SE457310B - Krets foer kompensering av televisionsmottagarbelastning - Google Patents

Description

457 "310 2 och en belastningskrets är kopplad till en andra lindning hos transformatorn för att uttaga belastningsström från denna. Om- kopplingsorgan är kopplade till källan för matningsenergi för att reglera överföringen av energi mellan källan och belast- ningskretsen. En induktans är kopplad till svepátergàngstrans- formatorn. En belastningskompenseringskrets som är pàverkbar i beroende av omkopplingsorganen åstadkommer strömvariationer i induktansen, vilka är indikativa för variationer i den av be- lastningskretsen uttagna strömmen. Svepátergàngstransformatorn kopplar induktansen till svepàtergàngsresonanskretsen för att reglera transformatorsvepåtergangspulsspänningarna i överens- stämmelse med av belastningskretsen uttagna strömvariationer.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj 1 det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l åskådliggör en energimatnings- och avböjningskrets i omkopplat tillstànd och inkluderande ett belastningskompenseringsnät som utgör en utföringsform av uppfinningen och fig. 2 visar vågor 'som kommer till användning då det gäller att beskriva arbets- sättet hos kretsen enligt fig. l.

I den i fig. l áskàdliggjorda reglerade energimatnings- och avböjningskretsen innefattar en källa 19 för matningsenergi en källa för oreglerad ingàngsväxelspänning 21 inkopplad mellan ingàngsklämmorna 23 och 24 hos en helvàgsbrygglikriktare 22 och en nätfilterkondensator Cl inkopplad mellan en utgångsklämma 25 och en strömreturklämma 26 hos likriktaren 22. En oreglerad likspänning Vin bildas över kondensatorn Cl.

En energikälla 27 som kan arbeta med ett omkopplat arbets- sätt är inkopplad mellan källan 19 för matningsenergi och en horisontalsvepátergángstransformator T1 för att reglera över- föringen av energi mellan källan och de skilda belastningskret- sarna som är kopplade till svepàtergångstransformatorns lind- ningar W2-W4. En av de till svepåtergàngstransformatorn Tl kopplade belastningskretsarna är en horisontalavböjningskrets 39 som är kopplad till lindningen W2. En likströmblockerings- kondensator 38 är inkopplad mellan lindningens W2 klämma som inte är försedd med en punkt och en chassijord som är ström- ledande isolerad från nätmatningen 21.

Horisontalavböjningskretsen 39 innefattar en horisontel- 4527 3150 5 oscillator- och drivkrets 29 inkopplad till basen hos en hori- sontalutgångstransistor 31 för att åstadkomma omkoppling av transistorn 1 horisontaltakten, Horisontalutgángstrahsistorn 31 arbetar i samverkan med en dämpningsdiod 32 för att alstra en horisontalavsökningsström iy i horisontalavböjningslindningen Ly vilken är inkopplad i serie med en S-formande kondensator CS. När horisontalutgàngstransformatorn 31 blir oledande vid slutet av horisontalsvepintervallet bildar horisontalavböjnings- lindndngen L en avböjningssvepàtergàngsresonanskrets med en avböjningssvepàtergángskondensator Cr för att bilda en avböj- ningssvepàtergångspulsspänning över avböjningslindningen.

Avböjningssvepàtergàngsresonanskretsen pàlägger avböjnings- svepàtergàngspulsspänningen pà svepåtergàngstransformatorns T1 lindning W2 så att svepàtergångspulsspänningar bildas över svepàtergángstransformatorns andra lindningar. Den över lind- ningen W2 bildade svepàtergàngspulsspänningen transformeras upp medelst en högspänningslindning W3 för att aktivera en hög- spänningskrets 33 så att en ultorspänning bildas vid en klämma U tillhörande ett 1 fig. l icke visat bildrör hos televisions- mottagaren.

I en spänningskälla 50 sveplikriktas eller likriktas under horisontalsvepintervallet den över lindningen WÄ bildade spän- ningen medelst en diod 34 med efterföljande filtrering medelst en kondensator 35 så att man erhåller en låg likspänning wa.

