SE456278B - Kommunikationssystem for dektering nerhelst en eller flera av ett flertal oberoende metanordningskretsar kommer inom reckvidden for en overvakningsstation - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 456 278 2 decimal form, vilket ger ett identifieringsnummer om sex siffror. Svararmärkanordningen är begränsad till de allra mest väsentliga sakerna och endast avfràgaren är utrustad med medel för att giltiggöra den från den andra mottagna signalen.

Svararmärkanordningar har också använts som del av ett behörighetssystem för identifiering av bemyndigad personal och övervakning av inpassering till eller ut- passering från ett kontrollerat område. Ett system för det ändamålet finns beskrivet i en projektrapport med titeln “The Self-Energized Credential System for the' Plutonium Protection System", av Thurlow W H Caffey och David E Barnes, tillgänglig från U S Department of Energy, P O Box 62, Oak Ridge, Tennessee 37830 som dokument nr SAND78-2156, tryckt december 1978. I detta system sänder en portalslinga en kontinuerlig ton pà ll0 kHz och den behörige sänder en identifieringskod i skurar av en ton på 55 kHz. Tonskuren på 55 kHz förstär- kes, omvandlas till binär form i avkodaren och provas för avgörande om vissa format- och paritetsvillkor är upp- fyllda. Om den binära koden giltiggöres, göres den till- gänglig för överföring till ett operationscentrum. Det särskilda kodformatet inbegriper en grupp om fyra hexa- decimala siffror, vilka är grupperade som två par med tre synkroniseringsbitar och en paritetsbit tillagda varje par. Hela kodordet är 24 bitar långt. Den första siffran i varje hexadecimalt par är fixerad som l resp O, så att den första hexadecimala siffran alltid är 8 eller större och den tredje hexadecimala siffran ej överstiger 7. På grund av detta kodningsformat och den för giltiggörande använda metoden är antalet otvetydiga, tillgängliga koder endast 16 l92 av 65 536 möjliga.

Ingetdera av de ovannämnda systemen kan hantera det samtidiga passerandet av fler än en svararmärkan- ordning förbi en avfrågarpunkt. Denna begränsning kan tolereras i sådana fall där det antingen är naturligt eller förväntas att passeringen förbi kontrollpunkten kommer att ske i en enda rad. Det finns emellertid många 10 15 20 30 35 456 278 3 situationer där en övervakningsfunktion önskas tillsam- mans med ett minimum, om något, intrång i bärarens nor- mala rörelse. På ett sjukhus skulle det exempelvis vara utomordentligt användbart att vid alla tidpunkter känna till var läkare, sjuksköterskor och annan personal be- finner sig för underlättande av kommunikation med någon önskad individ. Ett annat ändamål med att känna till var personal befinner sig kan vara för registrerings- ändamål för att därmed kunna fastställa när särskild personal vårdade en särskild patient eller befann sig i ett operationsrum eller på apoteket. Antalet använd- ningar begränsas enbart av fantasin.

Då ett sådant system skall användas för dokumente- ring av uppehållsställen eller för betydelsefull kontroll, är det emellertid väsentligt att svararmärkanordningar, som passerar en övervakningsstation, kan detekteras tillförlitligt även om fler än en märkanordning skulle komma inom stationens räckvidd samtidigt. Föreliggande uppfinning åstadkommer just ett sådant system. Såsom kommer att framgå av efterföljande beskrivning möjliggör systemet dessutom i sin föreliggande utföringsform övervakning av 65 536 märkanordningar i ett flertal portaler. Det hanterar tillförlitligt upp till sex märkanordningar samtidigt i varje portal.

Enligt en sida av föreliggande uppfinning har ett kommunikationssystem av det i patentkravet l angivna slaget de i detta patentkrav angivna kännetecknen.

Den för närvarande föredragna utföringsformen av föreliggande uppfinning skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritningar.

Fig l'är en schematisk vy, som åskådliggör den omgiv- ning, i vilken föreliggande uppfinning kan utnyttjas.

Fig 2 är ett blockschema och åskådliggör de grundkompo- nenter som utnyttjas i systemet enligt föreliggande uppfinning. Pig 3 är ett blockschema över den avfràgande 456 278 10 15 20 25 30 35 4 sändardelen i portalens avfràgande sändar- och mottagar- enhet i fig 2. Fig 4 är ett blockschema över den avfrà- gande mottagardelen i portalens avfrágande sändar- och mottagarenhet i fig 2. Fig 5 är ett blockschema över 'den krets som är innefattad i identifieringsmärkanord- ningen i det i fig 2 åskádliggjorda systemet. Fig 6 är ett logikschema över de.i fig 3 áskádliggjorda kom- ponenterna. Fig 7 är en serie tidsdiagram, som är använd- bara vid beskrivning av arbetssättet för den häri beskriv- na utrustningen. Fig BA och 8B bildar ett logikschema för de komponenter som är àskàdliggjorda i mottagardelen av det i fig 5 visade systemet. Fig 9A och 9B utgör ett logikschema över de komponenter som är åskådlig- gjorda i sändardelen av det i fig 5 visade systemet.

Fig l0A och lOB utgör ett logikschema över de i fig 4 åskàdliggjorda komponenterna. Fig ll är ett diagram, som åskådliggör initialdelen av signalöverföringen från tvà separata märkanordningar och det i portalmottagaren uppfàngade svaret.

I fig l, vartill nu hänvisas, visas ett vånings- plan, som representerar ett rum l0 med en dörröppning ll, som mynnar i en korridor 12. Detta är blott och bart ett godtyckligt exempel i áskàdliggörande syfte.

Det kan antagas, att rummet 10 finns på ett sjukhus, kanske ett operationsrum, samt att det är önskvärt att kontinuerligt registrera när och vem som kommer in i eller lämnar rummet. Tvá läkare l3 och 14 skall i det närmaste samtidigt gà in i rummet 10. De skulle likaväl kunna närma sig dörröppningen ll fràn motsatta rikt- ningar, varvid en skulle gå in i rummet 10 samtidigt som den andra skulle lämna det. Invid dörröppningen ll finns en portalenhet 15. Sàsom kommer att förklaras närmare i detalj längre fram är portalenheten 15 kopplad till en i fig l ej visad men med dörröppningen ll sam- manhörande magnetslinga. Var och en av läkarna 13 och 14 bär en liten identifieringsmärkanordning, vilken skall beskrivas i detalj nedan men ej är visad i fig l och vilken växelverkar med portalenheten l5 genom fa._.n__.__._i. .__ _ 10 15 20 25 30 35 456 278 5 magnetisk koppling till dörröppningens magnetslinga.

Portalenheten 15 och den tillhörande portalslingan kan betraktas som en övervakningsstation.

Föreliggande uppfinning avser systemet för upp- rättande av tillförlitlig förbindelse mellan portal- enheten och identifieringsmärkanordningarna. Förelig- gande uppfinning inbegriper ej den apparatur längre fram i kedjan som utnyttjar den av portalenheten lagrade informationen. För undvikande av onödig komplexitet har därför den enklaste situationen antagits i_áskàd- liggörande syfte. Det antages att närhelst en identi- fieringsmärkanordning kommer in i portalenhetens l5 räckvidd passerar den förra genom dörröppningen. Om man vid varje tidpunkt känner till läget av var och en som följs, kan sàledes en otvetydig signal erhållas, vilken anger att den särskilda identifieringsmärkanord- ningen har burits in i rummet, om det tidigare var känt att den befann sig i korridoren, eller bars ut från rummet in i korridoren, om det var känt att den har varit i rummet.

Grundkomponenterna i systemet är visade i fig 2.

Portalenheten 15 innefattar en avfràgande sändare och mottagare, som står i förbindelse med ett flertal iden- tifieringsmärkanordningar, som har samma hänvisnings- nummer som de individer som bär dem. Den av portalen- heten l5 framtagna informationen reläas via en utgång 16 till en informationsutnyttjande station. Denna har ej visats men kan vara en gränssnittsenhet till en central databehandlare eller själva den centrala data- behandlaren.

Portalenheten l5 innefattar en sändningssektion, som är visad i blockform i fig 3 och i detalj i fig 6 och som alstrar en periodisk avfràgningssignal, som är skild ät av mellanrum av tystnad, under vilka den tillhörande mottagarsektionen lyssnar beträffande even- tuella märkanordningssvar. Mottagarsektionen är visad i blockform i fig 4 och i detalj i fig l0A och l0B.

Varje identifieringsmärkanordning i fig 2 innefattar 456 278 lO 15 _ zo 25 30 35 6 'en krets, som är visad i blockform i fig 5 och i detalj 1 fig aA, en, 9A och ss.

Av fig 3, vartill hänvisas, framgår att portal- enhetens sändningssektion innehåller en kristallstyrd ex av frek- i en tvåfasig till ett Utsignalen en ström- klocka 17, som alstrar en bärvâgssignal, t vensen 25,6 kHz, som matas via en grind 18 pulsmodulator eller Manchestermodulator 19 lågpassfilter och en effektförstärkare 20. från filtret och förstärkaren 20 matas via ställare 21, när denna senare är ledande eller kort- sluten, till en portalslinga 22. Slingan 22 skulle exem- pelvis vara installerad runt dörrkarmen till dörröpp- ningen ll i fig 1 samt vara anordnad att utstråla energi för alstring av ett magnetfält inom dörröppningens ll omedelbara närhet för växelverkan med en mottagande spole på vilka som helst identifieringsmärkanordningar som skulle komma inom räckvidden för det av slingan 22 alstrade fältet.

Den från klockan 17 utmatade klocksignalen avges även till en delare/tváfasgenerator 23, där den delas med 32 och fasuppdelas för åstadkommande av två pulståg.

