SE461398B - Martensitiskt utskiljningshaerdbart rostfritt staal - Google Patents

Martensitiskt utskiljningshaerdbart rostfritt staal

Info

Publication number
SE461398B
SE461398B SE8403861A SE8403861A SE461398B SE 461398 B SE461398 B SE 461398B SE 8403861 A SE8403861 A SE 8403861A SE 8403861 A SE8403861 A SE 8403861A SE 461398 B SE461398 B SE 461398B
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
steel
steels
toughness
martensitic
stainless steel
Prior art date
Application number
SE8403861A
Other languages
English (en)
Other versions
SE8403861D0 (sv
SE8403861L (sv
Inventor
T Utsunomiya
K Hoshino
S Hirotsu
Original Assignee
Nisshin Steel Co Ltd
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Nisshin Steel Co Ltd filed Critical Nisshin Steel Co Ltd
Publication of SE8403861D0 publication Critical patent/SE8403861D0/sv
Publication of SE8403861L publication Critical patent/SE8403861L/sv
Publication of SE461398B publication Critical patent/SE461398B/sv

Links

Classifications

    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C22METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22CALLOYS
    • C22C38/00Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/42Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with copper
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C22METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22CALLOYS
    • C22C38/00Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/001Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing N
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C22METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22CALLOYS
    • C22C38/00Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/44Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with molybdenum or tungsten
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C22METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22CALLOYS
    • C22C38/00Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/50Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with titanium or zirconium
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C22METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22CALLOYS
    • C22C38/00Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/58Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with more than 1.5% by weight of manganese

Landscapes

  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Materials Engineering (AREA)
  • Mechanical Engineering (AREA)
  • Metallurgy (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Heat Treatment Of Steel (AREA)
  • Heat Treatment Of Sheet Steel (AREA)

