SE509432C2 - Apparat och metod för detektering av ett feltillstånd i en transmission - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 960813 P: \168'7023E.DOC BÅ/LJ 509 432 1992-12-29 till Kato m fl. Även om system av detta slag fungerar, år tryckgivare eller omkopplare ofta otillförlit- liga och dyra. Pâ liknande vis innefattar system av detta slag inte bara tryckgivare utan även ingående, mellanlig- gande och utgående varvtalsgivare, Föreliggande uppfinning inriktar sig pà att övervinna ett eller flera av de ovan beskrivna problemen.

Sammanfattning av uppfinningen Föreliggande uppfinning tillhandahåller diagnostisk information för en transmission, där inget behov föreligger av dyra och otillförlitliga tryckgivare samt där mekanisk och elektrisk feldiagnostik är integrerad i en elektroniskt styrd transmission. Mekaniska fel diagnostiseras tillsam- mans med många givarproblem genom att fastställa koppling- ens ingreppsstatus i beroende av utsignalerna från ett flertal rotationsvarvtalsgivare.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning är ett diagnostiskt system anordnat för detektering av ett fel- tillstànd i en transmission med ett flertal roterande kom- ponenter, ett flertal kopplingsorgan samt en transmissions- styrenhet. Det diagnostiska systemet innefattar varvtalsgi- vare, vilka alstrar varvtals- och riktningssignaler, som representerar de roterande komponenternas rotationshastig- het, en processor för beräkning av den relativa rotations- hastigheten mellan två eller flera kopplingsorgan samt för indikering av ett feltillstànd i beroende av den relativa rotationshastigheten samt en tidsperiod.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen är ett dia- gnostiskt system anordnat för detektering av ett feltill- stànd i en transmission. Det diagnostiska systemet innefat- tar varvtalsgivare, vilka alstrar varvtals- och riktnings- signaler, samt en processor för beräkning av en relativ ro- tationshastighet mellan två eller flera kopplingsorgan, för bestämning av en första kopplingsingreppsstatus i beroende 10 15 20 25 30 35 960813 P:\1687023E.DOC BA/IJ 509 432 av den relativa rotationshastigheten, för omkastning av riktningssignalen från åtminstone en av varvtalsgivarna samt för bestämning av en andra kopplingsingreppsstatus med användning av den omkastade riktningssignalen.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen är ett dia- gnostiskt system anordnat för detektering av ett feltill- stànd i en transmission med ett flertal roterande komponen- ter samt ett flertal kopplingsorgan. Det diagnostiska sys- temet innefattar varvtalsgivare, vilka alstrar varvtals- och riktningssignaler i beroende av de roterande komponen- ternas rotationshastighet, samt en processor för beräkning av en relativ rotationshastighet mellan tvâ eller flera kopplingsorgan, för beräkning av ett momentomvandlarförhàl- lande och jämförelse av detta momentomvandlarförhàllande med en förutbestämd konstant samt för fastställande av hu- ruvida ett riktningskopplingsorgan slirar eller huruvida en givarutsignal från momentomvandlaren är felaktig i beroende av den relativa rotationshastigheten och jämförelsen mellan momentomvandlarförhàllandet och den förutbestämda konstan- ten.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen tillhandahålls en metod för detektering av ett feltillstànd i en transmis- sion med ett flertal roterande komponenter, ett flertal kopplingsorgan samt en transmissionsstyrenhet. Metoden in- nefattar stegen att producera varvtals- och riktningssigna- ler i beroende av rotationshastigheten hos vissa av de ro- terande komponenterna; beräkna den relativa rotationshas- tigheten mellan två eller flera kopplingsorgan; samt indi- kera ett feltillstànd i beroende av den relativa rotations- hastigheten och en tidsperiod.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen tillhan- dahàlls en metod för detektering av ett feltillstànd i en transmission med ett flertal roterande komponenter samt ett flertal kopplingsorgan. Metoden innefattar stegen att pro- ducera varvtals- och riktningssignaler i beroende av rota- W U 20 25 30 960813 Px\1G87023ï-2.DOC Bli/LJ 509 452 4 tionshastigheten hos vissa av de roterande komponenterna; beräkna en relativ rotationshastighet mellan tvà eller fle- ra kopplingsorgan; bestämma en första kopplingsingreppssta- tus i beroende av den relativa rotationshastigheten; kasta om en av riktningssignalerna samt bestämma en andra kopp- lingsingreppsstatus med användning av en omkastade rikt- ningssignalen. Översiktlig beskrivning av ritningarna För att bättre förstå föreliggande uppfinning kan medföljande ritningar konsulteras, pà vilka: FIG 1 är ett blockschema över ett elektroniskt styr- system i ett fordonsdrivtàg, inbegripande en transmission; FIG 2A och 2B utgör blockscheman, vilka illustrerar respektive utföringsformer av ett transmissionsarrangemang; FIG 3 är ett schema över en krets, som utnyttjas tillsammans med en varvtalsgivare; FIG 4-6 illustrerar algoritmer, som exekveras till- sammans med uppfinningen; FIG 7 illustrerar kopplingskommandon och kopplings- slirning under en växling i en transmission av servoväxel- typ, samt FIG 8-37 illustrerar algoritmer, som exekveras till- sammans med uppfinningen.

Beskrivning av föredragen utföringsform FIG 1 illustrerar ett elektroniskt styrsystem för ett drivtàg 100, vätskemomentomvandlare 110, som innefattar en förbränningsmotor 105, en en vätskemanövrerad flervarv- talsdrivtransmission 115 samt en fordonsdrivning 120. Mo- torn 105 är förbunden med momentomvandlaren 110 via en axel 125, momentomvandlaren 110 är förbunden med transmissionen 115 via en axel 130 samt transmissionen 115 är förbunden med fordonsdrivningen 120 via en axel 135.

N ß 20 25 30 35 960813 P:\168'I023E.DOC EÅ/LJ 509 452 Med hänvisning till FIG 2A och 2B visas ett block- schema över två transmissionsväxellàdor. Exempelvis repre- senterar FIG 2A en transmissionsväxellàda 205 för en band- traktor, medan FIG 2B representerar en transmissionsväxel- låda 210 för ett hjulburet fordon. Transmissionen i FIG 2A inbegriper fem kopplingsorgan, där Cl är ett backriktnings- organ, C2 är ett framriktningsorgan, medan C3-C5 är hastig- hetskopplingsorgan. Transmissionen enligt FIG 2B innefattar C2 är ett framriktningsorgan, medan C3-C6 är varvtalskopplingsor- sex kopplingsorgan, där Cl är ett backriktningsorgan, gan. Växlingar àstadkoms genom att selektivt inkoppla re- spektive urkoppla olika kombinationer av kopplingsorganen.

Kopplingsorganen manövreras med hjälp av hydrauliskt tryck och kräver en viss s k fylltid, innan något vridmoment överförs mellan ett drivande och ett drivet friktionsele- ment. Fylltiden utgörs av den tid, som förflutit då kopp- lingskolven förflyttas fràn urkopplat till inkopplat läge.

Kopplingsorganen är selektivt inkopplings- respektive ur- kopplingsbara med hjälp av solenoidstyrda reglerventiler 215 med proportionellt tryck. Transmissionens hydrauliska krets innefattar en positiv deplacementpump 220, som under tryck matar hydraulisk vätska från sumpen eller behållaren 225 till kopplingsorganen via reglerventilerna 215. Vidare kan en avlastningsventil 230 utnyttjas för att reglera ven- tilens matningstryck.

