SE533266C2 - Vävmaskin med modulariserad drivning - Google Patents

Description

25 30 533 255 Föreliggande uppfinning har till ändamål att lösa hela och delar av den angivna problematiken med huvudsträvan att uppnå törenklingama i vävmaskinens uppbygg- nad och funktion. Drivsystemet enligt uppfinningen är uppbyggd så att varje mellansektion drivs med minst en AC-servomotor i en synkroniserad rotations- rörelse. Motorn (motorerna) driver via en reduktionsväxel företrädesvis en kort och lätt vevaxel som i en utfóringsfonn gör ett varv vid varje starttillfälle. Alternativt behöver endast V; varv köras vid varje anslag, om ett mekaniskt arrangemang härför utnyttjas. När bandgriparen (alt. skytteln, projektilen, etc.) har dragit över en tråd över vävbredden startar sektionernas drivningar och veven gör ett varv, dvs. slår in den tråd som ligger i skälet och sedan åter ställer sig i bakre läge beredd för att en ny tråd skall kunna dragas in. Detta drivsystem kan kallas intermittent eller sekventiellt, när en rörelse är avslutad startas nästa moment. Fördelen med detta drivsystem är att många stora och tunga komponenter kan tas bort och att ingående komponenter blir ett rninimurn till antal.

Det som huvudsakligen kan anses vara kärmeteckriande för en vävmaskin enligt uppfmningen är att drivorganen innefattar två eller flera utefter vävmaskinens breddriktning och efter en gemensam relationscentumlinje vridande eller roterande vevaxeldelar. Vevaxeldelarna är belägna i stativ innefattande moduler eller sektioner, här benämnda mellansektioner, som respektive även innefattar ett på lådstockbenaxel vridbart lagrad lådstockben som är anslutet till respektive mellansektion tillhörande vevstake. Mellansektionen innefattar åtminstone en mellansektionsdelens vevaxeldel vridande individuell motor och vävmaskinen innefattar även eller är ansluten till ett med en vridrörelsekontrollenhet försett styrsystem anordnat att via fórstärknings- organ styra mellansektionernas motorer för inbördes synkrona vridningsrörelse av de olika mellansektionernas vevaxeldelar.

I vidareutvecklingar av uppñnningstanken kan styrsystemet innefatta ett datoriserat huvudstyrsystem innefattande eller anslutet till en överordnad rörelsekontrollenhet som i sin tur är ansluten till i mellansektionerna ingående servoförstärkare anslutna till motorer i form av med reduktionsväxlar försedda servomotorer. Respektive stativ kan innefatta dubbla väggar, i vilka mellansektionens vevaxel och lådstocksbenaxel 10 l5 20 25 30 533 255 är lagrade vid väggamas insidor. Respektive motor som driver vevaxeln kan vara lagrad vid aktuell vägg vid dess utsida. Respektive mellansektions lådstocksben och vevstake är lagrade framför ett vertikalplan som sträcker sig framför vävmaskinens skaftramar. Stativet kan innefatta en dubbelväggig fränire del och en till denna ansluten och bakåt sig sträckande bakre enkelväggig del, vilka delar kan vara anslutna till varandra via skruvtörband. Djupledslängdenia kan anpassas till antalet skaftrarnar som maskinen önskas förses med. Båda väggarna i det dubbelväggiga stativet eller stativdelen kan vara försedda med vid väggutsidoma sig sträckande med reduktionsväxlar försedda servomotorer. Den ena väggen i det dubbelväggiga stativet eller stativdelen kan altemativt vara försedd med två vid aktuell väggsida sig sträckande och med var sin reduktionsväxel försedda servomotorer. Vävmaskinen kan uppvisa en vävbredd på 2-35 meter, företrädesvis 5-15 meter, och att antalet sektioner är 2-25, företrädesvis 4-10. Tiden för inslagstrådens införande och stopp eller väsentliga stopp vid maskiner med t.ex. 15 meters bredd är ca 400 ms och tiden för en av drivorganen åstadkomrnen rörelse från nänmda stopp och anslaget mot anslagskanten är ca 200 ms. Nämnda tider är beroende av bredden på maskinen, och är således lägre vid maskiner under 15 meter och högre vid maskiner över 15 meter.

