SE463239B - Farmaceutiskt aktiva bifosfonater samt farmaceutiska kompositioner innehaallande desamma - Google Patents

Description

4» (N b! vß oralt och då den administreras systemiskt.

På grund av det stora intresse; som visats PP har undersökning gjorts i syfte att framställa substanser med liknande aktivitet men resistenta mot hydrolys; Detta ändamål har uppnåtts delvis ge- nom syntes av bifosfonater; dvs ämnen; som innehåller gruppen- P-C-P i stället för gruppen P-O-P. Verkan av bifosfonaterna på kalciumsalter liknar verkan av PP} i själva verket har de redan i låg koncentration följande verkningar: de hämmar utfällning av kalciumfosfat ur lösningarfi de blockerar överföring av amorft kalciumfosfat till kristallina formen utan att dock hämma bildningen av begynnelsefasen; de blockerar aggregationen av kristaller av hydråxiapatitp de retarderar upplösningsgraden för kristaller av hydroxylapa- tit, sedan de senare absorberat bifosfonaterna ur lösningarna.

Många farmakologiska och kliniska studier i den vetenskapliga litteraturen visar emellertid; att trots vissa analogier i fråga om aktivitet de hittills för behandling av bensjukdomar använda många bifosfonaterna har några helt allvarliga olägenheter i fråga om toxicitet hos djur och toleransen eller framkallning av nega- tiva biverkningar på människor.

Det har nu överraskande befunnitsp att några bifosfonsyror med Gllmänna formeln I: i ï°3H2 R-ç-R' (I) PO3H2 10 15 25 i \O i vilken R betecknar fluor eller en linjär eller grenad alkylgrupp med 1-5 kolatomer; som eventuellt kan vara substituerad med en substituent ttert aminogrupper och/eller fluoratomer och R1 hydroxi _eller fluor y och deras salter med olkalimetaller, organiska baser eller basiska aminosyror lämpar sig mycket bra för behand1ing_av urinsten och som inhibitorer för återupptagning i benen ; efter- som de har hög aktivitet, som icke åtföljes av de ovan angivna bi- verkningarna hos pyrofosfatet (PP)l Många bifosfonsyror har beskrivits i litteraturen. I synnerhet kan bifosfonsyror med den allmänna formeln I p i vilken R är en osub- stituerad alkyl och R] hydraki; framställas genom omsättning av en acylhalogenid eller anhydriden av en syra med fosforsyra eller fos- fortriklorid; Även om förfarandet ger goda utbyten i det fall; att R är etylp är detsamma mindre lämpligt för framställning av ana- loger innehållande en alkylgrupp med högre molekylvikt och fungerar praktiskt taget icke; då gruppen R är en med funktionella grupper substituerad alkylgrupp; Dessutom är detta förfarande áfldeles klart icke lämpligt för fram- ställning av föreningar med formeln I; i vilken R och/eller R' är fluoratomerg Det har befunnitsp att det är möjligt att framställa föreningar med allmänna formeln I; i vilken R är en aminoalkyl- grupp och R' hydroxi,med utmärkta utbyten och med hög grad av renhet, om man omsätter en aminosyra med.fosforsyra i syfte att blockera den reaktiva aminogruppen och sedan med fosfortrikloridt Mellan- produkten hydrolyseras därefter och produkten isoleras på lämp- ligtïsätt: I stället för blandningen av fosforsyra och fosfortriklorid är det 10 15 25 .fosforsyrat möjligt att använda endast fosfortriklorid; varvid man tillsätter den stökiometriska mängden vatten i syfte att bilda motsvarande Närhelst det är möjligt? kan aminosyran ersättas med en sikt pre- kursor i stånd att bilda aminosyran genom hydrolys såsom valero- laktam eller motsvarande polyamid i fråga om 5-aminovaleriansyra eller pyrrolidonet ifråga om 4-amino-smörsyra. Reaktionen utföres företrädesvis i närvaro av ett aprotiskt organiskt lösningsmedel såsom ett alifatiskt eller aromatiskt kolväte eller motsvarande klorerade kolväten; men kan också utföras i frånvaro av lösningsme- del.

Under reaktionen bildas en fast; pastaliknande substans; som icke är särskilt väldefinierad; ur vilken den önskade aminobifosfonsyran erhålles genom hydrolys med vatten eller vattenhaltigt HCl.