Drivtàgets styrdel skall nu diskuteras med hänvisning till FIG 1. En förare beordrar en önskad växling via en förarväxelspak 140, vilken alstrar en växelväljarsignal. En elektronisk styrmodul 147 mottager växelväljarsignalen och styr i beroende därav solenoidreglerventilernas 215 funk- tion. Den elektroniska styrmodulen 147 kan även mottaga di- verse andra insignaler, som representerar parametrar för fordonssystemet. Sàdana andra insignaler kan omfatta en neutraliseringssignal fràn en neutraliseringspedal 145, en motorvarvtalssignal fràn en motorvarvtalsgivare 150, en 10 15 20 25 30 35 960813 P : \l687023E .DOC BA/LJ 509 432 signal för ingående transmissionsvarvtal, i det föredragna fallet en signal för utgående momentomvandlarvarvtal (”torque converter output speed", TCOS) från en givare 155 för ingående transmissionsvarvtal, en signal för mellanlig- gande transmissionsvarvtal (”transmission intermediate speed", TIS) missionsvarvtal, en signal för utgående transmissionsvarv- tal för utgàende transmissionsvarvtal samt en transmissionsol- från en givare 160 för mellanliggande trans- (”transmission output speed", TOS) från en givare 165 jetemperatursignal från en transmissionsoljetemperaturgiva- re 170. Givarna är konventionella elektriska omvandlare, såsom potentiometrar, termistorer och/eller magnetiska varvtalsgivare.

Internt innefattar den elektroniska styrmodulen 147 ett antal konventionella organ, däri inbegripet en mikro- processor med intern klocka och minne, en indata/utdata- enhet samt en uppsättning proportionella solenoidströmdriv- enheter. En solenoiddrivenhet är avsedd för varsin soleno- idreglerventil 215. Mikroprocessorn avger en kommandosig- nal, som är proportionell mot den önskade solenoidströmmen, och strömdrivenheten utnyttjar en pulsbreddmodulerad spän- ning för att generera den önskade strömmen. Solenoidregler- ventilerna 215 är anordnade att upprätthålla ett oljeflöde som är tillräckligt för att bibehålla ett mot solenoidströmmen proportionellt kopplingstryck. Således till kopplingen, kan mikroprocessorn reglera kopplingstrycket i proportion till den till solenoiddrivkretsen avgivna kommandosignalen.

Proportionella solenoidströmdrivenheter är välkända inom det tekniska området och behöver därför inte diskuteras vi- dare.

Mikroprocessorn utnyttjar aritmetiska enheter för styrning av transmissionsväxlingen samt för att utföra dia- gnostiska åtgärder i enlighet med mjukvaruprogram. Typiskt är programmen lagrade i läsminne (ROM), läs- och skrivminne (RAM) eller liknande. 10 U 20 25 30 960813 P: \1687023E.DOC BÅ/LJ 509 432 155, 160, 165 är företrädesvis passiva magnetiska givare av pickup-typ. Den mellanliggande Varvtalsgivarna 150, varvtalsgivaren 160 är anordnad mellan kopplingsorgan 4 och kopplingsorgan 5 och indikerar således den totala slir- ningen för kopplingsorgan 4. I den föredragna utföringsfor- men innefattar givarna två pickupelement, vilka är anordna- de på ett avstånd av ungefär en kvarts kugge från varandra, så att såväl varvtals- som riktningsinformation tillhanda- hålls. En krets av den typ, som visas i FIG 3, är ansluten till vart och ett av pickupelementen för tillhandahållande av varvtalsrepresenterande signaler.

När det gäller de mellanliggande och utgående varv- talsgivarna 160, 165, matas signalerna från pickupelementen till en D-vippa. För var och en av de mellanliggande och utgående varvtalsgivarna 160, 165 är ett av pickup- elementen anslutet till D-vippans ingång, medan det andra elementet är anslutet till klockingângen. Detta arrangemang möjliggör riktningsinformation. Då en främre pulsflank mot- tages på klockingången, kommer det binära logiska tillstån- det vid D-vippans ingång att utgöra det logiska tillståndet vid dess utgång, enligt vad som är känt inom det tekniska området. Om exempelvis det första pickupelementet är anslu- tet till D-vippans ingång och det andra pickupelementet är anslutet till klockingàngen, kommer vippans utsignal alltid att vara logiskt ”hög", närhelst det roterande organet vrids i en riktning, där en given kugge först passerar det första pickup-elementet, innan det andra pickup-elementet passeras. Då det roterande organet på motsvarande vis vrids i motsatt riktning, kommer vippans utsignal att förbli lo- giskt ”làg”. Rotationsriktningen indikeras således av det logiska tillståndet vid D-vippans utgång. Organets rota- tionshastighet bestäms ur pulsfrekvensen hos den signal, som alstras av den med ett av pickup-elementen förbundna kretsen.

W Ü 20 25 30 35 960813 P:\1687023E.DOC BA/LJ 509 452 Med hänvisning till FIG 4 visas en algoritm, som ex- ekveras av den elektroniska styrmodulen 147 för faststäl- lande av kopplingsslirning i beroende av varvtals- och 165.

När funktionerna enligt blocken 402, 404 och 406 utförs, riktningsinformationen från varvtalsgivarna 155, 160, mottager processorn i den elektroniska styrmodulen 147 sig- nalerna från varvtalsgivarpickupelementen och D-vipporna, så att momentomvandlarens hastighetsförhållande, momentom- vandlarens utgångsvarvtal samt varvtal och riktning för det mellanliggande transmissionsorganet och det utgående trans- missionsorganet kan bestämmas. Enligt vad som inses av fackmannen inom det tekniska området, utnyttjas förhållan- dena för den ingående överföringsväxeln och den utgående överföringsvåxeln även vid beräkningarna av varvtalen för det ingående transmissionsorganet respektive det utgående transmissionsorganet. I blocket 408 genomför processorn den algoritm, som illustreras närmare i FIG 5. För varje kopp- lingsorgan gäller följande förhållanden mellan slirning och ingående, mellanliggande respektive utgående varvtal: slirning för kopplingsorgan 1 = Kn + Kn (mellan- liggande varvtal) + Kn (utgående varvtal) slirning för kopplingsorgan 2 = Kn (ingående varv- tal) + Kn (mellanliggande varvtal) + Kn (utgående varvtal) slirning för kopplingsorgan 3 = Kn (ingående varv- tal) + Kn (mellanliggande varvtal) + K” (utgående varvtal) slirning för kopplingsorgan 4 = Ku (ingående varv- tal) + KU (mellanliggande varvtal) + Ku (utgående varvtal) slirning för kopplingsorgan 5 = Kn (ingående varv- tal) + Ka (mellanliggande varvtal) + Kæ (utgående varv- tal), där: Kü är en multiplikationsfaktor representerande en matematisk konstant, som beskriver för- hållandet mellan varvtalet för ett givet trans- missionsorgan; multiplikationsfaktorn företrä- desvis utgörs av ett binårt värde på två byte 10 15 20 25 30 35 960813 P:\1687D23E.DOC BA/LJ 509 432 och med teckenbit; de multiplikationsfaktorer, som i den föredragna utföringsformen skall multipliceras med ingående varvtalssignal för varje kopplingsorgan, sättes lika med noll; samt de ingående, mellanliggande och utgående varv- talen företrädesvis representeras av teckenbit- försedda binära värden, som indikerar rota- tionshastigheten för respektive organ, varvid en rotationsriktning godtyckligt väljs som positiv, medan motsatt riktning väljs negativ.

I FIG 5 visas en rutin för beräkning av slirning för individuella transmissionskopplingsorgan_ Pekare initiali- seras till kopplingsorgan 1 för såväl kopplingsslirnings- värden som multiplikationsfaktorerna i blocken 502 och 504.

