SE447620B - Anordning for tidmultiplex dataoverforing - Google Patents

Description

l0 15 20 30 35 447 620 Till teknikens ståndpunkt hör vidare en från DE-OS 22 59 223 känd anordning av det inledningsvis angivna slaget, varvid olika, relativt långt ifrån varandra belägna enheter i en datoranläggning kan förbindas med varandra. Dylika an- läggningar kan innefatta processdatorer, utrustning för nume- risk styrning,hålremsläsare,hålremsstansar, magnetbandenhe- ter och bildskärmar. Den kända anordningen syftar framför allt till att via en enda överföringsväg mellan varje par av en- heter överföra data, ytterligare styrsignaler och retursigna- ler. ' Anordningen har en central synkgenerator (s.k. tidavsnitt- givare), som cykliskt alstrar ett antal på varandra följande tidsslitsar (s.k. tidskanaler) coh en motsvarande tidsram (s.k. cykelgenomloppskanal). En allvarlig nackdel härmed är att hela dataöverföringen mellan de olika enheterna i anlägg- ningen står och faller med den enda synkgeneratorn, och stör- ningar i den senare kan få katastrofala följder, exempelvis om anordningen insättes för tidmultiplex dataöverföring i flygplan. ' Syftet med uppfinningen är att undanröja denna nackdel, och detta uppnås, såsom framgår av efterföljande patentkrav l, genom att varje anknytning har en synkgenerator och att varje anknytnings räknare ej påtryckes med synkpulser alstra- de av synkgeneratorn på sin räknaringång förrän den långsam- maste anknytningens räknare återställts, vilket bestämmer slutet på tidsramen. " Anordningen enligt uppfinningen kan utbyggas efter önskan från minst två anknytningar till ett maximalt antal anknyt- ningar, vilket antal begränsas av räknarkapaciteten. Anord- ningen ger även ett fördelaktigtdegradationsförhållande,efter- som bortfallet av en anknytning begränsas till denna. Kostna- den, vikten och volymen hos medlen för uppbyggnad av varje an- knytning kan hållas låga, och det är även möjligt att direkt inbygga dessa medel i de styrande eller styrda komponenterna, såsom exempelvis strömställare, lampor, ventiler och reläer.

Dessa medel kan realiseras medelst ett enda halvledarkrets- l p 10 20 30 35 447 629 kort (chip). Anordningen enligt uppfinningen kan vidare ut- formas med hänsyn till ifrågavarande tillförlltlighetskrav, varvid parallellt arbetande anordningar kan drivas asynkront.

Feldiagnos av anordningen samt felställesbestämning kan å- stadkommas medelst en övervakningsanordning, som liksom de övriga anknytningarna är ansluten till samlingsledningen och vars börtillstånd kontrollerar och lokaliserar eventuella fel. Genom att anordningen flerfaldigas, kan redundansgraden anpassas till ifrågavarande tillförlitlighetskrav.

I stället för en till varje anknytning hörande räknare kan, såsom beskrivs närmare nedan, varje anknytning ha en sändaradressräknare och en mottagaradressräknare.

Eftersom varje anknytning har en egen synkgenerator, kan man realisera en fullkomligt decentraliserad struktur, var- vid anordningen trots detta arbetar tidsmässigt exakt, enär även vid delvis felaktiga räknarförlopp slutet på tidsramen synkroniseras vid varje tillfälle. Härigenom fastlägges tvångsmässigt början på nästföljande överföringscykel.

Närmare bestämt kan en dylik synkronisering med fördel utformas så i en anordning för tidmultiplex dataöverföring, att i varje anknytning är kopplingsorgan för alstring av en tidsramsynkroniseringspuls vid âterställning till noll för- bundna med en andra styrutgång hos räknaren, vilka kopplinge- organ är förbundna med samlingsledningen via ett sändarut~ gångssteg, och att samlingsledningen via en detektor för tids- ramsynkroniseringspulser är förbunden med en återställninge- ingång hos räknaren och med eynköverföringsorgan, vilka är anordnade mellan synkgeneratorn och räknarens räknaringång. viddenna anordning sker återställningen av räknaren eller sändaradressräknaren och mottagaradressräknaren för samtliga anknytningar tills dess att den långsammaste anknytningen har avslutat utsändningen av tidsramsynkroniseringspulsen.

