SE515430C2 - Bromsutlösningsanordning för handhållet arbetsredskap - Google Patents

Description

sis Utlösningshandtaget är alltså förbundet med den icke avvibrerade motorenheten, medan däremot det bakre handtaget liksom handtagsbygeln är avvibrerade. Detta är klar nackdel. Ett vidareutvecklat utförande har tagits fram och sålts. I detta är 5 ett utlösningshandtag fastsatt i det bakre handtaget och via en vajer förbundet med en utlösningsmekanism för kedjebromsen. Utlösningsarmen är utförd som en hävarm lagrad några centimeter ovanför sågens gasreglage. Denna lagring medför att armens vinkling och utlösningsarmens vinkling inte stämmer speciellt väl överens så att utlösningsarmen skaver mot armen både vid lös kontakt och vid 10 hård kontakt, dvs vid en verklig utlösning. Vidare måste utlösningsvajern vid denna uppbyggnad dras oskyddat på sågens utsida under en stor del av sin längd.

Härigenom är det risk att den skadas.

Upgfinningens syfte Syftet med föreliggande uppfinning är att väsentligt minska ovannämnda 15 problem vid en bromsutlösningsanordning med utlösningsarm placerad i anslutning till ett handhållet arbetsredskaps bakre handtag.

Sammanfattning av gppfinningen Ovannämrida syfte uppnås genom att anordningen enligt uppfinningen 20 uppvisar de i bifogade patentkrav angivna kännetecknen.

Bromsutlösningsanordningen enligt uppfinningen utmärkes sålunda väsentligen av, att utlösningsarmens ledpunkt är placerad i anslutning till en främre, eller en undre, sida av handtagsöppningen. Härigenom kommer utlös- ningsarmen att få en gynnsamrnare rörelsegeometri som bättre överensstämmer 25 med armens rörelse vid kast etc. En sådan förändring kan jämfört med den kända lösningen framstå som närliggande. Men den innebär att en hel rad förändringar måste göras på redskapet för att möjliggöra denna placering av utlösningsarmens ledpunkt. Handtagsdelen måste anpassas för att ge plats för utlösningsarmen, som i sin tur måste ges en komplicerad form för att samverka med handtagsdelen utan 515 43Q:w%ffwa: att inkräkta på det nödvändiga utrymmet i handtagsöppningen. Placeringen av utlösningsarmens ledpunkt medför också att utlösnjngsmekanismen kan ges en betydligt mer skyddad placering. Exempelvis kan överföringsvajem dras helt 5 skyddat samtidigt som den kan ges en betydligt kortare och rakare dragning än i det tidigare kända utförandet.

Uppfinningen är främst avsedd att utnyttjas för kedjesågar drivna av förbränningsmotorer eller elmotorer. Men den kan utnyttjas även för andra handhållna arbetsredskap med bakre handtag, främst redskap av skärande typ. 10 Ett exempel är en motorsåg försedd med en sågvajer eller liknande istället för såg- kedja. Ett annat exempel är en kapmaskin, åtminstone om den är försedd med en relativt liten och lätt kapskiva. En stor kapskiva har nämligen ett mycket stort tröghetsmoment. När dess rotation snabbt skall bromsas av en utlöst broms så resulterar detta i ett mycket kraftigt reaktionsmoment som vill vrida ned red- 15 skapet. Risken är då mycket stor att användaren skär sig i fot eller ben innan kapskivan hinner stanna.

Ytterligare särdrag och fördelar för uppfinningen framgår av den detaljerade beskrivningen av utföringsformer med stöd av ritningar.

Kort beskrivningen av ritningen 20 Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas genom utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka samma sifferbeteckningar i de olika ritningarna anger varandra motsvarande delar.