Kopplingsnumret sätts lika med 01, och summan nollställs i blocken 506 och 508. Kopplingsslirningen för kopplingsorgan 01 beräknas i blocken 510, de ovan beskrivna beräkningarna. Det beräknade kopplings- 512 och 514 genom att genomföra slirningsvärdet lagras för ifrågavarande kopplingsorgan, och kopplingsslirningspekaren räknas upp i block 516. Mul- tiplikationsfaktorpekaren och kopplingsnumret räknas upp i blocken 518 respektive 520. Därefter bestämmer processorn i block 522, huruvida slirning har beräknats för varje kopp- lingsorgan.

Algoritmen enligt FIG 6 fastställer, huruvida ett ut- valt kopplingsorgan har misslyckats med låsning. För varje utvalt kopplingsorgan jämförs det absoluta värdet av den beräknade slirningen för ifrågavarande kopplingsorgan med ett sådant maximalt varvtal, vid vilket systemet kommer att uppfatta kopplingsorganet såsom fullständigt låst. Om kopp- lingsslirningen år större än eller lika med maximumvärdet, jämförs tiden från påbörjat ingrepp med en maximal ingrepp- stid i block 604. Den maximala ingreppstiden är en kon- stant, som väljs i beroende av den förväntade tiden mellan W 20 25 30 35 ssosi: :Aisavozamøoc aA/u » i' i i ' f» 509 452 10 påbörjat ingrepp och förväntad tidpunkt för fullständigt kopplingsingrepp. Vid påbörjat ingrepp, SET enligt FIG 7b, startar kommandosignalen för tillträdande kopplingsorgan vid ett högt värde och minskar därefter i takt med att kopplingsorganet börjar att fyllas. När kopplingsorganet har fyllts, pàbörjas vid MET en modulering av kopplingsor- ganet för àstadkommande av ett mjukt ingrepp. När kopp- lingskommandosignalen stiger vid modulering, sjunker den relativa rotationshastigheten, eller slirningen, hos kopp- lingsorganen, enligt vad som visas i FIG 7c. Den i block 604 utnyttjade maximala ingreppstiden väljs så att den sam- manfaller med den förväntade tiden mellan tidpunkten för påbörjat ingrepp och tidpunkten, då kopplingsslirningen förväntas vara nära noll, vilket indikerar fullt ingrepp. I den föredragna utföringsformen är den maximala ingreppsti- den lika med moduleringsstarttiden (”modulation enable ti- me", MET) plus en marginalterm. FIG 7a illustrerar komman- dosignalen för frànträdande kopplingsorgan. Det fränträdan- de kopplingsorganet förväntas frigöras före en maximal fri- MRT), moduleringsstarttiden för aktuellt tillträdande kopplings- görelsetidpunkt (”maximum release time", svarande mot organ plus den önskade slirningstiden minus en marginal, MET + DST - marginal. Efter tiden MRT bör det frànträdande kopplingsorganet vara frigjort.

Om tiden sedan påbörjat ingrepp är större än den max- imala ingreppstiden, MET, plus önskad slirningstid minus marginal, sätts en flagga för misslyckad läsning för aktu- ellt kopplingsorgan i block 6Ö6, enligt vad som visas i FIG 6. Om absolutvärdet av kopplingsslirningen för aktuellt kopplingsorgan är mindre än det maximala làsningsvarvtalet i block 602, nollställs flaggan för misslyckad läsning för aktuellt kopplingsorgan i block 608, varefter en làsnings- flagga sätts för ifràgavarande kopplingsorgan i block 610.

FIG 8 illustrerar hur föreliggande uppfinning passar in i det allmännare normaltillstànds- och diagnostiska sys- 10 H 20 25 30 35 fr 509 432i 960813 P:\l6B7D23E.DOC BÄ/LJ ll Funk- som il- temet, som innefattas i den elektroniska styrmodulen. tionerna enligt block 802 beskrivs i de algoritmer, lustreras av återstående figurer. Funktionerna för blocken 804 och 806 utförs av de delar av normaltillståndssystemet, som fastställer hur transmissionsstyrningen skall påverkas av ett upptäckt fel. Ett system med sådana funktioner visas i en samtidigt med föreliggande ansökan inlämnad parallell patentansökan med titel "Transmission Control Default Ope- ration” (ombudets registernummer 94-110), vilken här refe- reras till i sin helhet.

I block 902 enligt FIG 9 kontrolleras styrsolenoider- na 215 i jakt pà elektriska fel, och detta beskrivs närmare i FIG ll. varsignal, medan diagnostik, I block 904 illustreras en förlorad temperaturgi- som genomförs under växling respektive under annan tid än växling, genomförs i block 906 respektive 908. Rutinen för pågående växling söker ef- ter mekaniska fel som följd av slirning, och rutinen visas närmare i FIG 13-17. Rutinen för icke-pågående växling dia- gnosticerar mekaniska problem och varvtalsgivarproblem, och denna rutin illustreras i 18-36.

FIG 10 illustrerar insignalerna och utsignalerna för rutinen för elektriska solenoidfel. Insignalerna inbegriper flaggor, som satts i beroende av ett (ej visat) system för diagnosticering av elektriska problem i solenoider, inne- fattande flaggor för kortslutning till jord, avbrott samt kortslutning till batteri för varje solenoidmanövreringsor- gan. Utsignalerna inbegriper flaggor för ”koppling ej i in- QIGPP” gan. Detaljerna i denna rutin visas i FIG ll. För varje so- samt ”koppling ej frigjord” för varje kopplingsor- lenoid, om någon av flaggorna för kortslutning till jord eller avbrott har satts, sätts en bit för motsvarande kopp- lingsorgan i flaggan för icke-inkopplad koppling, och i an- nat fall nollställs denna bit för motsvarande kopplingsor- gan i flaggan för icke-inkopplad koppling. Om flaggan för kortslutning till batteri har satts, sätts biten i flaggan Cr., N U 20 25 30 35 509 960813 P :\1687023E.DOC BA/LJ 452 l2 för icke-frigjord koppling, och i annat fall nollställs flaggan för icke-frigjord koppling.

FIG 12 illustrerar den rutin, i vilken problem med temperaturgivaren diagnosticeras. Om någon felflagga motta- sätts ges, som svarar mot ett otillåtet temperaturvärde, oljetemperaturgivarflaggan, och i annat fall nollställes denna flagga.

I FIG 13 illustreras insignalerna och utsignalerna för diagnostikrutinen för pågående växling. Insignalerna innefattar en flagga, som indikerar pàbörjandet av en väx- ling, identifiering av varje tillträdande och frànträdande kopplingsorgan från växlingsstyrlogiken pà grundval av förarinmatning, en indikation på maximalt låsningsvarvtal för de utvalda kopplingsorganen, kopplingsslirningsvärden, tidpunkt för ingreppsstart, moduleringsstarttiden, önskad slirningstid, en marginalterm, som skall subtraheras från moduleringsstarttiden plus den önskade slirningstiden och som indikerar den tidpunkt, vid vilken det frànträdande kopplingsorganet bör vara frigjort, samt en flagga för misslyckad låsning för de utvalda kopplingsorganen.

Med hänvisning till FIG 14a och l4b visas arbetssät- tet för diagnostiken av pågàende växling. Om flaggan för pågående växling ej är tillgänglig från växlingsstyrlogi- ken, nollställs de studsfiltrerade flaggorna för misslyckad låsning av riktnings- och varvtalskopplingsorgan. Om i block 1402 växlingen befinns vara pågående, fastställer den elektroniska styrmodellen, huruvida någon av transmissions- varvtalsgivarna har gått sönder. Om en transmissionsvarv- talsgivare har gått sönder, avslutas rutinen för pågående växling, eftersom den återstående diagnostiken beror av varvtalsgivarinformation.

