SE449128B - Hydrostatiskt drivsystem - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 449 128 Detta ändamål uppnås genom att uppfinningen erhållit de i patentkravet l angivna kännetecknen.

Fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen anges i patent- kraven 2-9.

Uppfinningen beskrivs i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka Fig. l schematiskt visar ett hydrostatiskt drivsystem enligt uppfinningen, Fig. 2 visar en reglerventil i snitt efter linjen II-II i fig. 3, Fig. 3 visar ett snitt efter linjen III-III i fig. 2, Pig. 4 visar ett snitt genom en annan utföringsform av en reglerventil och Fig. 5 visar en reglerventil enligt fig. 4 med en strypning.

I fig. l visas en hydraulmotor 1, som är drivbar över en 4/3- vägsventil 2 och en reglerventil 3 av en hydraulpump 4. Tryck- medlet sugs därvid från en tryckmedelsbehållare 5. Hydraul- motorn 1 är försedd med en säkerhetsbroms 6 och skyddas i det- ta exempel mot överbelastning av en tryckbegränsningsventil bakåt. Till säkerhetsbromsen 6 leder en tillförselledning 9, som i detta exempel är anordnad efter 4/3-vägsventilen 2 och matas över två kulventiler 8, så att l resp. 21 också 7 för gång framåt resp. trycket i förhandenvarande tilloppsledning l löser bromsen och så att bromsledningen 9 är stängd mot re- turflödet, som ju är tryckfritt.

Om man arbetar med olika tryck på tillförselsidan för öppning erventilen i riktning mot behållaren och för drifts- av regi bromsen, är det också trycket för hydraulmotorn och säkerhets möjligt, att utan kulventiler anordna säkerhetsbromsen mellan reglerventilen och 4/3-vägsventilen. 10 15 20 25 30 35 449 128 Den i fig. 2 och 3 visade reglerventilen 30 har i huset 300 anslutningar 301, 302, 303 och 304 från pumpen 4 till hydraulmotorn l och från hydraulmotorn 1 till tryckvätske- behållaren 5. En styrkolv 310 har ett avsmalnat parti 311, varigenom uppkommer två invändiga styrkanter 312 och 313.

På en ändyta 314 pâverkas styrkolven 310 av trycket från en fjäder 320. Den andra ändytan 315 är påverkbar med tillför- seltrycket till hydraulmotorn 1 över en kanal 316. Anslutning- arna 301, 302, 303 och 304 är via ringrum 305, 306 och 307 förbundna med ett rum 308, som uppstår genom kolvens 300 av- smalnande parti 311.

Vid tomgång leds tryckvätskan från hydraulpumpen 4 av 4/3- vägsventilen 2 till tryckvätskebehållaren 5. Under verkan av tryckfjädern 320 stänger kolven 310 därvid till att börja med anslutningen 304 till tryckvätskebehållaren 5. Det till följd av pumpverkan snaobt stigande trycket i tryckrummet 309 mot den fjädern motverkande ändytan 315 åstadkommer förskjutning av kolven åt höger, så att förbindelse till tryckvätskebe- hållaren 5 upprättas över ringrummen 306 och 307 genom öpp- ningen vid styrkanten 313.

Efter omställning av 4/3-vägsventilen 2 till den visade ställ- ningen påverkas hydraulmotorn 1 med tryck och drivs därmed.