Description

398 A' = 17 X (%C/%Ti) + 0,70 x (ggn) + 1 x (gmi) + 0,60 x (æcr) '+ 0,76 x (æcu) - 0,63 xJæAu + 20,871 är mindre än 42,0, och mängderna av Mn, Ni, Cu, Cr, Ti, Al och Si inställes så att värdet av Cr-ekvivalenten/Ni-ekvi- valenten definierad som '%Ti + %A1) + 1,5 x (ssi) Cr dan: 1 x (%Cr) + 3,5 X ( 0,3 x (%Cu) + 0,65 x (enn) Ni ekv. 1 x (%Ni) + är högst 2,7, och att värdet av AHV definierad som Aflv = 205 x [æfri .-_3 x (æc + sin] + 205 x (sAl - 2 x Hm] + 57,5 x (ssi) + 20,5 x men) + 20 ligger i intervallet 120-210, och stålet uppvisar i huvudsak martensitisk struktur i upplösningsbehandlat tillstånd eller i till högst 50% kallbearbetat tillstånd.
Detta tidigare utvecklade stål uppför sig utmärkt vid stansning och formning och det uppvisar tillfredsställande egenskaper som fjädermaterial då AHV (skillnaden i hårdhet före och efter åldring) ligger runt 200. Detta stål kan lätt framställas eftersom kraftig kallbearbetning icke erfordras.
I jämförelse med maråldringsstâl såsom maråldringsstål 18Ni är detta stål emellertid något underlägset med avseende på segheten då det används för fjädrar eller för konstruktioner inom de områden i vilka höghållfasthetsstål används (ca 190 kg/mmz i insnittsdraghållfasthet).
Vi har försökt förbättra segheten hos detta tidigare utvecklade stål och funnit att segheten hos stålet kan bibehållas vid hög hållfasthet genom tillsättning av Mo. D.v.s. vi har funnit att segheten hos materialet kan bibehållas med fram- gång genom tillsättning av Mo 'även om Al-Ivhâldringsgraden definierad enligt ovan), som var begränsad till högst 210 med tanke på segheten i det tidigare utvecklade stålet; nójs till mer än 210. Vi har även 3 461 ses funnit att ökningen av hållfastheten kan bibehållas genom tillsättning av Mo utan beroende av utskiljningshärdnings-' effekten av Cu, utom då Cu är nödvändig för förbättring av korrosionsbeständighete~ mot svavelhaltig atmosfär.
Genom föreliggande uppfinning âstadkommes ett utskiljnings- härdbart rostfritt stål med utmärkt seghet som utmärker sig av att det i viktprocent innehåller högst 0,08% C, 1,0-3,5% si, högst 4,o% nn, 5,0-9,o%»u, 10,0-17,oscr,ner än o,3s och högst 2,s% ng, 0,15-1,os mi, högst 1,os A1, högst o,o3s N, varvid resten utgöres av Fe och oundvikliga åtföljande föro- reningar, och ett stål_som innehåller 0,3-2,5% Cu förutom de ovan angivna beståndsdelarna.
Vid olika föredragna utföringsformer innehåller stålet högst 0,06% c, 1,0-3,5% si, högst 1,o% mh, 6,0-8,o% Ni, 11,0-1s,o% cr, 0,4-2,o% Mo, 0,2-o,8% Ti, högst 0,5% A1 och högst o,o25N.
Vid ytterligare andra föredragna utföringsformer innehåller stålet högst 0,05% C, 1,0-2,5% Si, högst 0,5% Mn, 6,0-7,S% Ni, 12,0-14,5% Cr, 0,5-1,5% Mo, 0,2-0,6% Ti, högst O,1% Al och högst 0,020% N.
En föredragen Cu-halt är 0,3-2,00% och en mer föredragen ch-halt är 0,3-1,ss cu.
Skälen för definiering av sammansättningen såsom ovan är såsom följer: (1) C VE det tidigare utvecklade stålet är C-halten angiven till mer än 0,03% och högst 0,08%.Vüd fiàeliggande uppfinning är den helt enkelt angiven till högst 0,08%. Vid*denitidigare utvecklade uppfinningen berodde segheten efter utskiljnings- härdningen på graden av utskiljningshärdning ÅHV, och mer än 0,03% C erfordrades för säkerställande av hög hårdhet före åldring i och för uppnående av hög hâllfasthet efter åldring. Men vid föreliggande uppfinning erfordras detta 461 398 icke längre på grund av tillsatsen av Mo. God seghet kan bibehållas efter åldring i AAHV-intervallet av_minst 210, i vilket segheten försämras i tidigare utvecklade stål. Den övre gränsen för C-halten är 0,08% på samma sätt som vid det tidigare utvecklade stålet, eftersom i intervallet över- stigande 0,08% C den härdade martensitiska fasen i grund- massan blir hård och en stor mängd Ti erfordras för fixering av C, vilket är oekonomiskt. (2) Si Såväl som i fallet med det tidigare utvecklade stålet härdas