Om varvtalsgivarna ej har gått sönder, fastställer processorn huruvida växlingen inbegriper riktningskopp- lingsorganen men ej varvtalskopplingsorganen i beroende av om det frànträdande varvtalskopplingsorganet är samma som 10 15 20 25 30 35 960813 Px\1SB7023E.DOC BÄ/LJ '_ 13 509 432 det tillträdande varvtalskopplingsorganet, samt huruvida växlingen sker till eller från ett neutralläge utan kopp- ling. Om växlingen endast sker ifråga om riktning, exekve- ras blocket 1418 för fastställande av huruvida varvtals- kopplingsorganet slirar, eftersom varvtalskopplingsorganet förväntas vara låst under en sådan växling. Block 1418 vi- sas pà detaljnivà i FIG 16. Om växlingen sker till ett neutralläge utan koppling, övergår kontrollen till block 1420. Om växlingen sker från ett neutralläge utan koppling, övergår kontrollen till block 1416, där processorn fast- ställer, huruvida det tillträdande varvtalskopplingsorganet har misslyckats med sitt ingrepp. Block 1416 visas på de- taljnivá i Pig 15. Om inget av villkoren enligt block 1408, 1410 eller 1412 är uppfyllt, da det fràntrâdande varvtalskopplingsorganet ej har fri- fastställer processorn huruvi- gjorts samt huruvida det tillträdande varvtalskopplingsor- ganet ej är i ingrepp i blocken 1414 respektive 1416. Block 1414 visas på detaljnivà i Fig 17.

Om processorn i block 1420 konstaterar, att växlingen endast äger rum ifråga om varvtal i beroende av att det tillträdande riktningskopplingsorganet är detsamma som det fràntrâdande riktningskopplingsorganet, fastställer proces- sorn huruvida det tilltrâdande riktningskopplingsorganet har misslyckats med sitt ingrepp, enligt vad som visas i detalj i FIG 15. Om växlingen ej endast äger rum ifråga om varvtal, fastställer processorn huruvida det tillträdande riktningskopplingsorganet är sådant, att transmissionen faststäl- ler processorn i block 1426 huruvida riktningskopplingsor- kommer att intaga neutralläget. Om så är fallet, ganet har misslyckats att frigöras med användning av algo- ritmen enligt FIG 20 samt genom att inkludera en tidsför- dröjning för att ge det frigörande riktningskopplingsorga- net möjlighet att fullständigt kopplas ur, innan indikering görs att ett fel inträffat med avseende på misslyckad fri- I annat fall, görelse av riktningskopplingsorganet. om väx- 10 U 20 25 30 35 509 432 960813 P: \1687023E.DOC BIK/LJ 14 lingen ej sker från neutralläget eller neutralläget utan koppling, fastställer processorn huruvida det fränträdande riktningskopplingsorganet ej har frigjorts. Kontrollen övergår därefter till block 1432, i vilket processorn fast- ställer, huruvida det tillträdande riktningskopplingsorga- net har misslyckats med sitt ingrepp.

Med hänvisning åter till FIG 15 visas den algoritm, som utnyttjas för fastställande av huruvida ett tillträdan- de kopplingsorgan har misslyckats med sitt ingrepp. Om flaggan för misslyckad låsning ej är satt, enligt vad som beskrivits i samband med FIG 6, rande tillträdande kopplingsorgan, men i annat fall sätts sätts ej flaggan för sli- denna flagga. Efter studsfiltrering av flaggan för slirande 1512 och 1514, huruvida flaggan för kopplingsorgan i icke-ingrepp koppling, fastställer processorn i blocken 1510, bör sättas för det aktuella tillträdande kopplingsorganet som följd av statusen för den studsfiltrerade kopplings- slirningsflaggan.

Diagnostiken för slirande varvtalskopplingsorgan il- lustreras i FIG 16. Slirningen hos det aktuella varvtals- kopplingsorganet jämförs med det maximala làsningsvarvtalet plus en marginalterm. Om slirningen är större än summan, sätts flaggan för slirande varvtalskopplingsorgan, och i annat fall nollställs flaggan för slirande varvtalskopp- lingsorgan. Flaggan för slirande varvtalskopplingsorgan studsfiltreras i block 1608, och motsvarande bit i flaggan för icke-kopplingsingrepp sätts i enlighet med tillståndet hos den studsfiltrerade flaggan för kopplingsslirning.

Processorn fastställer huruvida ett frånträdande kopplingsorgan ej har frigjorts med användning av den i FIG 17 visade algoritmen. Ingreppsstarttiden, som ger en indi- kation pà tiden sedan påbörjad växling, jämförs för det valda tillträdande kopplingsorganet med moduleringsstartti- den plus den önskade slirningstiden minus marginalen, en- ligt vad som beskrivits i samband med FIG 7. Om ingrepps- 10 15 20 25 30 35 960813 P:\1$87023B.DOC BA/LJ ï 15 509 432 starttiden är större än eller lika med moduleringsstartti- den plus den önskade slirningstiden minus marginalen, slir- ningen för det aktuella kopplingsorganet är mindre än det maximala làsningsvarvtalet samt det utgående transmissions- varvtalet är högre än ett förutbestämt minimivàrde, så sätts flaggan, som indikerar ett misslyckat kopplingsfrigö- rande. I annat fall nollställs flaggan för misslyckat kopp- lingsfrigörande. Flaggan studsfiltreras, och biten i flag- gan för icke-frigjord koppling sätts i enlighet med den studsfiltrerade flaggan för misslyckat kopplingsfrigörande i blocken 1714, 1716 och 1718.

I FIG 18 visas insignalerna och utsignalerna för den diagnostiska rutinen för icke-pågående växling. Insignaler- na omfattar en indikation pà aktuell växel, maximalt lås- ningsvarvtal, kopplingsslirning, mellanliggande varvtal, utgående varvtal samt felflaggor för de mellanliggande- och utgående transmissionsvarvtalsgivarna. Utsignalerna omfat- tar flaggor för icke-kopplingsingrepp för varje kopplings- organ, flaggor för icke-frigjord koppling för varje kopp- lingsorgan samt felflaggor för den utgående momentomvand- larvarvtalsgivaren, den mellanliggande transmissionsvarv- talsgivaren samt den utgående transmissionsvarvtalsgivaren.

Algoritmen för den diagnostiska rutinen för icke- pågàende växling visas i FIG 19. Om en växling ej pågår, bestäms en kopplingsingreppsstatus i block 1904, vilket vi- sas i detalj i FIG 24. Om den aktuella växeln är i neutral- läget, neutralläget utan koppling eller neutraliseringslä- get, testas motorvarvtalssignalen i block 1908, medan giva- ren för utgående momentomvandlarvarvtal diagnosticeras i block 1910, och processorn fastställer huruvida riktnings- kopplingsorganet ej har frigjorts i block 1912. Detaljer 20.

Om den aktuella växeln ej är i neutralläget, neutra- för dessa funktioner visas i FIG 21, 22 resp. liseringsläget eller neutralläget utan koppling, studsfilt- reras ingreppsflaggan för valt kopplingsorgan i block 1914.