Det är en förenkling att betrakta utsignalerna från generatorn 23 som blott och bart fasförskjutna versioner av en sann, frekvensdelad signal. Såsom klart kommer att framgå av den i fig 6 visade, detaljerade kretsen delas klockutsignalen av frekvensen 25,6 kHz med två och skalas sedan ned i en binärräkare för alstring av pulser med en varaktighet, som är lika med två hela perioder av signalen på 25,6 kHz, dvs en tidslängd av 78,125 us. De senare pulserna upprepas med en pulsrepe- titionsfrekvens av 800 pulser per sekund, varvid pul- serna på en utgång, t ex fas 1, uppträder 0,625 us för- skjutna från de på utgången för fas 2. Den från tvåfas- generatorn 23 utmatade signalen som godtyckligt har ' bade till en tidkrets 24 och i modulatorn 19. Den andra fasens betecknats fas 1 matas till en annan grind 25 utsignal från generatorn 23 matas till den identifie- ringskodsgenerator 26, som också matas med en utsignal lO l5 2o_ 25 30 35 456 278 7 för alstring av en signal, som matas över en utgång 27 för styrning av grinden 25, vars utsignal tillfön; en omkopplingsbar delare 28. När den omkopplingsbara delaren 28 är aktiverad av en signal från tidkretseu 24 över en utgång 29, matar delaren en signal från gi. den 25 delad med två till grinden 18. Grindarna 18 ocl 25 samt delaren 28 bildar tillsammans en tvåfasig pult modulator, som släpper fram en pulsmodulerad bärvågs- signal från klockan 17 till filtret och förstärkaren 20. Samtidigt matas den aktiverande signalen från tid- kretsen 24 pà utgången 29 till strömställaren 21 för att göra denna ledande och därmed släppa fram den modu- lerade signalen till portalslingan 22.

Under det att sändningssektionen sänder ut en avfn ningssignal är det önskvärt att mottagningssektionen är frànkopplad från portalslingan 22, som delas gemen- samt av de två sektionerna, och denna funktion åstad- kommes genom matning av signalen från tidkretsens utgàn 29 via en inverterare 30 till en annan strömställare 31 för att göra denna oledandes-Såsem visat erhålles insignalen till strömställaren 31 från förbindnings- punkten med portalslingan 22 och utsignalen tillföres en mottagares förförstärkare med automatisk förstärk- ningsreglering och filterkrets 81 i fig 4.

Före beskrivningen av portalenhetens mottagarsek- tion kan det vara till hjälp att betrakta portalens sändningssektion närmare i detalj, att därefter studor: konstruktionen och arbetssättet för märkanordningskrot- sarna följt av en genomgång av portalens mottagnings- sektion. Förbindelsen mellan identifieringsmärkanord- ningarna och portalenheten sker vid en frekvens på 25A kHz med ett avfrågar-svarsformat. Såsom påpekats ovan i samband med fig 3 moduleras informationen på bärvån' frekvensen 25,6 kHz under utnyttjande av självklockaw* tvåfasig pulsmodulering. Avfrågarinformation uppträdv\ med en frekvens av 800 bitar per sekund och med en mv* delandelängd på sex bitar. De första tre bitarna föl? ett fast mönster ll0 och de återstående tre bitarna ff. '.-. 456 278 lO 15 20 30 35 8 användes för att lämna en anläggningsidentifierare till märkanordningarna, varvid de tre bitarna möjliggör åtta olika kodmönster. Under utnyttjande av ett tvåfasigt pulsformat kommer avfràgarmönstren att ha det i fig 7 visade utseendet. Såsom förklarat i det följande upp- tar avfràgarsekvensen en tidsperiod på 7,5 ms. Varje identifieringsmärkanordning inom portalenhetens räckvidd kommer att mottaga den information från portalenheten som är inrymd i avfràgarsekvensen. Märkanordningskretsen kommer att utföra en kontroll beträffande korrekt frekvens, korrekt bitfrekvens, inledningssekvensen ll0 och anläggningsidentifieraren om tre bitar, som kretsen är förprogrammerad till, innan den beslutar om att svar skall lämnas. Den svarsinformation som återgår från en identifieringsmärkanordning till portalenheten upp- träder med en frekvens på 1600 bitar per sekund och med en meddelandelängd om 28 bitar. De första fyra bitarna följer ett fast mönster lll0, de nästa 16 bi- tarna anger märkanordningens identitet, de nästföljande sex bitarna innehåller en felkontrollkod och de sista två bitarna är för närvarande reserverade och innehåller 00. Portalenheten mottager informationen från en identi- fieringsmärkanordning, kontrollerar beträffande den rätta frekvensen, den rätta bitfrekvensen, inlednings- sekvensen lll0, och åstadkommer sedan ett preliminärt godtagande av identifieringskoden, felkontrollkoden och efterföljande mönster 00.

Formatet för ett märkanordningssvar är också visat i fig 7 på den första linjen i denna figur. Formatet inbegriper eninledningssändning med en längd på 2,5 ms, en märkanordningsidentifieringssändning med en längd på 10 ms, en felkorrigeringskod, som upptar 5 ms och följes av en paus på l,25 ms. Dessa tidsintervall till- sammans med en paus pà 0,625 ms före sändning i formatet ger en sammanlagd tidsspaltslängd pà 19,375 ms. Det finns 32 sådana tidsspalter i en fullständig märkanord- ningsöverföringsperiod, vilket qer en sammanlagd tid på 620 ms. Till detta lägges en eftertidsfördröjning 10 15 20 30 35 456.278 9 på ll,5625 ms och en paus före svar på 0,9375 ms, vilket ger en fullständig cykel på 632,5 ms.

Av fig 6, vartill nu hänvisas, framgår att den kristallstyrda klockan 17 består av en konventionell kristallstyrd oscillator, som lämnar en pulsutsignal på en anslutning 33. Denna signal matas direkt via en förbindning 34 till en ingång till NOR-grinden 18.

Signalen på anslutningen 33 matas också till klockanslut- ningen till en på visat sätt kopplad D-vippa 35 i tvåfas- generatorn 23. Kopplad på detta sätt delar vippan 35 den från klockan 17 erhållna signalen med 2. En utsignal från vippans 35 Q-utgång matas således till klockin- gången till en binärräknare 36. Räknarens 36 utgångs- anslutningar Q0 - Q3 är på visat sätt kopplade till ingàngarna till två NOR-grindar 37 och 38. NOR-grinden 37 har sin utgång kopplad över en ledare 39 till en ingång till grinden 25. En annan ledare 40 förbinder utgången från grinden 37 med klockingàngsanslutningen till en binärräknare 4l i tidkretsen 24. Räknaren 41 har sina utgångar Q0 - Q2 anslutna till ingångarna A, B resp C till en 8-kanalig dataväljare 42. X-ingångarna till dataväljaren användes för upprättande av inlednings- och identifieringskoderna för anläggningen. Såsom visat i fig 6 är ingångarna Xl och X2 kopplade till en spän- ningskälla, som representerar ett högt tillstånd eller logiskt tillstånd 1. Anslutningen X3 är kopplad till en spänning, som representerar det logiska tillståndet 0, medan anslutningar X4, X5 och X6 är kopplade till enskilda väljarströmställare 43, 44 och 45, som gör det möjligt att i förväg välja identifieringskoden för portalenheten som ett av de åtta i fig 7 angivna alter- nativen. Det inses att då strömställarna 43, 44 och 45 är i det öppna läget, såsom visat på ritningen, var och en av anslutningarna, som de är kopplade till, ekvi- valent är kopplade till den logiska nivån 0. Om man önskar koppla den särskilda ingångsanslutningen till dataväljaren till ett logiskt värde l, skall respektive strömställare slutas för koppling av den till den positiva 10 15 20 25 30 35 456 278 10 spänningskällan. Anslutningarna X0 och X7 är inrättade för införande av ett skyddsintervall eller -mellanrum både före och efter kodmönstret för skydd mot vissa typer av störning. Dessa anslutningar är visade kopplade till den låga spänningen eller det logiska värdet 0.

Dataväljaren 42 har också en overksamgöringsin- gångsanslutning, till vilken via en ledare 46 utgången från en NAND-grind 47 är kopplad, vilken grinds ingångar är.sammankopplade och kopplade till utgången från NOR- grinden 38. NAND-grinden 47 inverterar utsignalen från NOR-grinden 38 och overksamgör dataväljaren 42 utom under det korta intervallet, varunder en utpuls erhålles från den andra fasen hos tvåfasgeneratorn 23. Härvid är dataväljarens Z-utgångsanslutning kopplad till den ingångsanslutning som är bestämd av de binära signaler som tillförse dess ABC-ingångsanslutningar från räknaren 41. Dessa signaler matas över anslutningen 27 till grin- dens 25 andra ingång.

NOR-grindens 25 utsignal matas till klockingången till en D-vippa, som bildar strömställardelaren 28.

D-vippan 28 är kopplad på visat sätt med sin utgång Ö ansluten till både D-ingången och till en ingång till NOR-grinden 18. D-vippans 28 àterställningsanslutning är kopplad till utgången 29 från tidkretsen 24, vilken utgång bildas av en NOR-grind 48. NOR-grinden 48 verkar som en inverterare genom att den har båda sina ingångar sammankopplade och kopplade till utgången från en NOR-- grind 49 med flera ingångar. Sex av ingångarna till NOR-grinden 49 är kopplade till var sin av utgàngarna Ql - Q6 från en rippelräknare 50 om sju steg. Denna räknares återställningsanslutning är kopplad till jord, medan klockingången är kopplad via ledare 51 och 52 till räknarens 4l utgång Q2. Eftersom räknarens 41 ut- gång Q2 kommer att ändra tillstånd för var åttonde in- puls som mottages på dess klockanslutning från utgången 39 hos tvåfasgeneratorn 23, kommer den räknaren 50 till- förda signalen att representera signalen ut från grinden' 37 dividerad med åtta.