Det ovan beskrivna förfarandet är lätt att anpassa till industriell framställning av syrorna med formeln II Framställningen av bifosfonsyrorna med allmänna formeln I ; i vilken R och R' betecknar fluoratomer; kan utföras enkelt och med höga utbyten genom hydro- lysering av motsvarande estrar med allmänna formeln II: F2C[P0(0R")2] (II) i vilken R" är en alkylgrupp; som kan vara rok eller grenad; och innehåller mellan 1 och 4 kolatomer. Estrarna med formeln II kan erhållas genom omsättning av motsvarande esfrqr av brgmdifluor- metanfosfonsyra (som erhålles ur dibrom-difluormetan och ett trialkylfosfit) med ett dialkylfosfít av en alkalimetall såsom 5 10 15 20 25 30 .få O*- (N KO CH \O natrium enligt nedanstående reaktionsformeln: cF arz + P(oR") ___; ßr-cF2-Po(oR")2----> 2 3 ° NaP0(0R")2 ï> II Hydrolysen av estern med formeln II till motsvarande bifosfonsyra utföres med vatten och mineralsyra; De föredragna föreningarna,som erhålles genom förfarandet enligt föreliggande uppfinning; är följandeš ' 5-amino-1-hydroxipentan-1:1-bifosfonsyra: 4-amino-1-hydroxibutan-1;1-bifosfonsyrat difluor-metanbifosfonsyra; och deras natriunn anilin-och lysinsalteri Följande ekempel finns beskrivna nedan i syfte att ytterligare åskåd- liggöra uppfinningen; Exempel 1 En blandning bestående av 117 gram (1,0 mol) 5-amino-valeriansyray 123 gram (1;5 mol) fosforsyra och 500 ml vattenfri klorbensen be- redes. Blandningen upphettas med hjälp av kokande vattenbad upp till 100°C på sådant sätt; att den fasta substansen nästan full- ständigt övergår till en lösning. Samtidigt som temperaturen hålles vid 100°C och under kraftig omrörning; tillsättes långsamt 206 gram (1;b mol) fosfortrikloridi Ca 30 min efter det att tillsättningen avslutats: börjar en tät fas att bildas, som har en benägenhet att öka och att bli hårdare med tiden. Blandningen hålles vid 100°C ytterligare 3 tim och får därefter svalna under omrörning; 10 15 25 êóš 259 På detta sätt bryts det fasta materialet upp i mindre bitar och kan filtreras och tvättas med klorbensent Den hygroskopiska fasta substansen som erhållits; löses därefter i 500 ml vatten och upp- hettas 1 tim under återflöde; Efter kylning behandlas lösningen med aktivt kol och filtreras sedan. Den råa syran utfaller genom till- sats av ett överskott av varm metanol och efter separation kri$ta11i- seras produkten ur en 1iter vatten vid 100°C.

Utbytet är 165 gram (631 av det teoretiska) 5-amino-1-hydroxipentan- 1,1-bifosfonsyra i form av ett vitt kristallint pulver med smält- punkten 235°C.