Under utsändningen av denna tidsramsynkroniseringspuls är även förbíndningen avbruten mellan räknarens räknaringång i samtliga anknytningar och synkgeneratorn, så att dessa räk- nare ej börjar räkna redan före inledningen av nästa överfö- ,...-._...._.-._~.,. . . . _ -..___ LO 15 20 30 35 l447 620 ringscykel. _ Vid en fördelaktig vidareutveckling av anordningen för tidmultiplex dataöverföring är varje anknytnings synkgenera- ¿'tor synkroniserbar på så sätt med de övriga anknytningarnas synkgeneratorer, att den långsammaste anknytningen bestämmer slutet på varje tidsslits. Därigenom är det onödigt att i varje mottagare anordna noggranna och därmed kostsama synk- generatorer, såsom exempelvis kvartsoscillatorer.

Vidare är anordningen för tidmultiplex dataöverföring med fördel även så utformad, att i varje anknytning är kopplinga- organ för avgivande av en tidsslitssynkroniseringspuls för- bundna med räknarens andra styrutgâng, vilka kopplingsorgan är förbundna med samlingsledningen via ett sändarutgångssteg, och att samlingsledningen är ansluten via en detektor för tidsslitssynkroniseringspulsen på så sätt, att den långsam- maste anknytningen bestämmer tidsslitsens slut.

Således utsändes från samtliga anknytningar en tidsslits- synkroniseringspuls i varje tidsslits. Tidsslitssynkronise- ringspulserna medhöres av samtliga anknytningar, eftersom alla anknytningar är ständigt mottagningsberedda. I beroende av den sista tidsslitssynkroniseringspulsen synkroniseras anordningen på nytt för nästföljande tidsslits.

I en principiell utföringsform av anordningen~för tidmul- tiplex dataöverföring är organen för adressering av varje anknytning så utformade, att såsom räknare har varje anknyt- nings sändardel en sändaradressräknare med en räknaringång och varje anknytnings mottagardel en mottagaradressräknare med en râknaringång, att båda räknarnas räknaringångar står i förbindning med synkgeneratorn och att båda räknarna är prog- rammerbara oberoende av varandra.

Genom denna utformning åstadkommas största möjliga flexi- bilitet genom att godtyckliga kombinationer av dataöverförings- förbindelse mellan anknytningarna kan åstadkommas. Detta åstadkommas därigenom, att sändaradressräknaren programmerats med det tal, vid vars uppnående under räknarförloppet sändar- delen står i förbindning med mottagardelen hos resp. anknyt- 'Ku [\ 10 15 20 25 30 447 629 ning, varvid överförda data ledes till den datasänka, vid vilken samma tal inprogrammerats i mottagaradressräknaren.

Sändaradressräknaren och mottagaradressräknaren är därvid programmerbara oberoende av varandra.

Föregående utföringsform förutsätter emellertid, att an- slutningarna (stiften) hos mottagaradressräknaren och sändar- adressräknaren hos resp. anknytning är så utförda, att de olika räknarna kan programmeras oberoende av varandra. För att härvid erhålla en så enkel anordning som möjligt, är en- ligt en vidareutveckling av uppfinningen anordningen så ut- formad, att för tillordning av en sändaradress samt en omedel- bart intilliggande mottagaradress är endast organ anordnade för programmering av räknarna till ett tal och att resp. an- knytning vidare omfattar kopplingsorgan för tillordning av sändaradressen till jämna tal och mottagaradressen till ojämna tal eller omvänt. Med sändaradress och mottagaradress förstås härvid de tal, vid vilkas uppnâende under räkneförloppet sän- dardelen resp. mottagardelen hos en anknytning inkopplas.

Vid föreliggande variant är det möjligt att reducera anta- let för programmering avsedda anslutningar till ca hälften.

Om exempelvis för programmering av en av 256 mottagaradresser 8 stift krävs, vilka måste vara tillgängliga utifrån, och för programmering av 256 sändaradresser samma antal stift krävs, så uppgår totalantalet anslutningar för sändaradress- och mot- tagaradressräknarna till 16. Genom en fast tillordning av sän- dar- och mottagaradresser på så sätt, att båda ligger intill varandra, kan det nödvändiga antalet stift reduceras till 9.

Härvid är endast en räknare godtyckligt externt programmerbar, medan tillordningen av sändaradresser till jämna och mottagar- adresser till ojämna tal eller omvänt sker genom en ytterliga- re externt programmerbar bit. ' En ytterligare lämplig utformning av anordningen för tid- multiplex dataöverföring med flera till en samlingsledning anslutna anknytningar, vilkas sändardelar uppvisar ett sän- darutgångssteg, består däri, att sändarutgângssteget är utfört såsom öppen kollektorkoppling (Open-Collector-koppling) och I 10 15 20 30 447 620 att den med sändarutgångssteget förbundna samlingsledningen är dragen via minst ett motstånd, som är anslutet till en spänningskälla, så att samtliga sändarutgångssteg bildar en ELLER-grind.