Styrsystemet är anordnat att i beroende av påverkningar bestämma och/eller variera nämnda tid för inslag av inslagstråden samt föregående och efterföljande stopptider.

Motorerna uppvisar företrädesvis små inre trögheter, t.ex. ca 0,003 kgmz, och vävmaskinen kan om så önskas arbeta med höga skotthastigheter, t.ex. 100-150 skott/min, även vid större vävmaskinsbredder om upp till 15 meter. Vevaxeln i respektive sektion uppvisar företrädesvis en kort längd, t.ex. 0,5-1,0 meter, och sektionemas vevaxlar är belägna med mellanliggande avstånd från varandra om t.ex. 1-2 meter. Servomotorerna kan utgöras av elektriska, hydrauliska eller pneumatiska motorer.

Modulenheten som sådan kan fungera i olika sammanhang utan att vara bunden till vävmaskinens uppbyggnad som sådan. Modulenheten kännetecknas av dubbel- väggigt stativ eller stativdel inom vilket eller vilken vevaxeldelen är anordnad och vid vilken motor eller motorer för vevaxeldelen är placerad tillsammans med reduktionsväxel, företrädesvis via en lagring. 10 15 20 25 30 533 255 Genom det i ovanstående angivna löses såväl angivet huvudproblem och till detta angivna filljdproblem. Sektionerna kari ha väsentligen identiska uppbyggnader som väsentligt underlättar anpassningen mellan sektionerna. Vevaxeldelen i respektive sektion kan väga ca 10 kg/meter, vilket representerar en förhållandevis liten svängrnassa. Stativet eller stativdelarna och motor/motorerna är lågviktiga och väger t.ex. ca 50-100 kg tillsammans. En utefter hela vävmaskinens breddriktning sig sträckande sammanhängande axel kan undvikas liksom lagringar och växellådor för denna. Det kan därvid anges att nuvarande sammanhängande vridaxlar har 100 min diameter med homogen uppbyggnad, vilket innebär vikter om ca 65 kg/meter. Därtill kommer vikterna på lagringaina och växellådorna. Genom uppdelningen av en dylik axel i korta och med avstånd efter varandra anordnade axlar i sektionerna uppkommer dessutom mellanrum och kryputrymmen mellan axlarna som utökar åtkomst vid montering och service av maskinen. Det blir även, om så önskas, möjligt att utbyta reella vinkelgivare med virtuella vinkelgivare integrerade i styrfunktionen hos den elektroniska enheten som kan innefatta och/eller samverka med en datorenhet (PC). Den elektroniska enheten kan även innefatta mikrodatorer (CPU).

De drifttekniska fördelarna blir framträdande. Skotthastigheten kan väljas t.ex. med 150-250 skott/min, och tidema for trâdinmatiiing av inslagstråd och anslag kan optimeras. Lådstocken kan tilldelas absolut stoppläge eller en mindre oscillerande eller mindre rörelse som hålls inom det acceptablas gräns.

En för närvarande föreslagen utfóringsfonn som uppvisar de för uppfinningen signi- fikativa särdragen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bif. ritningar där figur l visar en mellansektion i vävmaskinens tvärsnitt i djupled där drivningen placerats mellan tygbommarna och skaftramarna, figur 2 visar en inellansektion av en alternativ utfóringsforin i djupled där drivningen placerats i utrymmet bakom skaftrainama, figur 3 visar en vy A-A av vävmaskinen enligt figuren 1, 10 15 20 25 30 533 255 figurema 4a-4e ovanífrån visar alternativa motorplaceringar, figur 5 schematiskt visar vävmaskinens styrning och övervakning medelst ett styrsystem, och figur 6 schematiskt visar delar av uppbyggnaden enligt figur 5 mera i detalj.

