SE458165B - Saett och anordning foer omvandling av digitala data i form av en serie av ord till en nrzi-kodad digital signal - Google Patents

Description

458 165 2 av en omvandlad digital signal. 8 bitar (Bl, 82, B3, B4, Bs, B6, B7, B8) kan kombineras på 256 (28) olika sätt. Med 10 bitar är 1024 (210) kombinationer möjliga.

Sàledes användes 256 av 1024 möjliga l0-bitskombinatio- ner för att representera 8-bitskombinationerna.

I överensstämmelse med ovan angivna villkor finns vissa begränsningar på vilka 256 kombinationer som kan användas. För det första kräver dessa villkor att lik- strömskomponenten i den omvandlade signalen är noll.

Eftersom NRZI-kodning användes får för det andra antalet konsekutiva digitala nollor i den omvandlade signalen aldrig överstiga tre, eftersom i annat fall Tmax/Tmin kommer att vara större än fyra (där Tm I är det maximala intervallet mellan nivàövergângar och Tmin är det minsta intervallet mellan övergångar).

Med dessa begränsningar visar följande tabell I de möjliga kombinationerna av 10 digitala bitar i NRZI- koden. för vilka likströmskomponenten är noll, men i vilka det ej finns mer än tre digitala nollor i rad (antingen internt i varje 10-bitsord eller vid övergången mellan två sådana ord): TABELL I , 1 10 I ioo looo L I Il I 69 34 I 14 4 Iain... I 40 20 I s l i Ioolm. I 20 lo I 3 1 s goooi... I s 3 I 2 1 li Tabell I visar att det finns ett otal möjliga kom- binationer som kommer att uppfylla begränsningarna.

Om exempelvis upp till tre digitala nollor tillâtes vid början av varje ord så kan inga digitala nollor tillåtas vid slutet av något ord. I det fallet visar 458 165 3 tabell I att det totala antalet möjliga kombinationer är: 137 = 69 + 40 + 20 + 8 Ur alla de möjliga kombinationerna i tabell I upp- nàs det maximala antalet, om ej fler än tvâ digitala nollor tillátes vid början av ett omvandlat 10-bitsord och ej fler än en digital nolla tillátes i slutet. I det fallet blir totalsumman: 193 = 69+ 40 + 20 + 34 + 20 + 10 Således finns 193 10-bitskombinationer tillgängliga, för vilka likströmskomponenten är noll. Dessa benämnes “primära kombinationer".

Eftersom det finns 256 möjliga 8-bitsord av ur- sprungliga data erfordras 63 ytterligare l0-bitskombina- tioner för att representera alla de ursprungliga data.

Det ärsáledes nödvändigt att använda 10-bitskombinationer, för vilka likströmskomponenten ej är noll.

Den följande tabellen åskådliggör antalet möjliga kombinationer av 10-bitskombinationer, vilka börjar med ej fler än två digitala nollor och slutar med ej fler än en digital nolla samt vilka har en likströms- komponent med 0, -2 och +2 vid NRZI-kodning.

TABELL II -2 1.... sz 01... 43 001.. 30 Tabell II visar de 193 (= lO3 + 60 + 30) möjliga kombinationerna, i vilka likströmskomponenten är noll, sásom diskuterats i samband med tabell I. Det skall märkas att ingàngarna i kolumn "O" i tabell II: 458 165 10 15 20 25 30 35 4 103 (=69 + 34); 60 (= 40 + 20) och 30 (= 20 + 10) repre- senterar totalsumorna ur kolumnerna “....l“ i tabell I. och “...Ol" För beräkning av likströmskomponenterna för tabell II antogs det att den sista biten i den närmast föregående 10-bitskombinationen var på signalens låga nivå. Om tabell II konstruerades med antagande av att nivån för den sista biten i det föregående ordet var hög, så skulle kolumnerna “-2" och "+2" byta plats. Antagandet beträf- fande begynnelseniván för de omvandlade orden är i varje fall blott och bart en konvention. Den under den konven- tionen erhållna likströmskomponenten kommer att omnämnas som "konventionens likströmskomponent". Såsom klart kommer att framgå nedan påverkar det ej detta fall hur konventionen är fastställd. Den särskilda konventionen antages endast för denna beskrivnings ändamål.

