10 kan naturligtvis varieras inom vida gränser.

Mönstret kan vara i form av punkter, fläckar eller företrädesvis streck. Strecken kan vara såväl raka som krökta och längden kan variera från ett par millimeter till att sträcka sig 10 15 20 25 30 ~ v - « .o 520 110 . | . | . . i i tvärs eller diagonalt över hela produkten. Företrädesvis sträcker sig strecken tvärs eller snett över fibremas 9 längdriktning, så att ett flertal fibrer binds till varandra av varje bindningsstreck. Det är även en fördel om olika bindningsstreck överlappar varandra sett i produktens tvärriktning, så att en huvuddel av fibrerna åtminstone längs någon del av sin längd är bundna. Towfibrema 9 är förutom i bindningsställena obundna till varandra.

Bindningsmönstret kan vara detsamma över hela mottagningsskiktet 5 eller vara olika i olika delar av detta, således kan exempelvis bindningsmönstret vara glesare i vätområdet och tätare utanför detta. Det är även möjligt att utforma bindningsmönstret på sådant sätt att skiktet 5 får olika höjd i olika delar av produkten, exempelvis lägre i de centrala delama och högre i de omgivande kantpartiema för att skapa en skålform som ger en vätskemottagningsvolym, altemativt tjockare i de centrala delama än i de omgivande kantpartiema för ett åstadkomma en bättre kroppskontakt.

Skiktet 5 av towfibrer 9 enligt uppfinningen kan, förutom som mottagningsskikt i en absorberande produkt, anordnas som ett ytmaterial närmast användaren eller som ett kombinerat ytmaterial/mottagningsskikt. Det kan även bindas till et bärannaterial, till exempel ett nonwoven.

Metoden för att framställa materialskiktet enligt uppfinningen innefattar flera steg, vilka visas schematiskt i Figur 4. Fibertow 12 levereras i säckar elleri form av balar eller rullar av kontinuerliga fibrer, vilka antingen är raka, krusade eller spiralfomiigt vridna (curled).

Krusade eller spiralformi gt vridna fibrer föredras i detta fall då de ger en mycket öppen och luftig struktur. Fibrema i towen kan vara av valfritt lämpligt material såsom polyetylen, polypropylen, polyamid, polyester, polyvinylacetat, cellulosaacetat, regenererade cellulosafibrer såsom viskos och rayon, eller av bikomponenttyp med ett hölje av en polymer med en lägre smältpunkt och en kärna av en polymer med en högre smältpunkt. Speciellt föredragna är sådana fibrer som uppvisar hög spänst, exempelvis polyester, kopolyester eller polypropylen .

Fibergrovleken kan variera men ligger lämpligen i intervallet O,5-50 dtex, företrädesvis 1,5-25 och helst 2-15 dtex, om materialet skall användas som mottagningsmaterial. Den 10 15 20 25 30 520 110 . i .

- Q = . . . öppna luftiga strukturen i kombination med den relativt grova fiberdimensionen ger ett mycket snabbt vätskeinsläpp. Dessutom är materialet starkt tack vare de längsgående kontinuerliga fibrema, vilka ger styrka i längdriktningen, samt bindningsmönstret vilket ger styrka i tvärriktningen.

Balarna eller motsvarande öppnas i speciella konverteringsanordningar varvid fibrerna separeras från varandra, sträckes och sprids ut till ett väsentligen jämntjockt skikt.

Towskiktet binds i önskat bindemönster enligt ovan och klipps i lämpliga längder.

Bindningen kan altemativt ske efter klippningen. Tow är en relativt billig leveransform av fibrer i jämförelse med nonwoven, vaddar och liknande vilka vanli gen används som insläppsmaterial.

Som kan ses från Figur 4 innefattar öppningsanordningen ett eller flera par valsar bildande ett valsnyp, varvid sagda valsar antingen är släta eller gängade och den motstående valsen är en motvals, fibertowen matas genom sagda valsnyp, vilket åstadkommer en separation av fibrema. Towfibrema sträckes genom sin passage genom valsnypet (-n) 14. Denna typ av öppningsanordning är av konventionellt slag och är tillgänglig på marknaden i olika konstruktioner.