Elementarnnalys Funnef= c = 22,69; H = 5;71; N = s;14; P=2a,7o beraknqf för c5u15No7P2=c = 22;s2; H = s}75} N = 5;s2; P = 23¿s4 lnfrarödspektrum Absorptionsband vid 3220y 1660 och 1510 cm-1 Spektrum IH-NÅMQR; (TMS som standard) ¿ = 1}s ppm (6H){ ¿ = a}o ppm (2H) Ekempel 2 I en 150 liters glaskolv införes 9y4 kg 5-aminovaleriansyra, 9:9 kg fosforsyra och 40 liter vattenfri klorbensen. Blandningen upphettas under omrörning upp till 90 - 100°C och 16,5 g fosfortrikloríd till- saffes under loppef av ao min. efter crf ha sfaff vid 11o°c 3 :im kyles reaktíonsblandningen till 80°C och 50 liter vatten tillsättes i syfte att lösa allt fast material; Den organiska fasen får svalna och separera ur den vattenhaltiga fasen. Efter behandling av den 10 15 20 25 vattenhaltiga fasen med aktivt kol och filtrering tillsöttes över- skott av metanol under omrörning i syfte att fälla ut den råa amino- Ibifosfonsyran. Blandningen filtreras och produkten omkristalliseras ur 60 liter kokande vatten. Produkten ör 12,4 kg kristallint mate- rial av ren 5-amino-1-hydroxipentan-1,l-bifosfonsyra, Exengei 3 En blandning av 1 mol 4-aminosmörsyra , 1,5 mol fosforsyra och 500 ml vattenfri klorbensen upphettas till 100°C. Vid denna temperatur tillsättes fosfortriklorid i en mängd av 1,5 mol under kraftig om- rörning. Blandningen omröres vid IOOOC 3% tim , tills den töta fasen bildats helt och hållet och får därefter svalna, Den fasta substansen filtreras, tvättas med en ringa mängd klorbensen och lö- ses i vatten. Lösningen upphettas till kokpunkten 1 tim, kyles dör- efter och avförgas med aktivt kolt Materialet filtreras och produkten fölles med överskott av varm metanol, Råmaterialet som erhålles upphettas under återflöde 8 tim i 20-procentig saltsyra. Saltsyran avlögsnas_ genom destillation och återstoden omkristalliseras ur vatten, Produkten år 4-amino-1-hydroxibutan-1,1-bifosfonsyra i form av ett vitt kristallint pulver, som har nedan angivna struktur, vilken påvisats genom de även nedan återgivna egenskaperna: (ïH2)8NH2 H2o3P_|c_1=o3H2 oH Elementaranalvs ' 6% H% N% P% runner; 17,88 5,62 4,98 23,94 Benaknnf för ABDP= 19,28 5,26 5,64 24,86 seraknnf för A81>P.,H2o= 17,98 5,66 5,24" 28,19 10 15 25 16so[1so5)ísoo .ps O\ CN ß S' L* ' \_C1 w Bestämning av fuktinnehåll Ett prov undersökt med Karl-Fischer-metoden har en vattenhalt av ca 3}9 viktsprocentc Potentiometrisk titrering Kurvan för potentiometrisk titrering erhålles genom tillsättning av 0;1 N Na0H till en lösning av 203 mg av provet löst i 75.ml vatten; Profilen hos denna kurva kännetecknas av två tydliga slut- punkter vid pH 4;4 och 9 p vilket svarar mot en tillsats av rea- genset av 7:5 resp. 15;2 ml. Av de rapporterade síffervördena kan man beräkna en ekvivalentvikt av 270 för den första neutralise- tionen och 264 för den andra neutralisationen och en medelekvivalent- vikt av 267; ABoP;H¿o hur en'm°1eky1v1kf av 267;114.