Spänningen wa tjänstgör såsom matningsspänning för sådana be- lastningskretsar som en vertikalavböjningskrets, vilken inte heller är visad i fig. 1, och en högeffektljudkrets som inne- fattar ett högerfekttonfrekvenssteg 36 som driver ett högtalar- system 37.

Svepåtergångspulsspänningen som bildas över lindningen W2 transformatorkopplas till svepàtergàngstransformatorns Tl lindning wl för att samverka med enargimatningskretsen 27 med omkopplat arbetssätt i den direkta och reglerade överföringen av energi från källan 19 utan mellanliggande likströmomvandling.

Energimatningskretsen 27 med omkopplat arbetssätt kan vara lika energimatningskretsen som är beskriven i den inledningsvis nämnda EPO-publikationen. I energimatningskretsen 27 ingår réglerbara, dubbelriktat strömledande omkopplare S1 och S2, 457310 4 vilka är sammankopplade vid en utgangsklämma 40. Över omkopp- laren S2 är en seriekoppling omfattande en kondensator C2, en induktans wa hos en transformator T2 och lindningen W1 hos_ transformatorn T ansluten. Omkopplarna S1 och S bildar således en mottaktkopplaà konfiguration med den ovannämnâa serie- kopplingen.

Under normal drift alstrar horisontalavböjningskretsen 39 under horisontalsvepàtergángsintervallet en pulsspänning över sekundärlindningen Wu hos svepàtergàngstransformatorn Tl, vil- ken därvid är tnansformatorkopplad till den magnetiskt-fásï kopplade lindningen W Spänningen över lindningen Wl är visad i fig. 2A såsom den håldragna spänningsvàgen V? . Pulsspän- ningen som uppträder vid en uttagsklämma hos lindningen wl páläggs en pulsbreddmodulatorreglerstyrkrets 28 som tillhör energimatningskretsen 27 med omkopplat arbetssätt. Regulator- styrkretsen 28 pulsbreddmodulerar arbetssättet hos mottaktom- kopplarna S1 och S2 och reglerar därigenom amplituden hos de över horisontalutgàngstransformatorns T1 lindningar bildade Svepåterßåflßspulsspänningama. gentemot variationer i den oregle- rade ingângsspänningen Vin och gentemot belastningsvariationer som àstadkommes av de till transformatorn kopplade belastnings- kretsarna.

I ett reglerbart ögonblick inom varje horisontalsvepinter- vall, exempelvis i ögonblicket t7 enligt fig. 2, bringas Om- kopplaren S2 att bli oledande medan omkopplaren-S1 blir ström- ledande. Såsom är visat 1 fig. 2d utgörs strömmen il 1 trans- f0Pm8t0PHS T2 lindning Wa och transformatorns Tl lindning W1 av en uppátriktad rampvág mellan tidpunkterna tv och t'1. Vid slutet av horisontalsvepintervallet har strömmen il nära tid- punkten t'l nätt ett positivt toppvärde, varvid en given mängd energi blir lagrad i lindningens wa induktans.

Vid början av horisontalsvepàtergàngsintervallet och nära tidpunkten z'l då horisontalutgàngstransistorn 31 blir oledande och då svepàtergàngsresonanskretsen bildas bringas regulator- omkopplaren S1 att bli oledande av regulatorstyrkretsen 28, varjämte omkopplaren S2 blir strömledande. En energiöverföring inleds från induktansspolen wa via svepåtergàngstransformatorn Tl till avböjningssvepåtergångsresonanskretsen och till de till 457 310 5 svepåtergàngstransformatorn kopplade svepåtergångsdrivna be- lastningskretsarna, såsom den till högspänningslindningen W; kopplade ultorhögspänningskretsen 53. Under horisontalsvep- återgångsintervallet mellan tidpunkterna t'l och t'¿ rör sig strömmen il 1 en ramp nedåt under inverkan av kraften hos svepåtergångspulsspänningen Wr för att nära tidpunkten t'¿ nå en negativ storlek som är mindre än den positiva toppstorleken 1. Detta resultat är indikativt för överföringen av energi från induktansen hos lindningen wa hos strömmen nära tidpunkten t' till belastningskretsarna hos svepåtergångstransformatorn T1.