Av figur l framgår att i rotationscentruin finns en vevaxel som med en tryckande vevstake gör anslaget mot vävkanten. Genom att placera drivningen framför skaft- ramarna ökar tillgängligheten i maskinen för service och åtkomligheten till skafi- ramarnas lyftstänger vid snabbt varpbyte då ritt, skaftrarnar och varpbom lyfts ur maskinen och ersätts med en ny uppsättning som förberetts. Med denna uppbyggnad blir mellansektionen mycket förenklad. I den del av sektionen där veven är monterad är stativet dubbelväggigt. Denna del sträcker sig bakåt mot varpbommen till ett vertikalt bearbetat plan där ett enkelväggigt stativ skruvas på och bildar ett komplett stativ (mellansektion). Bearbetningen för vevaxelns och lådbensaxelns lagringar kan göras med stor noggrannhet då de görs i samma uppställning. Det har frarnkommit önskemål om att ett stort antal skafirarnar skall kunna sättas i maskinen. Med detta tvärsnitt löses det enkelt genom att ersätta den bakre enkelväggiga stativdelen med ett med större djup. Främst delen med drivningen blir alltid densamma. I figuren 2 visas en sektion med drivningen på traditionellt ställe dvs. bakom skaftrainarna. Med denna placering blir vevstaken dragande vid anslag. Detta system kan kanske användas vid ombyggnad av befmtliga maskiner. Med denna lösning blir mellansektioneri av ett alternativt utseende med dubbla stativsidor. I figuren 3 visas en maskin med tre mellansektioner ovanifrån. Varje mellansektion har två driv- sektioner som driver via reduktionsväxlar sektionerna. Det framgår också av figuren det fria utrymmet mellan sektionema för service och frånkoppling av skañramarna vid varpbyte, vilket gör det bekvämt och åtkomligt. För att tydliggöra funktionen har bröstbom och tygbomssystem tagits bort. I figur 4a visas enkelmotordrifi där motorn kan placeras på ena eller andra sidan om mellansektionen. Figur 4b visar dubbel- motordrift med en motor på vardera sidan om mellansektionen. Figur 4c visar dubbelmotordrift med båda motorerna monterade på en gemensam reduktionsväxel.

Detta arrangemang kan monteras på ena eller andra sidan om mellansektionen. Figur 10 15 20 25 30 533 EBE- 5 visar att maskinen kan styras från en PLC som är det primära styrsystemet och övervakas av en ”Motion Controller” MLC. En servotörstärkare är monterad före respektive servomotor. Servomotorerna driver vevaxeln via en reduktionsväxel som varje motor är monterad på. Drivsystemet enligt uppfinningen utgör ett flexibelt sätt att styra en vävmaskín. l det nya systemet är det lätt att justera skotthastigheter, det är enkelt att krypköra, uppbyggnaden är förenklad med få ingående komponenter samt att åtkomligheten tör service och underhåll är väsentligt bättre järntört med tidigare system.

I figuren 1 visas en vävmaskin lör vävning av vira med 1, varvid dess främre del är angiven med 2 och dess bakre del med 3. framtill är upphängda tre tygbommar 4, 5 och 6 samt en bröstbom 7. En bröstbomsbalk är visad med 8. Vid vävmaskinens mittre del, sett i djupriktningen, är anordnat skaftramar 9. På en hävarnisaxel 10 är lagrade hävarinar ll för manövrering av skaftrarnar. Dessutom ingår tryckstänger som är symboliskt angivna med 12. Dragstänger för skañramsmanövrering är symboliskt angivna med 13. Vid maskinens bakre delar, sett i djupriktngen (till höger i figuren 1) är anordnade brytrör 14 och 15 samt varpbom 16 med bobiner 17. En stativbalk är visad med 18 och ett fundament är angivet med 19. Beskrivna komponenter är förut kända till uppbyggnad och funktion och det hänvisas till de i ovanstående nämnda kända vävmaskinema.

I enlighet med uppfinningen innefattar vävmaskjnen ett antal vid sidan av varandra i breddriktningen, dvs. vinkelrätt mot figurplanet för figuren 1, anordnade stativ, som kan anses bilda sektioner/mellansektioner i vävmaskinens breddriktning. Respektive stativ/enhet kan tillverkas separat och som enhet/modulenhet monteras i väv- maskinen under nyuppbyggnad eller appliceras som utbytesmodul i redan Färdig- ställda och/eller använda/levererade vävmaskiner som är försedda med tunga och massiva komponenter i form av i hela väviriaskinens breddriktning sig sträckande vevaxel, växlar och lagringar för denna, etc.