Fig IA-lC åskådliggör några exempel på omvandlade ord med användning av konstruktionen i tabell II.

Fig lA och lB visar exempelvis 10-bitskombinationer i NRZI-kod med en likströmskomponent enligt konvention på -2, och fig IC visar en 10-bitskombination med en likströmskomponent enligt konvention på +2. Fig 1A-lC åskådliggör också att om tabell II konstruerades med sådan bestämning av konventionens likströmskomponent att den sista biten i den närmast föregående l0-bits- kombinationen antogs vara på den signalens högre nivå så skulle kolumnerna "-2" och “+2“ vara omkastade.

Eftersom 193 primära 10-bitskombinationer med en likströmskomponent noll i varje fall finns tillgängliga erfordras 63 ytterligare “sekundära kombinationer", vilka har en från noll skild likströmskomponent, för att fullständigt representera alla de 256 kombinationer som är möjliga med de ursprungliga 8-bitsdataorden- Av skäl som skall förklaras nedan är det nödvändigt i ovanstående exempel, att initialbiten i l0-bitskom- binationen i NRZI-koden är en digital nolla. Dessutom är i denna utföringsform likströmskomponenten enligt 10 15 20 25 30 35 458 165 5 konventionen densamma i alla de sekundära kombinationerna. [lá detta är fallet visar tabell II att det finns otillräck- liga kombinationer (40 + ll) av bitar med en likströms- komponent enligt konventionen på +2. De erforderliga 63 ytterligare kombinationerna väljes således bland de 73 (43 + 30) 10-bitskombinationerna med en likströms- komponent enligt konventionen pà -2.

Pig 2A och 2B åskådliggör en betydelsefull egenskap hos de sålunda valda sekundära 10-bitskombinationerna.

Om den första biten i en sekundär kombination, såsom visat i fig 2B, inverteras, ändras dess likströmskompo- nent enligt konventionen från -2 till +2. Det är möjligt att invertera andra bitar i sekundära kombinationer för att ändra likströmskomponenten från -2 till +2, men det är lämpligt att ändra likströmskomponenten enligt konventionen genom att invertera den första biten, efter- som det alltid resulterar i ändring av likströmskompo- nenten från -2 till +2 och ändring av den faktiska lik- strömskomponenten från +2 eller -2 till -2 resp +2.

Sättet enligt detta utförande kan förstås med hän- visning till fig 3A och 3B. Det antages, såsom visat i fig 3A, att en särskild del av den omvandlade digitala signalen slutar på den lägre signalnivån. Det antages också, att likströmskomponenten för signalen vid slutet av denna signaldel är noll. I fig 3A och 3B anger nabla början och slutet av konsekutiva omvandlade ord. Om det första hela omvandlade ordet CW1 i fig 3A innefattar en sekundär kombination, så kommer dess líkströmskom- ponent att vara -2- För alla de följande orden som inne- fattar primära kombinationer är likströmskomponenterna noll. Likströmskomponenten för hela signalen förblir således på -2. När den nästa sekundära 10-bitskombinationen CW3 påträffas, kan likströmskomponenten för den signal- del som innefattar paret av sekundära kombinationer återföras till noll i överensstämmelse med detta exempel genom invertering av l bit i den nästa sekundära kombina-_ tionen, om dess faktiska likströmskomponent är densamma 458 165 10 15 20 25 30 35 6 som den faktiska likströmskomponenten för den första sekundära kombinationen i den signaldelen.

Om fig 3A tages som ett första exempel är antalet _nivàövergàngar i den signaldel som innefattar paret av sekundära kombinationer före början av de andra sekun- dära kombinationerna àtta, vilket är ett jämnt tal. Nivån av signalen vid början av den andra sekundära l0-bits- kombinationen kommer efter ett jämnt antal nivåândringar att vara densamma som signalnivân vid början av den första sekundära kombinationen. Om den andra sekundära kombinationen börjar på samma nivå kommer således dess faktiska likströmskomponent att vara densamma, här -2.