Figur 1 visar från sidan en motorsåg försedd med bromsutlösningsanordningen enligt uppfinningen. 25 Figur 2 visar ett partiellt tvärsnitt längs linjen II-II i figur 1 i kraftig förstoring. Härigenom visas hur en sidledsstyrning mellan utlösningsarm och bakre handtag är arrangerad. Det bakre handtaget visas endast delvis i genomskärriing. v fi- . e .s 1. I =~ v' n .. .v . t . . i - i i a i .-. ... i , v i i 1 n, . i M. .f- | . .s s . = = . I i i . i 1 - » > i ., w ...

Figur 3 visar ett tänkt partiellt tvärsnitt motsvarande det i figur 2 men för ett första alternativt utförande av sidledsstymingen mellan utlösningsarm och bakre handtag. Förstomingen är ungeför hälften så stor som i figur 2. Endast 5 konturerna av ann och handtag visas.

Figur 4 visar ett tänkt partiellt tvärsnitt motsvarande det i figur 3 men för ett andra alternativt utförande av sidledsstymingen mellan utlösningsarm och bakre handtag.

Figur 5 visar från sidan en kopplingskåpa med bandbroms och mekanism 10 för att ansätta denna. Kopplingskåpan visas från motsatt håll jämfört med figur 1 och i större skala, dvs figur 5 visar kopplingskåpans baksida med komponenter.

Beskrivning av utfóringsformer I den delvis schematiska figuren 1 betecknar 2 en kedjesåg eller motor- 15 såg med ett sågsvärd 20 och en sågkedja 21. I det följande räknas framåt som i sågsvärdets 20 riktning och nedåt, utgör även nedåt i figuren. Sågen skulle t ex kunna vara placerad på mark betecknad med 22. Sågen har en nonnal handtags- bygel 24 med ett kastskydd 23 placerat framför. Den har ett bakre handtag 3 med gasreglage 4 och handtagsöppning 5 under handtaget 3. En kopplingskåpa 25 är 20 försedd med en bromsanordning vilken utlöses av kastskyddet 23 då detta vrider sig framåt. Det är vridbart lagrat vid punkten 26. Allt detta är konventionellt och genomgås därför inte närmare. Det som är speciellt är utlösningsaiinen 1 och den överföringsmekanism 6, 7 , 8, vilken påverkar en broms 9, så att denna stannar sågkedjans rörelse om utlösningsarmen 1 ovanför handtaget 3 utsätts för en 25 påverkan som ger en vridning i pilens 29 riktning runt utlösningsaimens ledpunkt 10. Denna ledpunkt är placerad framför handtagsöppningen 5. Härigenom skapas en gynnsam rörelsegeometri där armens utskjutande ytterände 13, som pilen 29 visar, rör sig framåt och uppåt. Det bakre handtaget 3 är arrangerat i handtagsdel 15 som löper fram under motorsågskroppen och till vilken den främre handtags- 30 bygeln 24 är infäst, dels på sågens undersida vid ena änden av handtagsbygeln, men även vid den andra änden av handtagsbygeln. Denna enhet, som alltså inne- håller både främre och bakre handtag, är sedan avvibrerat infäst till den övriga delen av sågen. Normalt är även bränsletanken integrerad i denna avfjädrade 5 handtagsdel. Utlösningsarmen l nedanför sin ledpunkt 10 dold av en täckkåpa 30. Denna är vid sin undersida uppskuren för att tydligare visa armens andra ytterände 19, vilken är ansluten till en del av överföringsmekanjsmen, ex-vis en vajer 6. Vajern 6 löper i sitt hölje 7. Vajem med hölje är placerad innanför handtagsbygeln 24, vilken på bilden skurits upp för att visa vajern i sitt hölje. 10 Handtagsbygeln 24 är alltså fastskruvad till handtagsdelen 15, som innefattar både främre och bakre handtag.

