SE515486C2 - Väv- eller textilmaskin och förfarande vid dylik maskin - Google Patents

Description

vsfni 10 15 20 25 30 5152 486É_'¿'š1;_'-.í__.f ~ . , . . - . | överstiger ftindarnetitets horisontalsnitt och därefter omge de i underlaget nedsänkta delarna med silikonmassa eller annat eftergivligt arrangemang som skall medverka till att förhindra vibrationsspridningen.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM Upptagning av liål i underlaget fördröjer installationsarbetet för vävmaskinen eller mot- svarande och nämnda iiistallatioiisarbete måste planeras långt i förväg. Hålupptagningen som sådan medför även att föroreningar i form av stendamm och annat golvmaterials- underlag sprider sig i den aktuella lokalen och kan vara svåra att helt avlägsna. Det skall härvid bemärkas att det föreligger stora krav på renhet i vävmaskinssalar och att en nöd- vändigt ren atmosfär är svår och omständlig att förverkliga efter hålupptagning av nämnt slag i golvunderlaget. Uppfinningen avser att lösa bl.a. detta problem.

Det föreligger också önskemål om att man skall kunna ställa upp/installera ifrågavarande tunga vävinaskin direkt på ett golv eller underlag, utan att förändringsåtgärder behöver vidtas på detsamma. llppfiiiiiiiigeii löser även detta problem.

Det föreligger även behov av att uppvisa en väsentligt eliminerad vibrationsspridning till ett underlag, på vilket maskinen står med tekniskt enkla och ändå väl fungerande medel.

Uppfinningen löser även detta problem.

Det föreligger även önskemål om att monteringen av fundamentet och maskinen i aktuell vävsal skall kunna ske sektionsvis och att de olika sektionerna eller blocken (sett i maskinens breddriktning) skall kunna sättas ihop utan negativ påverkan på underlaget.

Uppfinningen löser även detta problem.

Det föreligger även önskemål om att kunna utnyttja den nya fundamentsuppbyggnaden på redan installerade maskiner och i dessa förhindra eller väsentligt motverka vibrations- 10 l5 20 25 30 5153486 spridning från maskinens rörliga delar till ett ifrågavarande maskinsunderlag. Uppfin- ningen löser även detta problem.

LÖSNINGEN Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för den nya väv- och textilmaski- nen är att dess fundamentsbalkar är förenade via eller medelst vibrationsabsorberande, formstyv massa som tillsammans med balkarna förhindrar väsentlig spridning av de i ovan omnämnda vibrationerna till ett vävmaskinen uppbärande underlag.

Mässan kan därvid utgöras företrädesvis av betong, t.ex. polymerförstärkt sådan.

Betongen eller motsvarande är företrädesvis armerad med armeringsjärn på i och för sig känt sätt. Vid speciellt bredare vävmaskiner av hithörande slag kan fundamentet vara uppdelat i ett antal delar, sett i vävmaskinens breddriktning. Vid t.ex. 16 meters breda vävmaskiner kan fundamentet bestå av tre block eller segment som är hopmonteringsbara medelst lämpligt förband, Lex. gjutförband, skruvförband, svetsförband, etc. lfrågava- rande formstyva massa/betong utfyller utrymmet mellan ifrågavarande fundamentbalkar utefter företrädesvis hela vävmaskinens breddsträckning. Uppfinningen kan dock fungera även i fall där inte hela nämnda utrymme är fyllt med ifrågavarande formstyva massa.

Dock skall åtminstone 20% av ifrågavarande breddsträckning vara försedd med den formstyva massan. I föredragna utföringsformer är åtminstone 80% av ifrågavarande utrymme mellan balkarna försett med den formstyva massan. Den formstyva massan uppvisar därvid höjdstråckningar i fundamentet som är relaterade till balkarnas ifrågava- rande höjder. Fundamentet kan utföras med I-balkar och U-balkar som sträcker sig ut- efter vävmaskinens hela breddsträckning eller delar av breddsträckningen, varvid även fall kan förekomma där balkarna har olika sträckningar i nämnda breddsträckning. l-bal- karna bildar därvid ytterbalkar och U-balkarna bildar innerbalkar, medelst vilka inner- balkar en nedsänkning i fundamentets formmassa är anordningsbar. Den formstyva mas- san sträcker dig därvid i I-balkarnas hela höjdsträckningar. I alternativa utföringsformer kan den formstyva massan/betongen sträcka sig eller uppta ca 80% av ifrågavarande bal- kars höjd. Den formstyva massan sträcker sig på de inre U-balkarnas utsidor till 100% |»|== 10 l5 20 25 30 eller till åtminstone 80%. lfrågavaraiide formstyva massa kan tillföras i en mängd som tillsammans med ifrågavarande armering/armeringsjärn utgör en vikt som är l0-30%, företrädesvis ca 20% av vävmaskinens totala vikt.