stålet genom en fin utskiljning av en intermetallisk förening bestående av Ni, Ti and Si. Med en Si-halt mindre än 0,5% blir effekten därav svag. Om Si ingår i en mängd överstigande ca 4,0% erhålls ingen signifikant effekt i jämförelse med en tillsats av 4,0% och gynnar det bildning av S-ferrit. Si- halten är därför angiven till 0,5-470%. (3) Mn Mn bidrar till att undertrycka bildningen av emellertid Mn tillsättes i en stor mängd bibehålles en stor mängd austenit. Som en kompromiss har Mn-halten därför an- givits till högst 4,0%. I förbigâende sagt hämmar Mn bildning av Å-ferrit liksom Ni och därför kan Mn ersätta en del av Ni. (4) Ni Ni gynnar utskiljningshärdning och hämmar bildning av 8-ferrit.
Tillsättning av en större mängd därav ökar emellertid mängden restaustenit. Vid föreliggande uppfinning är minst 5,0% Ni nödvändigt för säkerställande av utskiljningshärdningen, men det får icke överstiga ca 9,0% om mängden restaustenit skall kunna hållas låg.
(S) Cr Minst ca 10,0% Cr erfordras vanligtvis för uppnående av korro- sionsbeständighet. Tillsättning av en stor mängd Cr ökar 5 461 398 emellertid mängden 8-ferrit och restaustenit och därför är den övre gränsen angiven till 17,0%. ' (6) Mo Mo tillsättes för förbättring av segheten, varvid mer än 0,3% Mo erfordras därför. Tillsättning av mer än 2,5% ger emellertid icke motsvarande effekt i jämförelse med till- P_n sättning av 2,5% och ökar stålpriset. Tillsättning av Mo i en mängd större än 2,5% ökar dessutom bildningen av Û-ferrit. Sålunda är den övre gränsen angiven till 2,5%. (7) Ti Ti tillsättes för framkallande av utskiljningshärdning.
Effekten därav är icke tillräcklig vid tillsättníng av mindre än 0,15% Ti, medan tillsättning av mer än ca 1,0% Ti gör stålet hårt och sprött. Ti-halten är sålunda angiven till 0,15-1,o%. (8) Al Liksom Ti, tillsättes Al för framkallande av utskiljnings- härdning. Tillsättning i en mängd över ca 1,0% minskar seg- heten och sålunda är den övre gränsen angiven till 1,0%.
Al kan även ersätta en del av Ti. (9) N N har stor affinitet till Ti och Al, vilka framkallar ut- skiljningshärdning, och försämrar sålunda effekten av till- sättning av Ti och Al. En hög halt av N framkallar även bildning av stora inneslutningar av TiN och minskar seg- heten. Sålunda föredras en lägre halt av N och övre halten är angiven till högst 0,03%. 461 398 (10) Cu n Vid föreliggande uppfinning kan avsevärd hâllfasthet säker- ställas även utan att lita till utskiljningseffekten av Cu.
I korrosiva miljöer av svaveldioxidtyp kan emellertid till- räcklig korrosionsbeständighet icke uppnås med hjälp av Cr och sålunda tillsättes Cu. Tillsättning av minst O,3% Cu är nödvändigt för att säkerställa korrosionsbeständighet mot gaser av svaveldioxidtyp. Den övre gränsen är angiven till 215%, eftersom en större mängd Cu förorsakar rödskör- het och sålunda försämrar varmbearbetbarheten och framkallar o ytsprickor.
Stålet enligt föreliggande uppfinning som är sammansatt såsom beskrivits ovan uppvisar i huvudsak martensitstruktur vid upp till 50% kallbearbetat tillstånd.
Uppfinningen-beskrives närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning på vilken fig. 1 visar sambandet mellan hårdhet och insnittsdraghâllfasthet hos ett stål enligt upp- finningen (prov nr 3) och ett jämförelsestål (prov nr 8) efter åldring vid ca 480°C under olika tider. Fig. 2 visar ett mikrofotografi av en brottyta hos ovannämnda prov av stålet enligt uppfinningen som utsatts för dragprovning efter åldring vid 480°C i en timme. Fig. 3 visar ett mikro- foto av en brottyta av ovannämnda prov av jämförelsestâlet som testats under samma betingelser och fig. 4 visar sam- bandet mellan graden av utskíljningshärdning AHV och för- hållandet av insnittsdraghållfastheten till draghâllfastheten vid stâlen enligt uppfinningen och jämförelsestâlen som anges 1 tabell 1. l Uppfinningen skall nu beskrivas genom exempel.