Om emellertid den första biten i den andra sekundära kombinationen ändras från en digital nolla till en digital etta, så blir likströmskomponenten för den andra sekun- dära kombinationen +2. När detta adderas till den faktiska likströmskomponenten för signalen före den andra sekun- dära kombinationen, vilken likströmskomponent var -2, blir likströmskomponenten för hela signaldelen noll.

Skälet till att den första biten i de sekundära kombinationerna väljes att vara noll, såsom angavs ovan i samband med tabell II, framgår nu klart. Om sekundära kombinationer valdes med en första bit lika med en digital 1, så skulle det för'ändring av den faktiska likströmskom- ponenten för den kombinationen från -2 till +2 eller omvänt krävas ändring av den första biten från en digital etta till en digital nolla. Den ändringen skulle kunna resultera i att tillräckligt många konsekutiva nollor erhölls för att göra Tmax/Tmín Pig 3B åskådliggör i vilket som helst fall ett annat exempel. Om antalet nivàövergàngar före början större än fyra. av den andra sekundära kombinationen är udda, så börjar den sekundära kombinationen på hög nivå och dess lik- strömskomponent kommer att vara +2. Ingen invertering erfordras således för att göra likströmskomponenten för hela treordssignaldelen Cwl - CW3, som visas i fig 3B¿ lika med noll. 10 15 20 25 30 35 458 165 7 Pig 4 visar ett exempel på en anordning, som kan utföra en omvandling enligt ovanstående system. I fig 4 betecknar hänvisningsnumret 1 en ingángsanslutning, hänvisningsnumret 2 ett skiftregister om 8 bitar, vilket mottager information om 8 bitar, hänvisningsnumret 3 en omvandlingslogikkrets och hänvisningsnumret 4 ett skiftregister om 10 bitar. Information, som tillföres ingàngsanslutningen 1, överföres med 8 bitar efter 8 bitar via skiftregistret 2 och informationen om 8 bitar (Bl, B2, B3, B4, Bs, B6, B7, B8) matas till logikkret- sen 3. I logikkretsen 3 utföres ovannämnda entydiga omvandling och därefter matas information om omvandlade 10 bitar (Pl, P2, P3, P4, P5, P6, P7, P8, P9, P10) till skiftregistret 4.

Antalet nivåövergàngar i signalen efter NRZI-kodning detekteras vidare av logikkretsen 3. Eftersom antalet nivàövergàngar är känt i förväg för varje kombination kan exempelvis ett läsminne, som bildar logikkretsen 3, samtidigt alstra information beträffande antalet nivà- övergângar (informationen göres tillräcklig för att enbart ange huruvida antalet niváövergàngar är udda eller jämnt, och då det är udda är informationen digi- tal "l"). Denna utsignal Q tillföres en làskrets 8 och den lästa utsignalen Q' från láskretsen 8 tillföres logikkretsen 3. En tidsignal beträffande information för varje grupp om 8 bitar som tillföres ingångsanslut- ningen l detekteras av en detekteringskrets 9 och denna tidsignal tillföres laddningsanslutningen till skift- registret 4 och låsanslutningen till låskretsen 8.

När bitarna omvandlas till exempelvis ovanstående sekundära kombination, användes den làsta utsignalen Q' på sådant sätt, att då den låsta utsignalen Q' är "O" den första biten omvandlas till "l", medan då den låsta utsignalen Q' är "l" den första biten omvandlas till "O". Vid den tidpunkt då utsignalen Q alstras lagras information som anger huruvida antalet nivåövergàngar är udda eller jämnt i låskretsen 8. När bitarna omvandlas 458 165 10 15 20 25 30 35 8 till den primära kombinationen avges vidare utsignalen om 10 bitar oförändrad, och då utsignalen Q alstras lagras udda eller jämn information, som är summan mellan antalet nivàövergángar i den primära kombinationen och den làsta utsignalen Q'.