I detta fall är utlösningsarmen 1 alltså utformad som en tvåarmad hävarm. Vidare består den av en undre del 27 och en övre del 28. Dessa är ledat förbundna med varandra vid ledpunkten 34 och fjäderbelastade mot ett stopp i 15 den position som visas i figuren. Detta framgår av ett tvärsnitt närmast led- punkten. Det betyder att vid belastning i pilens 29 riktning så är alltså delarna 27 och 28 stumt förenade med varandra. Om däremot belastning sker i motsatt riktning så kommer delen 28 att vridas i förhållande till delen 27 under fjäder- belastning. Detta är en fmess som används för att inte utlösningsarmen 1 skall 20 brytas sönder om sågen skulle komma i kläm eller liknande. Men denna fmess är alltså inte helt nödvändig. Figuren visar ett mycket gynnsamt utförande av utlösningsarmen där ledpunkten placerats framför handtagsöppningen men i anslutning till en främre sida av handtagsöppningen. Att placera den ännu längre fram från handtagsöppningen skulle inte vara någon fördel, och att placera den 25 vid själva handtagsöppningen gör att utlösningsarmen kommer att inkräkta något på denna, vilket är en nackdel, men ändå är fullt möjligt om handtagsöppningens 5 storlek anpassas. Självfallet kan ledpunkten 10 även förskjutas uppåt eller nedåt med bibehållen funktion för den tvåannade hävarmen. Men det är även möjligt att placera ledpunkten 10 i anslutning till en undre sida 12 av handtagsöppningen. u fi; i u f. = . i- i» i. .- . 1 i . . v I r r ; t. - -« » i 4. 1 , s _ f i r < - ; i in »r , _ i- t . .t 1 r 1 ~ f - ï i i « . 1 i i v 1 v - -. .i ,. i., u Om utlösningarmen då utformas som en enarmad hävarm så skulle den visade placeringen av vajeins infästiiing faktiskt kunna bibehållas. Rörelseriktriingen för vajern och hävarmsförhållandet påverkas självklart av var ledpunkten placeras, 5 men det tydligt att den kan placeras i anslutning till en främre eller undre sida av handtagsöppningen. Och självfallet även eventuella mellanlägen mellan dessa båda. Hävarmens andra ände 19 är lämpligen försedd med öppningar för vajer- infästning på känt sätt, som en cykelhandbroms till exempel. Som framgår av figur 1 ligger vajerns nedre del helt skyddad bakom täcklocket 30 och handtags- 10 bygeln 24. Den har en mycket kort och rak dragning. I hela sin längd är den skyddad genom att ligga antingen under eller djupare än täckkåpan 30, handtags- bygeln 24 och kopplingskåpan 25. Detta är självfallet en mycket stor fördel.

Som framgår av figur 1 har utlösningsarmen 1 en stor total längd. I den tuffa miljö dessa produkter utnyttjas finns det stor risk att armen 1 belastas i en 15 mängd olika riktningar även i sidled. Detta skulle ge mycket stora brytningar i armen 1 och dess infastning vid ledpunkten 10. Därför är armen lämpligen så utförd att den är styrd i sidled vid ett avsnitt av utlösningarmen 1 som befmner sig mellan dess ledpunkt 10 och dess utskjutande ytterände 13 ovanför det bakre handtaget. Fig. 2-4 visar några exempel på sådana styrningar, vilka ju kan utfor- 20 mas på en mängd sätt. Av praktiska skäl är det lämpligt att utlösningsarmen 1 är placerad huvudsakligen på den ena sidan av det bakre handtaget 3 och ned på den ena sidan av handtagsdelen 15. I de visade exemplen på den vänstra sidan sett framifrån och bakåt i sâgens riktning. Placering på den högra sidan är naturligtvis också möjlig. 25 Figur 2 visar alltså ett partiellt tvärsnitt längs linjen ll-ll i figur 1 i kraftig förstoring. Utlösningsarmen 1 är försedd med en utskjutande del 18 som är så arrangerad att den skapar ett spår 17 mellan sig och den övriga delen av utlösningsarmen. En från handtaget utskjutande del 16 är utformad som en krok 16 eller L-profil som tränger ned i spåret 17. Därmed är sidledsstyniing skapad. 515 43Q=ïI§1ff Kroken 16 har åstadkommits genom att en öppning fmns mellan krokens spets 50 och överkanten 51 av sidoväggen 52 hos handtaget 3. Genom att denna öppning nonnalt är vänd nedåt är risken liten att smuts tränger in i handtaget genom 5 öppningen. Men självfallet skulle också delarna kunna arrangeras ovänt så att öppningen pekar uppåt. Den utskjutande delen 18 tränger alltså upp i denna öppning, som har en avpassad längd vinkelrätt papperets plan så att den ut- skjutande delen 18, och därmed utlösningsannen 1, kan röra sig en önskvärd sträcka i motsvarande riktning. På åtminstone ena sidan av denna öppning 10 avslutas lämpligen den utbuktning från handtaget 3 som kroken 16 innebär med en sidovägg eller gavel.