Den kemiska sammansättningen av de testade stålen är angiven i tabell 1. Prov nr 1-5 är stål enligt föreliggande uppfinning och prov nr 7 och 8 är jämförelsestål vilka icke innehåller 461 398 Mo som utmärker föreliggande uppfinning. Stàlen är inställda så att.Ä4HV är större än 210, vilket var den övre gränsen' vid det tidigare utvecklade stålet, och stålet uppvisar hög hållfasthet efter åldring. Prov nr 6.är även ett jämförelsestál eftersom det trots att det innehåller Mo har en lág halt av Si och därför är dess hårdhet något för låg.
I tabell 2 visas hårdheten, ökningen i hårdheten efter åldring och insfiittsaraghallfastneten (NTS) för de i.eabe11 1 angivna stälen vilka upplösningsbehandlades, kallvalsades till 1 mm tjocklek och äiaraaes vid 4sq°c 1 1 timme.
Av tabell 2 framgår att stålen enligt föreliggande uppfinning och jämförelsestålen har_likartad hårdhet efter åldring.
Stâlen enligt föreliggande uppfinning har emellertid mycket högre insnittsdraghållfasthet än jämförelsestålen (se t.ex. prov nr 5 och 7).
Pig. 1 visar sambandet mellan hårdhet och insnittsdraghåll- fasthet hos prov nr 3 (stål enligt uppfinningen) och prov nr 8 (jämförelsestål), vilka stål har nästan samma samman- sättning så när som på Mo. Vid stålet enligt föreliggande uppfinning ökar insnittsdraghâllfastheten då hârdheten ökar, d.v.s. segheten bibehålles väl vid hög hårdhet. I motsats därtill ökar vid jämförelsestålet insnittsdraghållfastheten tills hârdheten när en nivå av ca 520 HV men avtar brant vid högre hårdhet, d.v.s. stålet försprödas.
Fig. 2 resp. 3 visar brottytan vid det stål enligt uppfinningen och det jämförelsestål som används vid insnittsdragprovningen i fig. 1. Brottytan hos stålet enligt uppfinningen uppvisar små fördjupningar medan brottytan hos jämförelsestålet upp- visar intergranulära brott och klyvbrott. Dessa brottytor visar sålunda att det förra stålet har god formbarhet och det senare stålet är sprött. Vidare anses att Mo bidrar till att stärka korngränserna. a 4 61 598 Fig. 4 visar sambandet mellan graden av åldershärdning ¿3HV och förhållandet av inšnittsdraghållfastheten till draghâll- fastheten (NTS/TS) vid stålen 1-6 enligt uppfinningen och jämförelsestálen 7 och 8. Vid det tidigare utvecklade stålet faller värdet av NTS/TS till mindre än 1,0 vid HV 210 och högre. I motsats därtill bibehâlles vid stålet enligt före- liggande uppfinning på ett utmärkt sätt ett högt NTS/TS- förhållande större än 1,0 även vid AHV 240 eller högre.
Såsom framgått av det ovanstående uppvisar stålet enligt föreliggande uppfinning låg hårdhet och en utmärkt bearbet- barhet med avseende på formning och stansning före åldring samt har det även en utmärkt seghet även då stålet blivit härdat genom åldring. Stålet används som material icke endast för fjädrar för vilka sådana egenskaper som ett utmärkt elasticitetsgränsvärde, utmattningsbrottgränsvärde, o.s.v. erfordras, utan används även för tjocka plattor av vilka en hög seghet erfordras. 461 398 mOo.@ 0~o_ø >m_o 1 @°_F «m_«~ «v_> ~m_o m«._ wmQ.° Q Hwuw ~fo_@ «~@_o Qß_o 1 mm.o o>_«F oP_> ~m.o om_~ mmQ_o ß .wmfiwumuewn mfo_@ -o~o .w.o __\~ wo_o ~m.«F of_> ~m.o mm.o ~mo_° W W-0.0 o~°_@ §ß\o mo__ «o.c o~.«~ m>.m -.o v@.- mvo.° m «FQ.o om°.o mm.o ~m.° mo.~ mw.«P om_w «m.o om., moo.Q V cwwcfic . . Icflwmmn m~°.o wPQ.Q mm.o ~o__ m°.o @ß.~_ ~o_>. -.° m@_P mo°.o M .acw Hwuw «_o.o m~o_o _~_o mo.. @o.o m~.- «@_> m~.° m_.m °P°.° N @fQ_Q -°~o m«.o Fm_o Fo_P oß_<_ .@~_> @~.o ««.P °vo_o P . _ uz z H< fla oz nu nu Hz :z Am u W >øum .u:wu0nmuxfl>v P Aflwnmfi W f. --._ .-._._'.-.-.....-....-.... .-__,_ 10 461 398 Tabell 2 _- - Prov Hârdhet Härdhetsökning Insnittsdrag- Nr efter âld- genom åldring hâllfasthet ring (HV30) (Afflfl efter åldring _(kg/mm2) 1 545_ 193 199 2 S54 186 208 Stål enl. 3 550 207 196 uppfin- - ningen 4 547 222 201 5 587 235 198 6 542 203 195 Jämförelse_ 7 590 232 115 Stal a ses 217 160 U