En klocksignal med en frekvens S/4 gånger insígnalens klocka matas vidare via en klockanslutning 5 till skift- registret 4, varifrån ovannämnda 10 bitar läses ut i tur och ordning. Denna lässignal tillföres en JK-vipp- krets 6 och klocksignalen från klockanslutningen 5 tillfö- res JK-vippkretsen 6, så att en NRZI-kodad signal alstras på en utgàngsanslutning 7.

Fig 5 visar ett exempel pà en anordning för demo- dulering av modulerad information.

I fig 5 betecknar hänvisningsnumret ll en ingångs- anslutning, via vilken en signal tillföres genom en NRZI-demoduleringskrets 12 till ett skiftregister 13 om 10 bitar. Information om 10 bitar P1 - P10 från skift- registret 13 matas till en logisk omvandlingskrets 14, i vilken informationen om 10 bitar Pl - P10 demoduleras under användning av en entydig omvänd omvandling. Den demodulerade informationen om 8 bitar Bl - B8 lämnas följaktligen till ett skiftregister 15 om 8 bitar och uppträder sedan på en utgángsanslutning 16. När i detta fall ovannämnda l0-bitsinformation av den sekundära kombinationen tillföres den logiska kretsen 14, utföres den omvända omvandlingen oberoende av den första biten.

Såsom beskrivits ovan kan omvandlingen och demodule- ringen av data utföras.

När i detta system de logiska kretsarna 3 och 14 består av läsminnet, måste emellertid ett mycket stort antal bitar åstadkommas, sà att då de logiska kretsarna 3 och l4 är bildade i form av en LSI-krets de kräver ett stort omrâde, vilket ej är lämpligt.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förbättrat sätt och en förbättrad anordning för omvandling av digitala data. 10 15 20 25 30 35 458 165 9 Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt och en anordning för omvandling av digitala data, vilka är lämpliga i det fall då en audiosignal eller liknande pulskodsmoduleras och därefter registreras. Ännu ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en NRZI-kodad signal med en likströms- komponent, som är i huvudsak lika med noll med ett mini- mum av lågfrekvenskomponenter.

Ytterligare ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt och en anordning för omvandling av en digital grundsignal till en NRZI-kodad, omvandlad digital signal med en likströmskomponent, som är i huvudsak lika med noll, och en förutbestämd maximal tid mellan niváändringar.

Enligt föreliggande uppfinning är ett sätt åstad- kommet enligt ingressen till efterföljande patentkrav l, vilket sätt har de i patentkravet l angivna känne- tecknen.

Enligt föreliggande uppfinning är en anordning åstadkommen enligt ingressen till efterföljande patentkrav 4, vilken anordning har de i patentkravet 4 angivna kännetecknen.

Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritningar. Fig lA-lC åskådliggör möjliga sekundära 10-bitskombinationer av en omvandlad NRZI-kodad digital signal. Pig 2A åskådlig- gör en sekundär l0-bitskombination av en omvandlad, NRZI-kodad digital signal. Pig 2B åskådliggör den i fig 2A visade l0-bitskombinationen med den första biten inverterad från digital nolla till digital etta. Pig 3A och 3B åskådliggör omvandlade digitala signaler.

Pig 4 åskådliggör schematiskt en anordning för alstring av en NRZI-kodad omvandlad digital signal om m bitar ur en digital grundsignal om n bitar. Fig 5 åskådliggör schematiskt en anordning för återställande av en digital grundsignal om n bitar ur en NRZI-kodad, omvandlad digi- tal signal om m bitar. Fig 6 är ett blockschema, som 458 165 10 15 20 25 10 visar en utföringsform av en informationsomvandlings~ anordning enligt föreliggande uppfinning. Fig 7 är ett blockschema, som visar ett praktiskt exempel på en del- logikkrets, som användes i den i fig 6 visade omvandlings- anordningen enligt uppfinningen. Fig 8 är ett blockschema, som visar ett praktiskt exempel pà delar i den i fig 6 visade anordningen. Fig 9 är ett blockschema, som visar ett exempel pà den vid föreliggande uppfinning använda demoduleringsanordningen_ Fig 10 är ett blockschema över ett praktiskt exempel pà en dellogikkrets, som användes i den i fig 9 visade demoduleringsanordningen_ Fig 11 är ett blockschema, som visar ett exempel på en krets, i vilken huvudlogikkretsar, som användes i omvandlings- och demoduleringsanordningen, visad i fig 6 och 9, är bildade integrerat med varandra. Fig 12-17 är diagram, som visar 278 olika 10-bitsmönster.