Enligt den utföringsforrn som visas i Figur 4 leds den öppnade fibertowen, vilken nu är i form av ett utspritt skikt av separerade individuella towfibrer 9, genom en ejektor 18 vilken blåser luft in i materialbanan 15 väsentligen i dennas längsgående riktning. Denna ejektor och luftgenomblåsning är valfri beroende på kvaliteten på fibertowen och används för att höja volym och bulkighet hos materialbanan. Anordningen kan innefatta ytterligare medel för att kontrollera fiberfördelningen i tvärgående riktning före inträdet i bindningsstationen 20, såsom vikningsorgan för att vika towskiktet i längsgående riktning en eller flera gånger och/eller styrorgan med en speciell tvärsnittsfonn genom vilket towskiktet 15 förs. En mer detaljerad beskrivning av metoden och anordningen för att göra ett bundet towskikt finns i EP-A-937 792, innehållet i vilket är inkluderat som referens häri.

Towskiktet 15 matas sedan till en första bindningsstation 20, vilken enligt detta utföringsexempel är en ultraljudssvetsanordning. Denna innefattar ett ultraljudshom 21 10 15 20 25 30 .»-- anordnat mitt för en mönstervals 22.

Mönstervalsen 22 kan förutom ett makromönster, t ex ett mönster av streck eller annat valfritt mönster, vara försedd med ett mikromönster i form av en ojämn eller räfflad yta, på toppytan av de utskjutande partiema på mönstervalsen 22. Genom mikromönstret är den totala mönsterytan uppdelad i mindre partier, varvid det kommer att finnas mindre material att smälta och friktionen mellan materialbanan och ultraljudssvetsen reduceras. Höjden på mikromönstret är av storleksordningen tiondelar av en millimeter, vilket även gäller för dess längd och bredd. Mikromönstret gör det möjligt att svetsa vid högre hastigheter utan risk för att fogen brister under bindningen. Det skulle även vara möjligt att svetsa en ojämn materialbana, dvs. i vilken materialtjockleken varierar tvärs maskinriktningen.

Det skulle även vara möjligt att ha en ojämn eller räfflad yta på ultraljudshomet 21.

I den första bindningsstationen 20 skapas ett relativt starkt och diffust första bindnings- mönster l0a. Detta uppnås genom det faktum att mönstervalsen 22 drivs vid en något högre hastighet jämfört med towskiktets 15 matningshastighet. Hastigheten på mönster- valsen 22 bör vara minst 8%, företrädesvis mellan 8 och 100% och helst mellan 10 och 25% högre än matningshastigheten för towskiktet 15. Hastighetsskillnaden leder till att svetspunktema blir diffusa men relativt starkare än de bindningspunkter som skapas genom att driva mönstervalsen 22 med samma hastighet som matningshastigheten för towskiktet 15.

Som nämnts ovan kan andra typer av tenniska bindningsmetoder än ultraljudssvetsning användas, såsom mönsterkalandrering, laserbindning etc.

Towskiktet l5 matas efter den första bindningsstationen 20 till en andra bindningsstation 23, vilken i detta utföringsexempel även är en ultraljudssvetsanordning. Denna innefattar ett ultral j udshorn 24 anordnat mitt för en mönstervals 25. I denna andra bindningsstation 23 drivs mönstervalsen 25 med väsentligen samma hastighet som matningshastigheten för towskiktet 15. Bindningsmönstret lOb som bildas i towskiktet 15 korrirner då att bli relativt distinkt. Eftersom det appliceras ovanpå det första bindningsmönstret l0a kommer det att bli det mest synliga av de båda bindningsmönstren. lO 15 20 25 30 n . n ' ll .ful ,.,. l ¿"*' 10 : q' g å, ,“,_ ; 'ß :»|»-, , Flera fördelar erhålls med föreliggande uppfinning. För det första ökas styrkan i tvärgående riktning hos det bundna towskiktet väsentligt av det första relativt diffusa bindningsmönstret. En ökning på minst 50% av tvärsstyrkan har uppnåtts jämfört med den styrka som erhålls med ett distinkt bindningsmönster åstadkommet genom att driva mönstervalsen med samma hastighet som towskiktet. En ytterligare fördel är att towskiktet jämnas ut i den första bindningsstationen, så att det när den går in i den andra bindningsstationen är jämnare än vad det annars skulle ha varit. Den andra bindningen förbättras därför med en reducerad risk för att lösa fiberändar skall sticka ut.

I de utföringsforrner som visas i ritningama är det första och det andra bindningsmönstret l0a och 10b olika, varvid det andra bindningsmönstret 10b är tätare än det första mer diffusa bindningsmönstret lOa. Det är naturligtvis möjligt att ha ett tätare första bindningsmönster och även likadana första och andra bindningsmönster.

Bindningstäthet definieras som antalet bindningsställen per ytenhet.