Det som modul/utbytesmodul fungerande stativet/enheten uppvisar dubbla väggar eller väggdelar, mellan vilka en vevstake är lagrad i väggurtagninganVevstaken i ett stativ 20, 21 är angiven med 22. Vevstaken uppvisar lagringsaxlar 23, medelst vilka lO 15 20 25 30 533 285 vevstaken är lagrad i nämnda väggurtagningar. Vevstaken är förbunden med en i utförandet lcnäledsforrnad lådstocksben 24 som är lagrad mellan stativets väggar, i urtagriingar i dessa, medelst en lådstocksbenaxel 25. Lagringen av vevstaken 22 i lådstocksbenet är utförd vid dettas nedre delar och är angiven med 26. Vevaxelns rotationscntrum ligger i skärningspunlcten mellan angivna koordinataxlar 27 och 28.

Rorationsrörelsen är visad med en cirkel C. Vevaxeln har en mycket kort sträckning i vävmaskinens breddriktning (t.ex. 1-2 meter). Lådstocksbenet är upptill ansluten till vävmaskinens lådstock 29, som är påverkbar/rörlig mellan ett bakre läge, se det med heldragna linjer angivna läget 29a, och ett frärnre läge, se det med streckade linjer angivna läget 29b. I det bakre läget indrages eller inskjutes med t.ex. skyttel eller projektil, vinkelrätt mot figurplanet, en inslagsträd 29c mellan det av skaftramarna effektuerade skälet 30. Det är väsentligt att skälet är öppet och lådstocken är stillastående eller väsentligt stillastående under de i ovanstående angivna tiderna.

Lådstocken uppvisar en ritt/rittdel 31 som i det från främre läget påverkar inslags- tråden mot en anslagskant 32 i den vävda delen 33 av väven eller tyget som ledes av och uppsamlas på bröstbommarna.

Stativet kan, så som visas i figuren 1, innefatta en dubbelväggig stativdel 20 och en till denna infäst enkelväggig stativdel 21. Hopfäsmingen av stativdelarna är åstadkommen medelst skruvförband 34. Alternativ hopfästning kan ske med lim, svetsning, etc. Detta utförande utnyttjas i det visade fallet. Vevaxeln är placerad framför skaftrarnarna eller fiarnför ett vinkelrätt mot figurplanet sig sträckande vertikalplan 35. Frarntíll är den dubbelväggiga stativdelen fastsatt i vävmaskin- stativet via flänsar 20a som anges med sektionerade linjer.

Utförandet enligt figuren l medger att ett framträdande stort kryputryrnme 36 erhålles vid maskinens bakre delar, vilket underlättar åtkomst och service av maskinens inre delar. Likaså underlättas arbetet vid den normala driften, t.ex. skaftrarns- och varptrâdsbyten. Förbandet eller skarven 34 mellan stativdelarna kan förläggas bakåt (till höger i figuren 1) i det fall man önskar utöka antalet skaftramar och vice versa. 10 15 20 25 30 533 265 l figuren 2 visas ett alternativt utförande där hela stativet 37 är dubbelväggigt.

Vevstaken 38 sträcker sig under och bakom skaftrarnarna 9. Lådstocksbenet 39 är i detta utförande rakt (ej knäledsfomiat). Lagringen mellan och i väggarna av vevaxel och lådstocksben är utförd på motsvarande sätt som i utförandet enligt figuren l.

Rotationscirkeln är i figuren 2 angiven med 40.

I figuren 3 framgår dubbelväggigheten 20, 20b på den främre stativdelen och enkelväggsheten 21 på den bakre stativdelen. Stativdelen 21 är förankrad till vävmaskinens stomme medelst skruvförband 34 (se figur l). En L-järnsforrnad fasthållriingsbalk i vävmaskinsstommen är visad med 42 och fastsättriingen av stativdelen till denna balk kan göras medelst skruvar, lim, svetsning, etc. Varp- bomrnens drivmotor är visad med 43. Respektive stativ är i det visade utförings- exemplet försedd med två servomotorer 44 och 45 som via var sin reduktionsväxel 46 och 47 gemensamt driver vevaxeln (se 23 i figuren l). Respektive servomotor med sin tillhörande reduktionsväxel är lagrad i en urtagning på aktuell väggutsida och är kopplad till vevaxelns båda axeltappar för att gemensamt med den andra servomotorn och dennas reduktionsväxel driva vevaxeln i stativet i beroende av styrsignaler. Lådstocksbenet är lagrat i dubbelväggarna på motsvarande sätt som vevaxel/vevaxeldelarna.