I ___.- .-__..__-. 10 15 20 25 30 35 456 278 ll En ytterligare insignal till NOR-grinden 49 erhål- les från utgången från en NOR-grind 53, gångar är kopplade till tre utgångar från räknaren 41. räknaren 41 är kopplade via var sin inverterare 54, 55 och 56 till de tre ingàngarna till en ytterligare NOR-grind 57. Utgången från NOR- grinden 57 är kopplad till en ytterligare ingång till NOR-grinden 49.

Defyrsiffriganummer som.är tillagda de olika logik- 6 representerar CMOS- vars tre in- Samma tre utgàngar_fràn komponenter som är visade i fig och identifierar därmed fullständigt detal- jerna ifråga. Det är troligt att omrâde erfarna nu kan förstå hela arbetssättet för den 6 beskrivna portalsändarsek- typnummer de pà föreliggande med hänvisning till fig tionen. den omkopplingsbara delaren 28 hindras att arbeta så länge dess àterställningsanslut- logisk l via ledaren 29.

Det inses, att ning pàlägges en Detta kommer att ske närhelst någon av insignalerna till NOR-grinden signal logisk l. En analys av kretsen att då den arbetar utifrån en klock- kHz kommer sändningsfönstret för koden 49 innehåller en kommer att visa, frekvens pà 25,6 om sex bitar att uppta ett medan på 632,5 Det är under detta senare intervall som en signal intervall pà 7,5 ms, den tysta tiden kommer att uppta ett intervall ms. via inverteraren 30 pâlägges strömställaren 3l i fig 3 för att göra denna ledande och möjliggöra för den i fig 4 àskàdliggjorda mottagarkretsen att arbeta.

Oavsett om en identifieringsmärkanordning kommer inom räckvidden för en given portalenhet kommer denna att fortsätta att periodiskt sända en avfrågningssignal och sedan lyssna efter ett svar. Om något svar uppträder under lyssningsintervallet, kommer det att verifieras och registreras. Om inget svar höres, kommer arbetet inte desto mindre att fortsätta.

De för användning tillsammans med föreliggande system avsedda identifieringsmärkanordningarna är små, batteridrivna halvledarkretsdon med egna antennslingor för koppling till portalslingorna. I fig 5, vartill 'å-'vš 456 2.78 10 15 20 25 30 35 12 hänvisas, åskådliggöres den i en identifieringsmärk- anordning inrymda kretsen i blockschemaform. Den inne- håller en märkanordningsslinga 60, som är verksam både för mottagning och för sändning och vars anslutningar är kopplade för mottagning till en förförstärkar- och filterkrets 61, vars utgång matar en bärvågsenvelop- detektor 62. Utsignalen från bärvågsenvelópdetektorn föres genom ett lágpassfilter 63 till en övergångsde- tektor 64. Från övergångsdetektorn 64 matas en detek- terad utsignal via en bana 65 till en klock- och dataseparator 66, vars utsignal sedan matas till en avfrågningssekvensigenkänníngskrets 67. Utsignalen från avfrågningssekvensigenkänningskretsen 67 tillföres en förbindningspunkt 68, där den via en ledare 69 kopplas till en ingång till en grindkrets 70 och via en ledare 7l kopplas tillbaka till klock- och dataseparatorn 66.

Förbindningspunkten 68 är också via en ledare 72 kopplad över en inverterare 73 till en ingång till var och en av kretsarna 62, 63, 64 och 66. Slutligen är förbind- ningspunkten 68 över en ledare 74 kopplad till en ingång till en ramräknare 75 och en tidkrets 76.

En kristallstyrd klocka 77 med en frekvens på 25,6 kHz har en utgång kopplad över en ledare 78 till grinden 70 för àstadkommande av en omkopplingsbar klocksignal på ledare 79 och 80. Den omkopplingsbara klocksignalen på ledaren 79 matas både till avfrågningssekvensigen- känningskretsen 67 och bärvågsenvelopdetektorn 62. Den omkopplingsbara klocksignalen på ledaren 80 kopplas till var och en av kretsarna 62, 63 och 64. Klockan 77 har dessutom en direkt utgång kopplad från ledaren 78 till tidkretsen 76, klock- och dataseparatorn 66, en Manchester-modulator 83 samt en tvåfasgenerator 84.

Den senare delar signalen från klockan 77 med 16.

Ramräknaren 75 har en utgång kopplad via en ledare 85 till klock- och dataseparatorn 66 samt en annan utgång kopplad via en ledare 86 till en ingång till en grind 87. Den andra insignalen till grinden 87 erhålles via ledare 88 och 88A från tidkretsen 76. Utsignalen från 10 15 20 25 30 35 45e°27s 13 grinden 87 matar en ingång till en pseudoslumpmässig binärsekvenssvarsräknare 89. Svarsräknaren 89 mottager också en insignal via en ledare 90 från tidkretsen 76 och en insignal via en ledare 91 från Manchester-modu- latorn 83. Utsignalen från svarsräknaren 89 avges till en förbindningspunkt 92 för förbindning av ingångar till Manchester-modulatorn 83 och tidkretsen 76. Tid- kretsen 76 lämnar också en utsignal via en ledare 93 till ramräknaren 75 och en annan utsignal via en ledare 94 till en Hamming-generator 95. Hamming-generatorn 95 har en ytterligare insignal, som erhålles från ut- gången Sl från generatorn 84 via en ledare 96. En annan krets är bildad från tidkretsen 76 via en utgång 97 genom en identifieringssekvensgenerator 98 till Hamming- generatorn 95. Sekvensgeneratorns 98 utgång är också via en ledare 99 kopplad till en ingång till en sekvens- styrkrets 100. En andra insignal till sekvensstyrkretsen 100 erhålles via en ledare l0l från Hamming-generatorn 95. En tredje insignal till sekvensstyrkretsen 100 er- hålles slutligen via en ledare lO2 från tidkretsen 76.

Såsom vidare visat i fig 5 är utgång Sl från två- fasgeneratorn 84 också kopplad över en ledare 103 till Manchester-modulatorn 83. Utgången S2 från generatorn 84 är kopplad via en ledare 104 till en ingång till Manchester-modulatorn 83. En annan insignal till Manchester-modulator 83 erhålles via en ledare l05 från sekvensstyrkretsen l00. Manchester-modulatorns 83 ut- signal lämnas via en ledare 106 till en effektförstär- kardrivare 107, vars utgång är kopplad över märkanord- ningsslingan 60.

Efter denna allmänna beskrivning med hänvisning till fig 5 av identifieringsmärkanordningskopplingen hänvisas till fig 8A, 8B, 9A Qch 9B för en mer detal- jerad förklaring av realiseringen av de funktionskompo- nenter som ingår i kretsen enligt fig 5. Med början i fig 8A och 8B är den kristallstyrda klockkretsen 77 visad som en konventionell konstruktion med en klock- utgång 78, såsom tidigare nämnts, Av märkanordnings- 456 278 10 l5 20 25 30 35 14 slingan 60 (se fig S) mottagna signaler kopplas via förförstärkar- och filterkretsen 51 via en ledare 110 till inställningsingângarna till tvâ D-vippor lll och 112 i bärvågsenvelopdetektorn 62. De omkopplade klock- signalerna på ledarna 79 och 80 kopplas på visat sätt till var sin av klockingàngarna till vipporna ll2 och lll. Ingången 79 är dessutom kopplad till en klockingàng till en ytterligare D-vippa 113, medan ingången 80 är kopplad till klockingàngen till en annan D-vippa ll4.

Alla àterställningsanslutningarna till vipporna lll, ll2, ll3 och ll4 är kopplade via en ledare 72A till utgången från inverteraren 73 i avfràgningssekvensigen- känningskretsen 67. Vippornas lll och ll2 D-ingångar är kopplade till spänningsnivàer logisk O, medan vippans lll utgång Q är kopplad till D-ingången till vippan ll3 och vippans ll2 utgång Q är kopplad till D-ingången till vippan ll4. Utgångarna Ö frán vipporna 113 och ll4 är kopplade till ingångarna till en NAND-grind ll5, vars utsignal representerar utsignalen frân bärvágsen- velopdetektorn 62.

Lågpassfiltret 63 består av en fyrtalig typ 4175 D-vippa ll6 och fyra NAND-grindar ll7, 118, 119 och 120. Elementen 116-120 är sammankopplade pà i figuren visat sätt. Alla klockingàngarna till vippkomponenterna i den fyrtaliga vippan ll6 är kopplade till den omkopp- lingsbara klockledningen 80, medan alla àterställnings- anslutningarna är kopplade till utgången fràn en inver- terare l2l, vars ingång via en ledare 72A är kopplad till inverterarens 73 utgång. Utsignalen från NAND- grinden ll9 utgör utsignalen fràn làgpassfiltret 63 och den matas till både D-ingången till en D-vippa 122 i övergångsdetektorn 64 och en ingång till en EXELLER- grind 123. Klockingàngen till vippan 122 är kopplad till den omkopplade klockledningen 80, medan dess É- utgång är kopplad till den andra ingången till EXELLER- grinden 123. Grindens l23 utsignal representerar utsigna- len från övergàngsdetektorn och matas via ledaren 65 till en ingång till en NAND-grind 124. Den senare grinden _._:.._ .___........_-....., _ 10 15 20 25 30 35 456 278 15 är belägen i klock- och dataseparatorn 66.

