SE468463B - Tandcementkomposition innefattande kalciumhydroxid och en eteniskt polymeriserbar foerening - Google Patents

Description

10 468 463 2 Komponenterna uppges reagera under bildning av en stel och permeabel massa av kalciumfenolat med kalciumhydroxiden dispo- nerad däri.

Aven om ovan beskrivna typer av tvåkomponents cementliknande system har varit användbara när det gällt att ge skydd åt * tandpulpan uppvisar sådana system specifika brister. Exempel- vis är härdningstiden för cementen relativt lång. En användare måste blanda de två komponenterna (sådan samnanblandning kan vara oriktig). placera blandningen i läge och vänta på att härdningsreaktionen skall inträda. Han kan säga att det finns en brist på möjlighet till 'kommenderad härdning' i denna typ av kompositioner, eftersom den cementbildande reaktionen sät- ter igång så snart komponenterna blandas. Användaren förlorar kontroll över cementens härdningstid och måste sedan arbeta oavbrutet.

De mekaniska egenskaperna hos jongitterstrukturcementen är också relativt dåliga. Då den inverkan är given som användaren kan utöva på en tand under behandlingen. i synnherhet när en fyllning trycks på plats, är det väsentligt att en cementtät- ningsmassa har hög hållfasthet.

Till följd av strukturens jonnatur är kompositonerna också ganska lättlösliga i vatten. Detta kan i sin tur leda till viss nedbrytning av cementtätningen.

Aven om det är känt att jongitterstrukturcenent binder väl med tanden bildar de ej någon stark bindning ned konventionella fyllningsmaterial, såsom amalgam eller kompositer och kan lossna.

Tillsats av aluminiumoxid såsom beskrives i GB 2l73l84A och 2l73207A kan förbättra den mekaniska hållfastheten hos cemen- ten men hållfastheten kan vara begränsad på grund av jon- gittrets natur.

En med synligt ljus härdbar tätningskomposition uppvisar flera O\ U »I fördelar gentemot tidigare använda kalciumhydroxidhärdade mas- sor av ovan beskrivet slag. Exempelvis har användaren större kontroll över kompositionens härdning eftersom härdningsreak- tionen endast initieras av synligt ljus. Vanligen är ljuskäl- lan inom det synliga våglängdsområdet mellan ca 400 mn och 600 mn. Våglängder inom det ultravioletta området har också använts. Sådana kompositioner innehåller i allmänhet (met)akrylatgrupp. I närvaro av en fotosensitiv katalysator är det känt att (metjakrylatgrupper kan polymerisera under bild- ning av en polymer med större hållfasthet till följd av bild- ning av kovalenta bindningar.

I EP patentansökningen 189903 beskrivs en ljushärdande polyme- riserbar komposition med låg toxicitet för användning i direkt kontakt med levande pulpavävnad, såsom ben och dentin. Kompo- sitionen inkluderar minst en polymeriserbar momoner, som poly- meriserar genom en fri-radikalmekanism snarare än genom kelat- bildning eller förtvålning. Kompositionen kan innehålla kal- ciumhydroxid men dess närvaro är inget väsentligt särdrag. En produkt som faller inom ramen för nämnda europeiska patent- ansökan, är marknadsförd som 'Prisma VLC' och uppges vara en ljushärdad bas/tätningsmassekomposition. Det visar sig emel- lertid att det i detta material ej finns någon möjlighet till verklig 'cement'-bildningsreaktion. Det härdade materialet visar sig vara ett metakrylatfunktionaliserat harts fyllt med kalciumhydroxid. Närvarande kalciumhydroxid används enbart som fyllmedel och deltar ej i någon cementbildningsreaktion. Det använda hartset i 'Prisma VLC'-kompositionen tros vara tri- metylhexametylendiisocyanat förslutet med hydroxipropylmeta- krylat.

Fördelarna som vinnes med den ljushärdande kompositionen upp- vägs av flera nackdelar. Den minskade lösligheten hos komposi- tionen, som begränsar utlakningen av kalciumjoner från kompo- sitionen, kan t.ex. resultera i minskad antibakteriell förmåga och remineraliseringsförmåga hos cementen. På grund av den jämförelsevis snabba härdningen hos tätningsmassekompositionen och den högre energinivån som utvecklas vid formningen av ko- 468 463 4 valenta bindningar är den mängd värme son alstras vid reaktio- nen avsevärt större än den som alstras under en jonisk (cementbildande) härdningsreaktion. Detta är en nackdel genom att cementen vanligen används inom området för känslig tand- pulpa. De ljushärdande tätningsmassekompositionerna är också kända för att binda väl med konventionella fyllningsmaterial men bildar ej någon stark bindning med ifrågavarande tand.