Figuren 4a visar appliceringen av motorerna enligt figuren 3. Respektive motor med tillhörande reduktionsväxel är tillsammans med respektive vevaxelände lagrad till aktuell vägg 20 eller 20b medelst en lagring 48 respektive 49. Lagringen 48, 49 tjänar även som hållare för motor/växel och vevstake. Avståndet mellan väggarna är 1-2 meter, vilket ger en motsvarande total längd Ll på motorer och stativ som är 3-4 meter lång i aktuell riktningpå vevaxeln och dess lagertappar. Endast en motor med reduktionsväxel kan bli aktuellt vid det dubbelväggiga stativet, vilket anges i figuren 4b som visar dels ett vänstermontage 50, dels ett högerrnontage. Respektive montagevariant uppvisar en lagring 52 respektive 53 på den vägg som icke uppbär servomotorn med tillhörande växel och lagring. Längden L2 är ca hälften av Ll.

Så kallad dubbeldrivning kan alternativt användas, vilket figuren 4c visar exempel på. Dubbeldrivningen är alternativ till utförandet enligt figuren 4a och utnyttjas då lÛ 15 20 25 30 533 255 avståndet L3 är så litet att sistnänmda utförande ej får plats. Figuren 4c visar vänster- och högerrnontage 54 och 55, vilka kan vara likadant uppbyggda med dubbla motorer 56, 57 och lagringar och reduktionsväxlar 58 på ena väggen. Tack vare lagringarna i dubbelvägg kan dessa utföras förhållandevis enkelt och med stor noggrannhet som är behövlig.

Ett stativ eller en modulenhet för implementering i nybyggd eller under ändring varande vävmaskin kännetecknas således av dubbelväggigt stativ där en vevaxel är lagrad invändigt i stativet och servomotor med redulctionsväxel är lagrad på utsidan av ena stativväggen i lagt-ingar. Dessa särdrag är oberoende av vävmaskinens övriga fimktion.

Figurema 4d och 4e visar ett fall där modulemas vevaxeldelar är mekaniskt sammankopplade för att tillsammans med servomotorerna tilltörsäkra en fram- trädande synkroniserad eller koordinerad gemensam drivning av lådstocken.

Utförandet är närmare beskrivet i nedanstående avsnitt.

Det är väsentligt att vevaxlarna i samtliga vid sidan av varandra uppsatta stativ eller modulenheter kan drivas synkront för synkron påverkan av lådstocken. Figuren 5 visar exempel på dylik synkron drivning. Antalet modulenheter kan vara stort, t.ex. upp till 30. I figuren S har en serie modulenheter vists med 59-62. Pilen 63 indikerar utbyggnads- och reduceringsmöjligheten. Modulema är i det visade fallet uppbyggda enligt figuren 4a och kan vara identiska eller olika till sin uppbyggnad, jämför figurerna 4b och 4c. Modulenheternas servomotorer styres medelst ett huvud- styrsystem 64, Lex. av typ Ornron, vilket innefattar eller är anslutet till en överordnad rörelsekontollenhet 65 (Motion Controller), vilken kan vara av typ Rexroth.

Respektive servomotor 66 är ansluten till en servoiörstärkare 67, som även den kan vara av typ Rexroth. Servomotorns reduktionsväxel 68 kan vara av typ Alpha.

Enheten 64 uppvisar CPU 69, minnen 70, knappsats 71 samt skärm 72. På enheten kan hastigheter och rörelsemönster på vevaxlarna 73 knappas in, dvs. koder för bl.a. behörighetsanvändning. Rörelsekontrollenheten 65 mottar information 74 från enheten 64 i mottagande kretsar och avger via alstringskretsar 76 styrsigrlaler il, i; - i., till modulenhetema, vars servotörstärkare i beroende av dessa signaler effektuerar 10 15 20 25 30 533 2GB 10 energidrivningen till servomotorema. Systemet arbetar med återkopplingsfimktioner som i figur 5 inte indikerats för tydlighetens skull. Den i ovanstående specificerade modulenheten kan även kännetecknas av anslutningsorgan till servoförstärkarna, enheten 65 och/eller enheten 64. Modulenheternas vikter kan göras låga, t.ex. ca. 25 kg. Vevaxlamas gemensamma centumlinje kring vilken rotation sker och utefter vilken samtliga vevaxlar är anordnade har beteckningen 77 i figurerna 1 och 5.