Denna utföringsform av sändarutgångssteget hos anknytning- en möjliggör dennas integrering i ett halvledarkretskort, en MDS-komponent, möjliggör en enkel synkronisering av anknyt- ningarna och användning av logiska ELLER-grindkretsar.

Denna utföringsform är särskilt fördelaktig i kombination med en utföringsform, som alstrar tidsslitssynkroniserings- pulser. Därvid sänder samtliga anknytningar samtidigt en tids- slitssynkroniseringspuls, dvs samtliga transistorer i sändar- utgångsstegens öppna kollektorkopplingar triggas. Den anknyt- ning, som nedkopplas sist, bestämmer därvid den tidpunkt, vid vilken signalnivån på samlingsledningen, till vilken de öppna kollektorkopplingarna är anslutna, åter antar tillståndet för en högre signal (H-signal) och friger räknarna. Motsvarande gäller för tidsramsynkroniseringspulserna vid slutet av varje tidsram, varvid nästa förlopp resp. nästa överföringscykel genomföras efter slutet av den sista tidsramsynkroniserings- pulsen. Den öppna kollektorkopplingen ger vidare möjlighet att på enkelt sätt realisera ELLER-grindarna utan ytterligare åtgärder, exempelvis för att driva två av tre anknytningar samtidigt såsom sändare och den tredje anknytningen såsom triggad mottagare, vilken mottager under samma tidsslits, un- der vilken sändaren avger data.

I en vidareutveckling av ovan beskrivna anordning för tidmultiplex dataöverföring är sändarutgångsstegen hos anknyt- ningarna anslutna till samlingsledningen via var sitt mot- stånd. å Därigenom åstadkommas på ett fördelaktigt sätt att även vid kortslutning uppstår i ett eller flera sändarutgångssteg tillräcklig signalnivâ på samlingsledningen för utvärdering av de såsom mottagare arbetande anknytningarna.

För ökning av driftsäkerheten är anordningen vidare före- trädesvis så anordnad, att såsom samlingsledning användes en 4,, Ü 10 15 20 25 30 35 447 620 tvåtrådig skärmad ledning, att en ledningstråd är direkt för- bunden med en spänningskälla och via flera parallellt inkopp- lade motstånd med den andra ledningstråden, till vilken sän- darutgångsstegen är anslutna.

Anordningen för tidmultiplex dataöverföring har i en yt- terligare fördelaktig utföringsform vad gäller resp. anknyt- nings mottagardel det särdraget, att en mottagarkopplingsan- ordning hos varje anknytning har en elektronisk komparator med en differensförstärkare samt en spetslikriktare, att en första ingång hos differensförstärkaren i den elektroniska komparatorn samt en ingång hos spetslikriktaren står i för* bindning med samlingsledningen och att en andra ingång hos differensförstärkaren i den elektroniska komparatorn är an- sluten till spetslikriktarens utgång via en spänningsdelare.

Denna mottagningskopplingsanordning har den fördelen, att det är möjligt att säkert utvärdera signaler av olika höjd, vilka kan överlagras med olika höga likspänningar på samlings- ledningen. För detta mätes den maximala signalspänningen på samlingsledningen med hjälp av spetslikriktaren. Från denna toppspänning bildas med spänningsdelaren en referenssignal för komparatorn, vilken signal inmatas till differensförstär- karens ena ingång. Till differensförstärkarens andra ingång tillföres samlingsledningens signalspänning. Därigenom kan signalspänningens relativa höjd utvärderas. Denna mottagninga- kopplingsanordning arbetar fullgott även vid kortslutning av flera sändarutgångssteg.