Vid början av horisontalsveplntervallet, nära tidpunkten t'4 eller den motsvarande tidpunkten ta, fortsätter strömmen il att röra sig i en ramp nedåt, ehuru med mindre lutning än under horisontalsvepåtergångsintervallet därför att på lindningen wa har pålagts en spänning som utgör den algebraiska summan av de över kondensatorn C2 och svepåtergångstransformatorns Tl lindning W1 bildade spänningarna. Med början vid tidpunkten tu överförs energi till den likriktade svepspänningsmatningen 50 via svepàtergångstransformatorlindninganna W och W2. Denna överförda energi erhålls från energin som tiåigare har lagrats i kondensatorn C2 1 strömledning.

Nära tidpunkten t7 bringas omkopplaren S2 att bli oledande medan omkopplaren S1 blir strömledande för att upprepa energi- överföringscykeln som uppträder under varje horisontalavböj- under regulatoromkopplarens S ningsintervall. _ Varje belastning eller nätspänningsvariation som strävar till att åstadkomma en ändring i amplituden hos svepåtergångspuls- spänningen Vf bringar regulatorstyrkretsen 28 att variera om- kopplarens S2 frånslagningstid på så sätt att svepåtergångs- pulsamplituden hålls relativt oförändrad. De med streckade lin- jer visade vågorna i fig. 2 åskådliggör ett fall med genom- snittlig belastning av svepåtergångstransformatorn Tl. Från- slagningen av omkopplaren S2 inleds tidigare inom horisontal- Svepintervallet, nämligen vid en tidpunkt t6. Den tidigare frånslagningen av omkopplaren S2 behövs för att toppamplituden hos strömmen il i lindningens wa induktans skall få minskawdd början av horisontalsvepåtergångsintervallet, nära tidpunkten t'l. för att ge möjlighet för det reducerade behovet av energi- 457 310 6 överföring till belastningskretsen. En likartad situation gäller ifråga om ändringar i nätmatningsspänningen när om- kopplaren S2 frånslås tidigare inom horisontalsvepintervallet då nätspänningen är hög.

De hittills beskrivna kretsarna kan visa en benägenhet att på ett icke önskvärt sätt ändra svepàtergángstiden hos svep- återgångspulsspänningarna med ändringar i belastningen hos den sveplikriktade spänningsmatningen 50 så att exempelvis med ökad belastning medelst högeffekttonfrekvenssteget 36 strävar svepåtergångstiden att öka i betydande grad. Svepåtergångs- tiden ökar med ökad svepbelastning till följd av den energi- svänghjulsverkan som åstadkommes av avböjningskretsen 39, transistorns T1 lindning W2 och kondensatorn 38. Svepspänningar- na över transformatorns Tl lindningar bestäms av spänningen över kondensatorn 38. En hög svepbelastning vid vilken som helst av lindningarna sänker spänningen över kondensatorn 38.

Följaktligen kommer svepåtergångsspänningen Vg och särskilt dv?/dt också att minskas under den första hälften av svepåter- gången. Detta sänker -di/dt hos strömmen il mellan t'l och t'¿ ooh fördröjer strömmens nollgenomgång i lindningen W2 samt för- dröjer också, men 1 mindre omfattning, centrum för svepåtergångs- tiden. Resultatet blir en ökad svepåtergångstid. Den resulteran- de verkan blir att bildstorleken visar en benägenhet att öka med ökad belastning.