Den andra insignalen till NAND-grinden 124 erhålles från utgången av avfrågningssekvensigenkänningskretsen 67 via en ledning 71A. Klock- och dataseparatorn 66 innehåller också en NOR-grind 125, fyra D-vippor 126, 127, 128 och 129, en dekadräknare 130 av typen 4017, NOR-grindar 131, 132, 133, 134, 135, 136 och 137, ELLER- grindar 138 och 139 samt inverterare 140 och 141. De olika komponenterna är sammankopplade på i figurerna med konventionella symboler visat sätt.

Klock- och dataseparatorn 66 har en serie utgångs- ledare 142, 143, 144, 145 och 146, vilka leder till avfrågningssekvensigenkänningskretsen 67. Ledaren 142 är kopplad från räknarens 130 utgång QS till en D-ingång till en D-vippa 147. Den är också kopplad till en ingång till en NAND-grind 148. Ledaren 143 är kopplad fràn Q-utgången från vippan 128 i klock- och dataseparatorn 66 till en binärräknares 149 klockingàng. Ledaren 144 är kopplad mellan NOR-grindens 131 utgång och en ingång till en NOR-grind 150. Den andra insignalen till NOR- grinden 150 erhålles via ledaren 145, som är kopplad till utgången från grinden 136. Ledaren 146 är kopplad från utgången från grinden 137 till ingången till en NOR-grind 151, som är korskopplad till en annan NOR- grind 152 på visat sätt. En inverterare 153 sammankopp- lar grindens 150 utgång med en ingång till grinden 152.

Utgången från räknaren 149 är på i figuren visat sätt kopplad till de två ingångarna till en NAND-grind 154 och till ingångar A, B och C till en analog mu1tip1exer/- demultiplexer 155 av typen 4051. Den senare är ett don med åtta kanaler, vilket dons utgångsanslutningar X0-X5 är kopplade till var sin "byglings“-anslutning 156 för selektiv sammankoppling med en motsvarande anslut- ning i endera av grupperna 157 och 158. Såsom visat på ritningen är de anslutningar 156 som är kopplade till donets 155 utgångar X0 och X1 kopplade till anslut- ningar i gruppen 158, medan utgången X2 är kopplad till en anslutning i gruppen 157. Dessa representerar fasta 456 278 10 15 20 25 30 35 16 kopplingar för förutbestämning av inledningen 110, vil- ken användes som del av portalidentifieringssekvensen.

Det inses att de återstående “byglings“-anslutningarna vilka är kopplade till utgångarna X3, X4 och X5, skulle vara kopplade antingen till gruppen 157 eller gruppen 158 i beroende av den identifieringskod som användes för den särskilda anläggningen, i vilken identifierings- märkanordningen skall utnyttjas. Donets 155 anslutning X6 är kopplad till en potential logisk 1, som pålägger en blockeringssignal på en ingång till NOR-grinden 159 efter det att en avfrågningssignal om 6 bitar från en portal har igenkänts. Såsom visat på ritningen är ut- gången från grinden 159 kopplad till en ingång till ELLER-grinden 138 i klock- och dataseparatorn, som utgör del av komponentens 66 återställningssektion. Diskussio- nen av arbetssättet för den krets som beskrivits med hänvisning till fig 8A och 8B senarelägges till dess detaljerna i fig 9A och 9B, som nu skall studeras, har beaktats.

Av fig 9A och 9B, vartill hänvisas, framgår att den med 16 delande tvåfasgeneratorn 84 består av en binärräknare 160, vars utgångar är kopplade till ett par NOR-grindar 161 och 162. Utgången från grinden 161 benämnes fas 1, medan utgången från grinden 162 benämnes fas 2. Såsom visat är utgången S1 kopplad medelst ledare 96 till klockanslutningarna till de enskilda vippkompo- nenterna i den hexagonala D-vippan 163 av typen 4174 i Hamming-generatorn 95. Såsom visat är alla återställ- ningsanslutningarna till vipporna i komponenten 163 kopplade till utgången från en inverterare 164, vars ingång matas över en ledare 94B, som kommer från ut- gången Ql från en dekadräknare/delare 165 av typen 4017 i tidkretsen 76. Hamming-generatorn 95 innefattar också fem EXELLER-grindar 166, 167, 168, 169 och 170 samt en OCH-grind 171, vilka samtliga är kopplade på åskåd- liggjort sätt. Styrinsignalen till EXELLER-grinden 170 erhålles från förbindningspunkten 99 på utgången från identifieringssekvensgeneratorn 98, medan styrinsignalen .Lau-ll .-.___ . 10 15 20 25 30 35 456.278 17 för OCH-grinden l7l erhålles via ledare 94A och 94C från utgången Q2 från dekadräknaren/delaren 165.

Identifieringssekvensgeneratorn 98 består av två 8-kanaliga, analoga multiplexer/demultiplexerkomponenter 172 och 173 av typen 4051. En grupp par av anslutningar 174, som förbikopplingar kan kopplas till, är anordnade med en anslutning i varje par kopplad till respektive utgång X0-X7 1 komponenterna 172 resp 173, medan de andra anslutningarna i varje par är förenade med var- andra och kopplade till spänningsnivån logisk 0. En öppen krets mellan något par i gruppen anslutningar 174 representerar ett tillstånd logisk 1, medan en förbikoppling, som överbryggar ett par anslutningar, inför ett tillstànd logisk 0. Styrinsignalerna till komponenterna 172 och 173 i identifieringssekvensgene- ratorn 98 erhålles från tidkretsen 76. Närmare bestämt innehåller tidkretsen 76 en binär, reversibel räknare 175 av typen 4516, vars utgångar QO-Q3 är medelst en kabel 97 kopplade till anslutningarna A, B, C och overk- samgöringsanslutningen till analoga multiplexrar 172 och 173 med det enda undantaget, att anslutningen till multiplexerns 172 overksamgöringsanslutning är förd via en inverterare 176. Som väl känt har fyra binära bitar kapaciteten att ange 16 olika tillstånd och in- verteraren 176 bringar multiplexern 172 att gå runt under de första åtta räknetalen fàrn binärräknaren 175, medan multiplexern l73 går runt under de efterföljande åtta räknetalen. Tillsammans ger multiplexrarna 172 och 173 möjlighet till sekventiellt val av 16 olika bitvärden för bildande av en identifieringskod.

Utgàngarna X från multiplexrarna 172 och 173 i identifieringssekvensgeneratorn 98 är sammankopplade och kopplade till förbindningspunkten 99 liksom via en resistor 177 över en ledare 94D till förbindnings- punkten mellan ledarna 94A och 94C.

Utgångarna QO-Q3 fràn dekadräknaren 165 i tidkret- sen 76 är kopplade via en serie ELLER-grindar 178, 179 och 180 till ingångar P0-P3 till den binära, reversibla 456 278 10 15 20 25 30 35 18 râknaren 175. Både överföringsingångsanslutningen och reverseringsanslutningen till räknaren 175 är låsta till spänningsnivån logisk 0. Detta bringar räknaren 175 att arbeta som en nedåträknare. Förinställningsakti- veringsanslutningen till räknaren 175 är kopplad till utgångsanlutningen Ö från en D-vippa 181. Vippans 181 utgång Q är kopplad till klockanslutningen till räknaren 165 och till en av ingångarna till-en NAND-grind 182.

En andra insignal till grinden 182 erhålles från en ledare 183, som är kopplad till utgången från en ELLER- grind 184. Denna ledare 183 är också kopplad till D- ingången till en vippa 181 och till en ingång till NOR- grinden 185.

En av ingångarna till grinden 184 är kopplad till överföringsutgången, utgången ÜÖ från räknaren l75¿ medan den andra ingången till grinden 184 är kopplad till utgången från en NAND-grind 186. Klockanslutningen till räknaren 175 är också kopplad till utgången från en grind 186. Grindens 186 insignaler erhålles, den ena frånledaren 103 och den andra från utgången från en NAND-grind 187. De två insignalerna till grinden 187 erhålles, den ena från ledaren 74 och den andra från utgången Q4 från räknaren 165. Ledaren 74 är också kopplad till àterställningsanslutningen till en rippel- räknare l88 om 7 steg och av typen 4024 i ramräknar- kretsen 75. Klockanslutningen till räknaren 188 är kopplad till ledaren 93, som är kopplad till räknarens 165 utgång Q4.

I ramräknaren 75 är räknarens 188 utgångsanslut- ningar Ql och Q6 kopplade till två av ingàngarna till en NAND~grind 189, vars utsignal passerar via en inver- terare 190 till utgångsledaren 85. Den tredje insignalen till grinden 189 erhålles från utgången Ql från räknaren 165 i tidkretsen 76. Utgången Q6 från räknaren 188 i ramräknaren 75 är också kopplad via ledaren 86 till en inverterare 191 i grindkretsen 87. Utgàngen från inverteraren 191 är kopplad till en ingång till en 10 15 20 25 30 35 4se°27s 19 t OCH-grind l92, vars andra insignal erhålles från en ledare 88A, som är kopplad till räknarens 165 utgång Q0. Räknarens 165 utgång Q0 är också kopplad via ledaren 88B till inställningsingången till en C-vippa 193 i Manchester-modulatorn 83. De återstående komponenterna, som bildar tidkretsen 76, består av en D-vippa 194, en NAND-grind 195 och en OCH-grind 196, vilka alla är kopplade på visat sätt. n ' Manchester-modulatorn 83 innefattar en inverterare 197, NAND-grindar 198 och 199, NOR-grindar 200 och 201 samt en annan inverterare 202. Dessa komponenter är samtliga sammankopplade på visat sätt.