Det nya förfarandet enligt uppfinningen kännetecknas huvudsakligen av att fundamentets balkar uppställes på ett första underlag som avgränsar ett första utrymme mellan balkarna mot ett underlag, och att vibrationsabsorberande och formstyv massa anbringas i hela eller delar av nämnda första utrymme.

I en utföringsform anordnas i det första utrymmet ett andra utrymme med hjälp av längs- gående innerbalkar (U-balkar). Det andra utrymmet avgränsas mot det första utrymmet medelst en enhet eller platta (plyfaplatta), varvid det andra utrymmet bildar ett massafritt utrymme. l anslutning till fundamentsframställningen fixeras nämnda balkar inbördes med en fixtur före massaifyllningen. Det första utrymmet armeras med armeringsjärn och massan i form av betong, Lex. polymerförstärkt betong, appliceras i det första ut- rymmet. Fundamentet kan förproduceras i ett eller flera block. I fallet med flera block, t.ex. tre block, hopsättes dessa inbördes med förband av lämpligt slag, t.ex. gjutförband, skruvförband, svetsförband.

FÖRDELAR Genom det i ovan föreslagna kan balkarna och den formstyva massan/betongen anses bilda en eller flera formstyva och vibrationsupptagande kroppar. Fundamentet kan till- sammans med de sammangjutna balkarna ses som en barriär mot vibrationsspridning till maskinens underlag och som en vibrationsabsorberande kropp. I fallet med flera kroppar kan dessa förproduceras eller produceras på plats och monteras ihop i enlighet med ovan- stående. Den beskrivna lösningen ger en ekonomiskt fördelaktig uppbyggnad som dess- utom i sig är väl beprövad och innefattar tekniskt enkla medel. Lösningar med grövre dimensioner av fundamentets balkar kan därvid elimineras, liksom alla förslag till hål- tagning i golvet och isoleringsförsök med hjälp av silikonmassor och liknande. Balkarna i fundamentet kan förhållandevis lätt riggas upp inbördes med hjälp av armeringsjärn och 10 15 20 30 I I III I 1” ' 486"-:t' . 'I t' n i; lx- I Il ' ;.t u. 'I i <" t 9 i -I \ I I l I i: förhållandevis enkla fixturer. Vid gjutförfarandet kan plyfaplattor lätt anpassas till formutrymmena och i forinmassan är det lätt att på i och för sig känt sätt anordna kanaler för ledningsdragning, komponenter och annat behov.

FIGURBESKRIVNING För närvarande föreslagen utföringsformer av en vävmaskin och ett förfarande vid detta skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figur 1 i delvis längdsnitt och principiellt visar en vävmaskin med fundament av järn- eller stälbalkar som är inbördes förbundna med armerad betong samt med rörliga delar som alstrar vibrationer mot fundamentet, varjämte väv- maskinen är uppställd på ett plant underlag/golv, figur 2 i tvärsnitt visar fundamentet enligt figuren 1, figur 3 i horisontalvy visar delar av fundamentet enligt figuren l och 2, figur 4 visar ett tvärsnitt av fundamentet enligt figurerna 1, 2 och 3 under upp- byggnad, och figur5 framifrån och principiellt visar en vävmaskin med fundament som är sammansatt av block eller segment.

DETALJERAD UTFÖRINGSFORM I figuren l visas med 1 siluetten av en väv- och textilmaskin som kan förses med ett fun- dament 2 av hithörande slag. Maskinen är av det slag som har ansenlig vikt, och väger t.ex. 50 ton eller mera. l utföringsexemplet utgöres vävmaskinen av en s.k. planväv- maskin, medelst vilken material i form av vira till pappersindustrin väves. På känt sätt innefattar vävmaskinen varptrådsmagasin 3, skaftramsarrangemang 4, och skedarrange- 10 15 25 30 5156486 mang 5. Maskinen kan vara av det slag som uppvisar en längd av 8-30 meter och härav inses att medelst vävmaskinen väves dukar/viror av ansenlig bredd och längd. Maskinen kan på känt sätt även innefatta en skaftramsmaskin 6 och drivorgan 7. I figuren är varpen angiven med 8 och det vävda materialet med 9. Det vävda materialet samlas upp på i och för sig känt sätt på trummor eller liknande magasin. I varptrådsbanorna är anordnade rör- eller trummor 10, 11 och 12 av i och för sig känt slag. En vävkant i det vävda mate- rialet är symboliserad med 13 och en eller flera skyttlar för inslagstrådar är symbolise- rade med 14.