Komplexometrisk titrering_ _ Komplexometrisk titrering utfördes med toriumnitrat med 41;47 mg av föreningen. Den visar ett färgomslag efter tillsats av 5;4 ml av reagensetu Hörav är det möjligt att dra slutsatsen; att den undersökta substansen har en ekvivalentvikt av 134; vilket överens- stämmer med närvaron av två fosfonsyragrupper i monohydratets mole- kyl; W Infrarödabsorption Infraröd -spektrum; som observerats på en tablett av KBr; har karak- täristiska band vid : _ 3600 - 2500 cm_1 komplexband beroende på överlappning av breda band från sura och alkoholiska OH-grupper; NH: grupper och alifatiska CH-grupper band beroende på deformation av gruppen NH2 delvis i saltform beroende på närvaron av fosfon- syragrupper 10 15 20 25 9 1160 utbredning av P-0-bandet 1040 utbredning av Cf0-bandet ' 960; 930 utbredning av P-0-bandet 600-400 skelettband; som inbegriper i huvudsak den del av molekylen, som innehåller fosforatomenl Ü . 0 1 Karnmagnetisk resonans pa protonen ( H-NMR) I D20/D2S04 beräknat IH-NMR-spektrum visar två förstorade signaler vid dÉ2,6 ppm (CH2-ß och CH2=y'beroende på NH2-gruppen) och 3:5 ppm (CH2-a beroende på NH2ëgruppen) för en relativ intensitet 2:1; _ Körnmagnetisk resonans på kol (130-NHR) I D20/D2$04 bestämt spektrum 'ÉÉC-MR visar signaler vid cr20 ppm (CH2-B beroende på NH2-gruppen), 28 ppm (CH2J¶“'beroende på NH2- gruppen), 39 ppm (CH2-a beroende på NH2-gruppen) och en central triplett vid 72 ppm (C-å beroende på NH2-gruppen, JC_P 156 Hz); Körnmagnetisk resonans på fosfor (31P-NR) I D20/DZSO4 bestämt spektrum 31P-NMR visar en enda signal vid 9 ppm tydande på att två fosforatomer ör kemiskt och magnetiskt ekvívalentae Exempel 4' Natrium-diisopropylfosfit och diisopropyl-bromdifluormetanfasfonat omsöttes enligt konventionella metoder för framställning av tetra- isopropylester av difluormetanfosfonsyra, som erhålles som en förg- las och lukuas vafsku med kokpunkfen 117°c (ojz fen). sgfléléfrlilfn"19FL'N},MÄR'.,= 210,6 (triple-ff, crz, JF_P= 86,671; 10 15 20 25 J* Û x (JJ P I* (JJ vñ 10 sgekfrun 31P-N.M.R§= -1s]1 (f=1p1effflJF_P= 14{6); H3P04'85-procentig som extern standard; Den sålunda erhållna estern hydrolyseras till difluormetanbifosfon- syra, som erhålles i kristallin form och torkas inen vakuumexicator över P205. Substansen är en mycket hygroskopisk fast substans med smältpunkten 9000; Kurvan för titrering syra/bas visar två tydliga slutpunkter vid pH 3y9 och 10,1 y vilka svarar mot binatrium resp; tetranatrium- salterna och en enda slutpunkt vid pH 6y8, som motsvarar trinatrium- saltet; Molekylvikten motsvarande ovan angivna titrationsvärden är 21o;s (feorefiskf 211}99)Ä Exemgel 5 Till en suspension av 263 gram 5-amino-1-hydroxi-pentan-1y1-bifos- fonsyra i en liter vatten sättes under kylning en lösning framställd ur 40 gram natriumhydroxid i 500 ml vatten. Man erhåller en klar 'lösningy som efter avfärgning med kol, filtrering och indrivning hålles i kyla under 3 dagar'och under lätt omrörning Q Den sålunda erhållna kristallina fasta substansen filtreras; tvättas med en ringa mängd kallt vatten och därefter metanolt Efter torkning vid 110°C erhålles 199 gram mononatriumsalt av 5-amino-1-hydroxi-pentan- dyl-bifosfonsyrat Exemgelfo Ur difluormetanbifosfonsyra erhålles enligt konventionella förfaran- den trinatrium-difluormetanbifosfonat som kristallint vitt pulver lösligt i vatten. Den genom titrering mellan syra och bas bestämda molekylvikten är 274y0 (teoretiskt 277,9): En 0,1-molar vattenhaltig 10 15 20 25 ß- «J\ CN 'iKÜå (I, I \_C) 11 lösning har ett pH av 6,8e Elementaranalvs _ I Funnefe c = 4,30; H = 0,52; P = 23,01, F= 12,90 Beraknef för cHF2Ne306P2=c = 4,32; H =-0,s6; P = 22,29, F = 13,67, Exemgel 7 Ur difluormetanbifosfonsyra erhålles enligt konventionella förfaran- den anilin-difluormetanbifosfonat; Substansen smälter efter omkrístal- lieefien ur efenel vid 163-165°c; Elementaranalys Fennefe c = 50,88; H = 6,02; N = 9;19¿ P = 9,90 Beräknat för C25H32F2N4O6P2iH 9 (tetraanilinsaltet som monohydrat): C = 50,%0; H = 5,57; N = 9,11; P = 10,08, UV-sgektrum ( i vattenhaltíg lösning) Åbsorptionsmaximum vid 279 nm; 324] Exemgel 8' Ur difluormetanbifosfonsyra erhèeies enligt metoden enligt exempel 7 lysindifluormetanbifosfonate Dilysinsaltet, som faller ut ur vatten, erhålles som ett vitt amorft pulver, mycket lösligt i vatten och hygraskopísktt En 0,1 M lösning har ett pH=4,0l ElementaranalXs:fil_- runner: c = 30,03; H = 6,42; N = 10,87; P 30,96, H 12,28; 13,01 6,39; N = 11,11; Beräknat för C1¿H32F2N401oP2: C = 10 15 Q" t LN h) LH \_Q 12 Toxikologiskt studium Detta studium har utförts med följande substanser enligt förelig- gande uppfinning: _ 4-amino-1-hydroxibutan-1t1-bifosfonsyra (ABUBP);- 5-amino-1-hydroxipentan-1,1-bifosfonsyra (AHPEBP); difluormetanbifosfonsyra som natriumsalt (FZMBP).