Enligt ytterligare en vidareutveckling av uppfinnings- tanken kan medelst anordningen enligt uppfinningen icke endast digitala eller också analoga data överföras, nämligen däri- genom, att under tidsslitsar överföras pulser, vilkas varak- tighet är analogvärdesberoende. Eftersom detekteringen av de med avseende på läget analogvärdesberoende sig ändrande puls- flankerna medför svårigheter på grund av distorsion uppkommen vid överföringen på ledningen, är det lämpligt att på tids- avstånd från den analogvärdet innehållande pulsen överföra en referenspuls och tillföra båda till ett steg, som bildar för- lO 15 20 25 30 35 447 620 hållandet mellan pulserna och är inkopplat före utvärderings- steget. På detta sätt kan de genom impulsflankernas distor- sion uppkommande felen elimineras vid utvärderingen. Såsom referenspuls kan enligt en utföringsform av uppfinningen en puls användas, vars varaktighet motsvarar komplementvärdet för varaktigheten hos den analogvärdet innehållande pulsen. En annan fördelaktig möjlighet består däri, att man såsom diffe- renspuls väljer en puls, vars varaktighet utgör 100% av den maximalt möjliga varaktigheten hos den analogvärdet överföran- de pulsen. ' Uppfinningen förklaras närmare nedan med hänvisning till bifogade ritningar, som åskådliggör några utföringsexempel.

Fig. l visar den principiella uppbyggnaden av anordning- en för tidmultiplex dataöverföring av diskreta signaler; Fig. 2 visar ett pulsdiagram på en samlingsledning; Fig. 3 Vidar ett kopplingsschema över en anknytning; Fig. 4 visar två anknytningar vid fast tillordning av sändar- och mottagaradresser; Fig. 5 visar pulsdiagrammet för båda anknytningarna en- ligt fig. 4; _ Fig. 6 visar utgångsstegen hos sändardelen i tre anknyt- ningar; Fig. 7 visar en modifikation av utgângsstegen enligt fig. 6; Fig. 8a, 8b, 8c visar tre signalnivåer på samlingsledning- en i olika kortslutningsfall hos utgångsstegen i fig. 7; . Fig. 9 visar mottagarkopplingsanordningen hos tvâ anknyt- ningar; Fig. 10 visar tre i ELLER-konfiguration kopplade anknyt- ningar i anslutning till en samlingsledning; och Fig. ll visar ett pulsdiagram svarande mot överföring av ett analogvärde på samlingsledningen. .

I fig. l visas schematiskt en samlingsledning 1 med fem anknytningar A, B, C, D, E. Anknytningar är inrättade för sändning_och mottagning av diskreta signaler, dvs de överför aktivt informationen "PÅ" eller "AV". För detta består varje m I Iu «l\ 10 15 20 25 30 35 447 620 anknytning av en mottagardel, medelst vilken disktret infor- mation kan mottagas och överföras till en mottagningsledning samt en sändardel, vilken är avsedd för utsändning av diskret information i digital form via en sändarledning. Sändar- och mottagardelarna kommer att beskrivas närmare nedan i an- slutning till fig. 3. Med dubbelpilarna 2, 3, 4, 5 och 6 an- tydes i fig. l hur dataflödet kan vara riktat till och från varje anknytning. Vilka anknytningar som därvid förbindes med varandra, dvs ifrågavarande kombination av anknytningar och vilken följd dylika förbindningar upprättas, beror av program- meringen av varje enskild anknytning på nedan närmare angivet sätt.

Såsom kommer att beskrivas i anslutning till fig. 2, alst- rar samtliga till samlingsledningen anslutna anknytningar en tidsramsynkroniseringspuls, "Frame Synch.", till vilken an- sluter en serie på l-n tidsslitsar. Varje tidsslits är av- sedd för dataöverföring mellan minst två förutbestämda anknyt- ningar. Mellan två tidsramsynkroniseringspulser ges således samtliga anknytningar möjlighet att förbindas med varandra för dataöverföring. Slutet på varje tidsslits markeras med en tidsslitssynkroniseringspuls, "Slot Synch.“. Mellan två tidsslitssynkroniseringspulser resp. mellan den första tids- ramsynkroniseringspulsen och den följande tidsslitssynkronise- ringspulsen sker överföringen av ifrågavarande diskreta sig- naler i digital form. I fig. 2 visas i den första tidsslitsen en diskret signal L, medan i den andra tidsslitsen uppträder en diskret signal Q.

I fig. 2 är de relativt långa tidsramsynkroniseringspulser- na och de relativt korta tidsslitssynkroniseringspulserna snedstreckade för tydlighets skull.