Claims (6)

H 461 598 P a t e n t k r a v
1. Martensitiskt utskíljníngshärdbart rostfritt stál med utmärkt seghet, k ä n n e t e c k n a t a v att det i vikt- pmcent består av högst 0,08% c, 1,o-3,s% si, högst 4,0% Mn, 5,0~9,0% Ni, 10,0-17,0% Cr, mer än 0,3% och upp till 2,5% Mo, 0,15-1,0% Ti, högst 1,0% Al och högst 0,03% N, varvid ? resten utgörs av Fe och oundvikliga åtföljande föroreningar.
2. Stål enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t a v att det i viktprocent innehåller högst 0,06% C, 1,0-3,5% Si, högst 1,0% Mn, 6,0-8,0% Ni, 11,0-15,0% Cr, 0,4-2,0% Mo, 0,2-0,8% Ti, högst 0,5% Al och högst 0,025% N.
3. Stål enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t a v att det i viktprocent innehåller högst 0,045% C, 1,0-2,5% Si, högst 0,5% Mn, 6,0~7,5% Ni, 12,0-14,5% Cr, 0,5-1,5% MO, 0,2-0,6% Ti, högst 0,1% Al och högst 0,020% N.
4. Martensitiskt utskiljningshärdbart rostfritt stál med ut- märkt seghet, k ä n n e t e c k n a t a v att det i viktprocent _består av högst 0,08% C, 1,0-3,5% Si, högst 4,0% Mn, 5,0-9,0% Ni, 10,0-17,0% Cr, 0,3-2,5% Cu, mer än 0,3% och upp till 2,5% Mo, 0,15-1,0% Ti, högst 1,0% A1 och högst 0,03% N, varvid resten utgöres av Fe och oundvikliga åtföljande föroreningar.
5. Stål enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a t a v att det i viktprocent innehåller högst 0,06% C, 1,0-3,5% Si, högst 1,0% Mn, 6,0-8,0% Ni, 11,0-15,0 % Cr, 0,3-2,00% Cu, 0,4-2,0% Mo, 0,2-0,8% Ti, högst 0,5% Al och högst 0,025% N.
6. Stål enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t a v att det i viktprocent innehåller högst 0,05% C, 1,0-2,5% Si, högst O,5% Mn, 6,0-7,5% Ni, 12,0-14,5% Cr, 0,3-1,5% Cu, 0,5-l,5% Mo, 0,20-0,6% Ti, högst 0,1% Al och högst 0,020% N.
SE8403861A 1983-08-05 1984-07-25 Martensitiskt utskiljningshaerdbart rostfritt staal SE461398B (sv)

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
JP58143587A JPS6036649A (ja) 1983-08-05 1983-08-05 靭性に優れたマルテンサイト系析出硬化型ステンレス鋼

Publications (3)

Publication Number Publication Date
SE8403861D0 SE8403861D0 (sv) 1984-07-25
SE8403861L SE8403861L (sv) 1985-02-06
SE461398B true SE461398B (sv) 1990-02-12

Family

ID=15342199

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE8403861A SE461398B (sv) 1983-08-05 1984-07-25 Martensitiskt utskiljningshaerdbart rostfritt staal

Country Status (8)

Country Link
US (1) US5035855A (sv)
JP (1) JPS6036649A (sv)
AT (1) AT392654B (sv)
DE (1) DE3427602A1 (sv)
FR (1) FR2550226B1 (sv)
GB (1) GB2145734B (sv)
NL (1) NL8402402A (sv)
SE (1) SE461398B (sv)

