SE460250B - Laas foer bilbaelte eller liknande - Google Patents

Description

460 250 10 15 20 25 30 (D Ul Vad beträffar bältessystemets töjbarhet så säger det sig själv att denna bör vara så liten som möjligt, och helst bör bältessystemet vara stumt. Vid utlösning av den pyrotekniska laddningen kommer det i utlösningsögonblicket att uppträda G-krafter på mellan 2000 och 3000, och dessa krafter kommer mycket snabbt att överföras till bältes- systemet och därmed även också till själva låset. Denna momentana åtstramning, som alltså medför mycket höga G-krafter, är mycket kritisk för låset, eftersom mekanismen i låset kommer att "flyta". Ãtstramningen av bältessystemet sker huvudsakligen i låscts längdrikt- ning, och alla låsdetaljerna kommer som en reaktion att pressas i riktning nedåt. Konventionella lås är inte konstruerade för att motstå ovan nämnda förhållanden, som bland annat innebär att låset utsätts för exceptionellt höga G-krafter, och som således medför att låset mer eller mindre sätts ur funktion genom att mekanismen till exemepel -ofrivilligt öppnas.

Ett förhållande som också bör nämnas är att utvecklingen går i rikt- ning mot lättare bilar. Detta resulterar bland annat i att de nämnda bromssträckorna eller retardationssträckorna blir kortare än tidigare, vilket i sin tur medför högre belastning på bland annat bälteslåset i själva uppfångningsfasen som följer på den snabba åtstramningsfasen.

Syftet med föreliggande uppfinning har varit att åstadkomma ett säker- hetsbälteslås som kan motstå de mycket höga G-värden som bland annat uppstår vid kollisionens inledningsfas, varvid åtstramningen av bältessystemet äger rum och/eller vid användning av ett bältessystem som icke i nämnvärd grad är töjbart, dvs ett närmast så kallat stumt bältessystem. Det är, som lätt inses, helt avgörande att det nämnda syftet uppnås, eftersom låset måste vara intakt och funktionsdugligt för att kunna ta emot och motstå de efterföljande krafter, som över- föres till låset när personen fångas upp och hålls fast av bältes- systemet, och som alltså följer hela kollisionsförloppet.

Nämnda syfte uppnås med ett lås enligt föreliggande uppfinning, vars typ och känneteeknande egenskaper framgår av efterföljande patentkrav.

II' 10 15 20 (JU C' 460 250 Uppfinningen kommer att närmare förklaras med hänvisning till bland annat ritningar, som visar en utföringsform av uppfinningen, varvid Fig. 1 visar de olika komponenter som låset är uppbyggt av, Fig. 2 visar ett vertikalsnitt av låset i öppet läge, Pig. 3 visar ett vertikalsnítt av låset i låst läge, och Fig. 4 visar samma vertikalsnitt som Fig. 3, men där några kraft- komponenter som uppträder vid kollision har antytts.

I Fig. 1 visas utstötaren 1 med utstötarkammen la, utstötaröronen lb och utstötarbenen lc; làsklaffen 2 med stödöra 2a, upphängningsarmar 2b och ett utskott i form av en fastnitad sprint 2c; spärrklaffen 3 med benen 3a, axeltapparna Sb, tvärbommarna 3c och öronen Sd för montering av fjädrar; låsfjäder/utstötarfjäder 4, låslåda 5 med bakdel Sa, fästhål Sb för fastsättníng till bil, styrhål 5c och ursparingar Sd för lagring av låsklaffen, en ursparing 5e för att rymma lås- klaffens 2 stödöra 2a och ett mellanrum Sf mellan de två parallella plåtarna; en tryckknapp 6 med lyftkammar med sidostycken 6a och öronkammar 6b; låstungan 7 med tungspetsen 7a; tryckknappfjädrar 8; samt innerramen 9 med pelarna 9a med kammar för att hålla uppe samt styra spärrklaffen, och slutligen styrkanterna 9b för styrning av instickstungan 7.