Av 1024 olika kombinationer om 10 bitar är l0-bits- mönstren, som kan uppfylla ovanstående begränsningar, framställda pâ 278 olika sätt (de 278 10-bitsmönstren är visade i fig 12-17). Om i de 278 mönstren av lO-bits- kombinationer mönstren uppdelas i övre 5 bitar och undre 5 bitar samt sedan klassificeras, kan mönstret av de undre 5 bitarna klassificeras i fem grupper A-E, såsom visat i nedanstående tabell III. Därutöver finns undan- tagsmönster. ' 458 165 11 TABELL 111 A Ja c' 0 E 410101' 00101 ' 10111 00111 01001 11001 10001 11010 01010 10010 01011 11011 10011 00011 11101 01101 01110 11110 10110 00110 11111 01111 Tabell III visar att i grupperna A och B den första biten är inverterad men de återstående 4 bitarna är lika varandra. Vidare är de undre 3 bitarna i grupperna C och D_lika med de undre 3 bitarna i mönstren, som börjar med "O" i gruppen A och med "l" i gruppen B.

De övre 5 bitarna är samtidigt kombinerade på 21 olika sätt, såsom visat i nedanstående tabell IV- 458 165 12 'TABELL Iv ß 511126: 2111:: 1 - 01001 Q n a 2 01011 @c s a 3 01101 @-@s 16 4 01010 ®® s 16 s 01100 ® s a 6 01110 (i) c s a 7 00100 ®@s s s 00101 ®® s 16 9 00110 ® s a 10 00111 @® s 16 11 01111 @® s 16. 12 11001 (Qfi) 16 13 11010 @©s 11 14 11011 ' ®® s 16 16 10100 ®® s 14 16 10101 @ c s a 17 11101 n 0 10 11110 ® s 16 19 11111 ® c s s 20 10111 ®@ 10 21 11000 ' s 10 15 20 25 30 35 458 165 13 För dessa mönster kommer grupperna A-E av de undre 5 bitarna, vilka uppfyller ovanstående begränsningar och är anslutbara, att bli sådana som visas i mittko- lumnen i tabell IV. I tabell IV betecknar hänvisninga- bokstaven A' de undre 5 bitar som börjar med nivà utom "0", medan referensbokstaven B' anger de lägre 5 bitar som börjar med nivåer utom "OO".

När därför de grupper som är märkta med cirklar i tabell IV utnyttjas blir det antal mönster som bildas av respektive förbindningar av bitarna sådant som är visat i den högra kolumnen i tabell IV, och 240 mönster kan bildas. Genom att vidare addera 16 mönster, i vilka de undre 5 bitarna hör till gruppen E, är det möjligt att bilda 256 mönster.

Samtidigt är insignalsmönstret om 8 bitar uppdelat i fyra övre och fyra undre bitar. Mönstret för varje grupp om fyra bitar kombineras pà 16 olika sätt. Mönstren om 4 övre bitar bringas därför att motsvara ett eller flera av Zl mönster i tabellen IV, medan mönstren av de undre 4 bitarna bringas att motsvara mönstren i gruppen 5 i tabell III.

Närmare bestämt bringas 16 mönster av 4 undre bitar att motsvara 16 mönster av grupperna A och B i tabell III.

Som följd härav kan de övre 4 bitarna i insignalen fås att direkt motsvara de 9 mönstren av de övre 5 bitarna, som antar grupperna A, B (inbegripet B') i mittkolumnen i tabell IV. Av 9 mönster av de övre 5 bitarna, som antar någon av grupperna A (inbegripet A') och B, kombine- ras dá 2 mönster, som antar gruppen B, och önskade 2 mönster. som antar gruppen A, med varandra, och tvâ par av de övre 5 bitarna (vardera 2 mönster) bringas att motsvara 2 mönster av de övre 4 bitarna i insignalen.