Families Citing this family (22)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
JPS63171857A (ja) * 1987-01-10 1988-07-15 Nippon Yakin Kogyo Co Ltd 疲労特性に優れたステンレス鋼板帯
JPS63293143A (ja) * 1987-05-25 1988-11-30 Nippon Kinzoku Kogyo Kk 深冷処理硬化型マルテンサイト系ステンレス鋼
JP2658210B2 (ja) * 1988-07-07 1997-09-30 株式会社クボタ マルテンサイト系ステンレス鋼の熱処理方法
JPH0229192A (ja) * 1988-07-19 1990-01-31 Sharp Corp ホワイトバランスセンサ
US5049210A (en) * 1989-02-18 1991-09-17 Nippon Steel Corporation Oil Country Tubular Goods or a line pipe formed of a high-strength martensitic stainless steel
SE469986B (sv) * 1991-10-07 1993-10-18 Sandvik Ab Utskiljningshärdbart martensitiskt rostfritt stål
JP3106674B2 (ja) * 1992-04-09 2000-11-06 住友金属工業株式会社 油井用マルテンサイト系ステンレス鋼
TW290592B (sv) * 1993-07-08 1996-11-11 Asahi Seiko Co Ltd
US5411613A (en) * 1993-10-05 1995-05-02 United States Surgical Corporation Method of making heat treated stainless steel needles
US5496421A (en) * 1993-10-22 1996-03-05 Nkk Corporation High-strength martensitic stainless steel and method for making the same
JP2001131713A (ja) * 1999-11-05 2001-05-15 Nisshin Steel Co Ltd Ti含有超高強度準安定オーステナイト系ステンレス鋼材および製造法
SE526881C2 (sv) * 2001-12-11 2005-11-15 Sandvik Intellectual Property Utskiljningshärdbar austenitisk legering, användning av legeringen samt framställning av en produkt av legeringen
US7901519B2 (en) * 2003-12-10 2011-03-08 Ati Properties, Inc. High strength martensitic stainless steel alloys, methods of forming the same, and articles formed therefrom
US7329383B2 (en) 2003-10-22 2008-02-12 Boston Scientific Scimed, Inc. Alloy compositions and devices including the compositions
US7780798B2 (en) 2006-10-13 2010-08-24 Boston Scientific Scimed, Inc. Medical devices including hardened alloys
EP2136089B1 (en) * 2008-06-16 2010-10-20 Gally S.p.A. Self-locking nut
US7931758B2 (en) 2008-07-28 2011-04-26 Ati Properties, Inc. Thermal mechanical treatment of ferrous alloys, and related alloys and articles
JP6259579B2 (ja) * 2012-03-29 2018-01-10 新日鐵住金ステンレス株式会社 耐熱へたり性に優れた高強度ステンレス鋼線、高強度ばね並びにその製造方法
WO2015137507A1 (ja) 2014-03-14 2015-09-17 山陽特殊製鋼株式会社 析出硬化型ステンレス鋼粉末及びその焼結体
DE102017131219A1 (de) * 2017-12-22 2019-06-27 Voestalpine Böhler Edelstahl Gmbh & Co Kg Verfahren zum Herstellen eines Gegenstands aus einem Maraging-Stahl
DE102017131218A1 (de) * 2017-12-22 2019-06-27 Voestalpine Böhler Edelstahl Gmbh & Co Kg Verfahren zum Herstellen eines Gegenstands aus einem Maraging-Stahl
CN111101081B (zh) * 2019-04-16 2022-03-25 浙江吉森金属科技有限公司 一种用于层压板的高强度沉淀硬化不锈钢及其制造方法