Det inses att det under vävning medelst den i figuren 1 angivna vävmaskinen 1 uppträder avsevärda vibrationer i anslutning till vävningen. Så t.ex. är vävskedsarrangemanget upphängt osymmetriskt och slår in i vävkanten 13 med stor kraft F. Rörelserna för väv- skedsarrangemanget är i figuren angivna med pilarna 15. Skaftramsarrangemanget 4 sty- res medelst skaftramsmaskinen 6 och skaftramarnas rörelser är symboliserande med 16 och skaftrarnsmaskinen samverkan med skaftramarna är symboliserade med 17. Rörel- serna i nämnda stora och tunga komponenter medför att vibrationer 18, 19 sprider sig ner till fundamentet 2.

I enlighet med figuren 1 innefattar fundamentet två ytterbalkar i form av två I-balkar 20, 21. Dessa I-balkar sträcker sig i vävmaskinens breddriktning, dvs vinkelrätt mot pap- persplanet. Balkarna kan därvid vara hela eller delade utefter vävmaskinens breddrikt- ning, varvid indelningen kan utföras så att I-balkarna består av två eller flera i bredd- riktningen sig sträckande I-balkar som är hopskarvade på i och för sig känt sätt. Antalet sålunda skarvade I-balkar är beroende av vävmaskinens bredd. Vävmaskinen innefattar dessutom två U-balkar 22, 23 som även de sträcker sig i vävmaskinens breddriktning och kan vara uppdelade eller hela i enlighet med nämnda l-balkar. Med hjälp av nämnda U- balkar bildas ett i fundamentet nedsänkt utrymme 24 som kan utnyttjas som kabeldike och/eller tilldelas andra funktioner. Mellan nämnda balkarrangemang föreligger således ett utrymme 25, här kallat det första utrymmet, varvid utrymmet 24 benämnes det andra utrymmet. Balkarna är förbundna med varandra medelst i nämnda första utrymme anord- nad formstyv massa 26. ifrågavarande massa 26 utgöres företrädesvis av betong av i och 10 15 20 25 30 5157 486 Ef_j::ajj¿=.____.= för sig känt slag som i ett utföringsexempel kan utgöras av s.k. polymerförstärkt betong.

Betongen är armerad med armeringsjärn eller armeringsnät 27, 28 och 29. I massan kan eventuellt anordnas hål 30 för eventuell undergjutning. Nämnda hål är fördelade i väv- maskinens eller fundamentets breddriktning med t.ex. ett delningsavstånd av 2 m. Fun- damentet kan även innefatta en platta 31 för drivväxellåda. I det fall genomgångar för borrar och gängtappar önskas kan genomgående hål anordnas med hjälp av frigolit 32 eller liknande. Balkarna uppvisar uppstyvningsdel 20a, 2la, 22a, 23a anordnade utefter vävmaskinens breddriktning med jämn fördelning. Vävmaskinen eller fundamentet kan förses med fotdelar 33, 34, via vilka maskinen vilar på ett golv eller underlag 35. Mas- san utfyller utrymmet företrädesvis till 100% eller till väsentligen 100%.

Det i ovan beskrivna arrangemanget innefattar således en formstyv massa, företrädesvis i armerad betong, som bildar barriär för vibrationerna 18, 19 så att dessa förhindras sprida sig ut i golvunderlaget 35. l utföringsexemplet sträcker sig den formstyva massan utefter vävmaskinens hela breddriktning. Formmassan har bränt fast i balkmaterialen och höjden H på formmassan motsvarar höjden på nämnda l-balkar, på vars hela insidor betongen 26 bränt fast. Formmassan 26 sträcker sig i utföringsexemplet även utefter hela U-balkarnas utsidor och betongen har bränt fast vid nämnda utsidor samt på utsidan av U-balkarnas undre skänklar.

Som exempel på betongmassa kan nämnas en sammansättning av betong STD 2 K 40 med maximal sten 8 mm. Beräknad volym per sektion (vid tre block eller segment) är i föreliggande fall 1,5 m3, vilket totalt innebär att fundamentet förses med 4,5 m3 betong- maSSa.