För jämförelses skull har följande substanser använts: 6-amíno-l-hydroxihexan-1,1-bifosfonsyra (AHEXBP) framställd enligt italienska patentansökningen nr 19673 A/81 diklormetanbifosfonsyra som natriumsalt (Cl2MBP)(käntL Akut' ffoxicitef _ För studiet användes schweiziska möss; både av han- och honkön t Under försöket matades djuren enligt metodenhed Altromin i form av tabletter. För oral och intraperitoneal administration användes 5-procentiga gummi-arabikum-lösningar; medan saltlösningar med pH 4 användes för intravenösa injektioner.

De preliminära värdena för .DL5O beräknas enligt en grafisk me- tod. Tabell 1 återger värdena för DL50 på schweiziska möss i mg/kg. 'ä 10 15 25 ~P~ Û u C. I fi) i a! vi) 13 TABELL 1 - DL5o för schweiziska möss i mg/kg iÅp§_ ' OS 4 loV., AHBUBP ' > 2',ooo - ss AHPEBP 1¿soo 75 ss AHEXBP :>2,ooo 125 75 FZMBP > z,ooo 450 7o c12MßP ;»2,ooo 750 130 Ingen förändring i djurets beteende iakttogs efter ordl administre- ringj alltså vid hög dos; inga dödsfall-noterades och det enda symptomet är en viss uppmjukning av avföringen; Obduktion av de avlivade djuren visar en lätt förändring i njurarna, som är av ljus blodfattig färg; Efter den intravenösa injektionen dör djuren omedelbart vid den höga dosen med sammandragningar och andnöd; Vid en dos lägre än den dödliga dosen är sammandragningarna mindre framträdande och fortsätter 2 timmar; efter att ha återgått till det normala visar djuren några dödsfall efter 2-4 dagar med andnöd; hårresning och minskad motorisk aktivitet: Obduktionerna visar j att njurarna har en skär eller gul färg med hlodfärgade fläckar. Djuren av hon- kön ger hypertrofiska och blodfyllda ovarier; Slutsatsen är Q att de nya bifosfonaterna har akut toxicitet och lagom kronisk toxicitet; l Hanínhïngå sv krisfqllbildning Ett modellsystem användes för att värdera fosfonaternas förmåga att hämma bildningen av kristaller i oorganiska lösningarQ'Tre lösningar framställes enligt Fleisch. 1> c-\ c.,~»1 m: u 1 \ :i 14 1) o,o17 M KH2Po4; 0,117 M Kc1; o;o1 M burbifursyrqi 2)_o,oo56 M cqclz; o}1ss M Kc1; o,o1 M bqrbifursyru 3) 0,155 M Kal; o,o1 M bqrbifursyrq, 5 pH insfülles på 7;4 med hjälp av kaliumhydraxid; Koncenfrationen av Ca++ var 6;7 mg X, en nivå liknande kalciumnivån i blod, som under- kasfafs ulfrafilfrering 'och koncentrationen av det oorganiska fos- fatet Pi ger en produkt Ca++ x Pi = 80. Lösningen analyserades ef- ter Ca++ och Pi samt fördelades i Erlenmeyer-kolvar am 12 ml varde- 1O ra; Kolvarna delades upp i grupper enligt följande: 15 455 239 a) kontroll b) »AHEXBP . mos/UM c) AHEXBP 0,25/UM d) AHEXBP O¿5 /UN -e)AHEXßP 2,5 /UM f) ÅHEXBP 5(O /UM g) Cl2BP 0,5 /UM n) Cl2MBP' 2,5 /UM 1) clzvßp 5,0 /UM 1) FZMBP 0?5 /UM n) FZMBP 5,Q /UM o) AHPEBP mos/UM p) ÅHPEBP 0¿25/UM q) ÅHPEBP 0,5 /UM _ r) ÅHPEBP 2,5 /UN s) AHPEBIf ' 5,0 /UM t) ÅHBUBP 0,5 /UM U) ÅHBUBP - 2f5 /UM _ v) AHBUBP 5,0 /UM och de inkuberades därefter under omrörning vid 37°C)2 dagar; *Vid slutet av inkubationen bringades lösningarna att passera genom "milliporfilter" i syfte att kvarhålla kristaller som bildats under inkubationenš filtratet analyserades därefter i fråga om Ca++ och Pi; Resultaten finns återgivna i tabell 2 som produkten Ca++ X Pi i lösningen vid slutet av försöket.