I fig. 3 visas en anknytning med en sändardel och en mot- tagardel. Anknytningen omfattar en synkgenerator 7, som matar pulser till en frekvensdelare 8. Synkgeneratorn och frekvens- delaren bildar ett synkdon, som avger synkpulser på sin utgång 9. Denna utgång 9 är ansluten dels till den ena räknaringângen på en sändaradressräknare ll och dels till den ena räknarin- 10 l5 20 25 30 35 447 620 10 gången l2 på en mottagaradressräknare 13. En återställninge- ingång på sändaradressräknaren och mottagaradressräknaren betecknas med 13' resp. 14. Sändaradressräknaren är medelst anslutningar (stift) 15 externt programmerbar på så sätt, 7 att vid uppnående av ett inprogrammerat tal under räkneför- loppet hos sändaradressräknaren uppträder en signal på en _ första styrutgång l6. På en andra styrutgång 17 uppträder en signal, om sändaradressräknaren återställes till 0 och dess- utom för avslutning av varje tidsslits. Jfr fig. 2.

På liknande sätt som sändaradressräknaren ll är mottagar- adressräknaren 13 externt programmerbar via anslutningar 18.

Mottagaradressräknaren har härvid endast en första utgång l9.

Den av samlingsledningen matade dataingången hos anknyt- ningen börjar med en mottagarkopplingsanordning 20, i vilken synkroniseringspulser och diskreta signaler utvinnes, varvid i samlingsledningen förekommande likspänningskomponenter av- skiljes.

Från mottagarkopplingsanordningen utgår en mottagninge- ledning 21, på vilken de nyttiga diskreta signalerna uppträder, samt en ledning 22, från vilken synkroniseringspulserna utta- ger. För detta är ledningen 22 ansluten till en detektor 23 för synkroniseringspulserna. Från detektorns 23 utgång 24 går en ledning till en detektor 25 för detektering av tids- ramsynkroniseringspulser, varvid detektorns utgång betecknas med 26. Från denna utgång 26 utgår ledningar till återställ- ningsingångarna 13' och 14 samt en ledning till en ingång till ett logikelement 27, vars andra ingång är förbunden med detektorns 23 utgång 24. Logikelementets utgång är ansluten till frekvensdelarens 8 ena styringång 28 på så sätt, att vid uppträdande av tidsslitssynkroniseringspulser eller tidsram- synkroniseringspulser avbrytes avgivandet av synkpülser på frekvensdelarens 8 utgång 9.

Därigenom är det möjligt att synkronisera synkdonet 7, 8 med synkroniseringpulser på samlingsledningen, så att synkge- neratorn kan arbeta relativt inexakt och därför kan uppbyggas med relativt enkla medel, exempelvis utan kvartsoscillator. 'l/, I 10 15 20 25 30 447 626 ll För avgivande av synkroniseringspulser är sändaradressräk- narens andra styrutgång 17 ansluten till styringången 30 hos ett sändarutgångssteg 31 via en kopplingsanordning 28 för tids- slitssynkroniseringspulsalstring och en kopplingsanordning 29 för tidsramsynkroniseringspulsalstring.

Sändarutgångssteget 31 står vidare via ett ingångsregis- ter 32 i förbindning med en icke visad datakälla för diskreta signaler.

Mottagarledningen 21 är via en OCH-grind 33, till vilken på ingångssidan mottagarledningen och den första styrutgången 19 är anslutna, kopplad till ett regsiter 34, i vilket de från samlingsledningen överförda diskreta signalerna kan lagras.

Registerutgången 35 står via ett utgångssteg 36 i förbindning med en datasänka för de diskreta signalerna.

Anknytningens mottagardel består således väsentligen av mottagarkopplingsanordningen 20, detektorerna 23 och 25, mot- tagaradressräknaren 13 och registret 34 med utgångssteget 36.

Anknytningens sändardel omfattar väsentligen sändaradressräk- naren ll med kopplingsanordningarna 28, 29 för tidsslitssyn- kroniseringspulsalstring och tidsramsynkroniseringspulsalst- ring samt sändarutgângssteget 31, vilket styrs av kopplinge- anordningarna 28 och 29 och ett ingångsregister 32.

Till en samlingsledning l i fig. l är således minst två upp till 256 eller maximalt 512 anknytningar enligt fig. 3 anslutna, varvid signalbearbetningen sker i en enda HOS-chip.

Sändaradressen för den utsända funktionen (källadressen) bestämmes genom en bestämd tidsslits inom en fast tidsram mellan två tidsramsynkroniseringspulser (fig. 2). Varje an- knytning sänder härvid information under alla l00 ms i till- hörande tidsslits. Denna tidsslits fastställes genom program- mering via anslutningarna 15 på sändaradressräknaren. Om sän- daradressräknaren uppnår den förutbestämda tidsslitsen, så utsändes via styrutgången 16 den i ingångsregistret 32 lagra- de diskreta informationen via sändarutgångssteget 31.