De áterstàende 5 mönstren, som antar gruppen A, är önskade 2 mönster således kombinerade med varandra, så att ett par av de övre 5 bitarna (2 mönster) fås att motsvara ett mönster i de övre 4 bitarna i insignalen. Vidare kombineras 2 mönster av övre 5 bitar, som antar 458 165 10 15 20 25 30 35 14 grupperna A (inbegripet A') och C, med önskade 2 mönster i de återstående 3 mönstren, som antar gruppen A, så att de tvà paren av de övre 5 bitarna (vardera 2 mönster) bringas motsvara de 2 mönstren av de övre 4 bitarna i insignalen. Det återstående enda mönstret, som antar gruppen A, kombineras vidare med l mönster, som antar grupperna B och D, så att ett par av de övre 5 bitarna (2 mönster) bringas att motsvara l mönster av de övre fyra bitarna i insignalen. 16 mönster av övre 5 bitar, som antar gruppen E, bringas sedan motsvara 1 mönster av övre 4 bitar i insignalen.

Med så gjorda kombinationer kan 8/10-omvandling uppdelas i tvâ system om 4/5 omvandling. som följd härav kan omvandlingslogiken förändras extremt.

Ett exempel på en omvandlingskrets och en demodule- ringskrets på uppfinningen skall beskrivas i det följande- Fig 6 visar ett exempel på en vid föreliggande uppfinning använd omvandlingskrets.

I fig 6 betecknar hänvisningsnumret 2l en ingångs- anslutningsgrupp om 8 bitar, hänvisníngsnumret 22 en huvudlogikkrets för omvandlingen, vilken krets består av ett programmerbart logiskt nät (PLA) eller en grind, och hänvisningsnumret 23 en dellogikkrets med förmåga att minska belastningen pá huvudlogikkretsen 22.

Dellogikkretsen 23 alstrar detekteringssignaler genom detektering av insignalsmönstret. I ovan beskrivna utföringsform alstrar dellogikkretsen 23 närmare bestämt exempelvis en detekteringssignal A, vilken är tillslagen, när en insignal uppträder, vilken motsvarar l mönster i det par som ej innefattar gruppen B, medan den är fránslagen i andra fall, en detekteringssignal B, som är tíllslagen, när en insignal uppträder, vilken motsvarar 1 mönster i ett par som innefattar gruppen E, medan den är frànslagen i andra fall, samt en dekteringssignal C, som är tillslagen, när en insignal uppträder, vilken motsvarar det par som innefattar grupperna A', B', medan den är frånslagen i andra fall. 10 15 20 25 30 35 458 165 15 Pig 7 visar ett praktiskt exempel på en krets för detta fall där paret med exempelvis tvâ av gruppen A är tilldelade GH, 7H och EH av övre 4 bitar i insignalen och det par som innefattar gruppen E är tilldelad FH i övre 4 bitar av insígnalen. Det är tillräckligt att detekteringssignalen c, när den sekventiellt tilldelas 000 - lll i undre 3 bitar av insignalen i tabell III, slás till med D10, 100 och 110 samt slås frán i övriga fall. I detta fall får kretsen det i fig 7 visade utseendet.

Dessa detekteringssignaler matas sedan till huvud- logikkretsen 22, såsom visat i fig 6, för att styra denna senare, varvid omvandlingslogiken kan förenklas extremt.

Hänvisningsnumret 24 betecknar en grupp inverterare, vilka är anordnade på utgángarna från det programmerbara logiknätet för att bistå huvudlogikkretsen 22. Inverte- rarna utan parentes är effektivare, medan inverterarna inom parentes, om de år anordnade, är mer fördelaktiga.

Hänvisningsnumret 25 betecknar ett skiftregister för utsignalen.

Vidare betecknar hänvisningsnumret 26 en krets, vilken bildar en inverteringsstyrsignal för en första bit i utsignalen genom detektering av ovanstående lik- strömskomponent. Hänvisningsnumret 27 betecknar en EXELLER- krets, som inverterar den första biten genom användning av styrsignalen, och hänvisningsnumret 28 betecknar en detekteringskrets för likströmskomponenten.