Respektive servomotor innefattar en givare 78 som skapar en återföringssignal i beroende av servomotoms rotation.

Figuren 4d visar en vävrnaskin med sarnmankoppling av vevaxlarnas vevaxeldelar.

Servomotorerna är i detta fall anordnade så att deras längdaxlar sammanfaller med en gemensam centrurnlinje 79. vevaxeldelamas lagringsaxlar 23 är anordnade utefier en ytterligare eentrurnlinje 80 parallell med centrumlirijen 79. Sistnärnnda centrumlinjer sträcker sig i vävmaskinens breddriktning. Respektive servomotor 66 är försedd med en givare 78. Modulemas vevaxeldelar är inbördes förbundna med mekaniska vevaxlar 81, 82, 83, osv., vilka är förbundna med modulemas vevaxeldelar via kopplingar 84, 85, 86, 87, 88, 89, osv. I förhållande till den kända teknikens längsgående drivaxeln och deras växellådor reduceras den totala vikten ned till 15-25 % med hjälp av drivningen medelst servomotorema 66 och de angivna axeldelarna 81, 82 och 83. Dessutom föreligger fördelarna med att arrangemanget enligt figuren 4d innefattar ett antal mera lätthanterliga delar med lägre vikt. Avstånden mellan rnodulenheterna eller stativdelarna är angivet med M1. Motorerna 66 driver vevaxlama via 22, 23 via kugghjulsarrangemang 90, 91 anslutna till respektive motor och respektive vevaxel.

Figuren 4e visar ett arrangemang där avståndet M1 kan minskas till 75-90 %.

Modulenheten 20, 20b kan därvid anordnas så att motorn 66 som sträcker sig från väggen 20 är belägen förskjuten i förhållande till motom 66' som sträcker sig från väggen 20b, varvid förskjutningen kan vara 90-180”. Med motsvarande arrangemang för motorerna 66” och 66"” på modulenheten 20' och 20b' kan motorema 66' och 66” på berörda modulenheter sträcka sig delvis vid sidan av varandra. Med liknande arrangemang på ingående modulenheter kan avståndet M1 mellan intilliggande modulenheter kryrnpas till avståndet M2, vilket kan vara 75-90 % av avståndet M1. 10 15 20 25 30 533 255 11 Axeldelama 81 ', 82” och 83' kan minskas i längd och därmed i vikt i förhållande till axeldelarna 81, 82 och 83 i figuren 4d. I övrigt motsvarar arrangemanget enligt figuren 4e det som är angivet i figuren 4d.

I figuren 6 visas ett mera detaljerat arrangemang av frärnst styrsystemet. I detta fall visas mera detaljerat maskinens huvudstyrsystem (PLC) 64 och den överordnade rörelsekontrollenheten (MLC) 65. Dessutom anges mera detaljerat uppbyggnaden av servoförstärkarria 67, 67”. Styrningen har i detta fall angetts i samband med servomotorerna 66 och 66 ”” (järntör även 44 och 66 i figurerna 4a respektive figurema 4d och 4e) reduktionsväxeln på servomotorn har i detta fall angetts med 68' (järnrör bl.a. med 46 i figuren 4a och 68 i figuren 5). Servomotoms 66 och dess reduktionsväxels 68' lagring i stativet 20, 20b har angetts med 48” (jämför med 48 i figuren 4a). Servomotorernas 66, 66”” givare är visade med 78 respektive 78”.

Stativets 20, 20b vevaxel har även indikerats i figuren 6 med 73.