Härigenom uppkommer åtminstone en gavel som förbinder kroken 16 med sidan 52 av handtaget 3. Gaveln kommer nedtill att gå mellan punkterna 50 och 51 enligt den streckprickade linjen. Den förstärker kroken 16 påtagligt sam- 15 tidigt som den lärnpligen fungerar som anslag 14 för den utskjutande delen 18 hos utlösningsarmen 1. Gaveln är då placerad ovanför papperets plan. Anslaget 14 är alltså integrerat med sidstymingen och båda är arrangerade på handtaget 3.

Anslaget skulle också kunna arrangeras någon armanstans på handtagsdelen 15, exempelvis så att det samverkar med ett avsnitt av utlösningsarmen mellan dess 20 ledpunkt och dess andra ytterände 19. Men lämpligen är anslaget arrangerat på redskapet så att det samverkar med utlösningsarmen vid ett avsnitt på utlös- ningsarmen som befinner sig mellan dess ledpunkt 10 och dess ytterände 13 ovanför det bakre handtaget, så att då hand eller arm kraftigt påverkar utlösnings- armen kommer denna att tryckas mot anslaget 14 varigenom påkänriingar på 25 hävarm och överföringsmekanism 6,7,8 minskar. Den del av utlösningarmen 1 som är försedd med sidstymingen kan vara antingen den undre delen 27, som visat, eller den övre delen 28. Detta gäller även sidstyrnjngarna enligt figur 3 och 4.

Figur 3 visar en utlösningsarm 1 som har en utskjutande del 53, som är 30 så avpassad att den bildar ett så brett spår 54 mellan sig och den övriga delen av 515 4s¿çi¿í.__,- , utlösningsarmen 1 att handtaget 3 ryms i spåret 54. Utlösningsarmen grenslar alltså delvis handtaget 3, vilket visas med heldragna linjer. Men armen skulle också kunna dras ned, som visas med streckprickade linjer, så att den helt 5 grenslar handtaget 3. Den rieddragna förlängningen av delen 53 kan då också lagras i handtagsdelen 15. Härigenom skapas en betydligt bredare lagringsbas för utlösningsarmen 1. Delen 53 kan då också göras ganska tunn eftersom sido- brytningen åt vänster tas upp som dragning i delen 53, medan sidobrytningar åt höger tas upp genom att armen 1 trycker mot handtaget 3. Bred lagringsbas kan 10 därmed ge en något annorlunda sidledsstyming. Lärnpligen har handtaget 3 också ett utskjutande anslag 14. 1 figur 4 har anslaget 14 utformats som en utskjutande del 54, vilken har en yttre del 55 som skapar ett spår mellan sig och själva handtaget 3. Spårets bredd är så avpassad att utlösningsarmen kan skjutas i det. Därigenom år utlös- 15 ningsarmen styrd i sidled.