Binärsekvenssvarsräknaren 89 innefattar en rippel- räknare 203 om 7 steg och av typen 4024, vilken räkna- res klockingång är kopplad till ledare 91, som kommer från utgången av Manchester-modulatorn 83 och vars ut- gång Q5 är kopplad till klockingången till tre D-vippor _204, 205 och 206. De olika vippornas 204, 205 och 206 Q-utgångsanslutningar är kopplade till ingångarna till en NOR-grind 207, vars utgång är kopplad till var och en av inställningsanslutningarna till vipporna i syfte att hindra vippan att samtidigt inta återställnings- tillståndet, som skulle vara ekvivalent med ett binärt räknetal 0. Utgángarna Q från vipporna 204 och 206 är dessutom kopplade till var sin ingång till en EXELLER- grind 208, vars utgång är kopplad till ingången D till vippan 204. De tre vipporna 204, 205 och 206 är således sammankopplade i ett pseudoslumpmässigt binärsekvens- räkningsarrangemang. För detta särskilda exempel är räkningssekvensen 7, 6, 5, 2, 4, l, 3. Det nästa räkne- talet är 7 och sekvensen upprepas i oändlighet. Svars- räknaren är àstadkommen av en binär, reversibel räknare 209 av typen 4516, vars förinställninganslutningar P0, Pl och Pl är kopplade till Q-utgångarna från vipporna 204, 205 resp'206. Överföringsutgångsanslutningen (ÜÖ) från räknaren 209 är kopplad till förbindningspunkten. 92, varifrån förbindningar är gjorda till grinden 201 och grinden 185. Räknaren 209 innefattar också en för- 456 278 i v ° 10 15 20 25 30 35 20 inställningsaktiveringsanslutning (PE), som är kopplad till ledaren 90 fràn utgången Ö från vippan 194 i tid- kretsen 76. Räknarens 209 klockanslutning är kopplad till utgången från grinden 192, medan förinställnings- anslutningen P3 är kopplad till ett potentialvärde lo- gisk 0.

Sekvensstyrenheten 160 innefattar NAND-grindar 210, 2ll, 212 och 2l3 samt en NOR-grind 2l4, vilka alla är kopplade på det i figuren visade sättet.

Sàsom beskrivits ovan med hänvisning till fig 3 och 6 sänder portalenheten periodiskt ut en avfràgnings- signal, som innehåller ett digitalt identifieringskod- mönster om 6 bitar. Närhelst en identifieringsmärkanord- ning befinner sig inom en portalenhets räckvidd, kommer dess märkanordningsslinga att fånga upp en signal, som matas till dess förförstärkare och filter 61. Därifrån fortsätter den till bärvågsenvelopdetektorn, som om- vandlar pulstågsinformationen till en utsignal av logisk nivå, vilken avlägsnar varje signalövergàng som upp- träder oftare än hälften av märkanordningens interna klockfrekvens. Utsignalen fràn bärvàgsenvelopdetektorn 62 är en replik av tonskursmoduleringsenvelopen för avfrågningssekvensen. Denna moduleringsenvelop behandlas ytterligare i lågpassfiltret 63, som hindrar övergångar, vilka är skilda ät mindre än fyra klockperioder, att utbreda sig vidare. Utsignalen fràn làgpassfiltret be- handlas sedan i övergångsdetektorn 64 för utveckling av en puls vid varje niváändring i moduleringsenvelopen.

Utsignalen från övergàngsdetektorn 64 passerar till . grinden 124 i klock- och dataseparatorn 66. Denna Senare är en tillståndsräknare med reglerad taktstyrning för att medge de ur moduleringsenvelopen utvecklade pulserna att utbreda sig i en av tre riktningar. Den första puls som mottages efter en period, som överstiger maximal taktregleringstolerans, betraktas som den första pulsen i ett nytt meddelande, varvid tillståndet för giltigt meddelande inställes. För att förstå vad som händer är det nödvändigt att betrakta kretsens tillstànd omedel- 10 15 20 25 30 35 456 -278 21 bart före mottagningen av denna puls. Vippan 129 är i sitt àterställda tillstànd med Ö = 1. Räknaren 149 är återställd, varvid dess utgångar Q alla är lika med logisk 0. Förbindningspunkten 68 ligger därför pà logisk 1. Detta aktiverar grinden 70, återställer ramräknaren 75 och aktiverar grinden 124, bärvågsenvelopdetektorn 62, làgpassfiltret 63 samt övergångsdetektorn 64. Pâ vippans 129 ingång D tillföres en logisk 0. Utsignalen från övergàngsdetektorn 64 kommer att vara logisk 0.

Utsignalen från grinden 124 är därför logisk l och grindens l25 utsignal är logisk 0. Vippan 128 inställes med Ö = 0. Räknaren 130 är på ett räknetal "9", varvid Q9 = l. Inverteraren 141 pàlägger en aktiverande logisk 0 på grinden l3l.

Vid den första ändringen i den logiska nivån från làgpassfiltret 63 som följd av en inkommande puls kommer övergångsdetektorn 64 att alstra en utsignal i form av logisk l. Detta bringar utsignalen från grinden l24 att övergå till 0, vilket åstadkommer inställning av vippan l29 via grinden l3l och åstadkommer àterställning av räknaren l30 via grinden 125. När pulsen från grinden 125 återgår till 0 som gensvar på att pulsen CLK får hög nivå, klockar den vippan 128 till dess “àterställda“ tillstànd med Q = 0 och Ö = 1.

När väl räknaren 130 har àterställts, börjar den omedelbart att räkna de interna klockpulser som mottages via vipporna 126 och 127, vilka delar kristallklock- frekvensen med en faktor 4. Varje efterföljande över- gångspuls som avges av övergångsdetektorn 64 inom takt- regleringstoleranser, som förväntas för en dataklocköver- gång, ledes ut fràn klock- och dataseparatorn 66 via grinden l36. Varje övergàngspuls som mottages inom för- väntade taktregleringstoleranser för en dataövergàng l ledes ut från kretsen som en datapuls via grinden 137. Varje mottagen övergàngspuls som ligger utanför förväntad tolerans ledes slutligen för àterställning av kretsen som förberedelse för ett nytt meddelande.

Om sådana händelser sammanfaller med att räknaren l30 456 278 10 15 20 25 30 35 22 lämnar en utsignal på någondera av sina anslutningar Ql, Q2, QS eller Q6, kommer återställningspulsen att matas via grinden 135 och grinden 138 till vippan 129.

Om pulsen sammanfaller med ett räknetal "9" eller större, åstadkommes emellertid återställningen genom att Q9 hos räknaren 130 övergår till logisk 1, vilket klockar vippan 129 till dess återställda tillstånd som följd av det förhållandet, att logisk 0 pålägges dess ingång -D. Även om en återställningssignal pålägges vippan 129 via grindarna 135 och 138, kommer räknaren 130 i varje fall att fortsätta räkna till räknetalet "9" för påläg- gande av en aktiveringssignal på grinden 131, varigenom denna förberedes för mottagning av den nästa inkommande övergången för inställning av vippan 129. Vippan 128 kommer också att inställas via grinden 139, varigenom grinden 125 aktiveras för framsläppande av en återställ- ningssignal till räknaren 130. Fram till räknarens 130 mottagande av en sådan àterställningssignal är räknaren av den logiska 1 på utgången Q9 förhindrad att räkna ytterligare som följd av återkopplingsanslutningen till räknarens klockaktiveringsanslutning (ÖÉ).

De separerade data- och dataklocksignalerna, som erhålles från klock- och dataseparatorn 66, jämföres i avfràgningssekvensigenkänningskretsen 67 med ett förinställt kodmönster, som upprättas genom byglingen av kontakterna 156, 157 och 158, såsom tidigare förkla- rats. Den inkommande signalen jämföres bit för bit med det förinställda mönstret. Räknaren 149 Stegar fram med varje bit och sekvenserar i sin tur väljaren 155.

Eventuella skillnader mellan den mottagna sekvensen och den förinställda sekvensen kommer att bringa en áterställningssignal att tillföras från utgången X från multiplexern 155 via grindarna 159 och 138 för åter- ställning av vippan 129 och räknaren 149. Då antages begynnelsestarttillståndet och gensvaret på den närmast mottagna signalen kommer att följa den tidigare beskriv- na proceduren. 10 15 20 25 30 35 456 åvs 23 Om en giltig signal om 6 bitar, vilken signal be- står av inledningen ll0 och de förinställda sista tre bitarna, mottages, kommer räknaren 149 att tillåtas nå ett räknetal "6", vilket pålägger logisk 0 på för- bindningspunkten 68, vilket åstadkommer flera funktio- ner. Den återkopplas till klockaktiveringsingången till räknaren 149 för att hindra räknaren att räkna ytter- ligare. Den hindrar också ytterligare signaler att passera genom bärvågsenvelopdetektorn 62, lågpassfiltret 63 och övergångsdetektorn 64 liksom den inaktiverar grinden 124. Denna signal i förbindningspunkten 68 ut- märker väsentligen slutet pá mottagningsarbetssättet och början av sändningsarbetssättet.

Av fig 9A och 9B, till vilka hänvisas, framgår att signalen logisk 0 på ledaren 74 kommer att avlägsna återställningsinsignalen från ramräknarens 75 räknare 188 och möjliggöra för räknaren 188 att påbörja sitt arbete. Grinden 187 matar nu dessutom en aktiverings- signal till grinden 186, så att klocksignaler från tvàfasgeneratorn 84, vilka lämnas över anslutningen l03, kommer att tillföras klockanslutningen till räk- naren l75, som är kopplad att arbeta som en nedåträk- nare. Det kan visas, att medan märkanordningskretsens mottagningsdel befinner sig i det mottagande arbets- sättet räknaren 165 kommer att befinna sig i ett till- stånd, i vilket en utsignal logisk l tillföres dess anslutning Q4. Eftersom logisk l föreligger på ledaren 74 under mottagningsarbetssättet, kommer därför grinden 187 att ha en utsignal logisk 0, som overksamgör grinden l86 och hindrar klockpulser att nå nedåträknaren 175.

