SE509624C2 - Skjutbart lastgolv - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 45 -z 5 Ü 9 6 2 4 F IGURBESKRIVNING F ig. 1 Visar ett tvärsnitt av fordonets lastutrymme.

F ig. 2 Visar en första utföringsfonn av en led i lastgolvet.

Fig. 3 Visar en andra utfóringsforrn av en led i lastgolvet.

Fig. 4 Visar en första uttöringsform av en krockeftergivlig tvärskarv i lastgolvet.

Fig. 5A Visar ett tvärsnitt av en låsanordning for lastgolvet.

F íg. SB Visar en planvy av en låsanordning.

Fig. 6A Visar en planvy av ett lastgolv.

Fig. 6B Visar ett tvärsnitt av ett lastgolv med urfiräsningar.

F ig. 7A Visar ett uppfalllbart lastgolv med rullar.

Fig. 7B Visar en del av ett lastgolv med rullar i planvy.

Lastgolvets funktion framgår i stort ur Fig.l. Ett bakre lastgolv (1), alternativt ett bakre tillsammans med ett främre (2), kan dras rakt tillbaka åtminstone så långt att det kommer En skarv (7) mellan den främre (2) och den bakre delen (1) av lastgolvet kan vara utformad enligt Fig.2. Den bakre delen (1) drar med sig den främre (2) och kan även fällas upp en vinkel (oc) (skuggad linje (8)) för att möjliggöra åtkomst till reservhjul (9), etc. . För god åtkomst bör den bakre delen kunna fällas upp till åtminstone 60°. Ett par fástelement (10,l 1) med samverkande krökta kanter löper tvärs golvets längdriktning och griper in i varandra. Dessa element medger att golvets bakre del kan dras ut med den främre, samt att den bakre delen kan fällas uppåt for att medge åtkomst till utrymmet under golvet.

Eftersom de samverkande elementen inte utgör en fast gångjärnsled kan den bakre delen snedställda ytor ( 12,13). Ytomas vinkel mot lastgolvets horisontalplan understiger o Alternativt kan det bakre golvet (1), om det är sa långt att det blir aggressivt mot en baksätesrygg (14), ha en tvärskarv enligt Fig.4. Utfóringsformen enligt Fig.4 klarar en belastning på två vuxna personer sittande på kanten av ett utdraget golv, medan golvet framåt sluttande yta (15). Dessa tungor (18) samverkar med ett motsvarande antal urtag (19) i ett ytterligare beslag (20), fäst vid den bakre delens främre och nedåt sluttande kant (16).

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 40 509 624 Vid en kollision bakifrån lösgörs fástelementen från varandra och de snedställda ytoma (l5,16) ser till att den bakre delen av golvet glider in under den främre. Alternativt kan de snedställda ytorna även anordnas så att den bakre delen glider upp på den frårnre. Det är även möjligt att ha ett delat golv med en heltäckande matta (27) och ett tvärgående gångjärn i höjd med golvets övre yta, enligt Fig.3. Gångjärnet (28) utformas så att det kan glida isär när golvet utsätts för krockkrafter bakifrån, varvid snedställda ytor (29,30) i beslagen styr det bakre golvet (1) in under det främre (2). Denna lösning ger ett lastunymme med en obruten golvyta, men även här kan den bakre delen av golvet bli svår att hantera och kan inte lyftas ut på ett enkelt sätt. För att minska friktionen mot underlaget vid utdragning, kan golvet undertill förses med rullar (32) i sina främre hörn (se Fig.2 och 6A). Dessa rullar kan löpa mellan glidskenor (33,34) anordnade över och under respektive mlle (32) under golvets yttre längsgående kanter (47 ,48), men kan även placeras längs närrmda kanter. I utföringsformen enligt Fig.7A och 7B måste urtagningar (35) göras i framkant av det bakre golvet i anslutning till rullarna (32), för att golvet skall kunna fällas upp utan att klämmas fast mot glidskenorna (33,34). Vid utdraget lastgolv hjälper dessa samverkande rullar och glidskenor även till att hålla emot lasten när denna placeras längst ut på det bakre golvet. Det är också möjligt att placera två eller flera rullar i bilens bakre tröskel för att ytterligare minska fi-iktionen mot underlaget. Det bör också vara möjligt att låsa golvet i inskjutet och utdraget läge. En sådan låsanordning visas i Fig.5, där en i golvet infälld och i en enhet utformad greppanordning (36) används för manövrering av låsningen i båda riktningarna. Genom att dra ett i golvets längsled skjutbart grepphandtag (37) bakåt, förs en första kilforrnad yta (38) i greppanordningen i ingrepp med en andra kilfonnad yta (39) på en första 'fjädrande spärrhake (40). Spärrhaken (40) lyfts då ur ingrepp med ett urtag (41) i fordonets kaross eller tröskel och golvet kan dras ut. I helt utdraget läge går en i lastgolvets undersida infäst andra fjädrande spärrhake (42) i ingrepp med ovan nänmda urtag (41). Vid påverkan av grepphandtaget (37) törs, via ett under lastgolvet (1) löpande påverkningsorgan (43), en tredje kilforrnad yta (44) i greppanordningen i kontakt med en fjärde kilforrnad yta (45) på den andra spärr-baken (42). Nämnda andra spärrhake (42) lyfts då ur ingrepp med urtaget (41) och lastgolvet kan skjutas in. Lastgolvet kan utföras i ett flertal olika material. Ett föredraget material är kryssfanér. För att ge lastgolvet bättre stabilitet kan det förses med ett antal lämpligt placerade urfräsnirigar, vilka även medför en viss viktminskning. Det är även möjligt att använda något slags material med bikakestruktur, pressad GMT (Glass Mat Thermoplastie) eller dylikt. Om exempelvis GMT används kan matta, gångjärnleder och grepphandtag integreras i golvet.