De sidledsstymingar som visas i fig. 2-4 är alla arrangerade vid ett avsnitt av utlösningsarmen som befinner sig mellan dess ledpunkt 10 och dess utskjutande ytterånde 13 ovanför det bakre handtaget. Dessa styrningar är användbara både för en utlösningsarrn utförd som tvåarmad hävarm och utförd 20 som enarmad hävaim.

För en utlösningsarm utförd som tvåarmad hävarm kan sidledsstymingen utföras både vid ett övre avsnitt av utlösningsarmen, som ovan beskrivet, eller på motsvarande sätt vid ett nedre avsnitt mellan dess ledpunkt 10 och dess andra ytterånde 19. Utlösningsarmen kan också vara sidledsstyrd genom att vid ett övre 25 avsnitt stödja sig mot handtagsdelen 15 vid belasmingar in mot handtagsdelen och genom att vid motsatta belastningar stödja sig mot handtagsdelen 15 vid ett nedre avsnitt beläget mellan utlösningsarmens ledpunkt 10 och dess andra ytter- ände 19. Utlösningsarmen är alltså i samtliga fall styrd i sidled vid åtminstone ett avsnitt av utlösningsarmen som befinner sig mellan dess ledpunkt och dess 30 respektive ytterände (13, 19). 515 4sq,,.¿,_L, Så långt har vi alltså granskat de förutsättningar som gäller för utlösningsarmens l lagring och styming. I det följande genomgås kortfattat hur armens rörelse enligt pil 29 utlöser bromsen 9 så att denna stannar sågkedjans 5 rörelse. Sorn riärinrts en vajer 6 infäst i utlösningsarmens andra ände 19.

Denna vajer går inuti sitt hölje 7 vilket löper frarn till en hållare 46 infäst i red- skapets motorenhet. Hållaren 46 har en löpvagn 8, vilken är rörlig i hållarens längsled och är fjäderbalstad i riktning bort från utlösnjngarmen l. Vajern 6 är infäst i denna löpvagn 8. Det betyder att när utlösningsarmen l vrids enligt pilen 10 29 så kommer vajern 6 att dra löpvagnen 8 mot fjäderbelastningen med retur- fjäder 47, Löpvagnen 8 har ett hål 44. I detta hål kommer en tapp att tränga in då kopplingskåpan monteras. Tappen ingår i en detalj till bromsen 9. Bromsen 9 ansätts mot ytterperiferin av en kopplingstrurnma 45, vilken roterar runt vevaxel- centrum 56, som framgår av frgur 1. 15 Figur 5 visar alltså kopplingskåpan 25 från dess baksida så att bromsen 9 framgår. Vevhusaxelcentrurn 56 framgår av figur 5 och figur l. Kopplings- trurnman 45 snurrar runt detta. Den har en cylindrisk ytteryta som på sin insida påverkas av motorns centrifugalkoppling och som på sin utsida påverkas av ett bromsband 35 som hör ihop med bromsen 9, vilken fullständigt är monterad i 20 kopplingskåpan 25. Bromsen 9 har ett bromsband 35 som löper drygt ett varv runt kopplingstrumman 45. Dess ena ände är fast infast i kopplingskåpan medan dess andra ände är infäst i en komprimerad tryckfjäder 36. Tryckfjädem hålls komprimerad av en knäledsmekanism 37 och 38. Delen 38 har vingforrniga utskott 39. Dessa påverkas av kastskyddet så att delen 38 vrids i motursriktning 25 då kastskyddet trycks framåt mot sågsvärdet. Härvid kan knäledsmekanismen inte längre hålla fiädem 36 komprimerad och därvid kommer fjädern att dra bandets 35 ena ände så att bandet ansätts mot den innanför detta roterande kopplings- trumman. Detta är helt konventionellt och genomgås därför inte närmare.