Family Cites Families (14)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
GB669131A (en) * 1949-08-23 1952-03-26 Firth Vickers Stainless Steels Ltd Improvements relating to alloy steels for use at elevated temperatures
FR1020425A (fr) * 1949-08-23 1953-02-06 Thos Perfectionnements aux alliages d'acier pour utilisation à hautes températures
BE643029A (sv) * 1963-01-28
CA926656A (en) * 1968-03-13 1973-05-22 Minegishi Isao Austenitic heat resisting steel
US3658513A (en) * 1969-03-06 1972-04-25 Armco Steel Corp Precipitation-hardenable stainless steel
US3690896A (en) * 1970-05-15 1972-09-12 Gen Mills Inc Process for forming a multi-colored food product
US3690869A (en) * 1970-08-26 1972-09-12 Yakov Mikhailovich Potak Martensite stainless steel
NO131944C (sv) * 1970-12-28 1975-08-27 Kobe Steel Ltd
SU485173A1 (ru) * 1974-04-29 1975-09-25 Предприятие П/Я А-3700 Сталь
JPS5118208A (ja) * 1974-08-05 1976-02-13 Hitachi Metals Ltd Garasuseikeikanagatayoko
DE2616599C3 (de) * 1976-04-13 1987-01-22 Mannesmann AG, 4000 Düsseldorf Verwendung eines hochlegierten Stahles zum Herstelen von hochfesten, gegen Sauergaskorrosion beständigen Gegenständen
CS192406B1 (en) * 1977-03-30 1979-08-31 Josef Dusek High-strength steel containing chromium,nickel and molybdenum
JPS5471025A (en) * 1977-11-17 1979-06-07 Nippon Yakin Kogyo Co Ltd Precipitation hardening type stainless steel with excellent corrosion resistance
JPS5716154A (en) * 1980-06-30 1982-01-27 Nippon Yakin Kogyo Co Ltd High strength martensite-containing stainless steel having excellent pitting resistance

Also Published As

Publication number Publication date
AT392654B (de) 1991-05-27
SE8403861D0 (sv) 1984-07-25
FR2550226B1 (fr) 1988-06-24
GB8419688D0 (en) 1984-09-05
SE8403861L (sv) 1985-02-06
DE3427602A1 (de) 1985-02-21
ATA249984A (de) 1990-10-15
JPS6036649A (ja) 1985-02-25
US5035855A (en) 1991-07-30
GB2145734B (en) 1986-10-15
GB2145734A (en) 1985-04-03
NL8402402A (nl) 1985-03-01
FR2550226A1 (fr) 1985-02-08

Similar Documents

Publication Publication Date Title
SE461398B (sv) Martensitiskt utskiljningshaerdbart rostfritt staal
US8337642B2 (en) Spring steel with improved hardenability and pitting resistance
US7780908B2 (en) Low nickel containing chromium-nickel-manganese- copper austenitic stainless steel
JP4427010B2 (ja) 耐遅れ破壊特性に優れた高強度調質鋼およびその製造方法
EP0220141A2 (en) High nitrogen containing duplex stainless steel having high corrosion resistance and good structure stability
US4537644A (en) High-tension high-toughness steel having excellent resistance to delayed fracture and method for producing the same
JP2001288539A (ja) 耐水素疲労特性の優れたばね用鋼、およびその製造方法
US4849166A (en) High strength stainless steel
JP2001131699A (ja) 高強度ばね用鋼
KR20060026844A (ko) 스테인레스강의 가공 경화재
JP4173958B2 (ja) 耐水素疲労破壊特性に優れた機械構造用鋼およびその製造方法
JP5171054B2 (ja) クロムモリブデン鋼の代替鋼の成分設計方法
JPH07126809A (ja) 耐応力腐食割れ性および機械的性質の優れた高Mn非磁性鋼
JPH0770700A (ja) 高耐力高耐食性オーステナイト系ステンレス鋳鋼
JP2635215B2 (ja) 加工硬化されたばね用ステンレス鋼
JPS596358A (ja) 高強度ボルト
EP0205693B1 (en) Special steels and their method of preparation
JP3381011B2 (ja) 析出硬化型ステンレス鋼
JP3429258B2 (ja) 耐環境性に優れたばね用鋼
JPS58144460A (ja) 製紙サクションロ−ル用高腐食疲労強度二相ステンレス鋳鋼
JPH0674473B2 (ja) 高耐食性Ni基合金
JP4261760B2 (ja) 耐水素疲労破壊特性に優れた高強度ばね用鋼およびその製造方法
JP4184860B2 (ja) ステンレス鋼および構造物
JP3289947B2 (ja) 温水環境で使用する耐応力腐食割れ特性に優れた高強度ばね用ステンレス鋼の製造方法
JP2004197198A (ja) 快削性耐食鋼

Legal Events

Date Code Title Description
NAL Patent in force

Ref document number: 8403861-1

Format of ref document f/p: F

NUG Patent has lapsed

Ref document number: 8403861-1

Format of ref document f/p: F