Detta tillstånd omkastas så snart en logisk 0 uppträder på ledaren 74.

Närhelst nedåträknaren 175 när ett räknetal noll, kommer dess överföringsutgàng (ÖÖ) att alstra en ut- signal logisk 0, som aktiverar grinden 184 för utmatning av en 0, Detta möjliggör àterställning av vippan l8l med Ö = l, vilket aktiverar förinställningen av räknaren 175 och tillåter inläsning av det nästa talet från 456 278. 10 15 20 25 30 35 24 räknaren 165, vilket uppträder på ingångsanslutningarna P0-P3. När räknaren 175 således är inställd på något annat numeriskt värde än noll, kommer den att bringa sin anslutning (CÖ) att mata ut en 1. Detta àterför grindens 184 utsignal till 1. Vid den nästa positiva klockpulsen på ledaren 78 kommer vippan 181 att åter- ställas med Q = 1 och Ö = 0. Den logiska l på dess utgång Q kommer att klocka räknaren 165 till dess nästa räknetal. Fördelningen av signaler från räknaren 165 till räknarens 175 förinställningsingångar-är sådan, att när utgången QO.från räknaren 165 har hög nivå kommer räknaren 175 att inställas för tre räknetal; när utgången Ql från räknaren 165 räknaren 175 att inställas för 15 narens 165 utgång Q2 har hög nivå har hög nivå kommer räknetal; när räk- kommer räknaren 175 att inställas för 7 räknetal; när räknarens 165 utgång Q3 har hög nivå kommer räknaren 175 att inställas för ett räknetal, medan när räknarens 165 utgång Q4 har hög nivå räknaren 175 kommer att inställas för ett räkne- tal O.

Arbetssättet för tidkretsen är sådant, att de första 0,625 ms åstadkommer en fördröjning, under vilken ingen sändning sker. Det nästa tidkretsintervallet med hög nivå på räknarens 165 utgång Q0 ger ett intervall på 2,5 ms. Detta svarar mot en varaktighet på fyra bitar, som medger sändningen av inledningsmönstret 1110. Under tidkretsens nästa intervall åstadkommes ett intervall på 10 ms, vilket svarar mot sändningstiden för sexton bitar. Under detta intervall sekvenseras räknaren 175 att välja de sexton olika bitar som är inprogrammerade i identifieringssekvensgeneratorn 98. Bitarna från sekvensgeneratorn 98 matas via grindarna 170 och 171 till Hamming-generatorn 95 liksom över ledaren 99A och via grindarna 210 och 213 till Manchester-modulatorn es." Under det nästa tidkretsintervallet med längden 5 ms skiftas data från Hamming-generatorn 95 ut genom grindarna 211 och 213 för att styra grinden 198 i 10 l5 20 25 30 35 ~-»-- 7-1. 456 èvs 25 modulatorn 83.

Varje fullständigt svar som består av tidkretsens 76 alla tillstànd definieras som en ram med det behand- lade ramnumret lagrat i ramräknarkretsen 75. Trettiotvà ramar är tillåtna och under den trettiotredje ramen alstras en puls, som àterför märkanordningen från dess sändningsarbetssätt till dess mottagningsarbetssätt.

Fastän Manchester-modulatorn moduleras under varje ram, ger den ej en modulerad bärvàgsutsignal under varje ram, eftersom bärvàgen också grindstyres av utsignalen pà ledaren 92 från binärsekvenssvarsräknaren 89. Svars- räknarsektionen, som består av räknaren 209, är en nedåt- räknare, som stegar nedåt för varje period i tidkretsen 76 med undantag för efter ram 32. Bärvågen släppes fram till Manchester-modulatorns utgång endast under noll- tillståndet i nedàträknaren 209. Närhelst Manchester- modulatorn 83 matar en utsignal till ledaren l06, släpper den också fram klocksignaler tillbaka till rip- pelräknaren 203 i svarsräknaren 89. Räknaren 203 delar den signal som mottages från modulatorns 83 utgång med en faktor 64 före alstringen av en signal för sekvense- ring av binärsekvenskretsen, som består av vipporna 204, 205 och 206. Vid slutet svarsräknaren är i sitt nolltillstånd, laddas svars- av varje ram, i vilken räknaren på nytt med ett slumptal från vipporna 204, 205 och 206, som utgör den pseudoslumpmässiga binär- sekvensgeneratorn.

Med förnyad hänvisning till fig 5 är det under- förstått, fastän ej visat, att då märkanordningskretsen befinner sig i mottagningsarbetssättet effektförstär- kardrivaren 107 kommer att ha hög impedans för att ej belasta märkanordningsslingan 60.

I fig 10A och 10B, till vilka nu hänvisas, visas detaljerna av den i portalenheten 15 belägna mottagar- sektionen. Vissa steg i kretsen i portalens mottagninge- sektion är identiska till konstruktion och arbetssätt med de som ingàr i märkanordningskretsen, särskilt den med hänvisning till fig 8A beskrivna. Dessa är visade 456 278 10 15 20 25 30 35 _ 26 enbart i bieekfefm i fig 10A. Ytterligare likhet före- ligger och i den utsträckning som komponenterna är de- samma och funktionen är likartad är komponenterna an- givna med samma hänvisningsnummer, till vilka lagts "l". Som exempel är bärvågsenvelopdetektorn 62-1 i fig 10A identisk med bärvågsenvelopdetektorn 62 1 fig 8A.

Om några signaler mottages av portalmottagarsektionen under det att denna är i sitt mottagande arbetssätt med strömställaren 31 ledande, kommer således dessa inkommande signaler att provas och omvandlas till övergångspulser av bärvágsenvelopdetektorn 62-l, låg- passfiltret 63-l och övergângsdetektorn 64-1. Utsignalen från den senare kommer att via.ledaren 65-l avges till en ingång till grinden 124-l. Den andra insignalen till grinden 124-l kopplas till utgången från en inverterare 300, vars ingång är kopplad till en förbindningspunkt 301, vars ytterligare förbindningar kommer att beskrivas nedan.

Portalmottagaren i fig l0B har en klock- och dataseparator 302, som är nästan identisk med klock- och'dataseparatorn 66, vilken beskrivits med hänvisning till fig 8B. Den främsta skillnaden ligger i kretsarna, som tillför klockinsignalen till dekadräknaren/delaren l30-l. Såsom visat i fig l0B är dekaddonets l30-l klock- ingång kopplad till utgången Ö från en D-vippa 303, varandra 303 klock- en ledare vars anslutningar D och Ö är förbundna med för bildande av en frekvensdelare. Vippans ingång tillföras en klocksignal Üïí från 304, som är kopplad tillbaka till utgången terare 305 i fig 10A, vilken inverterares ingång är kopplad till klockutgàngen 78-l från den kristallstyrda klockan 77-l. Medan den klockfrekvens som tillföres från en inver- dekadräknaren/delaren l30 i kretsen enligt fig 8B de- lades med fyra, delas följaktligen den jämförbara klock- frekvensen i kretsen enligt fig l0B endast med två.

Skälet till detta bör vara självklart, eftersom sänd- ningsfrekvensen för identifieringsmärkanordningens sändare är dubbelt så hög som den för portalsändaren. lun- í-øuh-i.. . _ . 10 15 20 25 30 35 456 278 27 Den lägre sändningstakten för portalsändaren är resul- tatet av den ytterligare vippa 35 som är införd mellan klockan 17 och binärräknaren.36 i den i fig 6 åskådlig- gjorda portalsändaren. ' En annan skillnad mellan klock- och dataseparatorn 302 i portalmottagaren och den i märkanordningsmottagaren är den, att i den förra grinden 138-l i stället för att ha sin ena ingång kopplad till utgången från ram- räknaren nu har denna ingång kopplad över en ledare 306 till utgången från en behandlingsenhet 307. Ledaren 306 är också kopplad via en resistor 308 till poten- tialnivån logisk 0. Vid frånvaro av en utsignal logisk l från behandlingsenheten 307 kommer därför ledaren 306 att föras till ett värde logisk O. Detta kommer att skifta till ett värde logisk l, när behandlings- enheten matar ut en spänningsnivå logisk l. I alla andra avseenden är klock- och dataseparatorn 302 densamma och verkar på samma sätt som klock- och dataseparatorn 66.

Under förutsättning att korrekta klock- och data- pulser mottages så släppes de vidare av separatorn 302 till identifieringssekvensigenkänningskretsen 309.

Kretsen 309 har ett antal komponentdelar, som är iden- tiska med de som finns i den i fig 8B visade avfràg- ningssekvensigenkänningskretsen 67. I den utsträckning som de är identiska är dessa komponenter identifierade med samma hänvisningsnummer, följt av "l". För att identifieringssekvensigenkänningskretsen 309 skall kunna prova den signal som kommer in fràn en antagen identi- fieringsmärkanordning är en krets inrättad för jämfö- relse bit för bit av de första fyra bitar eller den inled- ning som mottages fràn en möjlig märkanordning. Detta åstadkommes genom kombinationen av en dekadräknare/- delare 310 av typen 4017, vars utgångar Q0-Q3 är kopp- lade till styringàngarna till de fyra sektionerna 3ll, 312, 313 resp 314 i en fyrfaldig analog strömställare av typen 4016. Strömställarsektionernas 3ll, 312 och 313 ingångsanslutningar är hopkopplade med varandra 10 15 20 25 30 35 456 278 28 och med utgången från grinden 152-l. Ingången till ström- ställarsektionen 314 är kopplad till utgången från grin- den l5l-l. Utgàngarna från alla strömställarelementen 311-314 är sammankopplade och via en resistor 315 kopp- lade till potentialnivån logisk l. Förbindningspunkten mellan resistorn 315 och strömställarutgàngarna är kopp- lad till en av ingångarna till grinden l5§-1. Räknarens 310 återställningsanslutning är kopplad till utgången Ü från vippan 129-l i klock- och dataseparatorn 302.