Den inverteringsstyrsignalen bildande kretsen 26 är uppbyggd pá följande sätt.

Såsom visas i fig 8 matas utsignalerna för de jämnt numrerade bitarna till en EXELLER-krets 31 och behandlas i en logisk EXELLER-operation för alla utsignalerna.

När i detta fall den jämna biten är "l“, inverteras denna bit här, så att likströmskomponenterna av denna bit och den omedelbart föregående biten blir noll. När däremot den jämna biten är "O". föreligger likströmskomponenten ' ï2. När vidare biten börjar med tvâ nollor, blir likströms- 458 165 10 15 20 25 30 35 16 komponenten 0 eller 14. När på likartat sätt biten börjar med tre nollor. blir likströmskomponenten 12 eller 16.

När antalet nollor är jämnt, blir med andra ord likströms- komponenten 0, 14, 18 ..., medan då det ej är jämnt likströmskomponenten blir 12, fö, fl0 ... Å andra sidan är likströmskomponenten om 10 bitar i sin helhet begränsad till 0 eller -2. Genom att detektera huruvida antalet O är jämnt eller udda är det därför möjligt att bedöma huruvida likströmskomponenten är 0 eller 12.

Ovannämnda EXELLER-krets 31 kan därför detektera att då utsignalen är "l" likströmskomponenten är 0, medan då utsignalen är "O" likströmskomponenten är -2.

I fíg 8 utgör vidare en EXELLBR-krets 32 och en D-vippa 33 en NRZI-kodningskrets.

Likströmskomponentsdetekteringskretsen 28 (i fig 6) är bildad av en reversibel räknare 34. Den reversibla räknaren 34 drives närmare bestämt av en klocka med halv frekvens för att räkna endast jämnt numrerade bitar.

Räknarens 34 räkning uppåt eller nedàt styres av utsigna- len från EXELLER-kretsen 32 för detektering av likströms- komponenten. Eftersom utsignalen från den reversibla raknaren 34 aliria är fördröja med z bitar, är ExaLLEn- kretsar 35, 36 anordnade för att kompensera för värdet med de slutliga 2 bitarna.

Likströmskomponentens positiva eller negativa pola- ritet detekteras således. Denna detekterade signal och signalen från EXELLER-kretsen 31 tillföres en NAND-krets 37, som sedan bildar inverteringsstyrsignalen för den första biten.

Ett annat utförande för invertering av den första biten är àstadkommet genom att likströmskomponenten detekteras av räknaren eller liknande för att direkt invertera den första biten i utsignalen från skiftregist- ret 25.

Sásom beskrivet ovan avges kodníngssignalen till en utgångsanslutning 29. 10 15 20 25 30 35 458 165 17 Fig 9 visar vidare ett exempel pá en demodulerings- krets. I fig 9 betecknar hänvisningsnumret 41 en likström- komponentsdetekteringskrets, som är bildad av en räknare eller liknande. En insignal tillföres via denna detekte- ringskrets 41 till ett skiftregister 42, och den första biten inverteras av en EXELLER-krets 43 som gensvar på signalen från kretsen 4l samt matas sedan till en huvudlogikkrets 44.

Hänvisningsnumret 45 betecknar en dellogikkrets, vilken är konstruerad på exempelvis i fig 10 visat sätt för àstadkommande av en detekteringssignal e för mönstret, som innefattar gruppen E, och en detekteringssignal f för mönstret, som innefattar gruppen A. Vid detektering av grupperna A och B detekteras gruppen A, när de tredje och femte bitarna är lika varandra och deras första bitar är “l“ samt när de tredje och femte bitarna är olika och deras första bitar är "O". Gruppen B detek- teras däremot när de tredje och femte bitarna är lika varandra och deras första bitar är "O" samt när de tredje och femte bitarna är olika och deras första bitar är "l".

Dessa detekteringssignaler e och f matas sedan till huvudlogikkretsen 44 för att styra omvandlingslo- giken, som därigenom kan förenklas extremt.