Däremot är en vridarm 40 vridbart lagrad kring ledpunkten 41 i kopplingskåpan. 30 Dess ena ände 42 trycker på delen 38 i knäledsmekanismen. Arrnens andra ände 515 10 är försedd med en tapp 43. Då kopplingskåpan monteras kommer denna tapp att tränga in i ett hål 44 utfört i löpvagnen 8 vilken av utlösningsvajern 6 dras i hållaren 46 mot verkan av returfjädern 47. Genom att tappen 43 passar i hålet 44 5 så behöver alltså kopplingskåparr inte vara fast förbunden med utlösningsvajem 6, vilket underlättar demontering av sågen i de flesta fall. När utlösningsvajem 6 alltså drar i tappen 43 kommer den andra änden av vridarmen 40 att trycka på delen 38 i knäleden så att denna vinklas ut och fjädem frigörs så att den kan ansätta bromsen. Bromsanordningen återställs efter utlösning till sitt urspnmgs- 10 läge genom att kastskyddet 23 dras mot handtagsbygeln 24 så att därmed delen 38 vrids i medursriktrring, enligt figur 5.

Claims (8)

515 _ = 11 PATENTKRAV

1. Bromsutlösningsanordning med en ledat infast utlösnings- arm (l) placerad i anslutning till ett handhållet arbetsredskaps, främst en 5 kedjesågs(2) bakre handtag(3) med gasreglage(4) och handtagsöppning(5) under handtaget(3), så att utlösningsarmenfl) då sågen ändrar vinkel i förhållande till operatörens underarm, exempelvis vid kast eller fall, påverkas av hand eller arm, varvid utlösningsarmenfl) via en överföringsmekanism(6,7,8,40) påverkar en broms(9) så att denna starmar sågkedjans rörelse, k ä n n e t e c k n a d av att 10 utlösningsarmens ledpurikt(10) är placerad i anslutning till en frärnre(11) eller en undre(12) sida av handtagsöppningenü).

2. Bromsutlösningsanordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att utlösningsarmens ledpunkt(l0) är placerad framför handtagsöppningenü).

3. Bromsutlösningsanordning enligt patentkrav l eller 2, k ä n n e - 15 t e c k n a d av att utlösningsarmen och/eller redskapets handtagsdel (15) är så utförd att utlösningsarmen är styrd i sidled vid åtminstone ett avsnitt av utlösnjngsarmenfl) som befinner sig mellan dess ledpunkt och dess respektive ytterände(l3, 19).

4. Bromsutlösningsanordning enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d 20 av att sidledsstyrningen är arrangerad vid ett avsnitt av utlösningsarmenfl) som beñnner sig mellan dess ledpunkt(l0) och dess utskjutande ytterände (13) ovanför det bakre handtaget.

5. Bromsutlösningsanordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att ett anslag(14) är arrangerat på redskapet så att det 25 samverkar med utlösningsarmen vid ett avsnitt på utlösningsarmen som befinner sig mellan dess ledpunkt(l0) och dess respektive ytterände(13, 19), så att då hand eller arm kraftigt påverkar utlösningsarmen kommer denna att tryckas mot ans1aget(14) varigenom påkänningen på överföringsmekanismen(6,7,8) minskar. :":f: I 12

6. Bromsutlösningsanordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att utlösningsannen är placerad på ena sidan av det bakre handtaget(3) och därmed sammanhängande handtagsdel(l5) framför 5 handtagsöppningenß).

7. Bromsutlösningsanordning enligt något av patentkrav 4-6, k ä n n e t e c k n a d av att styrningen i sidled är utförd i form av en från utlösningsarmen utskjutande del(18) så arrangerad att den skapar ett spår(l7) mellan sig och den övriga delen av utlösningsarmen, och en från handtaget 10 utskjutande del(l6) är utformad som en krok(16) eller L-profil, som tränger ned i spåret(l7) och löper i det.

8. Bromsutlösningsanordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e te c k n a d av att hävarmen är utformad som en tvåarmad utlösnings- arm, där dess utskjutande ytterände(13) är placerad ovanför handtaget och dess 15 andra ytterände(l9) är ansluten till en del av överföringsmekanismen, exempelvis en vajer(6).