Angivna data visar, att bifosfonaterna enligt föreliggande uppfinning 16 framkallar en betydande hömníngsaktivítet på bildningen och till- växten av kristaller av apatít enligt ett mönster, som ör beroen- de av dosen. 17 TABELL 2 Värden på produkten Co++ x Pí"i lösning Substans Konc. Före Ånkubu- Efter ínkubo- /UM 5 tion _ _ _tipn__ Kontroll 0,0 114, 7 29 clzmßp 0,5 " 44,0 Cl2MBP 2,5 " 60,4 clzvßp 5,o 1- 73,6 FZMBP 0,5 " 44,6 Fzr/BP 2,5 " 58, 5 FZMBP 5,0 " 72,0 AHEXBP o,o5 " 30,0 AHEXBP 0,25 V 37,5 AHEXBP 0,5 . " 59,5 AHEXBP í 2,5 " 92,6 AHEXBP 5,0 , 1- 95, 3 AHPEBP 0,05 " 36,7 AHPEBP 0,25 " 37, 1 AHPEBP 0,5 " 58,5 AHPEBP 2,5 " 94,0 5 AHPEBP 5,0 " 97,5 AHBUBP ' 0,5 ' " 53,2 AHBUBP 2,5 " 88,5 AHB BP _ 5,0 " 93,5 C 10 15 25 18 fFarmakologiska tester Ändamålet med detta studium är att undersöka verkan av en serie nya bifosfonater på en kultur av dädskalleceller och på benåterupp- tagning samt mineralisering in vivo.

Använda metoder _ 1. Försök på dädskalleceller Cellkulturz Cellerna odlas enligt den av Fast et al. beskrivna me- toden (Biochem. J; lZ2_ ,97-107 (1978) ). Totalt uppslutes en dag gamla huvudskålar från Wistar-råttor med kollagenas. De frisatta cellerna anbringas på en platta med en koncentration av 200;000 celler per.ml medium i skiv-"klasar" lämpliga för uppodlingj varvid plattorna har 24 urtagningar med ljó cm i diameter innehållande 0,5 ml medium; Cellerna odlas i det väsentliga minsta mediet inne- hållande 10% fetalt kalvserum i en atmosfär av 5% C02 vid 37°C upp till åttonde dagen. Bifosfonaterna tillsättes på den första dagen fram till slutet av försöketg Mediet bytes~på den första; fjärde I och sjunde dagen.

Räkning av celler Cellerna räknas med en Coulter-räknare efter att ha blivit frisatta från skivorna genom uppslutning med en blandning av kolla- genas och trypsin.

Bestämning av laktat' Mediet bytes på sjunde dagen och cellerna inkuberas 16 tim. Det un- der denna period bildade laktatet mätes i ett extrakt i HCIO4 av mediet under användande av laktatodehydrogenas. 10 15 25 30 4% C- \ (Al P J (JJ xD 19 2. Försök med wåterupptagníng och förkalkning in vivo Grupper om fem Wistar-råttor vägande 180-200 gram behandlas 7 dagar med 0,1 , 1j0 och 10 mg P/kg av följande bifosfonsyror: difluormetanbífosfonsyra (F2MBP)(i form av Na-saltet)j 4-amino-1-hydroxibutanbifosfonsyra (AHBUBP); 5-amino-1-hydroxipentanbifosfonsyra (AHPEBP);_ 6-amino-1-hydroxihexanbifosfonsyra (AHExBP); diklormetanbifosfonsyra (Cl2MBP) ( i form av natriumsaltet) ( 1 m9 P/kg).