Armeringsjårnsnäten är anordnade på fyra våningar, varvid ett första armeringsjärnsnät är beläget vid I-balkarnas nedre skänklar, ett andra armeringsjärnsnät är anordnat mellan en underyta 26a på formmassan och en ovanyta (utgör bottenyta på nämna andra urtag- ning 24) 26b. De tredje och fjärde armeringsjärnsnäten är anordnade mellan 1- och U- balkarna och anligger mot I-balkarnas insidor och U-balkarnas utsidor. :vvnu 10 15 30 515 8486 =::~.=:i;.

I enlighet med figuren 2 inses att forminassan 26 kan förses med genomgående hål 36, 37 för kablage eller annat. Snittet enligt figuren 2 utgör ett annat tvärsnitt än det som visas i figuren 1. I föreliggande fall sträcker sig nämnda hålupptagningar 36, 37 hori- sontellt, men det är givet att andra sträckningar kan anordnas för nämnda hål. Hålen är fördelade i vävmaskinens eller fundamentets breddriktning med önskade avstånd mellan sig. Hålen kan utmynna i l- och/eller U-balkarna, varvid det i figuren 2 visade utförings- exemplet en urtagning i U-balken angivits med 36a och en urtagning i I-balken angivits med 36b.

I figuren 3 visas ett fundament eller en fundamentsdel under uppbyggnad. I- och U-bal- karna 20, 21 respektive 22, 23 sträckningar i vävinaskinens breddriktning B anges i figu- ren liksom uppstagningspartierna 20a, 2la, 22a och 23a. I figuren 3 är det första utrym- met visat med 25. I anslutning till formmassans applicering utnyttjas en regel 38 och en plyfaplatta 39. Likaså är ett skruvförband angivet med 40. I ifrågavarande utförings- exempel kan tre fundamentblock framställas, varvid kabelkanaler kan anordnas i ytter- ändarna på de yttre blocken eller segmenten. Vävmaskinens elskåp kan placeras utanför ytterändarna och kablar kan dras i mittrännan som utgöres av det andra utrymmet 24. I anslutning till fundamentets framställning tillses att underläggsplattor och balkar ligger på ett plant och vågrätt underlag. Reglar som håller balkarna i rätt läge skruvas fast i underlaget ifråga. Den på så sätt bildade formens ändar riktas noga och gavlarna tätas med plyfaplattor 39 som förstärks med nämnda reglar. Hål kan borras i balkarna för fast- sättning av gavlarna. Vid applicering av formmassa eller betong så skall denna vibreras vid gjutningen. Även figuren 4 visar uppbyggnadsförfarandet för ett fundament enligt uppfinningen.

Härvid utnyttjas en fixtur 41 för att hålla balkarna i rätt läge. Fixturerna bygges upp av stål och är 60 x 30 mm och är sex till antalet. I anslutning härtill utnyttjas även reglar 42, t.ex. med mått 50 x 100 mm eller dylikt för att hålla utnyttjade plyfaplattor 43 i läge under gjutning. Reglarna förankras i balkarna. Dessutom är hål 44, t.ex. med diametern 15 mm anordnade för luftutsläpp vid gjutning. Ett utrymme eller en plats för en ej visad vibratorstav som användes under gjutningen är visad med 45. Armeringsjärnen 46, 47 i 10 15 20 25 ! .i ... . ,, 1 4 ' t' ' ' 'i ' v-n. " " .'..'.',.' ' ' ' -- - . " ' . “' I I: Inn 4 . , , - v ~ n . .i ',_" ^ ~ s» anslutning till aktuell del av utrymmet kan uppvisa en diameter av 12 mm och användes i lämpligt antal. Vid andra sidan av U-balkarna kan utnyttjas armeringsjärn med diametern 12 mm, vilka armeringsjärn najas fast. En stödregel är angiven med 48. Stödregeln eller stödreglarna kan vara av järn eller trä och håller balkarna på plats på ömse sidor. Bal- karna uppställes före gjutning på en plyfaplatta 49 som kan vara 18 mm tjock och som således bildar botten i formen. En plastfilm är lagd på plyfaplattans ovansida före appli- ceringen av formmassa. Denna plastfilm eller plastfolie är angiven med 50. Dessutom utnyttjas plaststöd 51 för att hålla armeringen på rätt nivå i anslutning till påfyllning av betong eller motsvarande. Armeringsjärnsbyglar 52, t.ex. med diametern 8 mm, använ- des för att hålla den andra våningens armeringsjärn på plats. Järnbyglarna najas fast. I ett utföringsexempel uppvisar fundamentet eller fundamentblocket en bredd av 1620 mm.