N 15 20 25 30 35 960813 P:\l68'7023B .DOC BA/LJ 509 452 16 att de utvalda kopplingsorganen är i ingrePP, undersöks de ofiltrerade Om de studsfiltrerade flaggorna indikerar, flaggorna för fastställande av huruvida dessa indikerar in- grepp för aktuellt kopplingsorgan. Om så är fallet, noll- ställs kopplingsslirningsbiten i icke-kopplingsingrepps- flaggan för de aktuella kopplingsorganen i syfte att indi- kera korrekt kopplingsingrepp, enligt vad som visas i FIG 25. Om den studsfiltrerade kopplingsingreppsflaggan indike- rar icke-ingrepp för den valda växeln, undersöks den ofilt- rerade flaggan. Om icke-ingrepp även indikeras av den ofiltrerade flaggan, fastställer processorn huruvida rikt- ningsinformation har gått förlorad genom den mellanliggande varvtalsgivaren i block 1922. En sådan förlust av rikt- ningsinformation kan exempelvis uppträda genom förlust av signalen från ett av de båda pickupelementen för den mel- lanliggande givaren. Om riktningsinformation förlorats för den mellanliggande givaren, görs samma test för signalen från den utgående transmissionsvarvtalsgivaren. Om båda riktningssignalerna är förlorade, sker diagnostik under justering av de båda varvtalsgivarriktningarna. Om endast den mellanliggande varvtalsgivarriktningen har förlorats, sker diagnostik med kompenastion för den förlorade rikt- ningen. Om det visar sig, att den mellanliggande varvtals- givaren har riktningsinformation i block 1922, undersöks den utgående transmissionsvarvtalsgivaren i block 1930. Om riktningsinformation föreligger för båda givarna, sker dia- gnostik i block 1932, och i annat fall sker diagnostik i block 1934 med kompensation för den förlorade riktningsin- formationen angående den utgående varvtalsgivaren.

I FIG 20 illustreras rutinen för fastställande av hu- ruvida något av riktningskopplingsorganen är i ingrepp, då fordonet intar neutralläget eller neutralläget utan kopp- ling. Om ingen av transmissionsvarvtalsgivarna är felaktiga och motorvarvtal är tillgängligt, jämförs frigörelsestart- tiden för det frånträdande riktningskopplingsorganet med W U 20 25 30 960813 P:\1587023E.DOC BA/LJ 17 509 452 den maximala frigörelsetiden, där den maximala frigörelse- tiden utgörs av den förväntade tidpunkten efter påbörjat ingrepp för det tillträdande kopplingsorganet, vid vilken det fråntràdande kopplingsorganet skall frigöras. Om frigö- relsestarttiden överskrider den maximala frigörgörelseti- den, beräknas momentomvandlarens utgående vridmoment i block 2008. gående vridmomentet från en minneslagrad referenstabell i I den föredragna utföringsformen väljs det ut- beroende av förhållandet mellan utgående momentomvandlar- varvtal och motorvarvtal. Det ur referenstabellen erhållna värdet normaliseras därefter som en funktion av motorvarv- talet genom att multiplicera referenstabellvärdet med kvad- raten av motorvarvtalet dividerat med en konstant. Beräk- ningen av momentomvandlarens utgående vridmoment detaljbe- skrivs i samband med FIG 23.

Om momentomvandlarens utgående vridmoment är lägre än ett förutbestämt minsta värde, jämförs slirningen för rikt- ningskopplingsorganet med det maximala làsningsvarvtalet.

Om slirningen för riktningskopplingsorganet är större än ett maximalt lâsningsvarvtal, nollställs flaggan för ej frigjort riktningskopplingsorgan; men om så ej är fallet, sätts flaggan för ej frigjort riktningskopplingsorgan. Om momentomvandlarens utgående vridmoment ej är lägre än det förutbestämda minimivärdet, sätts flaggan för ej frigjort kopplingsorgan för riktningskopplingsorganen.

Med hänvisning åter till FIG 21, om motorns varvtal är lägre än ett minsta värde och om momentomvandlarens ut- gående varvtal är högre än ett lågt tomgångsvärde, sätts en flagga för att indikera ett förlorat motorvarvtal; i annat fall indikerar flaggan inget förlorat motorvarvtal. Signa- len för förlorat motorvarvtal studsfiltreras i block 2110, och den studsfiltrerade flaggan för förlorat motorvarvtal utnyttjas för att korrekt sätta motorvarvtalfelflaggan i blocken 2112, 2114 och 2116.

W U 20 25 30 35 u . , » f I , 960813 P:\1687023B.DOC BA/LJ ' ' ' f '- ~ I . ' f 'f '* 509 452 18 Diagnostiken för momentomvandlarens utgàngsvarvtal visas i FIG 22. Om flaggan för pågående växling ej är satt, jämförs motorvarvtalet med ett förutbestämt minimivärde då momentomvandlarens utgående varvtal är lägre än ett minimi- samt kontrolleras huruvida flaggan är satt för fallet, värde. Om motorvarvtalet är högre än minimivärdet och om minimigivarflaggan för utgående momentomvandlarvarvtal är satt, de momentomvandlarvarvtalsgivare, sätts en flagga för att indikera förlusten av utgåen- men i alla fall noll- ställs flaggan för att indikera, att givaren för utgående momentomvandlarvarvtal ej är förlorad. Givarflaggan för ut- gående momentomvandlarvarvtal studsfiltreras i block 2212, varefter den studsfiltrerade flaggan för momentomvandlarens utgående varvtalsgivare antingen sätts eller nollställs i blocken 2214, 2216 och 2218.

Momentomvandlarens utgående vridmoment beräknas med användning av den i FIG 23 visade algoritmen. Om momentom- vandlarförhållandet är mindre än noll eller större än ett förutbestämt maximalt förhållande, sätts det utgående vrid- momentet lika med ett förutbestämt minimivärde i blocken 2304 resp 2308. Om momentomvandlarförhållandet ligger inom området mellan noll och maximivärdet, hämtas det utgående vridmomentet från en minneslagrad referenstabell. Det utgå- ende vridmomentet normaliseras därefter som en funktion av motorvarvtalet genom att multiplicera tabellvärdet med kvadraten av motorvarvtalet, dividerat med en konstant.

I FIG 24 visas rutinen för fastställande av en studs- filtrerad ingreppsstatus för aktuella kopplingsorgan, då någon växling ej äger rum. Om slirningen för riktningskopp- lingsorganet är större än eller lika med maximalt låsnings- varvtal, sätts slirningsflaggan för riktningskopplingsorga- net, och i annat fall nollställs slirningsflaggan för rikt- ningskopplingsorganet. Slirningsflaggan för riktningskopp- lingsorganet studsfiltreras i block 2408, och lämplig bit i kopplingsslirningsflaggan sätts eller nollställs i beroende N U 20 25 30 35 960813 P: \16B7023E.DOC BÄ/LJ 196V 509 452 av den studsfiltrerade slirningsflaggan för riktningskopp- lingsorganet i blocken 2410, 2412 och 2414. Proceduren upp- repas med avseende pà varvtalskopplingsslirning i blocken 2416 t.o.m. 2428, varigenom lämplig bit i kopplingsslir- ningsflaggan sätts för varvtalskopplingen.

Den i FIG 25 visade algoritmen utnyttjas för noll- ställning av slirningsflaggor för valda kopplingsorgan, di- agnostiska flaggor för varvtalsgivare samt flaggor för ej frigjorda kopplingsorgan. Innan de diagnostiska varvtalsgi- varfelflaggorna nollställs, jämförs det utgående varvtalet med ett förutbestämt minimivärde. En kopia av flaggorna för misslyckat frigörande av valda kopplingsorgan framställs i block 2508 före nollställningen i block 2510.

I FIG 26 illustreras den diagnostiska algoritmen för fallet, då riktningsinformation är tillgänglig från de mel- lanliggande och utgående varvtalsgivarna. I block 2602 be- räknas åter kopplingsslirningarna med hjälp av ändrad rikt- ning för den utgàende varvtalsgivaren, och den ofiltrerade kopplingsingreppsstatusen kontrolleras i block 2604 med an- vändning av de åter beräknade kopplingsslirningarna. Om de valda kopplingsorganen nu befinns vara i ingrepp, sätts växlingsflaggan för utgående varvtalsgivare, medan väx- lingsflaggan för mellanliggande varvtalsgivare nollställs.

På detta vis ges en indikation av att den utgående varv- talsgivarens tvà pickupelement har växlats om och att den utgående varvtalsgivaren således producerar omkastad rikt- ningsinformation.