Returflödet av tryckvätska till tryckvätskebehållaren 5 sker på enkelt sätt, eftersom till följd av trycket mellan hydraul- pumpen 4 och hydraulmotorn l reglerventilen 3, liksom vid tomgång, säkerställer genomflöde vid styrkanten 313. Om 4/3- vägsventilen omställs till den andra verkansriktningen, änd- ras ingenting i reglerventilen 3, utan hydraulmotorn l drivs från andra sidan och returflödet sker i den tidigare tillför- selledningen. I 4/3-vägsventilens 2 båda ställningar, i vil- ka hydraulmotorn l drivs - framåt och bakåt -, löses säker- hetsbromsen 6 till följd av det stigande trycket i ifråga- varande tillförselledning. Resp. returledning från hydraul- motorn stängs därvid av en kulbackventil 8. "a 30 35 449 128 Vid påskjutsdrift, då hydraulmotorn l går fortare än vad hydraulpumpen 4 motiverar och därmed trycket i tillförsel- ledningen och i tryckrummet 309 sjunker, åstadkommer fjä- dern 320, som trycker mot tryckkolvens 310 ändyta 3l4, en rörelse av denna kolv åt vänster, så att styrkanten 313 kan stänga förbindelsen mellan ringrummen 306 och 307, varvid styrkanten 312 öppnar förbindelsen mellan ringrummen 306 och 305, så att den av den nu som pump verkande hydraul- motorn matade tryckvätskan åter tillförs tillförselledning- en för hydraulmotorn och därmed en ytterligare trycksänkning inte är möjlig. Reglerventilen 3 reglerar sålunda också under påskjutsdrift pâ enkelt sätt trycket i tillförselledningen till hydraulmotorn och förhindrar avbrott i tryckvätskeflö- det och därmed skada på motorn. Eventuella läckförluster ut- jämnas genom den parallellt med motorn fortfarande arbetande hydraulpumpen 4. Det mellan hydraulmotorn l och reglerventi- len 3 under påskjutsdrift uppkommande slutna kretsloppet möjliggör också en bromsverkan i hydraulmotorn.

Den fina anpassningen av reglerventilen till hydraulmotorns l ifrågavarande pumpverkan under påskjutsdrift garanterar därvid en stötfri gång också vid extremt föränderliga drifts- betingelser mellan normal drift och påskjutsdrift.

I fig. 4 visas ett ytterligare utföringsexempel. Reglerventi- len 60 är därvid utförd med en reglerkolv 610 med två olika diametrar 617 och 618, mellan vilka finns ett avsmalnat par- ti 611. Över det vid detta avsmalnande parti bildade kolv- rummet 608 och förbindelseledningen 61 är hydraulmotorn l förbunden med pumpen 4. Anslutningen 603 kommer från hydraul- motorn och leder till ett första ringrum 605 och vid öppnad kulventil 609 också till ett andra ringrum 606. Reglerkolven har vid sin mindre diameter två styrkanter 612 och 613, som samverkar med styrkanterna 605' och 606', vilka utåt begrän- sar ringrummen 605 resp. 606. Anslutningen 604 leder till tryckvätskebehâllaren 5. vid reglerkolvens 610 till diametern 10 15 20 25 30 35 -r- -v- ~o -cfi :o on större ändyta 614 är anordnad en tryckfjäder 620, vars för- spänning är inställbar.