Avståndet mellan I-balkarnas ytterändar kan vara ca 1370 mm. Den andra urtagningen 24 kan uppvisa en längd av ca 510 mm.

I figuren 5 visas vävmaskinens bredd med B. l anslutning till installation eller montering i en vävmaskinssal uppställes eller anordnas tre fundamentblock 53, 54 och 55 efter var- andra. Vävmaskinssalen har symboliserats med 56. Nämnda fundamentblock förbindes vid sina skarvar 57 och 58 medelst lämpligt förband, vilket kan utgöras av gjutförband, skruvförband, etc. Blocken är försedda med fotdelar 33 medelst vilka inställning av blocken i horisontell led kan utföras. Massan kan alternativt bildas av sand och/eller annat material som bundits med medel som ger nämnda formstyvhet.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovan såsom exempel visade utföringsformen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfin- ningstanken.

Claims (15)

snar. 10 15 20 25 30 511% 48% :ïiç-.g PATENTKRAV

1. Väv- eller textilmaskin (1) med frainträdande vikt, Lex. 50 ton eller mer, och uppvisande ett balkar (20, 21, 22 och 23) innefattande fundament (2) samt rörliga delar (t.ex. 5) som under vävning förorsakar vibrationer (18, 19) som sprider sig till fundamentet (2), k ä n n e t e c k n a d därav, att balkarna är förenade via eller medelst vibrationsabsorberande och forinstyv massa (26) som förhindrar väsentligt spridning av vibrationerna till ett maskinen (1) uppbärande underlag (35).

2. Maskin enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att massan (26) innefattar eller består av betong.

3. Maskin enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att betongen är armerad med armeringsjärn (27, 28, 29).

4. Maskin enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att betongen är polyinerförstärkt.

5. Maskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den är uppställbar direkt pä ett golvunderlag (35) via sitt fundament (2).

6. Maskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att fundamentet (2) sett i sin breddriktning är uppdelad i ett antal delar eller block, Lex. tre delar eller block (53, 54, 55).

7. Maskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att fundamentets balkar är saminangjutna med massan eller betongen i åtminstone 20%, företrädesvis åtminstone 80%, av fundamcntets breddsträckning (B). »-=.. 10 15 20 25 30 515 (186

8. Maskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den vibrationsabsorberande massan uppvisar en vikt som är l0-30%, företrä- desvis ca 20%, av vävmaskinens totala vikt.

9. Maskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, formmassan uppvisar en höjdsträckning som är åtminstone 80% av balkarnas höjdsträckiiiiigar.

10. Förfarande vid väv- eller textilmaskin med framträdande vikt, t.ex. 50 ton eller mer, och uppvisande ett med balkar försett fundament (2) samt rörliga delar (tex. 5) som under vävning eller produktframställning förorsakar vibrationer (18, 19) som sprider sig mot eller till fundamentet (2), k ä n n e t e c k n a t därav, att balkarna upp- ställes på ett första underlag (50) och att vibrationsabsorberande och formstyv massa anbringas i hela eller delar av ett av underlaget och balkarna bildat utrymme (25).

11. ll, Förfarande enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a t därav, att i nämnda utrymme, här kallat första utrymme (25), anordnat andra utrymme (24) skapas med hjälp av längsgående innerbalkar (22, 23) och ett det andra utrymmet mot det första utrymmet avgränsande enhet eller platta (43), varvid med det andra utrymmet bildas ett massafritt utrymme.

12. Förfarande enligt patentkravet 10 eller 11, k ä n n e t e c k n a t därav, att iräinnda balkar fixeras inbördes före rnassaifyllningen medelst en fixtur (41).

13. Förfarande enligt patentkravet 10, 11 eller 12, k ä n n e t e c k n a t därav, att det första utrymmet anordnas med armeringsjärn (27, 28 och 29) och massa i form av betong (26) appliceras i det första utrymmet (25).

14. Förfaraiide enligt något av patentkraven 10, ll, 12 eller 13, k ä n n e- t e c k n a t därav, att ett antal, sett i fundamentets breddriktning (B), fundamentsegment eller fundamentblock (53, 54, 55) framställes och hopsättes inbördes. 515 486 12

15. Förfarande enligt patentkravet 14, k ä n n e t e c k n a t därav, att funda- mentsegrnerwten eller fundamentblockerr förproduceras och fraktas till ett uppställnings- ställe (56).