Enligt föreliggande uppfinning tillhandahâlles en förbättrad cementkomposition, som inbegriper synligt ljus och cementbild- ning för att ge ett härdat material med större hållfasthet än konventionell tvåkomponents cement.

Kompositionerna enligt uppfinningen besitter såväl kalcium- hydroxidcementegenskaper som ljushärdande egenskaper och star- ka bindningar bildas därför troligen med såväl tanden som med konventionella fyllningsmaterial. Det är mindre sannolikt att en fyllning kan falla ur en kavitet.

Uppfinningen avser en tvåkomponents komposition, som innefat- tar en första komponent innefattande en eteniskt polymeriser- bar förening, som innehåller såväl en salicylatgrupp som minst en akrylat-, alkakrylat-, akrylamid- eller alkakrylamidgrupp. och en andra komponent innefattande kalciunhydroxid eller en lämplig prekursor till kalciumhydroxid. i Den första komponenten kan erhållas genom ett tvåstegför- farande.

Vid det första steget kondenseras eller transesteriferieras salícylsyra eller alkylsalicylat (där alkyldelen innehåller 1-8 kolatomer, företrädesvis l-4) med en flervärd alkohol, företrädesvis innehållande minst tre hydroxylgrupper í molför- hållandet 0.l:l till mzl. företrädesvis 0,3:l till 3:1, i syn- 468 465 nerhet ca l.5:l, i synnerhet i närvaro av en katalysator, var- vid m är antalet hydroxylgrupper i den flervärda alkoholen.

Beroende på det använda molförhâllandet innehåller resulteran- de hydroxialkylsalicylat olika antal sidoordnade alkylhydro- xylgrupper.

Lämpliga flervärdiga alkoholer innehåller företrädesvis tre eller flera hydroxylgrupper. Dioler kan också användas men egenskaperna hos den härdade cementkompositionen kan vara mindre gynnsamma.

Exempel på lämpliga dioler inkluderar: Ho-(cH2)n-on, Ho_(cn2cn2o)n-H “FHS H0-(CH2-CH0)n-H HO-(CH2CH2CH20)n-H eller H0-(CH2CH2CH2CH2O)n-H där n är ett heltal med ett värde 1-10.

Exempel på lämpliga trioler inkluderar: glycerol, trietanolamin, trimetylolpropan och oxipropylerade eller oxietylerade derivat eller derivat av dessa föreningar, oxipropylerade eller oxietylerade derivat av dietanolamin och monoetanolamin.

Exempel pâ lämpliga tetroler inkluderar pentaerytritol och oxipropylerade eller oxietylerade derivat av pentaerytritol eller tolylendiamin.

Exempel på lämpliga hexitoler inkluderar sorbitol och dipenta- erytritol och oxipropylerade eller oxietylerade derivat av dessa föreningar. '35 468 463 5 Exempel på lämpliga oktoler inkluderar tripentaerytritol och oxipropylerade eller oxietylerade derivat av tripentaerytritol eller sackaros.

Blandningar av flervärda alkoholer omfattas också av uppfin- ningen.

Exempel pâ lämpliga salicylater inkluderar föreningar med for- meln on o \\ L\\óR / vari R är H eller Cl_8-alkyl, företrädesvis C Helst är R metyl. l_8-alkyl.

Katalysatorn för reaktionen kan företrädesvis väljas bland organometalliska föreningar såsom tetrabutyltitanat eller di- -butyl-tenndilaurat eller aminer såsom di-n-butylamin. eller någon annan lämplig katalysator men helst används alkali- metall- eller jordalkalimetallalkoxider som t.ex. natrium- metoxid. Dessa föredragna typer av katalysatorer tycks vara förknippade med reducerad färg vid reaktionen.

Salicylatgruppen reagerar med hydroxylgrupperna i den fler- värda alkoholen under bildning av en blandning av flervärd- alkohol-salicylatkompositioner_ företrädesvis äger reaktionen rum vid en temperatur över ca l30°C vid atnosfärstryck. Anta- let salicylatgrupper bundna till alkoholen är beroende av för- hâllandet mellan ursprungligen använda komponenter och på an- talet hydroxylgrupper i den flervärda alkoholen.