Kontrolldjuren tillfördes lösningsmedlet med NaCl° Alla behandlingar- na utfördes på subkutan väg; Föreningarna löstes i NaCl ifråga om de lägre koncentrationerna och i vatten i fråga om den högre kon- centrationen samt administrerades i en volym av 0,2 ml/100 gt Djuren matades med Altromine 1314 innehållande 1;1 g/100 g P och _ 250 IU/100 g vitamin D3l Djuren avlivades på åttonde dagen och skenbenet avlögsnades samt fixerades i 50-procentig etanol. Sken- benen dehydratiserades sedan i ökande koncentration etanol och doppades ner i metylmetakrylat efter tillsats av Plastoic N; Fronta- la snitt togs ut och skars till en tjocklek av 70-80/um; varpå snítten underkastades mikroradiografi. Genom detta förfarande kun- de tätheten av mineralet uppskattas.i den trabekulara meta- fysen genom metoden av Shenk et alt; Cala; Tissl Res. ll; 196- 214; 1973)° Resultat 1; Fàšgak med huvqdskalcgíler -Som framgår av tabell 3; ger Cl2MBP upphov till en minskning av antalet celler; Å andra sidan har F2MBP ingen effekt eller en -ïä O\ (N ND Cr! VD 20 mycket ringa effekt i detta avseendeß Aminoderivaten visar en skillnad, eftersom föreningarna med ett udda antal kolatamer minskar antalet celler i mycket större omfattning ön föreningarna med ett jömnt antal kolatomer. r 442 230 21 ^ ^=v H«H¶H°¶=0Hm H 1 XHV Ammv mowo H u>H¥w wo. . w«mm_o "H«HH«@HH°«H=°¥ H@HvH=< ..H.» Hoflv win H o~Hw ^wV ~@~ HHNAHQ x^@v OÅH H HÅHQ _ mmxH=<.

Hwflfimu uwwv xxx ^@_V .dm H @\~< Awv wJ~ H HÅNOH @mH@=< xxx^m_v H_< H ~_ ^@_V ø.~ H HJHQ xx ^~_v mm. H <^~@ xxx^~_v HH. H __æw H ßmzwm xxx ^~_v Q.. H m_ omm H.H... H. H H mN H mlm coH+HwoQEox Aïaà cowvvnæcmocox Hfionvcox R + ^fV H@H1H°¶f°HwH - Hmflfiwu «@Hß+f° wa fwxH~> | m HHQQUH Ch.

Cm! l\') L» 1 vä 22 I fråga om framställning av laktatet minskar Cl2MBP denna i enlig- het med vad som ör känt. Å andra sidan har FZMBP ingen verkan.

Aminoderiyaten ökar framställningen av laktatetg ett faktum som ör mera uttalat ifråga om föreningar med udda antal kolatomert Resul- tatet framgår av Tabell 4, Q/ VU GL 7d KU ff ^ ^=v H@»1Hßv=u«« H, M V Ammv o_^o H hwfifiwu @o_\H°z=\mw*w "h@«u+¥°~ >° m=M=H~m«wEUHm .H31 OCHOHHOO D¥Hfl> ¶M> EÜWCWHU HUC |xow«mn Hwcowæunvcmocox ømwmn .Rm|- mv Hu> xmmnm» maa H .ppogwcox >m æ N.~m Lw~_mu pw~øp:m Lw> ¥mwLm+ www H x 23 xšëäyñßwßäfl. 8~w¿_H@¿2..¶ ,. Svofi Hwwâ Hwflfiwu uwmw xxx^@_v NANN H ~. xx^m_v @@w_ H w.@~_ % xxx^~V _Å« M @.@~ x^wv mA. H o*ææ ^@_v ~@« H ~_@@ ^~_v @Am H w.@o. X ^~_v «^< H _^w__ xxx^~_v NAN H @^@_ . xxx^~_v.wA~ H fwßw _ X ^»v oÅv H m@~w om~. . + .mm __ } ï íé mW~_ A Z:\V cowaohvcmocox Hfiohvcox R Acv flw+¶Hu¶cu«m H vovxufi >o mcficflfimvwsunw ma :oxnm>.| 1 Hflwnuh x mm mI< @mm1=< @m=m=< ÛÉN...

N mm: HU cofiwwmomëox U J FO C» 1 \.C 461 24 Försak ned benåterupptagning och förkalkning in vivo ' Ett djur per grupp vürderadesg Datana framgår av tabell 5.

TABÉLL 5 - Verkan på benåferupptagning och minerali- __sering av ben _,_.__ . _ _ _ . . . . . . . . . _.