Om inte de valda omkopplingsorganen visar sig vara i ingrepp i block 2606, beräknas kopplingsslirningarna åter med användning av en omkastad riktning för den mellanlig- gande varvtalsgivaren. Den ofiltrerade kopplingsingrepps- statusen kontrolleras i block 2612 med användning av de åter beräknade kopplingsslirningarna från block 2610. Om de valda kopplingsorganen visar sig vara i ingrepp i block 2614, nollställs växlingsflaggan för den utgående varvtals- W U 20 25 30 509 432 960813 P:\16B7023E.DOC BA/LJ 20 givaren, medan vâxlingsflaggan för den mellanliggande varv- talsgivaren sätts för att indikera, att anslutningarna till den mellanliggande varvtalsgivarens två pickupelement har växlats om och att omkastad riktningsinformation därför produceras.

Om de valda kopplingsorganen inte visar sig vara i ingrepp i block 2614, beräknas kopplingsslirningarna åter med användning av en omkastad riktning för såväl den utgä- ende som den mellanliggande varvtalsgivaren. Ofiltrerad kopplingsingreppsstatus kontrolleras i block 2620 med an- vändning av de åter beräknade kopplingsslirningarna frän block 2618. Om de valda kopplingsorganen visar sig vara i ingrepp i block 2614, sätts växlingsflaggorna för den utgå- ende varvtalsgivaren och den mellanliggande varvtalsgivaren för att indikera, att anslutningarna till såväl den utgåen- de som den mellanliggande varvtalsgivarens två pickupele- ment har växlats om och att omkastad riktningsinformation därför produceras. Om de valda kopplingsorganen ej indike- ras vara i ingrepp i block 2622, diagnosticeras kopplings- slirnings- och varvtalsgivarfelen i block 2626, vilket vi- sas närmare i FIG 28.

Om varvtalsgivarsignalerna visar sig vara omkastade, kompletterar algoritmen enligt FIG 27 riktningsinformatio- I block 2650 uppdateras det studsfiltrerade värdet av växlingsflaggan för varvtalsgiva- nen för aktuell varvtalsgivare. rens pickupelement för en varvtalsgivares två ingångar. Om teckenjusteringen ej är aktiverad för varvtalsgivaren, ut- nyttjas block 2656 för fastställande av huruvida varvtals- givarens pickupelement indikeras säsom icke-omkastade. Om pickupelementen indikeras såsom icke-omkastade, aktiveras teckenjusteringen för denna givare i block 2658.

Om teckenjusteringen indikeras vara aktiverad i block 2652, omkastade. Om pickupelementen är omkastade, fastställs i block 2654 huruvida pickupelementen är kompletteras 10 15 20 25 30 35 960813 P: \l687023E.DOC BA/LJ 21 509 432 teckenjusteringsvärdet, varefter teckenjusteringen deakti- veras i block 2660 resp 2662.

Om det med hänvisning till FIG 28 konstateras på grundval av kopplingsingreppsstatusen, att såväl varvtals- kopplingen som riktningskopplingen slirar, indikeras ett givarproblem och verkställer processorn funktionerna enligt block 2704 i syfte att diagnosticera de mellanliggande och utgående varvtalsgivarfelen, enligt vad som indikeras när- mare i FIG 29. Om endast riktningskopplingsorganet befinns slira i block 2706, diagnostiseras ett riktningskopplings- problem eller utgående momentomvandlarvarvtalproblem i block 2708, enligt vad som visas närmare FIG 3la och 31b.

Om endast varvtalskopplingen indikeras slira på grundval av kopplingsingreppsstatusrutinen, sätts slirningsflaggan för varvtalskopplingsorganet i block 2712.

Som följd av att processorn i block 2702 fastställer, att kopplingsslirningsflaggorna är satta för såväl rikt- nings- som varvtalskopplingsorganen, beräknar algoritmen enligt FIG 29 det övergripande förhållandet (utgående varv- tal/ingàende varvtal), varefter det beräknade värdet jäm- förs med teoretiska övergripande maximi- och minimiförhål- landen för den valda växeln, vilka återfinns i en minnes- lagrad referenstabell. Om den aktuella växeln är en fram- växel, beräknas det inmätta övergripande förhållandet i framriktningen; i annat fall beräknas det övergripande för- hållandet i backriktningen. De teoretiska övergripande max- imi- och minimiförhàllandena för den valda växeln hämtas ur referenstabellen i block 2808. Enligt vad som visas i FIG 30, om det inmätta övergripande förhållandet ligger inom det värdeintervall, som definieras av hämtade teoretiska övergripande maximi- och minimiförhållanden, indikeras ett problem med den mellanliggande varvtalsgivaren och sätts motsvarande flagga; i annat fall indikeras ett problem med den utgående varvtalsgivaren, varvid motsvarande flagga sätts. 10 U 20 25 30 35 960813 P: \l6B7023E.DOC BA/LJ 509 432 22 FIG 3la och 3lb illustrerar en rutin för fastställan- de av huruvida riktningskopplingen slirar eller huruvida momentomvandlarens utgående varvtalsgivarsignal är felak- tig. Om motorvarvtalet är lägre än ett minimivärde, sätts kopplingsslirningsflaggan i block 3004. Om motorvartalet är högre än eller lika med minimivärdet, jämförs momentomvand- larförhållandet (momentomvandlarens utgående varvtal divi- derat med motorvarvtalet) med varvtalsförhållandet vid ett utgående nollmoment. I den föredragna utföringsformen är varvtalsförhållandet vid utgående nollmoment nästan lika med ett. Om momentomvandlarförhàllandet är större än eller lika med varvtalsförhàllandet vid utgående nollmoment och om aktuell växel ej befinner sig i framriktningen, sätts kopplingsslirningsbiten i flaggan, under förutsättning att riktningskopplingsslirningen ej är negativ. Om riktnings- kopplingsslirningen är negativ, sätts felflaggan för mo- mentomvandlarens utgående varvtalsgivare, om tecknet på riktningskopplingsslirningen överensstämmer med det förvän- tade tecknet.

Enligt vad som inses av fackmannen inom det tekniska området, om en viss riktning är vald, kommer en eventuell slirning att äga rum i motsatt riktning, och därför kommer värdet av den indikerade slirningen vara av motsatt tecken jämfört med den valda riktningen. Om emellertid tecknet pà den indikerade slirningen är samma som tecknet för den val- da riktningen, indikeras ett givarfel.

Således fungerar blocken 3020-3024 identiskt med blocken 3012-3016 för att jämföra den indikerade slirnings- riktningen med den förväntade riktningen och för att i be- roende därav indikera antingen en kopplingsslirning eller ett utgående givarfel hos momentomvandlaren. Ett alterna- tivt sätt att utföra denna funktion illustreras av blocken 3028-3034 samt av blocken 3036-3042 i FIG 3lb.

Den diagnostiska rutinen med riktningsinformation om förlorat motorvarvtal visas i FIG 32. Kopplingsslirningarna 10 ß 20 25 30 35 960813 P: \1$87023E.DOC BÅ/LJ j 23 509 432 beräknas åter, varvid tecknet på det utgående varvtalsgi- varvärdet har kastats om. Återberäkningen av kopplingsslirningarna inbegriper såväl valda riktningskopplingsorgan som valda varvtalsor- gan, enligt vad som visas i FIG 36. På grundval av de åter beräknade slirningarna bestäms på nytt kopplingsingrepps- status, enligt vad som visas i FIG 37. Om de valda kopp- lingsorganen är i ingrepp, exekveras rutinen enligt FIG 25, och i annat fall sätts en flagga för indikerande av ospeci- ficerade fel.