I energimatningskretsen 27 med omkopplat arbetssätt 1 fig. 1 ingår en belastningskompenseringskrets 30 som utgör en utförings- form av uppfinningen och som upprätthåller en konstant svep- återgångspulsvaraktighet under varierande belastningsbetingel- ser. Belastningskompenseringskretsen 30 innefattar en andra lindning Wb hos transformatorn T2, en extra kompenserings- spole L2, en diod Dl och en kondensator C . Kondensatorn C är inkopplad mellan strömreturklämman 26 hos helvâgsbrygglik- riktaren 22 och den klämma hos avepåtergàngstransformatorlind- ningen Wl som inte är försedd med en punkt. På likartat sätt är seriearrangemanget av lindningen Wb, spolen L2 och dioden Dl inkopplat.

Fig. 2 åskådliggör den över lindningen WB hos belastnings- kompenseringskretsen 30 bildade spänningen W2. Denna spänning utgör överlagringen av likspänningen upphuggen medelst om- ff) 45-7 3 110 7 kopplarna S1 och S2 samt svepàtergàngspulsspänningen Vr. Ström- men ie som flyter i seriekopplingen omfattande lindningen Wb, spolen La och dioden DI är visad 1 fig. 2o. Strömmen i2 upp- laddar kondensatorn G3 till en positiv spänning VB i förhållan- de till kondensatorns bottenplatta. Spänningen V5 är en för- stänkningsspänning som ger ett bidrag till den över kondensa- torn Cl bildade likriktade nätspänningen Vin. Matningskretsen 27 med omkopplat arbetssätt arbetar således från en högre lik- spänning, ca lp % högre, varför den kan överföra ungefär 20 % mera energi till televisionsmottagarens belastningskretsar som är kopplade till svepåtergàngstransformatorn Tl.

Under genomsnittliga belastningsbetingelser, som är àskàd- liggjorda av de med streckade linjer angivna vågorna i fig. 2, ökar spänningen V2 till en positiv spänningsnivå vid tidpunkten t6, varjämte strömmen 12 börjar sin uppàtlutande rampdel vid _ nämnda tidpunkt. När omkopplaren S1 frànslàs av regulatorstyr- kretsen 28 nära tidpunkten t'l omkastar spänningen V2 sin polaritet då svepátergàngspulsspänningen Vi pàläggs den klämma hos lindningen Vä som inte är försedd med en punkt. När ström- men 12 har nått ett toppvärde nära tidpunkten t'l avtar den i storlek under inverkan av spänningens V2 svepâtergàngspulsdel, varjämte den när noll nära tidpunkten t'2.

Under början på svepàtergàngen parallellkopplas genom trans- formatorverkan under intervallet t'1-t'2 spolen L2 med lind- ningen wa. Den resulterande induktiviteten hos lindningen Wa kommer därför att bli lägre under intervallet t'1-t'2 än vad den är under den övriga delen av svepàtergàngsintervallet, nämligen t'2-t'4.

Eftersom lindningen wa är kopplad till svepåtergångs- transformatorns T'1 lindning Wl är den inkopplad i en krets med horisontalavböjningskretsens 39 svepåtergángskrets. Den lägre induktiviteten hos lindningen Wa under intervallet t'1-t'2 resulterar i en avkortad svepåtergàngstid 1 Jämförelse med svepàtergångstiden som skulle finnas om energimatnings- kretsen 27 med omkopplat arbetssätt skulle sakna belastnings- kompenseringskretsen 30. Denna avkortade svepàtergàngstid varie- rar med belastningsvariationer på svepåtergangstransformatorn pà så sätt att kompensation erhålls för svepátergángstidens '457 310 8 tendens att ändras med dessa variationer.

När exempelvis belastningen väsentligen ökas genom t.ex. en extra svepbelastning medelst tonfrekvenssteget 36 gäller de med heldragna linjer visade vågorna i fig. 2. Benägenheten hos svepàtergàngspulsamplituden V? att minska med ökad belast- ning kompenseras medelst regulatorstyrkretsen 28 genom att den ändrar frànslagningstidpunkten för omkopplaren S2 till tid- punkten t7 enligt fig. 2. Den positiva nivån som spänningen V2 antar mellan tidpunkterna t? och t'l under ökade belastnings- betingelser är större än under de ovan beskrivna genomsnittli- ga belastningsbetingelserna, såsom är áskådliggjort 1 fig. 2b.