I utförandet enligt figuren 6 ingår en operatörsterminal I 92 som utgöres av en industriPC (datorenhet). Dessutom ingår en operatörsterrninal Il 93 som kan innefatta påverkningsorgan i form av lcnappsats, röststyming, etc. Enheten 92 är ansluten till styrterminal 64 via arislutriingsledare 94 och enheten 93 är ansluten till styrsystemet 64 via ledare 95 och 96. Altemativt kan den ena eller båda av enheterna 92 och 93 vara integrerad(-e) med systemet 64. Detta kan innefatta buss-förbinde1se(-r) 97 för ingående enheter i form av PLC programenhet 98, minne 99 och enhet 100 för anslutning och försörjning av fältbussar. Dessutom ingår analoga och digitala utgångar 101. Enheten 100 är förbunden med enheterna 92 och 93 via bussförbindelserna 94 och 95. Enheten 101 är förbunden med enheten 93 via förbindelsen 96. Dessutom är enhetema 100 och 101 anslutna till enheten 65 via bussförbindelse 102 och förbindelsen 103. Enheten 65 kan innefatta virtuell- masterenhet 104, jämförande organ 105, PLC-programenhet 106 och fáltbussenhet 107. Dessutom ingår en analog-/digitalomvandlare 108, minnesorgan 109 och en parameterenhet 110. Fältbussenheten 107 är ansluten till tältbussenheten 100 i styrsystemet 64 via förbindelsen 102 och omvandlarna 101 och 108 är förbundna med varandra via förbindelsen 103. Enheten 65 innefattar även ett internt buss- törbindelsearrangemang 111. idßniiSlfl Servoförstârkarna 67, 67' kan vara 10 15 533 2GB 12 uppbyggda och innefattar mottagningsenhet 112 respektive 113. Enheten 112 är ansluten via RJ45 till enheten 65 via en fáltbuss 114 av typ SERCOS. Vävmaskinens olika stativ/rnodulenheter styrs i det visade fallet parallellt. Häfiör är enheten 112 ansluten till enheten 113 via en förbindelse 115. Enheten 67 är på motsvarande sätt via mottagningsenheten 113 ansluten till efterföljande ej visade servoförstärkare, osv., vilket indikerats med pilen 116. Respektive förstärkare uppvisar interna förbindelser 117. Respektive förstärkare innefattar en styrenhet 118, ett avkodnings- interface 119 och en likströms-/växelströms-omvandlare 120. Den angivna växel- strömmen 121 är en 3-fasväxelström och kan uppvisa en spänning av 400 volt.

Givama (typ Absolut) 78, 78” avger en av rotationen på respektive servomotor beroende signal 122 som mottages i interfacet 119.

Uppñnningen är inte begränsad till den i ovanstående angivna uttöringsfonnen utan kan underkastas modifikationer inom ramen lör efterföljande patentkrav samt beskrivningen.

Claims (17)

l0 15 20 25 30 533 265 13 PATENTKRAV

1. Vävmaskin (l) innefattande lådstock (29) som medelst drivorgan är rörlig mellan ett bakre läge (29a), i vilket inslagstrådinlïârande i ett varparrangemang är utförbar, och ett främre läge (29b), i vilket anslag mot anslagskant (32) av respektive införda inslagstråd är effektuerbar, k ä n n e t e c k n a d därav, att drivorganen innefattar två eller flera utefter vävmaskinens breddriktning och efter en gemensam rorationscentumlinje (77) vridbara vevaxeldelar (22, 23, 26), att vevaxeldelarna är belägna i stativ (20, 20a, 20b) innefattande moduler eller mellansektioner (59, 60, 61, 62) som respektive även innefattar ett på lådstockbenaxel (25) vridbart lagrad lådstockben (24) som är anslutet till en modulen eller mellansektionen tillhörande vevstake, att modulen eller mellansektionen innefattar åtminstone en dess vevaxeldel vridande individuell motor (44 eller 45), och att vävmaskinen (l) innefattar eller är ansluten till ett med en vridrörelsekontrollenhet (65) försett eller samverkande styrsystem (64) anordnat att via förstärkningsorgan (67) styra modulernas eller mellansektionernas motorer för inbördes synkrona vridningsrörelse av de olika modulernas eller mellansektionemas vevaxeldelar.

2. Vävmaskin enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrsystemet innefattar ett datoriserat huvudstyrsystem (64) anslutet till en överordnad rörelsekontrollenhet (65) som i sin tur är ansluten till i modulerna eller mellansektionerna ingående servoförstärkare (67) anslutna till motorer (66) i form av med reduktionsväxlar (68, 68') försedda servomotorer.