Den diagnostiska rutinen med riktningsinformation om förlorat mellanliggande varvtal visas i FIG 33. Kopplings- slirningarna beräknas åter, varvid tecknet på det mellan- liggande transmissionsvarvtalsgivarvärdet har kastats om. Återberäkningen av kopplingsslirningarna inbegriper såväl valda riktningskopplingsorgan som valda hastighetskopp- lingsorgan, enligt vad som visas i FIG 36. På grundval av de återberäknade slirningarna bestäms kopplingsingreppssta- tus på nytt, enligt FIG 37. Om valda kopplingsorgan är i ingrepp, exekveras rutinen enligt FIG 25 för nollstàllning av slirningsflaggor för valda kopplingsorgan, diagnostiska varvtalsgivarflaggor samt flaggor för misslyckad kopplings- frigörelse, och i annat sätts en flagga för indikerande av ospecificerade fel.

I FIG 34 visas diagnostiken med såväl förlorad mel- lanliggande som förlorad utgående varvtalsriktningsinforma- tion. Kopplingsslirningarna beräknas åter, varvid tecken- värdet har kastats om för den mellanliggande varvtalsgiva- ren, teckenvärdet har kastats om för den utgående varvtals- givaren respektive teckenvärdena har kastats om för såväl den mellanliggande som den utgående varvtalsgivaren i blocken 3302, 3310 respektive 3316. Återberäkningen av kopplingsslirningarna inbegriper såväl valda riktningskopp- lingsorgan som valda varvtalskopplingsorgan, enligt vad som visas i FIG 36. På grundval av de genom återberäkningarna 10 15 20 25 960813 P:\16B7023E.DOC BA/LJ 24 509 452 erhàllna slirningarna bestäms kopplingsingreppsstatus på nytt, enligt vad som visas i FIG 37. Om de valda kopplings- organen är i ingrepp, exekveras rutinen enligt FIG 25, och i annat fall sätts en flagga för indikerande av ospecifice- rade fel.

FIG 37 kopplingsingreppsstatus för de för stunden valda kopplings- illustrerar det ofiltrerade fastställandet av organen. Kopplingsslirningsflaggan nollställs i block 3602, och lämpliga bitar i kopplingsslirningsflaggan sätts i blocken 3606 och 3610 i beroende av att riktningskopplings- slirningen och varvtalskopplingsslirningen är större än det maximala làsningsvarvtalet i blocken 3604 respektive 3608.

Industriell tillämpbarhet.

Föreliggande uppfinning utnyttjas i samband med transmissioner för att diagnosticera fel avseende varvtals- givare, kopplingsingrepp samt icke-kopplingsingrepp. Dessa fel kan ha sin orsak i elektriska eller mekaniska problem.

De elektriska problemen är sådana, som hör samman med sole- noider, exempelvis kortslutning till jord, avbrott samt kortslutning till batteri. Dessa problem leder till problem med kopplingsingrepp och -urkoppling. Även varvtalsgivar- problem diagnosticeras. De mekaniska problemen inbegriper kopplingsslirning och ej frigjord koppling.

Andra aspekter, syften och fördelar med föreliggande uppfinning kan erhållas genom att studera ritningarna, be- skrivningen och bifogade patentkrav.

Claims (29)

N 20 25 30 35 980421 P:\16B7023A. DOC BÅ/LJ 25 50049 ”432 PATENTKRAV

1. Apparat för detektering av ett feltillstánd i en transmission (115) med ett flertal roterande komponenter (125, 130, 135), ett flertal kopplingsorgan (Cl-C6) samt en transmissionsstyrenhet 147 med ett organ (215) för module- ring av kopplingsorganens ingrepp, k ä n n e t e c k n a d av: ett flertal varvtalsgivare (150, 155, 160, 165), ka alstrar varvtals- och riktningssignaler beroende av ro- vil- tationshastigheten hos nämnda flertal roterande komponen- ter; organ (408) för beräkning av den relativa rotations- hastigheten mellan tvà eller flera kopplingsorgan i beroen- de av nämnda varvtals- och riktningssignaler samt diagnostiska organ (802-806) för indikering av ett feltillstànd (602-606) i beroende av den relativa rota- tionshastigheten samt varaktigheten av en tidsperiod.

2. Apparat enligt krav 1, där nämnda feltillstànd (602-606) indikerar, att ett fränträdande kopplingsorgan ej har frigjorts (1414).

3. Apparat enligt krav 1, där nämnda feltillstánd (1416) indikerar, att ett tillträdande kopplingsorgan ej är i ingrepp.

4. Apparat enligt krav 1, där nämnda flertal varv- talsgivare (150, 155, 160, 165) inbegriper en ingående varvtalsgivare (155), en utgående varvtalsgivare (165) samt en mellanliggande varvtalsgivare (160).

5. Apparat enligt krav 1, där transmissionen (115) inbegriper riktningskopplingsorgan (Cl, C2) och varvtals- kopplingsorgan (C3-C6) samt organ (1408, 1418) för mottag- ning av en signal, som indikerar en växling endast med av- W 20 25 30 980421 P:\J.S87023A.DOC BÅ/LJ 26 599 452 seende pá riktning i transmissionen (115), samt för fast- ställande i beroende därav, huruvida ett inkopplat varv- talskopplingsorgan slirar.

6. Apparat enligt krav 1, där transmissionen (115) är förbunden med en momentomvandlare (110), samt inbegri- pande: organ (2006) för fastställande av huruvida en förvän- tad frigörelsetid har förflutit; organ (2008) för fastställande av momentomvandlarens (110) utgående vridmoment, samt där nämnda diagnostiska organ indikerar ett feltill- ständ i beroende av momentomvandlarens (110) utgående vrid- moment samt i beroende av att nämnda förväntade frigörelse- tid har förflutit.

7. Apparat enligt krav 6, innefattande organ (1906) för fastställande av huruvida transmissionen (115) skall växlas till antingen ett neutralläge, ett neutraliserings- läge eller ett neutralläge utan koppling, där nämnda fel- tillstànd indikerar, att ett riktningskopplingsorgan ej har frigjorts.

8. Apparat för detektering av ett feltillständ i en transmission (115) med ett flertal roterande komponenter (125, 130, 135) samt ett flertal kopplingsorgan (C1-C6), k ä n n e t e c k n a d av: ett flertal varvtalsgivare (150, 155, 160, 165), vil- ka producerar varvtals- och riktningssignaler i beroende av rotationshastigheten hos ett flertal av de roterande kompo- nenterna; organ (408) för beräkning av en relativ rotationshas- tighet mellan två eller flera kopplingsorgan i beroende av nämnda varvtals- och riktningssignaler; 10 Ü 20 25 30 35 ssoazi v=\1ss1oz:A.noc an/L: 27 509 .432 organ (502) för fastställande av en första kopplings- ingreppsstatus i beroende av nämnda relativa rotationshas- tighet samt organ (1924-1928) för omkastning av riktningssignalen från åtminstone en av nämnda flertal varvtalsgivare (150, 155, 160, 165) samt för fastställande av en andra kopp- lingsingreppsstatus med användning av den omkastade rikt- ningssignalen.

9. Apparat enligt krav 8, där åtminstone ett av nämnda organ för fastställande av nämnda första kopplings- ingreppsstatus samt nämnda organ för fastställande av en andra kopplingsingreppsstatus inbegriper organ (2802-2808) för fastställande av huruvida nämnda relativa rotationshas- tighet mellan nämnda två eller flera kopplingsorgan är hög- re än ett förutbestâmt tröskelvärde.

10. Apparat enligt krav 8, innefattande organ (2902- 2908) för identifiering av feltillstánd hos en eller flera av nämnda flertal varvtalsgivare i beroende av nämnda förs- ta kopplingsingreppsstatus och nämnda andra kopplingsin- greppsstatus.