Verkan av denna reglerventil 60 är liknande den redan beskriv- lerventilens 30. I normaldrift uppbyggs mellan pumpen na reg 61 och därmed också och hydraulmotorn i förbindelseledningen som förflyttar reglerkolven 610 mot trycket av fjädern 620. I begynnelsefasen stängs därvid kolvrummet 608 av kulventilen 609 i riktning mot anslutningen 603. I drifttrycksområdet avskiljs denna förbindelse av styr- kanten 613 och styrkanten 612 möjliggör förbindelsen från 603 till anslutningen 604 och i kolvrummet 608 ett tryck, hydraulmotorn över anslutningen därmed till tryckvätskebehållaren 5. då hydraulmotorn verkar som pump, faller trycket i kolvrummet 608 och reglerkolven 610 trycks helt el- ler i motsvarighet till tryckförhâllandena i förbindelseled- ningen 61 delvis tillbaka av trycket från fjäder 620. Styr- kanten 612 reglerar därvid förbindelsen 603, som kommer från till anslutningen 604, som leder till tryck- Det därvid stigande trycket öppnar kulven- 616 och ringrummet 606 kan så att ett avbrott till Vid påskjutsdrift, hydraulmotorn, vätskebehållaren. tilen och över förbindelsekanalen tryckvätska strömma in i kolvrummet 608, i vätskeflödet mellan hydraulpumpen och hydraulmotorn följd av hydraulmotorns pumpverkan förhindras. 5 är reglerventilen 80, som i princip motsvarar regler- i förbindelsekanalen 816 mellan som kommer I fig. ventilen 60 enligt fig. 4, ringrummet 806 och returflödesanslutningen 803, från hydraulmotorn l, också försedd med en strypning 82, medan den totala övriga konstruktionen, fram till ett annat motsvarar konstruktionen enligt id vara försedd med inställ- t.ex. i form av en vridslid, och detta ckså ha en begränsning nedåt, dvs ett konstruktion kan det hydrostatis- utförande av reglerkolven, fig. 4. Strypningen 82 kan därv bart stryptvärsnitt, stryptvärsnitt kan o minsta tvärsnitt. Med denna l* ma. 1,1. vi Nå 10 15 449 128 ka drivsystemet under påskjutsdrift också nyttjas som förslit- ningsfri permanentbroms. Det är möjligt, att med strypningen 82 utöva inflytande på differenstrycket mellan tillförsel- ledningen 81, som under påskjutsdrift verkar som sugledning för hydraulmotorn l, och returflödesledningen 803. Om sålunda stryptvärsnittet minskas, stiger trycket vid tillräcklig pà- skjutsverkan av hydraulmotorn l i returledningen, förbindel- sen 803, i förhållande till tillförselledningen 81. Den upp- nåeliga tryckdifferensen är därvid ett värde på den bromsver- kan, som utövas på hydraulmotorn l och därmed på drivanord- ningen, t.ex. en fordonsdrivanordning.

En eventuellt erforderlig kylning av tryckvätskan i det vid pâskjutsdrift delvis eller helt slutna kretsloppet kan på lämpligt sätt ske genom den i det öppna kretsloppet mestadels befintliga kylaren, eller givetvis också genom en separat kylare.

Claims (9)

h» ~. ' _ _ 44.9 128 7 P A T E U T K R A V

1. l. Hydrostatiskt drivsystem med öppet kretsloPP, vid vilket mellan en hydraulpump (4) och en hydraulmotor (l) är anord- nad en 4/3-vägsventil (2) för valfri styrning av tryckvätske- flödet till hydraulmotorn för gång framåt och bakåt och vid motorns stillestånd eller tomgång till en tryckvätskebehâlla- re (5), och vid vilket mellan en tilloppsledning (4l,3l,2l) rn och en returledning (ll,2l',3l') från motorn är fritt förbindande till moto anordnad en regleranordning (3) för val eller åtskiljande av dessa ledningar, k ä n n e t e c k n a t a v att regleranordningen är en reglerventil (3) med ett första reglerorgan (3') mellan tillförselledningen (4l,3l,2l) till hydraulmotorn (l) och returled~ __,_...-.._....._._ti.r a från hydraulpumpen (4) ningen (ll,2l',3l') från hydraulmotorn (l) till tryckvätske- behållaren (5) samt ett andra reglerorgan (3") mellan det ch tryckvätskebehållaren (5), var- (3',3“) står i funktionsförbindel- 3 ' ") och för automatisk första reglerorganet (3') o vid dessa båda reglerorgan se, har gemensam inställningsanordning ( reglering är förbundna med tilloppsledningen (41) via en led- ning (4l').

2. Hydrostatiskt drivsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k- n a t a v att reglerventilen (3) är anordnad å ena sedan mellan hydraulpumpen (4) och tryekvätskebehållaren (5) och å andra sidan 4/3-vägsventilen (2).