I det andra steget framställes akrylosalicylatet genom omsätt- ning av hydroxialkylsalicylatprodukter från ovan nämnda första steg med en (alk)akrylsyra eller ett derivat därav lämpligen en halogenid, företrädesvis i lösning med användning av vilket 'P1 7 468 465 som helst lämpligt lösningsmedel. som t,ex. netylenklorid.

(Alk)akryloylhalogeniden kan vara en Cl_4-a1kakryloy1ha1o- genid, företrädesvid metakryloylklorid. Reaktionen utföres även företrädesvis i närvaro av en lämplig syraacceptor, före- trädesvis en amin, såsom pyridin.

Molmängden använd (alk)akryloylhalogenid vid reaktionen i det andra steget beror av molförhållandet som används i det första steget av reaktionen mellan den flervärda akoholen och salicy- latet. Mängden använd (alk)akryloylhalogenid bestäms av den mängd som är tillräcklig för att reagera med kvarvarande alko- holhydroxylgrupper i hydroxialkylsalicylatet. Antalet (alk)- akrylatgrupper som därför bildas i akrylosalicylatet är bero- ende av förhållandet hydroxialkylsalicylat till alkakryloyl- halogenid som används, eftersom metakryloylhalogeniden reage- rar med kvarvarande hydroxylgrupper i alkoholen. Genom att kontrollera förhållandet mellan de olika komponenterna vid reaktionen kan naturen hos cementen justeras för att passa speciella krav. Ju högre förhållandet mellan (alk)akrylatgrup- per till salícylatgrupper är desto snabbare går ljushärdningen och ju större blir hållfastheten.

Den andra komponenten i ifrågavarande komposition innehåller en kalciumhydroxid eller en prekursor därför. Genom att kal- ciumhydroxiden i allmänhet förekommer i finpulvrig form före- dras också att inkludera ett vätskefomigt mjukningsmedel.

Några exempel på föredragna typer av mjukningsmedel inkluderar etyl-p-toluensulfonamid, dialkylftalat eller något annat lämp- ligt mjukningsmedel. Detta mjukningsmedel kan också vara ytterligare ett (met)akrylat eller (dímet)akrylat, som också tjänstgör som extra monomer.

Kompositionen innehåller också en fotosensitiv katalysator i antingen en av eller båda komponenterna. Lämpliga fotosensi- tiva katalysatorer är beskrivna i GB patentskriften 1 408 265. DE Offenlegungschrift 2 251 041 och EP patent- ansökningen 150 952. En föredragen fotosensitiv kata- lysator som kan ingå innefattar kamferkinon och dimetyl- 468 465 a aminoetylmetakrylat.

Företrädesvis föreligger var och en av de två komponenterna i pastaform för att underlätta sammanblandningen och lagringen.

Akrylosalicylatet är företrädesvis en mobil lätt gul vätska och kalciumhydroxiden är vanligen i pulverform. Olika fyll- medel eller blandningar av fyllmedel kan ingå för att reglera viskositeten och av andra skäl.

Fyllmedlen kan t.ex. vara vilken som helst form av kiseldioxid inklusive finfördelad kristallin kiseldioxid. t.ex. sand, men även kolloidala formen såsom pyrogen, högdispers eller utfälld kiseldioxid. Vilka som helst silikatglas kan användas, som t.ex. bariumoxid eller annan lämplig oxid eller ett fyllmedel såsom aluminiumoxid, titandioxid, kalciundifluorid eller zink- oxid förlänande önskad egenskap, såsom radioopacitet, hårdhet och brytningsindex. Salter såsom bariumsulfat, kalciumvolfra- mat, kalciumfosfat, vanligen som konventionella tvåkomponents- cementmaterial, kan också ingå. Blandningar av vilka som helst eller samtliga av ovan nämnda kan förekomma i endera eller båda av komponenterna i den dubbelhärdande cementen beroende på önskad viskositet.

För att tandcement skall kunna framställas. vari fyllmedlet häftar särskilt väl vid den härdade cementen föredras att fyllmedlet behandlas med ett kopplingsmedel med förmåga att reagera med såväl använt fyllmedel som komponenterna i cemen- ten. Kopplingsmedlet skall ha förmågan att öka hållfastheten i bindning mellan fyllmedlet och komponenterna i cementen.

Lämpliga kopplingsmedel för användning med glas inkluderar silaner, t.ex. 7-metakryloxipropyltrimetoxisilan, y-amino- propyltrietoxisilan och Y-glycidoxipropyltrinetoxisilan.