11. Apparat enligt krav 10, innefattande organ (2650- 2662) för komplettering av nämnda riktningssignal, som pro- duceras av den eller de av nämnda flertal varvtalsgivare (150, 155, 160, 165), ett feltillstånd, ingreppsstatus och nämnda andra kopplingsingreppsstatus. som identifierats såsom befinna sig i i beroende av nämnda första kopplings-

12. Apparat enligt krav 8, innefattande organ (3302- 3322)för inmätning av ett övergripande förhållande, för jämförelse av det inmätta övergripande förhållandet med en samt för faststäl- eller flera förutbestämd(a) konstant(er) lande i beroende därav av huruvida ett fel existerar hos 10 U 20 25 30 980421 P:\1SB7023A.DOC BÄ/IJ 509 452 28 antingen en mellanliggande transmissionsvarvtalsgivare (160) eller en utgående transmissionsvarvtalsgivare (165).

13. Apparat enligt krav 12, där nämnda organ för fastställande av en första kopplingsingreppsstatus inbegri- per organ (2702-2712) nings- som varvtalskopplingsorganen slirar. för indikering av att såväl rikt-

14. Apparat enligt krav 8, där nämnda flertal varv- talsgivare inbegriper ingående, mellanliggande och utgående varvtalsgivare (155, 160, 165).

15. Apparat enligt krav 14, innefattande organ (1922- 1932) för indikering av att riktningsinformation förlorats från en eller flera av nämnda varvtalsgivare (150, 155, 160, 165), där vilken av nämnda riktningssignaler, som är omkastad bestäms i beroende av den indikerade förlorade riktninginformationen.

16. Apparat för detektering av ett feltillstånd i en transmission (115) med ett flertal roterande komponenter (125, 130, 135) samt ett flertal kopplingsorgan (Cl-C6), k ä n n e t e c k n a d av: ett flertal varvtalsgivare (150, 155, 160, 165), vil- ka producerar varvtals- och riktningssignaler i beroende av rotationshastigheten hos ett flertal av de roterande kompo- nenterna, där nämnda flertal varvtalsgivare inbegriper en (165) för utgående momentomvandlarvarvtal; organ (408) för beräkning av en relativ rotationshas- givare tighet mellan två eller flera kopplingsorgan i beroende av nämnda varvtals- och riktningssignaler; organ (2302-2312) för beräkning av ett momentomvand- larförhållande samt för jämförelse av nämnda momentomvand- larförhållande med en förutbestämd konstant samt N U 20 25 30 35 980421 P: \J.S87023A.DOC BÅ/IJ 29 509 432 organ (3006-3042) för fastställande av huruvida ett riktningskopplingsorgan slirar eller huruvida den utgående momentomvandlargivarsignalen är felaktig i beroende av riktningen hos nämnda relativa rotationshastighet samt jäm- förelsen mellan nämnda momentomvandlarförhállande och nämn- da förutbestämda konstant.

17. Metod för detektering av ett feltillstànd i en med ett flertal roterande komponenter (125, 130, 135), ett flertal kopplingsorgan (Cl-C6) transmissionsstyrenhet (147) (215) för modu- lering av ingreppen hos nämnda flertal kopplingsorgan, k ä n n e t e c k n a d av stegen att: transmission (115) samt en med ett organ producera varvtals- och riktningssignaler (150, 155, 160, 165) i beroende av rotationshastigheten hos ett fler- tal av de roterande komponenterna; beräknade den relativa rotationshastigheten mellan tvà eller flera kopplingsorgan (408) i beroende av nämnda varvtals- och riktningssignaler samt indikera ett feltillstánd (602-606) relativa rotationshastigheten och varaktigheten av en tids- i beroende av den period.

18. Metod enligt krav 17, där feltillstàndet indike- rar, att ett fránträdande kopplingsorgan är i ingrepp (1414).

19. Metod enligt krav 17, där feltillstàndet indike- rar, att ett tillträdande kopplingsorgan är urkopplat (1416).

20. Metod enligt krav 17, där nämnda varvtals- och riktningssignaler indikerar rotationshastigheten för kompo- nenter vid ingángsidan (155), utgångsidan (165) samt en (160) i transmissionen (115). mellanliggande punkt N U 20 25 30 980421 P :\16B7023A.DOC BA/LJ 509 432 30

21. Metod enligt krav 17, där transmissionen (115) innefattar riktningskopplingsorgan (Cl, C2) och varvtals- kopplingsorgan (C3-C6), innefattande steget att mottaga en signal, som indikerar förekomsten av en växling endast med avseende pà riktning, samt i beroende därav fastställa, hu- ruvida ett inkopplat varvtalskopplingsorgan slirar (1408, 1418).

22. Metod enligt krav 17, där transmissionen (115) är förbunden med en momentomvandlare (110), innefattande ste- gen att: fastställa, huruvida en förväntad frigörelsetid har förflutit (2006): bestämma momentomvandlarens (110) utgående vridmoment (2008) samt indikera ett feltillstànd (2010-2018) i beroende av momentomvandlarens (110) utgående vridmoment samt utgången av den förväntade frigörelsetiden. innefattande steget att skall växlas till

23. Metod enligt krav 22, fastställa, endera ett neutralläge, ett neutraliseringsläge eller ett neutralläge utan koppling (1906-1912), där feltillstàndet indikerar, att ett riktningskopplingsorgan ej har fri- huruvida transmissionen (115) gjorts. Metod för detektering av ett feltillstànd i en (115) med ett flertal roterande komponenter samt ett flertal kopplingsorgan (Cl-C6),

24. transmission (125, 130, 135) k ä n n e t e c k n a d av stegen att: producera varvtal- och riktningssignaler (150, 155, 160, 165) i beroende av rotationshastigheten hos vissa av de roterande komponenterna; 10 20 25 30 35 saonn musavozsztnoc sx/u 31 509 432 beräkna (408) en relativ rotationshastighet mel- lan två eller flera kopplingsorgan i beroende av varv- tals- och riktningssignalerna; bestämma en första kopplingsingreppsstatus (502) i beroende av den relativa rotationshastigheten; kasta om en av riktningssignalerna samt bestämma en andra kopplingsingreppsstatus med användning av den omkas- tade riktningssignalen (1924-1928).

25. '25. Metod enligt krav 24, där åtminstone ett av ste- gen att bestämma den första respektive den andra kopplings- ingreppsstatusen inbegriper steget att bestämma, huruvida den relativa rotationshastigheten mellan nämnda två eller flera kopplingsorgan är högre än ett förutbestämt tröskel- värde (2802-2808).

26. Metod enligt krav 24, innefattande steget att identifiera feltillständ (2902-2908) 160, 165) i beroende av den förs- ta och den andra kopplingsingreppsstatusen. hos ett eller flera varvtalsgivare (150, 155, innefattande steget att (2650-2662) vilken produce-

27. Metod enligt krav 26, komplettera den riktningssignal ras av den eller de av nämnda flertal varvtalsgivare (150, 155, 160, 165), som identifierats såsom befinna sig i ett feltillstånd, i beroende av den första kopplingsingrepps- statusen och den andra kopplingsingreppsstatusen_

28. Metod enligt krav 24, innefattande stegen att in- mäta ett övergripande förhållande, jämföra det inmätta övergripande förhållandet med en eller flera förutbestämda konstanter samt i beroende därav fastställa ett fel (3302- 3322) i antingen en mellanliggande transmissionsvarvtalsgi- vare (l60) eller en utgående transmissionsvarvtalsgivare (165). 980421 P:\1G8'IO23A.DOC BÅ/IJ 509 452 32

29. Metod enligt krav 24, innefattande steget att in- dikera förlust av riktningsinformation från en eller flera varvtalsgivare (150, 155, 160, 165), där de omkastade rikt- ningssignalerna bestäms i beroende av den indikerade för- lusten av riktningsinformation (1922-1932).