Strömmen 12 1 kompenseringsspolen L2 har därför större lutning, SÅSON är åSkådli88J0Pt 1 fig. 2c, och den när ett större topp- värde nära början av svepàtergàngen, nära tidpunkten t'l.

Under svepåtergángen tar det längre tid för strömmen 12 att röra sig nedför sin ramp ned till noll, varför den når noll vid en senare tidpunkt t'3.

Spelen L2 är parallellkopplad med den effektiva induktansen hos lindningen wa under en längre tid inom svepåtergångsinter- vallet än under genomsnittliga belastningsbetingelser. Följakt- ligen kommer svepàtergàngstiden att visa en benägenhet att bli kortare under ökade belastningsbetingelser, varvid kompensering sker för svepàtergàngstidens tendens att öka med belastningen.

Skilda induktiviteter är således parallellkopplade med avböj- ningssvepàtergångsresonanskretsen för olika delar inom svep- àtergångsintervallet i enlighet med variationer 1 svepàter- gângstransformatorns Tl belastning. Om man jämför den heldragna vågen i fig. 2c med den streckade vågen i fig. 2c ser man att kopplingen av olika induktivitetet under svepàtergàngen för olika varaktigheter uppnås automatiskt såsom gensvar på att regulatorstyrkretsen 28 varierar omkopplarens S2 fránslagnings- tidpunkt mellan tidpunkterna t6 och t7.

Varje eventuell belastning eller nätspänningsvariation kommer att via regulatorstyrkretsen 28 ändra frånslagningstid- punkten för omkopplaren S2 och början på strömmen 12. Vid stor belastning börjar strömmen ia vid den senare tidpunkten, nämli- gen t7. Följaktligen är amplituden vid slutet av svepet nära tidpunkten t'l högre, varjämte strömmen återgår till noll senare 1.: 457? 31-0 9 under svepåtergångsintervallet och därvid blir noll vid tid- punkten t'3. Strömvariationerna i kompenseringsspolen L2 är således indikativa för strömvariationer i svepåtergångstrans- formatorns Tl belastningl Resultatet av belastningskompense- ringskretsens 30 drift är en svepåtergångstid som inte varie- rar med belastningsbetingelser som är olika. Med andra ord kommer tendensen hos svepåtergångstidens varaktighet att änd- ras med en ändring i strömbelastningen att elimineras.

Såsom allmänna iakttagelser noterar man att strömmen 12 är returlikströmmen till lagringskondensatorn Cl hos ingångs- källfifl 19- Energin som är lagrad 1 spolen L2 vid slutet av horisontalsvepet överförs till avböjningskretsen under det efterföljande horisontalsvepåtergångsintervallet. Slingför- stärkningen hos regulatorstyrkretsen 28 ökas genom att man an- vänder sig av belastningskompenseringskretsen 30, varigenom regleringsområdet t6-t7 kan bilda ett mindre intervall. Vidare är amplituden hos strömmen il vid svepets ände högre då man använder sig av belastningskompenseringskretsen 30, varigenom extra belastningsregleringsförmàga erhålls. Toppamplituden hos svepåtergångspulsspänningen V5 regleras bättre med belastnings- variationer när man utnyttjar kompenseringskretsen 50 tack vare den ytterligare regleringsförmågan som möjliggörs medelst nämnda krets.

Regulatorstyrkretsen 28 enligt fig. 1 styr toppsvepåtergångs- spänningen. Utan kompenseringskretsen 30 medför en ökning-i belastningen en ökning i svepåtergångstiden samt en ökning 1 svepspänningen. Svepspänningen blir således beroende av svep- återgångstiden. God bildstabilitet erhålls när både svepspän- ningen och svepåtergångsspänningen hålls konstanta. Detta uppnås genom att kompenseringskretsen 30 upprätthåller en konstant svepåtergångstid under varierande belastningar.