Bindningsmönstret innefattar ett flertal bindningsställen i form av punkter, streck, fläckar eller liknande anordnat i ett mönster. Bindningsarean av ett bindningsmönster definieras som den andel av mönstret som består av bindningsställen. De första och andra bindningsmönstren kan ha väsentligen samma eller olika bindningsareor.

Det bör påpekas att med relativt stora bindningsställen, till exempel i form av streck, kan en relativt större bindningsarea åstadkommas med ett relativt mindre antal bindningsställen, jämfört med ett bindningsmönster av små bindningsställen, till exempel i form av punkter, vilka måste vara anordnade tätare, för att åstadkomma samma bindningarea som för ett mönster av större bindningsställen. Således är både bindningarea och bindningstäthet viktiga.

Bindningsställena, då dessa har en längdutsträckning i en huvudriktning, såsom streck, hos de första och andra bindningsmönstren kan vidare ha samma eller olika vinklar med avseende på huvudriktningen på towfibrema 9, så att exempelvis bindningsstrecken eller liknande hos det första bindningsmönstret är anordnade närmre en tvärgående riktning med avseende på towfibremas huvudnktning i jämförelse med bindningsstrecken hos det 10 15 20 . | , . ,, 520 110 andra bindningsmönstret eller vice versa. Härigenom erhålls en ökning av bindningsstyrkan i skiktets tvärgående riktning. Bindningsstrecken inom de första och andra bindningsmönstren kan även ha olika vinklar med avseende på towfibremas huvudriktning.

I denna andra bindningsstation 23 kan towskiktet eventuellt lamineras till ett nonwovenmaterial 26 eller en plastfilm, vilken kan vara perforerad eller andningsbar.

Nonwovenmaterialet 26 eller liknande kan antingen lamineras till towskiktet 15 över hela dettas bredd eller i form av remsor lamineras enbart till kanterna på materialbanan.

Nonwovenmaterialet 26 eller liknande, vilket är antingen hydrofobt eller hydrofilt, tjänar till att sprida vätska mot kanterna på den absorberande produkten och förhindra återvätning av vätska mot bärarens hud.

Det mönsterbundna towskiktet 15, vilket eventuellt har laminerats till ett nonwoven- material eller liknande, kan sedan antingen lindas upp på en upprullningsvals eller matas in direkt i en blöjmaskin eller liknande, där den appliceras som ett skikt i en absorberande produkt såsom en blöja, en byxblöja, ett inkontinensskydd, en dambinda eller liknande.

Claims (19)

10 15 20 25 30 520 110 11 Patentkrav

1. Metod för framställning av ett fiberbaserat materialskikt huvudsakligen avsett att inkorporeras i en absorberande produkt, såsom en blöja, byxblöja, inkontinensskydd, dambinda, sårförband och liknande, innefattande att man öppnar minst en knippe kontinuerliga filament, så kallad tow, separerar towfibrema och jämnar ut towen till ett skikt (15) till en önskad fiberfördelning och binder towskiktet i ett bindningsmönster (10), men där towfibrema för övrigt är väsentligen obundna till varandra, k ä n n e t e c k n a d a v att bindningen genomförs i två steg: ett första steg där bindningen sker genom termobindning, såsom ultraljudssvetsning eller lasersvetsning, varvid en mönstervals (22;25) används vilken åstadkommer det önskade bindningsmönstret, sagda mönstervals (22) drivs med en högre hastighet än matningshastigheten för towskiktet (15), så att man häri genom skapar ett relativt diffust och starkt bindningsmönster (10a) i towskiktet (15), och ett andra steg i vilket ett mer distinkt andra bindningsmönster (10b) skapas.

2. Metod enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att de första och andra bindningsmönstren (10a, 10b) appliceras så att de överlappar varandra över åtminstone en väsentlig del av bindningsytan hos sagda fiberbaserade materialskikt.

3. Metod enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att även i det andra steget sker bindning medelst terrnobindning, såsom ultraljudssvetsning eller lasersvetsning, varvid används en mönstervals (25) som åstadkommer det önskade bindningsmönstret.

4. Metod enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att i det andra bindningssteget drivs mönstervalsen (25) med väsentligen samma hastighet som matningshastigheten för towskiktet ( 15). 10 15 20 30 , 520 110 :affax . . » , , , 12

5. Metod enligt patentkrav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d a v att hastigheten på mönstervalsen (22) i det första bindningssteget är minst 8% högre än matningshastigheten på towskiktet (15).

6. Metod enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d a v att hastigheten på mönstervalsen (22) i det första bindningssteget är mellan 8 och 100% och företrädesvis mellan 10 and 25% högre än matningshasti gheten på towski ktet (15).