Båda föreningarna i tvåkomponentssystemet kan också företrä- desvis innehålla något lämpligt dispersionsmedel. som t.ex. stearinsyra och alkylstearater i allmänhet för att underlätta bildandet av en pastaliknande konsistens. r Lämpliga (met)akrylat eller (dimet)akrylatvätskor kan också ingå som sampolymeriserbara, eteniskt omättade polymerer.

Andra lämpliga monomerer, vars polymerer skall vara vatten- olösliga, inkluderar vinylmonomerer t.ex. vinylestrar såsom n-hexyl-, cyklohexyl- och tetrahydrofurfurylakrylater- och metakrylater. Monomererna skall vara non-toxiska. Likaså kan ingå lämpliga flerfunktionella vinylmonomerer, dvs monomerer som innehåller två eller flera vinylgrupper. Lämpliga monome- rer utgör t.ex. glykoldimetakrylater. diallylftalat och tri- alkylcyanurat.

Uppfinningen illustreras med hänvisning till efterföljande exempel.

EXEMPEL 1 Framställning av hydroxylalkylsalicylat (glycerolsalicylat) En 500 ml rundbottnad kolv fylldes med glycerol (46.0 g. 0.5 mol), metylsalicylat (ll9,7 g, 0,788 mol) och natriummetoxid (0,82 g, 0,015 mol). Molförhållandet metylsalicylat till gly- cerol var l.58:l. Kolven försågs med omrörare, termometer och återflödeskondensor och upptill med ett destillationshuvud och en destillationskondensor. Vatten av 70°C pumpades genom åter- flödeskondensorn och kallt vatten genom destillationskonden- sorn. Innehållet i kolven omrördes och temperaturen steg till ca 2l0°C. Metanol destillerade över och reaktionens gång följ- des genom övervakning av metylsalicylatnivån med användning av gaskromatografi. När nivån sjunkit till 17% fick innehållet i kolven svalna.

Framställning av akrylosalicylat (metakrylerat glycerolsali- cylatj En del (l23.5 g) av produkten från föregående reaktion vägdes in i en rundbottnad kolv jämte pyridin (57,8 g, 0,73 mol) och torr metylenklorid (250 ml). Lösningens temperatur höjdes till återflödestemperatur och lösningen försattes med metakryloyl- 468 463 19 klorid (72,4 g, 0,69 mol) i torr metylenklorid (150 ml) under 45 minuter. Innehållet i kolven omrördes under ytterligare 2 timmar och fick sedan stå över natten. Lösningen filtrerades i en separationstratt och tvättades 3 gånger med en lika stor volym destillerat vatten. Metylenkloridskiktet överfördes där- efter i en bägare, en lika stor del destillerat vatten till- sattes, lösningen omrördes ordentligt och surgjordes med kon- centrerad saltsyra. Metylenkloridskiktet frångskildes, 0,1 g 'Topanol ' 0 tillsattes och metylenkloridskiktet avlägsna- des på rotationsindunstare. Utbyte 130 g. Metylsalicylathalt 14% (genom gasfaskromatografi).

A. Ljushärdning Ett prov av ovan erhållet metakrylerat glycerolsalicylat blan- dades med 0,75 vikt-% kamferkinon och 0,5 vikt-2 dimetylamino- etylmetakrylat. Tiden till gelatinering vid belysning med en 1000 Wm_2 lampa, våglängd mellan 440-490 nu uppmättes som 60 sekunder med användning av en oscillerande reometer. Sådan undersökning utfördes med metoden beskriven i British Standard 5l99:l97S, § 6,4, varvid åtgärder vidtagits för att kunna rik- ta synligt ljus mot blandningen.

B. Cementhârdning En del av den ljushärdade blandningen (A) enligt ovan blanda- des manuellt med en lika stor viktmângd av en komponent inne- fattande 50% kalciumhydroxid och 50% trietylenglykoldimetakry- lat. Tiden till gelatinering uppmättes på den oscillerande reometern och uppgick till 4 minuter utan belysning.