Sändarutgångssteget 31 sänder dessutom vid slutet av tids- slitsen under styrning från kopplingsanordningen 28 en tids- 10 15 20 30 35 447 620 12 slitssynkroniseringspuls och för avlsutning av tidsramen, under styrning av kopplingsanordningen 28, en tidsramsyn- kroniseringspuls. Dessa tidsramsynkroniseringspulser utsän- des samtidigt från samtliga anknytningar sedan en cykel ge- nomlöpts. De i detektorn 25 avkända synkroniseringspulserna förorsakar återställning av sändaradressräknaren och motta- garadressräknaren och låser dessa räknare fram till slutet av den sista tidsramsynkroniseringspulsen. Samtliga räknare i anordningen för tidmultiplex överföring drivs således syn- kront i denna mening. För att även vid relativt inexakta synkdon 7, 8 i de olika räknarna åstadkoma synkron räkning, användes den ovannämnda tidsslitssynkroniseringspulsen, vil- ken likaledes utsändes samtidigt från samtliga anknytningar, nämligen under varje tidsslits. Eftersom vid varje tidpunkt samtliga anknytningar är mottagninsberedda via mottagarkopp- lingen 20 och detektorn 23, säkerställas en synkronisering av resp. räknare via logikelementet 27 även inom varje tids- ram.

För att varje anknytning skall kunna mottaga den för an- knytningen i fråga bestämda informationen med sin mottagar- del är även en viss mottagaradress programmerbar, nämligen via anslutningarna 18.

En reduktion av det totala antalet för räknarna avsedda anslutningarna för programmering är genom fast tillordning av sänder- och mottagaradresser möjlig därigenom, att de båda adresserna ligger intill varandra och att man medelst en ytterligare bit tillordnar sändaradresserna jämna och motta- garadresserna ojämna tal eller omvänt. I detta fall kan an- talet nödvändiga stift reduceras till 9. En därvid uppträdan- de förbindning mellan två anknytningar visas i fig.-4 och 5.

I föreliggande fall sänder anknytningens A sändardel under en jämn tidsslits 8, medan anknytningens B mottagardel in- kopplar mottagarledningen under sama tidsslits. I anslut- ning därtill sänder anknytningens B sändardel under den ojäm- na, intilliggande tidsslitsen 9, samtidigt som anknytningens A mottagardel inkopplat sin mottagarledning. Motsvarande tids- 10 15 20 25 30 35 _ .-.....~..._....-.._-..._.__......_..._-,._.-.__.__ _... 447 620 13 mässiga pulsdiagram för tvâ anknytningar I och II visas i fig. 5. Härvid antages, att anknytningen I har kâlladressen l och mottagaradressen 2, medan anknytningen II är tillord- nad källadressen 2 och mottagaradressen l. Denna tillord- ning av sändar- och mottagaradressen är framförallt lämp~ " lig, om den utsända informationen skall kvitteras, såsom exempelvis är mycket vanligt i flygplan.

Fig. 6 visar utgångsstegen hos sändardelen i tre anknyt- ningar, vilka är utförda som öppna kollektorkopplingar med transistorer 38, 39 och 40. Dessa transistorers kollektorer är anslutna till samlingsledningens ena ledare 41. Samlings- ledningens andra ledare 42, vilken är ansluten till en driv- spänningskälla, är kopplad till den första ledaren via två motstånd R. Båda ledarna ligger inuti en avskärmning 43.

Genom den öppna kollektorkopplingen bestämmer vid väsentli- gen samtidig utsändning av synkroniseringspulser, varvid samtliga transistorer aktiveras, den anknytning, som tids- mässigt nedkopplas sist, den tidpunkt, vid vilken signalnivån på ledaren 41 åter antar nivån för en H-signal. Därmed be- stämmes tidpunkten för frigivning av räknarna i anknytningar- na. Med denna typ av transistorkoppling kan dessutom logiska nät uppbyggas, såsom åskâdliggöres i fig. 10.

Enligt fig. 7 är sändardelarna med tillhöranâë transis- torer 38, 39 och 40 anslutna till ledaren 41 via var sitt- motstånd 44, 45, 46. Därvid uppträder den i fig. 8a - c visa- de signalnivån på ledaren 41. Signalnivån enligt fig. 8a mot- svarar därvid normalfallet, varvid anknytningen A sänder och anknytningarna B och C mottager. I kortslutningsfallet enligt fig. 8b är Akortsluten,medan B sänder och C mottager. I kortslutningsfallet enligt fig. BC är A och B kortslutna, medan C mottager. Även i sistnämnda fall möjliggöres fullgod mottagning.