3. Vävmaskin enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive stativ innefattar dubbla väggar (20, 20b), i vilka modulens eller mellan- sektionens vevaxel (22) och lådstocksbenaxel (25) är lagrade via lagringar (48, 49) vid väggarnas ut- och/eller insidor, och att respektive motor som driver vevaxeln är lagrad vid aktuell väggs utsida.

4. Vävmaskin enligt patentkravet l, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive moduls eller mellansektions lådstocksben (24) och vevstake (22) är 10 15 20 25 30 533 255 14 lagrade framför ett vertikalplan (35) som sträcker sig fiamtör vävmaskinens skaftrarnar (9).

5. Vävmaskín enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att stativet innefattar en dubbelväggig främre del (20) och en till denna ansluten och bakåt sig sträckande bakre enkelväggig del (21).

6. Vävmaskin enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att de fiämre och bakre delarna är anslutna till varandra via skarv eller skruvtörband (34).

7. Vävmaskin enligt patentkravet 3, 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att båda väggarna i det dubbelväggiga stativet eller stativdelen är försedda med vid väggutsidorna sig sträckande med reduktionsväxlar (46, 47) försedda servomotorer (44, 45).

8. Vävmaskin enligt patentkravet 3, 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att den ena väggen i det dubbelväggiga stativet eller stativdelen är försedd med två vid aktuell väggsida sig sträckande och med var sin reduktionsväxel (46, 47) försedda servomotorer (44, 45).

9. Vävmaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att vävmaskinen (l) uppvisar en bredd på 2-35 meter, företrädesvis 5-15 meter, och att antalet moduler eller sektioner är 2-25, företrädesvis 4-10.

10. Vävmaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att tiden för inslagstrådens införande och stopp eller väsentliga stopp vid vävrnaskiner med 15 meters bredd är 400 ms och tiden lör en av drivorganen âstadkommen rörelse från nämnda stopp och anslaget mot anslagskanten (32) är 200 ms, och att sistnämnda tider är lägre vid mindre bredder på vävmaskinen och högre vid större bredder på vävmaskinen.

11. ll. Vävmaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrsystemet (64) är anordnat att i beroende av påverkningar bestämma l0 15 20 25 30 533 2GB 15 och/eller variera nämnda tid för inslag av inslagstråden samt föregående och efterföljande stopptider.

12. Vävmaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att modulema eller mellansektionerna (59, 60, 61, 62) är identiskt uppbyggda.

13. Vävrnaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att motorerna (44, 45) uppvisar små inre trögheter, varmed avses trögheter om ca 0,003 kgml.

14. Vävmaskin (l) enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e e k n a d därav, att den arbetar med höga skotthastigheter, Lex. 100-150 skott/min.

15. Vävmaskin enligt patentkravet 6, 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att vevaxeln (23) i respektive modul eller mellansektion uppvisar en kort längd, t.ex. 0,2-0,8 meter, och att modulernas eller mellansektionemas vevaxlar är belägna med mellanliggande avstånd från varandra om 1-2 meter.

16. Vävmaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att tvâ, flera eller samtliga av modulemas eller mellansektionernas vevaxeldelar är sammankopplade med en axel/axeldelar (81, 8l', 82, 822 83, 83') anordnad att medelst sina vridrörelser ingå i ett framträdande koordinerat rörelse- mönster på lådstocken tillsammans med modulemas eller mellansektionernas servomotorer.

17. l7. Vävmaskin enligt patentkravet 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att i vertikalplan som sträcker sig i vävmaskinens djupled respektive stativs (20, 20b) från stativutsidorna utåt sträckande servomotorer (66, 66”) har sina längdaxlar antingen sammanfallande med en gemensam längdaxel (79) i vävmaskinens breddriktning, varvid ett första avstånd (M1) föreligger mellan intilliggande moduler eller sektioner, eller belägna utefier två olika längdaxlar i vävmaskinens breddriktning så att servornotorerna i de olika modulerna eller mellansektionerna kan sträcka sig delvis 533 EBES vid sidan om varandra, varvid ett andra avstånd (M2) som understiger det första avståndet (M1) föreligger.