Räknarens 310 klockaktiveringsanslutning (ÜÉ) är kopplad till räknarens egen utgång Q4 liksom till en utgångs- ledare 316, som är ansluten till en inverterare 317 i skiftregistret 318 om 24 bitar. Det senare består av tre dubbla, statiska skiftregister om 4 bitar och av typen 4015, vilka är kopplade i tandem på visat sätt.

Dataingången eller ingången D till det första registret 319 om 4 bitar är kopplad via en ledare 320 till ut- gången från grinden 152-l i identifieringssekvensigen- känningskretsen 309. Alla klockingångarna till skift- registerenheterna i registret 318 är sammankopplade och kopplade till ledaren l43-l, som är förbunden med utgången Q från vippan 128-l i klock- och dataseparatorn 302. Alla àterställningsanslutningarna till skiftregist- ren i registret 318 är sammankopplade och kopplade till utgången fràn inverteraren 317. Alla utgàngarna Q från skiftregisterenheterna i registret 318 är kopplade för parallellöverföring via en kabel 321 till behandlings- enheten 307. Den senare enheten kommer att vara försedd med lämpliga buffertar och register pà känt sätt för mottagning av det kodade meddelande som tidigare skif- tats in i registret 318 för efterföljande behandling.

För att taktreglera det inkommande meddelandet bit för bit är en räknare 322 om 24 bitar anordnad, vilken räknare är sammansatt av tvâ oktala räknar/del- arkretsar 323'och 324 av typen 4022. Räknaren 323 har sin överföringsutgångsanslutning kopplad till räknarens 324 klockanslutning. Räknaren 323 släpper således fram var åttonde puls till räknaren 324. Den senare har i 10 15 20 25 30 35 .456'27s 29 sin tur sin utgång Q3 kopplad till förbindningspunkten 301. Pâ detta sätt lämnar räknarna 323 och 324 en utpuls för var 24 inpuls. Räknarnas 323 och 324 àterställnings- anslutningar är kopplade till inverterarens 317 utgång, så att räknaren 322 om 24 bitar àterställes samtidigt som skiftregistret 318 om 24 bitar återställes. Såsom visat är räknarnas 323 och 324 klockaktiveringsanslut- ningar bundna till potentialnivàn logisk 0. Detta bibe- håller dessa kretsar i aktiverat tillstånd för räkning närhelst deras áterställningsanslutningar ej matas med en áterställningssignal. I Förbindningspunkten 301, som matas med den från räknaren 322 om 24 bitar utmatade signalen, är kopplade både till en ingång till behandlingsenheten 37 och till de tidigare beskrivna komponenterna, kopplade till för- bindningspunkten 301. Detta är allt tydligt visat pà ritningen.

För att bekvämt åskådliggöra arbetssättet för motta- garsektionen i portalenheten kan också hänvisas till blockschemat i fig 4, som har samma hänvisningsnummer som àterfinnes i fig l0A och l0B. Arbetssättet för återstoden av portalmottagaren är det följande. De första fyra giltiga pulser som mottages kommer att bit för bit jämföras i identifieríngssekvensigenkännings- kretsen 309 för fastställande av om de följer mönstret lll0, vilket utgör en fast identifiering av en identifie- ringsmärkanordning, som utgör del av det totala syste- met. Om den inkommande signalen uppfyller detta sär- skilda krav, kommer räknaren 3l0 att nå ett räknetal "4“, vilket sätter logisk l på dess utgång Q4, som förhindrar ytterligare räkning i räknaren 3l0 som följd av àterkopplingsanslutningen till dess ingång ÜÉ. Ut- gången Q4 verkar också via inverteraren 317 för avlägs- nande av àterställningssignalen från registren i skiftregistret 318 och från räknarna i räknaren 322.

Om 24 ytterligare, giltiga bitar mottages, kommer de således att skiftas sekventiellt in i skiftregistret 318 och räknas av räknaren 322 om 24 bitar. Efter 10 15 20 25 30 35 456 278 30 . mottagning av den 24:e biten kommer räknaren 322 att alstra en utsignal logisk l, som anger för behandlingsenheten att denna skall acceptera de signaler från kabeln 321 som överför desamma från registret 318.

Samtidigt kommer signalen i förbindningspunkten 301 att blockera grindarna 124-l och 70-1 samt äter- ställa bärvågsenvelopdetektorn 62-1, lågpassfiltret 63-l och övergângsdetektorn 64-l. Ytterligare signal- mottagning, som skulle kunna störa överföringen av det fullständiga meddelandet i skiftregistret 318 till behandlingsenheten 307, kommer att blockeras till dess att behandlingsenheten 307 har slutfört mottagandet av detta meddelande via kabeln 321. När väl denna funktion är fullföljd, kommer behandlingsenheten 307 att avge en utsignal logisk l på ledaren 306, vilket åstadkommer matning av en återställningssignal via grinden l38~l till vippan 129-l. Detta kommer att åstad- komma återställning av räknaren 310, vilket bringar dennas utgång Q4 att återgå till logisk 0 och därmed återställa skiftregistret 318 och räknaren 322. Detta kommer nu att bringa signalen i förbindningspunkten 301 att återgå till nivån logisk O, vilket återställer komponenterna i den i fig l0A och l0B visade portal- mottagaren till det mottagande arbetssättet. Fortsatt mottagning av successiva meddelanden från identifie- ringsmärkanordningar kommer att genomföras under längden av tidsintervallet för mottagande arbetssätt, vilket tidsintervall fastställes av tidkretsen 24. Det inses att under detta mottagningsintervall kan portalmotta- garen mottaga identifieringssignaler från fler än en märkanordning, men eftersom dessa kommer att uppträda under olika, slumpmässigt valda intervaller i beroende av utsignalen från den pseudoslumpmässiga generatorn i respektive märkanordning kommer majoriteten av dessa signaler ej att störa varandra. Såsom tidigare nämflts finns det under varje fullständig överföringscykel från en märkanordning 32 möjliga tidsspalter, under vilka en identifieringssignal kan överföras. For en given 10 15 20 25 30 35 .... ._ .__....... 4se^27s 31 märkanordning kommer av dessa 32 tidsspalter endast åtminstone fyra och i allmänhet ej fler än åtta tids- spalter att vara upptagna. Eftersom alla märkanordning- arna är synkroniserade med en portalavfràgningssignal, kommer deras respektive överföringsperioder att börja ungefär samtidigt. Sannolikheten för att sändningarna från varje märkanordning kommer att inträffa under olika tidsspalter har ytterst hög sannolikhet, åtminstone för flera svar fràn varje. Med tanke pà att varje identifieringsmärkanordning har ett unikt identifie- ringssignalmönster kan behandlingsenheten 307 i portal- mottagaren identifiera och förbinda varje uppsättning mottagna signaler med en särskild märkanordning. Ytter- ligare giltiggörande medelst behandlingsenheten kan åstadkommas enligt önskan.

På grund av denna slumpmässiga överföring kommer det att finnas tillfällen då sändningar eller överfö- ringar fràn fler än en märkanordning kommer att inträffa samtidigt. Naturen av de utnyttjade signalerna är sådan, att om bärvàgssignalerna från märkanordningarna är ur fas så kommer normalt inledningarna att gå förlorade antingen genom fullständig utsläckning eller störning, varvid signalerna ej kommer förbi bärvàgsenvelopdetek- torn, làgpassfiltret och övergángsdetektorkretsarna i portalmottagaren, Det är emellertid också möjligt att bärvàgssignalerna fràn flera märkanordningar ligger tillräckligt i fas för att signalerna inte endast skall komma förbi övergàngsdetektorn utan också passera genom klock- och dataseparatorn in i identifieringssekvens- igenkänningskretsen 309. I den senare kretsen kommer inledningen, som är densamma fràn varje märkanordning, att passera inledningsprovet och därigenom aktivera skiftregistret 318 för mottagning av den efterföljande delen av överföringen. Eftersom identifieringskoderna är skiljaktigä för varje märkanordning skulle emellertid i frånvaro av en övergripande styrning en blandad iden- tifiering godtagas av registret 318. De unika kretsarna i portalmottagaren hindrar emellertid en sådan händelse. 456 278 10 15 20 25 30 35 32 I fig ll, vartill hänvisas, åskådliggöres ett möj- ligt tillstånd, vari svarssändningar från märkanord- ningar A och B inträffar samtidigt med respektive in- ledningar i fas. Identifieringskoderna, av vilka endast de första få bitarna är åskådliggjorda, antages vara olika. Summeringen av signalerna från de två märkanord- ningarna kommer att ha ungefär det utseende som är visat på linjen (A + B). Det framgår omedelbart, att i det område där koderna är olika sker en förlust av klock- signalen. Vid uppträdandet av signalen i närheten av hänvisningsnumret 400 kommer således räknaren 130-l, eftersom klocksignalen är undertryckt, att nå ett räkne- tal “9" med_Q9 = l, vilket åstadkommer återställning av kretsen och därmed hindrar ytterligare mottagning, tills en annan giltiggjord inledning mottages. På grund av de slumpmässigt valda sändningsintervallen kommer inte desto mindre majoriteten av överföringarna från varje märkanordning att mottagas, såsom påpekats ovan.