C. Ythårdhet hos härdat material Ett prov av blandningen av de två komponenterna beskrivna i (B) placerades mellan två glasplattor på l nu avstånd. Provet belystes under l minut med en 1000 Wm_2 lampa ned våglängden på ljuset mellan 440-490 nu med 2 mm tjocka prover. Provet fick sedan åldra 1 en vecka under rumsbetingelser. Ythårdheten ll 468 463 hos cementen bestämdes med en Zwick 3212 hârdhetstestare och befanns vara 14 VHN. (VHN: Vickers Hardness Number) D. Jämförelse med konventionell tvåkomponentscement Mätning av härdningstid och ythårdhet utfördes på ovan be- skrivet sätt på tre kommersiellt tillgängliga produkter. cementhärdningstíd: 'Dycal' (L D Caulk) 3 min 'Life regular' (Kerr-Sybron) 9 min 'Life fast set' (Kerr-Sybron) 3 min ljushärdningstid: 'prisma VLC Dycal' 2 min ythârdhet: 'Dycal' 6.5 VHN 'Life regular' 10,5 VHN 'Life fast set' 10,0 VHN EXEHPEL 2 Trietanolaminsalicylat framställdes enligt metoden beskriven i exempel l för framställning av glycerolsalicylat med skillna- den att reaktanterna har trietanolamin (32.9 g, 0,22 mol), metylsalicylat (67,l g. 0.44 mol) och natriummetoxid (0.82 g, 0,015 mol). Den slutliga metylsalicylathalten var 20,02.

Metakrylerat trietanolaminsalicylat (HTS) framställdes enligt metoden beskriven i exempel l för framställning av metakryle- rat glycerolsalicylat med skillnaden att reaktanterna var tri- etanolaminsalicylat (som ovan) (69 g). pyridin (32 g, 0,41 mol) löst i torr metylenklorid (140 ml). Härtill sattes meta- kryolklorid (40.6 g, 0,39 mol) i torr metylenklorid (84 ml).

Produkten upparbetades såsom beskrivits i exempel 1.

Med användning av samma katalysatorsystem och metod som i exempel l uppgick tiden till gelatinering till 212 sekunder.

Cementhärdningstiden för en blandning av lika mängder av ovan 468 463 12 angiven MTS med 'Dycal' var 940 sekunder. Ythârdheten hos här- dat material frân denna blandning utvärderad enligt metoden i del C i exempel l var 14,9 VHN.

EXEMPEL 3 Trimetyloletansalicylat framställdes enligt metoden beskriven i exempel 1 för framställning av glycerolsalicylat med skill- naden att reaktanterna var trimetyloletan (60.l g. 0,5 mol). metylsalicylat (ll9,7 g, 0.788 mol). natriumnetoxid (0,82 g, 0.015 mol). Den slutliga metylsalicylathalten var 10,02.

Hetakrylerat trimetyloletansalicylat (NES) framställdes enligt metoden beskriven i exempel l för framställning av metakryle- rat glycerolsalicylat med skillnaden att reaktanterna var tri- etanolaminsalicylat (som ovan) (138 g). pyridin (58 g, 0,73 mol) löst i torr metylenklorid (250 ml). Härtill sattes meta- kroylklorid (72,4 g, 0,69 nol) i torr metylenklorid (150 ml).

Produkten upparbetades såsom beskrivits i exempel l.

Hed användning av samma katalysatorsysten och metod som i exempel l var tiden till gelatinering 75 sekunder. Cementhärd- ningstiden för en blandning av lika mängder av ovan angiven NES med 'Dycal' var 405 sekunder. Ythårdheten hos härdat mate- rial av denna blandning utvärderad enligt metoden i del C i exempel l var 19,0 VHN.

EXEHPEL 4 Pentaerytritolsalicylat framställdes enligt metoden beskriven i exempel l för framställning av glycerolsalicylat med skill- naden att reaktanterna var pentaerytritol (34.04 g, 0.25 mol). metylsalicylat (86,72 g, 0,57 mol) och natriulmetoxid (0,4l g. 0.007S mol). Den slutliga metylsalicylathalten var l2,5%.

Hetakrylerat pentaerytritolsalicylat (MPS) framställdes enligt metoden beskriven i exempel l för framställning netakrylerat glycerolsalicylat med skillnad att reaktanterna var trietanol- “II --D 13 68 463 aminsalicylat (som ovan) (47 9). pyrídin (22 g, 0,28 mol) löst i torr metylenklorid (95 ml). Härtill sattes metakroylklorid (26,l5 g, 0,25 mol) i torr metylenklorid (90 ml). Produkten upparbetades såsom beskrivits i exempel 1.

Med användning av samma katalysatorsystem och metod som i exempel l uppgick tiden till gelatinering till 270 sekunder.