I fig. 9 betecknas identiska mottagarkopplingsanordningar hos två anknytningar med 47. Dessa mottagarkopplingsanord- ningar omfattar väsentligen en spetslikriktare 48 och en kom- parator 49. Spetslikriktaren bildas av en via en förstärkare »i '44? 620 .14 50 med ledaren 41 förbunden likriktare 51, som påverkar en I kondensator 52. Kondensatorn står i förbindning med ingång- 10 15 20 25 30 en till en differensförstärkare 53, nämligen via en spän-_ ningsdelare 54, 55, medan differensförstärkarens 53 andra in- gång likaledes står i förbindning med ledaren 4l.i Av spets- likriktarens spänning bildas via spänningsdelaren en refe- renssignal för komparatorn, så att signaler med olika höjd, vilka kan vara överlagrade i ledaren 41 förutom olika lik- spänningar, säkert kan utvärderas medelst komparatorn 53.

Datasignalerna ugpträder därvid på differensförstärkarens 53 utgång 56. a I Genom den beskrivna öppna kollektorkopplingen erhålles vidare en möjlighet att utan vidare realisera ELLER-nät. I fig. lO visas tre på detta sätt kopplade anknytningar A, B och C. Därvid är anknytningarnas A och B sändaradresser samt anknytningens C mottagaradress lika. Detta betyder, att an- knytningarna A och B sänder under samma tidsslits, under vilken anknytningen C kan mottaga de båda utsända diskreta signalerna. Härigenom åstadkommas således ett ELLER-nät. överföringen av analogvärden sker genom pulser 57, vilkas varaktighet moduleras i beroende av analogvärdet och vilka liksom de övriga pulserna utsändes resp. mottages under de_ olika tidsslitsarna. För att vid utvärderingen kunna elimine- ra den under överföringen uppkommande distorsionen av puls- flankerna; vilken distorsion kan medföra fel vid utvärdering- en, överföres i en efterföljande eller föregående tidsslits en referenspuls. Efter överföringen bildas av referenspulsen 58 och pulsen S7 ett förhållande, varigenom pulsflankdistor- sionen ej kommer att ingå,i den egentliga pulsutvärderingen.

Vid det valda exemplet utgör referenspulsens 58 varaktighet komplementvärdet till den överförda pulsens 57 analogvärde.

Claims (14)

1. 447 620 15 P A T E N T K R A V l. Anordning för tidmultiplex dataöverföring med en samlingsanordning, som omfattar en samlingsledning (l), minst en synkpulser avgivande synkgenerator (7,8) samt ett flertal till samlingsledningen anslutna anknytningar (A,B, C,D,E) med var sin sändar- och mottagardel, vilka anknyt- ningar i en förutbestämd följd står i dataöverförande för- bindning med varandra i givna kombinationer, varvid följden av samtliga givna kombinationer av anknytningar genomlöpes under en tidsram och en tidsslits inonltidsramen står till för- fogande för upprättande av resp. kombination, och varvid a) varje anknytning (A,B,C,D,E) har minst en räknare (ll,l3), vars räknaringång (l0,l2) fortlöpande matas med synk- pulser till uppnående av dess räknarkapacitet och som vid ett inprogrammerat tal medelst kopplingsorgan (31-33) åstad- kommer en dataöverföringsförbindning mellan samlingsledning- en och en datakälla eller -sänka hos denna anknytning under varaktigheten för en tidsslits; b) räknarna (ll,l3) hos samtliga anknytningar är synkro- niserade med varandra; c) räknarna (ll,l3) hos samtliga anknytningar återställs till noll före påbörjandet av en efterföljande tidsram vid uppnående av en för samtliga räknare lika stor räknarka- pacitet; k ä n n e t e c k n a d a v att varje anknytning (A,B,C) har en synkgenerator (7,8) och att varje anknytnings räknare (ll resp. 13) ej påtryckes med synkpulser alstrade av synk- generatorn på sin räknaringång (10 resp. 12) förrän den lång- sammaste anknytningens räknare återställts, vilket bestämmer slutet på tidsramen.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d a v att i varje anknytning är kopplingsorgan (29) för alst- ring av en tidsramsynkroniseringspuls vid återställning till ,,-.-... en... ._«.................... .. 4.-.. ..-rpm ---V 44-7 620 16 noll färbundna med en andra styrutgång (l7) hos räknaren (ll) vilka kopplingsorgan är_förbundna med samlingsledningen (l) via ett sändarutgångssteg (31), och att samlingsledningen via en detektor (25) för tidsramsynkroniseringspulser är förbunden med en šterställningsingång (l3' resp. 14) hos räk- naren och via synköverföringsorgan (frekvensdelaren 8) med räknarens räknaringång.