Fig. 2 visar låset i öppet läge. Utstötaren l, som ligger och glider i låslådan 5, mer bestämt i det mellanrum som bildas mellan låslådans 5 bottendel och överdel, ligger i främre läge och med låsfjädrarna/ utstötarfjädrarna 4 lätt spända. De nämnda fjädrarna 4 är med sin ena ände fästad till utstötaröronen lb och med sin andra ände fästade till spärrklaffens 3 oron 3d. Spärrklaffen 3 är med hjalp av axeltapparna 3b svängbart lagrad i låslådans 5 ursparingar 5d. Låsklaffens stödäre 2a vilar på utstötarens 1 bakre del och låsklaffen 2 befinner sig således i öppet läge. Spärrklaffen 3 pressar med sina ben Sa mot lås- klaffen 2. Låsklaffens 2 upphängningsarmar 2b styrs runt lâslådans 5 460 250 10 l5 20 25 30 bakdel Sa och anligger mot spärrklaffen 3, så att låsklaffens 2 sprint 2c icke kan gå ut ur låslådans 5 styrhâl 5c. När tryckknappen 6 är in/nedtryckt, kommer tryckknappens lyftkammar med sidostycken Ga att lyfta låsklaffen 2 maximalt.

När låstungspetsen 7a på låstungan 7 trycks helt in i låset, kommer utstötaröronen lb att tryckas inåt till bakre läge, varvid låsfjäd- rarna/utstötarfjädrarna 4 kommer att vara maximalt spända, se den steckade linjen Aa. Trots den maximala spänningen av fjädrarna 4 kommer den nedåtverkande kraften på spärrklaffen 3 icke att bli olämpligt hög, vilket beror på avståndet mellan kraftcentrumlinjen da och spärrklaffens 3 axeltappar 3b. Med andra ord blir momentarmen allt mindre ju längre bak utstötaröronen lb befinner sig.

'Fig. 3 visar låset i låst läge. Spänningen på fjädrarna 4 har nu reducerats, men själva låskraften är hög på grund av att spärrklaffen 3 befinner sig nere i låsnings/spärrläge, och har därvid nästan maximal momentarm mot fjäderkraften.

Låsklaffen 2 ligger nu i låsläge och sprinten 2c ligger på plats och sträcker sig genom låslådans 5 låshål 5c, medan låstungans nosparti 7a pressas mot sprinten Ze av utstötaröronens ben lc. Normalt kommer sprinten 2c icke att vara i kontakt med låslådan 5 och detta förhål- lande minskar vid användningen sålunda friktionen. Vid belastning däremot kommer sprinten Zc att anligga mot låslådan, där upphängnings- armarna 2b kommer att fjädra. Det uppstå på detta sätt rena skjuv- krafter på sprinten 20, varigenom man uppnår maximalt utnyttjande av materialens draghålïfasthet.

Då låset öppnas, kommer tryckknappens 6 övre kammar 6b först att pressa spärrklaffens 3 tvärbom 3c nedåtoch "köra över" denna. När nämnda tvärbom har pressats tillräckligt långt ned kommer tryck- knappens 6 lyftkammar med sidostyckena 6a att lyfta upp låsklaffen 2, varvid spärrklaffen 3 kan pressas uppåt på grund av att den nu svänger ut. Efterhand som fjädrarna 4 spänns, kommer kraften ändock icke at. öka på grund av att momenrarmen blir mer gynnsam. När låsklaffen 2 är 10 l5 20 25 30 460 250 nästan helt uppe, stöter utstötaren 1 ut låstungan 7 ur låset. Utstö- tarkarmen la lyfter låsklaffens 2 stötöra 2a och håller därvid lås- klaffen uppe.