Om detekteringssignalen f användes, blir den sjätte biten i insignalen onödig. På detta sätt avges den demo- dulerade utsignalen till utgångsanslutningsgruppen 45'.

Fig ll visar vidare ett exempel, där huvudlogikkret- sarna 22 och 44 i omvandlings- och demoduleringskretsarna är integrerade i en krets 50. Såsom visat i fig ll om- vandlas utsignaler fràn en ingàngskrets 2l', som motsvarar ingàngsanslutningsgruppen 21 i fig 6, och utsignalerna från skiftregistret 42 i fig 9 gemensamt som en tretill- ståndsutsignal samt kopplas till huvudlogikkretsen 50.

Omkopplingssignalen för omvandling och demodulering tillföres à andra sidan via en anslutning 51 till huvud- logikkretsen 50. 4582165 10 15 18 Vid ett betraktande av logiken i huvudlogikkretsarna 22 och 44 framgår att det finns många gemensamma enheter i dessa kretsar 22 och 44. ' När en logik X, som väljes då signalen från anslut- ningen Sl är "0”, en logik Y, som väljes när signalen från anslutningen 51 är “l", och en gemensam logik Z, som väljes vid alla tidpunkter, är anordnade, kan arrange- manget för omvandlingslogiken förenklas mer än i det fall då huvudlogikkretsarna 22 och 44 är bildade var för sig.

När omvandlingen och demoduleringen utföres samti- digt, kan de utföras på tidsdelningsbas.

I enlighet med föreliggande uppfinning kan omvand- lingslogiken förenklas.

Ovanstående beskrivning är lämnad för en enda före- dragen utföringsform av uppfinningen, men det är uppen- bart att många modifieringar och variationer kan utföras av de på omrâdet erfarna utan att gà utanför uppfinningens ram, som är bestämd enbart av efterföljande patentkrav.

Claims (6)

458 165 19 PATENTKRAV

1. l. Sätt att omvandla digitala data i form av en serie av ord till en NRZI-kodad digital signal, k ä n n e - t e c k n a t av åtgärderna att detektera huruvida antalet digitala nollvärden i alla jämnt numrerade bitar i varje ord är jämnt eller udda och därmed bestämma huruvida bitarnas likströmskomponent är noll eller ej, att selektivt modifiera ordet i överensstämmelse med en detekteringssignal, som representerar resultatet av detekteringen, på sådant sätt, att den digitala sig- nalens ackumulerade likströmsinnehàll minimeras, samt att NRZI-koda det selektivt modifierade ordet.

2. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den selektiva modifieringen av ordet innefattar invertering och icke-invertering av en första bit i ordet.

3. Sätt enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att detekteringssignalen beror av både resultatet av detekteringen och en operation för fastställande av likströmskomponenten hos tidigare NRZI-kodade data.

4. Anordning för omvandling av digitala data i form av en serie av ord till en NRZI-kodad digital signal, k ä n n e t e c k n a d av organ (26, 31) för detek- tering av huruvida antalet digitala nollvärden i alla jämnt numrerade bitar i varje ord är jämnt eller udda och därmed bestämning av huruvida bitarnas likströms- komponent är noll eller ej, organ (26, 27, 37) för selek- tiv modifiering av ordet i överensstämmelse med en detek- teringssignal, som representerar resultatet av detek- teringen, på sådant sätt, att den digitala signalens ackumulerade likströmsinnehàll minimeras, samt organ (32, 33) för NRZI-kodning av det selektivt modifierade ordet.

5. Anordning enligt patentkravet 4, k a nln e - 458 165 10 20 t e c k n a d därav, att organen (26, 27, 37) för selek- tiv modifiering av ordet innefattar organ (27) för in- vertering eller icke-invertering av en första bit i ordet.

6. Anordning enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n - n e t e C k n a d av organ (28) för fastställande av líkströmskomponenten hos tidigare NRZI-kodade data samt organ (27) för alstring av detekteringssignalen i beroende av signaler alstrade av både de detekterande organen (31) och de fastställande organen (28).