Som rekapitulering avser föreliggande uppfinning således användandet av ett särskilt, digitalt kodformat för upprättande av förbindelse mellan en portalenhet eller övervakande station och en identifieringsmärk- anordning. Det häri av modulatorerna använda kodnings- schemat är visat som tvåfasig pulskodning, även känd som Manchester-kodning. Denna kodning kännetecknas av det förhållandet, att en logisk l har en andra övergång i mitten av bitcellen, medan en logisk 0 ej har det.

Tvàfasig pulskodning är ett av flera kodningsformat som har det kännetecknet, att om två olika kodmönster i det formatet summeras så försvinner åtminstone några av de däri ingående klockfrekvensövergångarna. Det är den egenskapen som utnyttjats, såsom förklarats ovan, för att avvisa signaler, vilka mottages samtidigt från fler än en källa.

Fastän endast en portalenhet har visats på rit- ningarna är det klart att en given anläggning, såsom I ett sjukhus, skulle ha ett flertal portalenheter, vilkas antal kan uppgå till flera hundra, och alla skulle vara 10 15 20 25 30 35 456 278 33 sammankopplade med en eller flera centralenheter CPU för àstadkommande av den slutliga registreringshàll- nings- och styrfunktionen. På samma sätt som en portal- enhet kan identifiera en märkanordning kan en central- enhet identifiera en portalenhet. Med användning av något känt multiplexeringsschema kan centralenheten sekventiellt hämta ut lagrad information fràn varje portalbehandlingsenhet. Pâ detta sätt kan centralenheten erhålla information beträffande var varje identifierings- märkanordning uppehåller sig. Vid en portalenhet utsän- der portalsändaren kontinuerligt en avfrågningssignal, som består av en inledning, vilken generellt anger för varje identifieringsmärkanordning som mottager densamma att denna signal har utgàtt frán en portalenhet. Dess- utom innefattar portalavfràgningssignalen en kodindi- kator för det särskilda sjukhuset eller annan anlägg- ning, i vilken den är installerad. Enbart för det sjuk- huset eller den anläggningen kodade märkanordningar kommer att svara på avfràgningen. Alla märkanordningar inom räckvidden för en sådan avfràgning kommer att prova och giltiggöra avfràgningssignalen. Om signalen är giltiggjord, kömmer den att tjäna till att synkronisera pàbörjandet av en svarssändning, under vilken ett fler- tal svar, vilka alla är identiska för en given märk- anordning, kommer att sändas med slumpmässigt valda intervall under en sändningsperiod. Det häri beskrivna exemplet möjliggör 32 överföringstidspalter, vilka var- dera har en varaktighet på ungefär 19,375 ms. Uppen- barligen skulle antalet tidsspalter kunna förändras i beroende av den tillgängliga tiden för förbindelse mellan portalenheten och märkanordningen samt den an- vända bitfrekvensen. Bitfrekvensen eller bittakten kan lätt ändras genom ändring av kristallklockans frekvens.

Det kan därför antagas, att systemet är inrättat för "n" tidsspalter av varaktighet "t".

Den häri beskrivna märkanordningskretsen utnyttjar en pseudoslumpmässig sekvensgenerator. Fastän en sant slumpmässig källa skulle kunna utnyttjas, har det ej 456 278 lO 15 20 25 30 35 34 befunnits vara nödvändigt. Det kan emellertid vara fördel- aktigt att åstadkomma ytterligare slumpgenerering av utsignalen om 7 siffror från den pseudoslumpmässiga generatorn till svarsräknaren. Valet kommer att bero av medelantalet svar som önskas inom en enda fullständig sändningscykel från en märkanordning.

Varje märkanordning svarar med ett meddelande om 28 bitar, vilket består av en fast inledning om fyra bitar lllO för undvikande av sammanblandning med en portalsändning och för tjänstgörande som en allmän iden- tifiering för portalenheten om att en signal från en märkanordning mottages. Den har också funktionen att synkronisera portalmottagaren för mottagning av de nästa 24 bitar som innehåller märkanordningens identifiering och en felkontrollkod, som är baserad på de av Richard Hamming utvecklade principerna.

Ehuru föreliggande uppfinning har beskrivits med hänvisning till ett system för upprättande av förbindelse mellan en övervakningsstation och ett flertal märkanord- ningskretsar, är det klart att principerna har en vidare tillämpning. De kan med andra ord användas i ett system för upprâttande,av samtidig förbindelse mellan en av- frågningsstation och ett flertal mottagar-sändarkretsar, där man önskar avfråga alla mottagar-sändarkretsarna under samma tidsintervall. I detta fall skulle mottagar- sändarkretsarna svara mot de enskila märkanordningskret- sarna och avfrágningsstationen skulle svara mot den övervakande stationen.

Det inses av de pá området erfarna, att en mängd ändringar i realiseringen och verkningssättet är inbe- gripna i föreliggande uppfinning utan att man gär utan- för dennas ram. Det finns många ekvivalenta halvledar- komponenter, vilka kan utföra samma funktion, och fastän diskreta logikkomponenter har använts kan samma kretsar eller ekvivalenta kretsar åstadkommas i integrerad form genom känd teknik. I själva verket kan för närvarandel tillgängliga mikrodatorbrickor programmeras att utföra 45e'27s 35 de ekvivalenta funktionerna. Alla dessa variationer är avsedda att Tigga inom uppfinningens ram.

Claims (5)

456 278 10 15 20 25 30 36 PATENTKRAV

1. l. Kommunikationssystem för detektering närhelst en eller flera av ett flertal oberoende märkanordnings- kretsar kommer inom räckvidden för en övervakningssta- tion samt för identifiering av dessa märkanordningskret- sar som kommer inom nämnda räckvidd, även om fler än en märkanordningskrets kan komma inom räckvidden sam- tidigt, vilket system innefattar för anbringande vid övervakningsstatíonen avsedda organ för utsändning av en avfrágningssignal, som innehåller ett första kodmöns- ter, med vilket övervakningsstationen är identifierbar, vilka organ innefattar ett tidstyrningselement för att periodiskt aktivera en avfrågningssignalutsändningspe- riod följd av ett intervall utan signalutsändning av tillräcklig varaktighet för mottagning under detta in- tervall av ett flertal av svarssignalerna från en märk- anordning, i varje märkanordningskrets anordnade organ för mottagning av avfrågningssignalen, närhelst märk- anordningskretsen är inom räckvidden för övervaknings- stationen, och organ, som är anordnade att svara på avfrágningssignalen och innefattar organ för utsändning av en serie svarssignaler, vilka vardera innehåller ett förutbestämt, andra kodmönster, som skiljer sig från det första kodmönstret och varmed märkanordnings- kretsen är identifierbar, samt ytterligare, för anbringan- de vid övervakningsstationen avsedda organ för mottagning och provning av varje signal som ligger inom statíonens räckvidd för bestämning av om dessa sistnämnda signaler innehåller ett förutbestämt kodmönster, med vilket en märkanordning är identifierbar, och framsläppande av de mottagna signalerna till en behandlingsenhet enbart om detta sistnämnda kodmönster förefinns, k ä n n e - t e c k n a t på pseudoslumpmässigt sätt variera intervallen mellan av organ, som är anordnade att åtminstone successiva svarssignalcr. 10 15 20 25 30 35 456 278 37

2. System enligt patentkravet 1, av att märkanordningskretsen innefattar organ k ä n n e t e c k - n a t för upprättande av "n" tidsspalter av varaktighet “t", inom vilka svarssignalerna kan utsändas, varvid antalet svarssignaler som faktiskt utsändes under någon enkel, fullständig arbetscykel är en funktion av de pseudo- slumpmässiga intervall som är upprättade under den full- .ständiga cykeln, samt att varaktigheten av nämnda inter- vall utan signalutsändning från organen för utsändning av en avfrågningssignal åtminstone är lika med (n-t).

3. System enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t av att organen för utsändning av en serie svars- signaler innefattar en källa för bärvágsfrekvenssigna- ler och organ för modulering av bärvågssignalerna med nämnda serie svarssignaler, och att organen för att variera intervallen mellan successiva svarssignaler innefattar en pseudoslumpmässig binärsekvensgenerator med en klockingång, som är kopplad till en utgång från moduleringsorganen. _

4. System enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k - n a t av att organen för att variera intervallen mellan successiva svarssignaler vidare innefattar en förinställ- bar, binär nedàträknare, organ för koppling av nedåträk- naren till den pseudoslumpmässiga generatorn för förin- ställning av nedáträknaren på det då förefintliga räkne- talet i den pseudoslumpmässiga generatorn, närhelst nedàträknaren när räknetalet noll, samt organ, som klockar nedáträknaren en gäng för var och en av "n" tidsspalter, inom vilka en svarssignal kan utsändas, och utsänder en svarssignal under varje tidsspalt, i vilken nedåträk- naren när räknetalet noll.

5. System enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t av att organen för utsändning av en avfrågnings- signal innefattar organ för alstring av det första kod- mönstret, varvid sistnämnda organ är konstruerade och anordnde att alstra ett kodmönster, som består av ett första inlcdningskodmönster, som allmänt anger en signal 456 278 10 38 från en övervakningsstation, och ett första, förinställ- bart kodmönster, som identifierar en särskild övervak- ningsstation. 6§ System enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k - av att organen för utsändning av en serie svars- signaler innefattar organ, som är konstruerade och anord- nade att alstra det andra kodmönstret, vilket innehåller ett andra inledningskodsmönster, som skiljer sig från nat det första inledningskodmönstret och allmänt anger en signal från en märkanordningskrets, samt ett andra, förinställbart kodmönster, som unikt identifierar en särskild märkanordningskrets.