Fig. 4 visar i likhet med Fig. 3 låset i låst läge och illustrerar de krafter som kommer att verka på låset vid höga G-belastníngar. I visar en typisk sektor för G-krafter då man använder sig av försträckning av säkerhetsbältet. Kraftresultanten Ia är ganska typisk. Spärrklaffen 3 kommer att ha sin tyngdpunkt under axeltapparna 3b, så att spärr- klaffen kommer att låsas i proportion mot G-belastningen. Tryckknappen 6 kommer att röra sig nedåt vid G-belastning. Det som härvid håller emot är de två tryckknappsfjädrarna 8 samt anlägget mot spärrklaffens tvärbom 3e. Vinkeln på tryckknappens 6 övre kammar 6b är anpassad och avstämd mot tryckknappens 6 vikt samt mot tryckknappsfjädrarnas 8 -spännkraft och spärrklaffens 3 vikt, så att man uppnår en statisk balans vid G-belastning. Låset kommer sålunda icke att öppnas även om G-belastningen blir mycket hög.

I Fig. 4 betyder: N = = tryckknappens öppningsmoment Gl och G2 = spärrklaffens låsmoment längs kraftresultanten Ia

Claims (4)

460 250 lO 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. Lås för bilbälteslâs eller liknande, och som speciellt är avsett för att kunna motstå de höga G-krafter som låssystemet utsätts för vid kollision, vilket lås i allt väsentligt består av låsklaff (2) med bland annat ett utskott (2c) för fastlåsning av en låstunga (7), som är fästad vid bilbältet i en låslåda (5), som uppvisar två sidoväggar med ursparingar (Sd) för vridbar upplagring av en spärrklaff (3) som spärrar låsklaffen (2); en utstötare (1) som uppvisar två utstötarben (lc) och en mellan dessa liggande och uppåt lutande utstötarkam (la), och som har till uppgift att stöta ut låstungan (7); en tryckknapp (6) som innehåller lyftorgan (Sa, 6b); en ínnerram (9) som innefattar håll- och styrorgan (Qa) för spärrklaffen (3) samt en låskåpa (10), k ä n n_e t e c k n a d av att låsklaffen (2) är utformad med ett stödöra (2a) och två upphängningsarmar (2b), som skall ligga an mot "och vara vridbara omkring den bakre delen av låslådan (5), vilken är utformad med två parallella plåtar, så att det bildas ett mellanrum (5f), vilka parallella plåtar uppvisar tre genomgående ursparingar, nämligen ett fästhål (5b) för att fästa låset till en bil, en ursparing (Se) för att rymma låsklaffens (2) stödöra (2b) och ett låshål (5c) för styrning och för att rymma låsklaffens utskott (2c); att spärrklaffen (3b) är utformad som två vinkelben, varvid det ena vinkelbenet utgörs av en tvärbom (3c) och det andra vinkelbenet (3a) är utformat för att anligga mot låsklaffen (2) och är försett med fästpunkter (3d) för att fasthålla fjädrar (4) , som är förbunda med fästpunkter (lb) på utstötaren (1), som är glidbart rörligt till- ordnat låslådans (5) mellanrum (5f); och att mellanrummet (Sf) i låslådans (5) främre ände är avpassat för införing av låstungan.

2. Lås enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att spärrklaffen (3) på var sida och där vinkelbenen löper samman uppvisar lagringstappar (3b), att vinkelbenet (3a) uppvisar två ben och två öron (36) för att fästa fjädrarna (4), och att fëstpunkterna för nämnda fjädrar till utstötaren (1) utgörs av utstötaröronen (lb).

3. Lås enligt krav l och 2, k n n e t e c k n a t av att det vinkelben till spärrklaffen (3) som innehåller tvärbommen (3c) är så /r 10 15 460 250 utformad att denna del är så lätt som möjligt, medan det andra benet till spärrklaffen 3 är så utformat att denna del är jämförelsevis tung.

4. Lås enligt krav 1, k ä n n e t e o k n a t av att låslådan (5) är utformad í ett stycke.