3. Hydrostatiskt drivsystem enligt krav l eller 2, k ä n - n e t e c k n a t a v att reglerventilen (30) har en från hydraulpumpen (4) kommande första anslutning (301) och en till hydraulmotorn (l) gående andra anslutning (302). vilka båda anslutningar är förbundna med varandra, och uppvisar en reglerkolv (310), som på mitten har ett avsmalnat parti (311) och med två styrkanter (3l2,3l3) i en första ändställning för- aware-t 449 'E28 8 binder den första och andra anslutningen med en från hydraul- motorn (l) kommande tredje anslutning (303) och i den andra ändställningen förbinder denna tredje anslutning (303) med en fjärde anslutning (304) till tryckvätskebehàllaren (5) och spärrar den första anslutningen (301), och att en tryck- fjäder (320) håller reglerkolven (310) i den första ändställ- ningen, medan trycket mellan hydraulpumpen (4) och hydraul- motorn motverkar denna fjäderkraft, så att, beroende av tryckvätskans och tryckfjäderns (320) tryck,,också reglerkol- vens (310) alla mellanställningar och en steglös inställning av regleringens början är möjliga.

4. Hydrostatiskt drivsystem enligt krav 3, k ä n n e t e c k- n a t av att reglerkolven (310) som begränsnfhg av det på mitten liggande avsmalnande partiet (3ll) har tvâ invändiga styrkanter (3l2,3l3), varvid den första styrkanten (312) sam- verkar med den inre begränsningen (305') av det första ring- rummet (305), som åstadkommer kolvrummets (308) förbindelse med anslutningen från hydraulpumpen (30 ) till hydraulmotorn (30 ), och den andra styrkanten (313) samverkar med den inre begränsningen G07')'av det andra ringrummet (307), som möjlig- gör anslutning (304) till tryckvätskebehâllaren (5), och att en förbindelsekanal (316) är anárdnad i reglerkolven (310) eller i huset (300) mellan det första ringrummet (305) och ett vid en kolvände befintligt tryckrum (309), som ansluter till den andra ändytan (315).

5. Hydrostatiskt drivsystem enligt krav 3, k ä n n e t e c k- n a t a v att reglerkolven (610) har tvâ diametrar (617, 618) och mellan dessa ett avsmalnat parti (6ll), att förbin- delseledningen (61) från hydraulpumpen (4) till hydraulmotorn (l) leder genom det kolvrum (608), som uppstår till följd av reglerkolvens (610) avsmalnande parti (611), att vid reg- lerkolvens första, till diametern större ändyta (614) är an- ordnad en tryckfjäder (620), vars förspänning kan förändras, z 1 Y å ». 4.49 128 att den till diametern mindre reglerkolvhalvan (617) har ¿ utvändiga styrkanter (6l2,6l3), som samverkar med styrkanter I (605',606') i ringrum, varvid det vid reglerkolven (610) första, yttre ringrummet (605) är förbundet med en anslutning § (603) som kommer från hydraulmotorn (1), medan denna anslut- 6 försedd förbindel- ning (603) över en med en backventil (609) sekanal (616) också är förbindbar med ett andra, inre ringrum (606), och att en andra, mindre ändyta av reglerkolven (610), som samtidigt är utformad som styrkant (612), möjliggör en förbindelse från hydraulmotorn (1) till tryckvätskebehållaren (5). r

6. Hydrostatiskt drivsystem enligt krav 5, k ä n n e t e c k- ) n a t a v att den andra utvändiga styrkanten (812) bildas som begränsning av ett ytterligare avsmalnat parti på regler- kolven (810) och att det därigenom bildade andra kolvrummet ) (809) har en förbindelse (ao-n till tryekvätekebenåneren (s).

7. Hydrostatiskt drivsystem enligt något av föregående krav, ' gå n) k ä n n e c e e k n e t a v ett i tiiiföreeiieaningen (3l,2l) till hydraulmotorn (l) mellan reglerventilen (3) och Q J hydraulmotorn också är anordnad en anslutning (9) för en Å i säkerhetsbroms (6).

8. Hydrostatiskt drivsystem enligt krav 5 eller 6, kän- U: att i förbindelsekanalen (816) i n e t e c k n a t a v mellan tillförselledningen (81) till och returledningen (803) från hydraulmotorn (1) också är anordnad en fast eller in- ställbar strypning (82).

9. Hydrostatiskt drivsystem enligt krav 8, k ä n n e t e c k - ~ n a t a v att den inställbara strypningen (82) är en vridslid (82') med eller utan minsta stryptvärsnitt (821).