7. Metod enligt något eller några av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d a v att i det andra steget lamineras towskiktet (15) till en materialbana, såsom ett nonwovenskikt (26).

8. Fiberbaserat materialskikt huvudsakligen avsett att inkorporeras i en absorberande produkt, såsom en blöja, byxblöja, inkontinensskydd, dambinda, sårförband eller liknande, varvid sagda materialskikt innefattar ett skikt (15) av kontinuerliga fibrer (9), så kallad tow, vilket har bundits samman i punkter, linjer eller fläckar i ett bindningsmönster (10), men i övrigt är väsentligen obundna till varandra, k ä n n e t e c k n at a v att towskiktet (15) är bundet med minst två bindningsmönster: ett första relativt starkt och diffust bindningsmönster (10a) åstadkommet genom terrnobindning, och ett andra mer distinkt bindningsmönster (10b); varvid de första och andra bindningsmönstren är anordnade så att de överlappar med varandra över åtminstone en väsentlig del av den bundna ytan av sagda fiberbaserade materialskikt.

9. Fiberbaserat materialskikt enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n at a v att även de andra bindningsmönstret (lOb) är ett tennobundet bindningsmönster.

10. Fiberbaserat materialskikt enligt patentkrav 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a t a v att en materialbana, såsom ett nonwovenskikt (26) lamineras 10 20 25 30 .. t - ..",'_ _- . ~ » | , u »- « f. .,, æ 1 Å- . . :t- ,.. .. , i l t . . .. ' ~ - = . . v v » » f t , till ett towskikt (15) med sagda andra bindningsmönster (10b).

11. Fiberbaserat materialskikt enligt något eller några av patentkraven 8-10, k ä n n e t e c k n a t a v att åtminstone en del av de kontinuerliga fibrema (9) i sagda towskikt är krympta eller spiralformi gt vridna.

12. Fiberbaserat materialskikt enligt något eller några av patentkraven 8-11, k ä n n e t e c k n a t a v att de första och andra bindningsmönstren (10a,10b) innefattar punkter, fläckar eller streck vilka korsar den längsgående riktningen på towfibrema (9).

13. Fiberbaserat materialskikt enligt patentkrav 12, k 'a n n e t e c k n a t a v att olika bindningsställen överlappar varandra, sett i produktens tvärgående riktning, så att en huvuddel av towfibrema (9) är bundna över åtminstone en del av sin längd.

14. Fiberbaserat materialskikt enligt patentkrav 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a t a v att individuella bindningsställen hos de första och andra bindningsmönstren (IOa, 10b) har en längdutsträckning i en huvudriktning, såsom streck eller liknande, och att bindningsstrecken eller liknande hos det första bindningsmönstret (10a) 'ar anordnade i en annan vinkel till towfibremas (9) huvudriktning jämfört med bindningsstrecken eller liknande hos det andra bindningsmönstret (10b).

15. Fiberbaserat materialskikt enligt något av patentkraven 12-14, k ä n n e t e c k n a t a v att individuella bindningsställen hos de första och andra bindningsmönstren (10a, 10b) har en längdutsträckning i en huvudriktning, såsom streck eller liknande, och att bindningsstrecken eller liknande inom det första och/eller andra bindningsmönstret har olika vinklar med avseende på fibrernas huvudriktning

16. Absorberande produkt, såsom en blöja, byxblöja, inkontinensskydd, dambinda, sârförband eller liknande, av det slag som innefattar ett vätskepenneabelt ytmaterial 10 15 "'\I$l _, . . . . .. H (_.i. ., ,,, . .. ,, i *' ~ ~ . = I . ;' ^ *-=~'ïI ,"" ° w f. _, ^' 'vi ,, _ 14 (2), ett vätsketätt baksidesmaterial (3) och en absorptionskropp (4) anordnad däremellan, k ä n n e t e c k n a d a v att produkten innefattar ett towskikt enligt något eller några av patentkraven 8-15.

17. Absorberande produkt enligt patentkrav 16, k ä n n e t e c k n a d a v att towskiktet används som ett vätskemottagningsskikt (5) applicerat mellan ytmaterialet (2) och absorptionskroppen (4).

18. Absorberande produkt enligt patentkrav 16, k ä n n e t e c k n a d a v att towskiktet används som ett vätskepermeabelt ytmaterial.

19. Absorberande produkt enligt något eller några av patentkraven 16-18, k 'a n n e t e c k n a d a v att towskiktet används som ett integrerat ytmateti al/vätskemottagningsskikt.