Claims (9)

457 310 10 PATENTKRAV

1. Reglerad energimatnings- och avböjningskrets innefattan- de en avböjningslindning, en till nämnda avböjningslindning kopplad avböjningskrets för alstring av avsökningsström i avböj- níngslindningen, en till nämnda avböjningskrets kopplad svep- återgångstransformator, en svepåtergångsresonanskrets för att åstadkomma transformatorsvepåtergångspulsspänningar över lind- ningar hos nämnda svepâtergångstransformator under ett svepåter- gångsintervall, en källa för matningsenergí, en till en lindning hos nämnda svepåtergångstransformator kopplad belastningskrets som blir aktiverad av den över nämnda lindning bildade spänningen för uttagning av en belastningsström därur, en första induktans kopplad till nämnda svepåtergângstransformator, och omkopplingsorgan som kopplar nämnda källa för matningsenergi till nämnda första induktans, varvid nämnda omkopplingsorgan varierar i strömledning för att reglera energin som är lagrad i nämnda första induktans och som överförs till nämnda belast- ningskrets, k ä n n e t e c k n a d av en till nämnda svep- âtergångstransformator (TT) kopplad andra induktans (L2) och organ (Wb, D1, C3) för att åstadkomma en variation av strömmen i nämnda andra induktans (L2), vilken variation är indikativ för variationen av den av nämnda belastningskrets (36) uttagna belastningsströmmen, varvid nämnda svepåtergångstrans- formator (T1) kopplar nämnda andra induktans (L2) till nämnda svepåtergångsresonànskrets (Cr) för att styra svepåter- gångstiden i enlighet med nämnda variation hos strömmen i nämnda andra induktans (L2).

2. Krets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda svepåtergångstransformator (T1) kopplar nämnda andra induktans (Lz) till nämnda svepåtergångsresonanskrets (Cr) på så sätt att benägenheten hos svepåtergångstidens varaktighet att ändras med belastningsströmmens variation väsentligen elimineras.

3. Krets enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av en regulatorstyrkrets (28) för att styra arbetssättet hos nämnda omkopplingsorgan (S1, S2) så att amplituden hos spänningen över en lindning (W1) hos svepåtergângstransformatorn (T1) hålls konstant under svepåtergångsintervallet. 45.7 3-10 11

N. Krets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda organ för att åstadkomma en strömvariation inkluderar en andra transformator (Ta) som nar en första lindning (wb) kopplad till nämnda andra induktans (L2) och en andra lindning (wa) kopplad till nämnda svepätergångstransformator.

5. Krets enligt krav U, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda källa (19) för matningsenergi är kopplad till en första lindning (W1) hos nämnda svepätergångstransformator (T1) och att nämnda avböjningskrets (39) är kopplad till en andra lindning (W2) hos nämnda svepåtergångstransformator, vilken andra lindning är isolerad från nämnda första lindning (W1)-

6. Krets enligt krav U, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda omkopplingsorgan innefattar första (S1) och andra (S2) omkopplare kopplade till nämnda svepåtergångstransfor- mator (T1) i mottaktkoppling.

7. Krets enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av seriearrangemanget av en kondensator (C2), nämnda andra lind- ning (Wa) och en lindning (W1) hos nämnda svepåtergångs- transformator (T1) kopplade över den ena (S2) av de båda omkopplarna i nämnda omkopplingsorgan.

8. Krets enligt krav M, k ä n n e t e c k n a d av en likriktare (D1) kopplad till nämnda andra induktans (L2) och en kondensator (G3) kopplade till nämnda likriktare (D1) för alstring av en första likspänning.

9. Krets enligt krav 8, k ä n n e t e o k n a d därav, att nämnda källa (19) för matningsenergi innefattar en källa för en andra likspänning och att nämnda kondensator (C3) är kopp- lad till nämnda källa för en andra likspänning för att åstad- komma en källa för förstärkningsspänning för nämnda svepåter- gångstransformator (T1).