Cementhärdningstiden för en blandning av lika mängder av ovan angiven MPS och 'Dycal' var 90 sekunder. Ythårdheten hos här- dat material av denna blandning utvärderad enligt metoden i del C i exempel 1 var 22.3 VHN. i EXEMPEL 5 En komposition lämplig för klinisk utvärdering framställdes enligt följande: Komponent A (9) Metakrylerat glycerolsalicylat (exempel 1) 50 Bariumsulfat 35 'Aerosil' OXSO (Degussa) 15 Komponent B Vinyluretanharts (a) , 22.5 Trietylenglykoldimetakrylat 22,5 Kalcíumhydroxid 25 Bariumsulfat 25 'Aerosil' OXSO 5 Kamferkinon 0,38 Dimetylaminoetylmetakrylat 0,23 (a) framställd enligt exempel l i EP patent 53442 Båda komponenterna framställdes genom att blanda beståndsde- larna på en tvåvalskvarn tills homogenitet uppnåtts. 1f~ lfÛó 14 För laboratorievärderíng blandades manuellt lika viktdelar av de två komponenterna. Cementhärdningstiden var 210 sekunder.

Vid varje tidpunkt upp till 3 minuter kunde kompositionen här- das med synligt ljus. Ljushärdningstiden var 30 sekunder och vid båda härdningstiderna användes metoden beskriven i exempel l.

Härdat material hade en böjmodul av 5,52 GPa, en böjhâllfast- het av 49,8 MPa och en ythârdhet av 20 VHN.

EXEMPEL 6 Ett prov av blandningen utvärderad i exempel 5 utvärderades också vid kliniskt försök.

Det visade sig att omedelbart vid sammanblandning av de tvâ komponenterna rann blandningen in i en tandkavitet eftersom viskositeten var låg. Vid placering som tâtningsmassa häftade blandningen snabbt vid dentin även vid lätt fuktiga betingel- ser till skillnad från konventionella tvâkomponentsmaterial.

Efter ca 90 sekunder befanns viskositeten öka. Detta befanns vara den bäst fungerande fasen. under vilken överskott av ma- terial kunde avlägsnas frân emaljkanter och den slutliga for- men kunde etableras. Efter ljushärdning med bestrâlning inom vâglängdsomrâdet 400-500 nu blev materialet mycket hårt med egenskaper som kunde nyttjas under amalgam. guld eller kompo- sit. Vidhäftningen för härdat material var hög och det var mycket svårt att avlägsna överskott av härdad cement. Två- stegsviskositeten bedöms vara en fördel eftersom låg initial viskositet underlättar placeringen på en tätningsmassa medan den andra högre viskositeten möjliggör uppbyggnad av material för en bas.

Claims (7)

M1 10 15 20 25 30 35 -Ps C'\ O) -Fs O\ (JJ 15 Patentkrav
1. l. Tandcementkomposition. k ä n n e t e c k n a d av att den väsentligen består av en första komponent, som innefattar en eteniskt polymeriserbar förening innehållande såväl en salicylatgrupp som minst en akrylat-. alkakrylat-. akryl- amid- eller alkakrylamidgrupp (nedan benämnd akrylosalicylat) och en andra komponent innefattande en kalciumhydroxid eller en lämplig prekursor till kalciumhydroxid, och en fotosensitiv katalysator, vars ingredienser kan vara närvarande i endera av eller både den första och den andra komponenten.
2. 2. Cementkomposition enligt krav l. k ä n n e t e c k n a d av att salicylatet är en ester av salicylsyra och en flervärd alkohol innehållande 2-8 hydroxylgrupper.
3. 3. Cementkomposition enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den flervärda alkoholen är en triol.
4. 4. Cementkomposition enligt krav 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d av att molförhållandet mellan enheter härröran- de från salicylsyra och enheter härrörande från den flervärda alkoholen är 0.111 till mzl. där m är antalet hydroxylgrupper i den flervärda alkoholen.
5. 5. Cementkomposition en1igt~något av krav l-4, k ä n n e - t e c k n a d av att förhållandet (a1k)akryloylgrupper till salicylatgrupper i akrylosalicylatet är O,3:l till 3:1.
6. 6. Cementkomposition enligt något av krav 1-5, k ä n n e - t e c k n a d av att alkakrylatet är ett metakrylat.
7. 7. Cementkomposition enligt något av krav l-6. k ä n n e - t e c k n a d av att cementen innehåller ett tillsatt fyll- medel.