Förening Dos Återupptagning ___Mineralisering F2MBP 10 - - 1 _ _ _ . _ I . _ . '_ . . . .___ . . . . . . ._ AHBUBP 10 +++ -/+ 1 ++/+++ - AHPEBÉ 10 -Försök avbrutet på grund av akut toxiciret 1 +++ - 0,1 +++ - AHEXBP e 10 X +++ 1 ++ - o',-.1 _ ' -I C12MBP- 1 +/4+ - - = ingen hümning av återabsorptionen eller mineralisering Mellan + och +++ = ökning ifråga om hömning av återabsorption eller mineraliseríng 7 x = verkan icke fastställd på grund av hömningen av mineraliseringen IT! 10 15 20 25 30 25 463 Det framgår, att AHPEBP är mest aktiv när det gäller benåterabsorp- tion. Man iakttar dock toxicitet vid högre doser. Föreningarna AHPUBP och AHEXBP är också verksamma vid återabsorption med ett re- sultat, som är något bättre än för Cl2MBP. En signifikant skillnad gäller mineraliseringen, eftersom ÅHEXBP framkallar kraftig hämning av míneraliseringen i en dos av 10 mg P/kg , medan AHBUBP icke har någon verkan eller endast en ringa verkan eller endast en effekt i mycket ringa grad.

Dessa sresultat visar, att aminoföreningarna med-udda antal kolatomer är i någon mån toxiska, men mera aktiva ifråga om att hämma benåter- absorptionen; Föreningarna med jämnt antal kolatomer har en aktivi- tet något högre än för Cl2MBPt Ett annat signifikant faktum är, att ÅHB U _ grad av mineraliseringshämning vid höga doser, medan AHEXBP ger BP icke framkallar eller endast framkallar en mycket ringa stor hämning, Följaktligen synes AHBUBP vara mest lämplig för använd- ning ifråga om sjukdomar med ökad återabsorption av ben på männi- skor; Slutligen är det intressant att notera, att F2MBP icke har någon verkan på benabsorptionen eller på benmineraliseringen och med tanke på det faktum, att föreningen hämmar tillväxten in vitro av apatit- kristallerna, kan den användas med framgång då det gäller njurstenar.

I själva verket har sedan lång tid tillbaka ett bifosfonat i stånd att hämma tillväxten av kristallerna utan att påverka benen varit föremål för forskning. Man drar därför slutsatsen, att de båda sub-I stanserna AHBUBP och AHPEBP kan_utvecklas till mediciner i stånd att hämma benåterabsorptionen och att F MBP är användbar för be- 2 handling av urinsten.

De farmaceutiska kompositionerna enligt föreliggande uppfinning 10 4>~ O*- (N NW b I \.C2 26 kan i ordningstöllas för användning i form av kapslar eller tabletter eller i lösning för oral administrering eller för systemisk användning.

Kompositionerna framställes med fördel tillsammans med inerta böra- re såsom sockerarter (sackaros, glukos, laktos), stärkelse och derivat därav, cellulosa och derivat därav, gummin, fettsyror, och deras salter, polyalkoholer, talk, aromatiska estrar.

De farmaceutiska kompositionerna kan administreras oralt i doser från 25 till 3200 mg/dag eller parenteralt i doser från 15 till 300 mg/dag; Behandling utföres i 7 dagar eller i 3 månader och upp- repas efter behov;

Claims (4)

J* GK LJ FJ CH \Q J? P A T E N T K R A V

1. Förening med førmeln 'ïO3H2 "R - C - OH PO H 3 2 i vilken R är en rak alkylgrupp med 3-4 kolatomer, varvid alkylen är substituerad med en aminogrupp i ändställning, till användning för behandling av urinsten och för att hämma benvävnadsåterabsorption.

2. Föreningen 5-amino-1-hydroxipentan-1,1-difosfonsyra, till användning enligt krav 1.

3. Föreningen 4-amino-1-hydroxibutan-1,2-difosfonsyra, till användning enligt krav l.

4. Farmaceutisk beredning för behandling av urinsten och för att hämma benvävnadsâterabsorption, k ä n n e t e c k - n a d av att den innehåller en förening med formeln ?93H2 R - C - OH PO3H2 i Vilken R är en rak alkylgrupp med 3-4 kolatomer, varvid alkylen är substituerad med en aminogrupp i ändställning, tillsammans med en farmaceutiskt fördragbar bärare.