3. Anordning enlig krav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a d a V' att varje anknytnings synkgenerator (7,8) är synkroniserbar på så sätt med de övriga anknytningarnas synk- generatorer, att den långsamaste anknytningen bestämmer slu- .tet på varje tidsslits.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att i varje anknytning (A,B,C) är kopplingsorgan för av- givande av en tidsslitssynkroniseringspuls förbundna med räk- narens andra styrutgång (l7), vilka kopplingsorgan är förbund- na med samlingsledningen (l) via ett sändarutgångssteg, och att sändarutgångssteget är förbundet med samlingsledningen via en ELLER-grind på så sätt, att den långsammaste anknyt- ningen bestämmer tidsslitsens slut.

5. Anordning enligt något av kraven l-4, k ä n n e - t e c k n a d a v att såsom räknare har varje anknytnings sändardel en sändaradressräknare (ll) med en räknaringång (10) och varje anknytnings mottagardel en mottagaradressräk- nare (13) med en räknaringång (l2), att båda räknarnas räk- naringångar står i förbindning med synkgeneratorn (7,8) och att båda räknarna är programmerbara oberoende av varandra.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d a v att för tillordning av en sändaradress samt den omedel- bart intilliggande mottagaradressen är endast organ (anslut- ningarna l5) anordande för programmering av räknarna till ett tal och att resp. anknytning vidare omfattar kopplingsorgan för tillordning av sändaradressen till jämna tal och mottagar- adressen till ojämna tal eller omvänt. 447 620, 17

7. Anordning enligt något av kraven 1-4 med ett flertal till en samlingsledning anslutna anknytningar, vil- kas sändardel uppvisar ett sändarutgångssteg, k ä n n e - t e c k n a d a v att sändarutgångssteget är utfört såsom öppen kollektorkoppling och att den med sändarutgângssteget förbundna samlingsledningen är ansluten till en spänningskälla via minst ett motstånd (R), så att samtliga sändarutgångssteg bildar en ELLER~grind (fig. 6).

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d a v att sändarutgångsstegen hos anknytningarna är anslutna till samlingsledningen (ledaren 41) via var sitt motstånd (44,45,46) (fig. 7).

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d a V att såsom samlingsledning användes en tvâtrådig skärmad ledning och att en ledningstråd (42) är direkt förbunden med en spänningskälla och via flera parallellt inkopplade motstånd (R) med den andra ledningstråden (41), till vilken sändarut- gångsstegen (transistorerna 38,39,40) är anslutna.

10. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d a v att en mottagarkopplingsanordning hos varje anknytning har en elektronisk komparator (49) med en differensförstärkare (43) samt en spetslikriktare (48), att en första ingång hos differensförstärkaren i den elekt- riska komparatorn samt en ingång hos spetslikriktaren står i förbindning med samlingsledningen (ledaren 41) och att en andra ingång hos differensförstärkaren i den elektroniska komparatorn är ansluten till spetslikriktaren via en spän- ningsdelare (54,55).

11. ll. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a-d a v att under tidsslitsar överföras pulser (57), vilkas varaktighet är analogvärdesberoende.

12. Anordning enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d a v att på tidsavstånd från den analogvärdet innehållande pulsen (57) överföres en referenspuls (58), vilka båda pul- ser tillföres ett steg, som bildar förhållandet mellan pul- SGIIIB.. ...n-w _...- -...._ .,~.-.-..-_...» _ _-.. _". _.. .-.n--w-e-fl. 1.0.- -.~ __,_-, 1. af» 447 620 I l 8

13. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d a v att som referenspnls (58) användes en puls, vars var- aktighet motsvarar komplementvärdet för varaktigheten hos den analogvärdet innehållande pulsen (57).

14. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d a v att såsom referenspuls (58) användes en puls, vars var- aktighet utgör 100% av den maximalt möjliga varkatigheten hos den analgovärdet innehållande pulsen (57). m