SE447300B - Ljusanordning, serskilt for signalering vid bilar - Google Patents

Description

447 300 I v I själva verket kan ljus, särskilt om det såsom solljuset är riktat eller om det utsänts av en fordonsstrålkastare, gå in i ljusanordningens inre via densammas transparenta glas och reflekteras en första gång av reflektorn, som koncentrerar det till sin bränn- punkt under genomgång av den färgade globen och föranleder att det reflekteras en andra gång sedan det på nytt gått igenom den färgade globen, och att dätefter igen gå ut från ljusanordningen genom den- sammas glas efter att ha antagit globens färg.

Syftet med den föreliggande uppfinningen är att förbättra upp- byggnaden av ljusanordningar av den tidigare angivna typen för att undvika det nämnda störande och farliga fenomenet.

För detta ändamål föreslås enligt uppfinningen att inuti ljus- anordningen mellan å ena sidan den transparenta färgade glob som omger ljuskällan och å andra sidan reflektorn och ljusanordningens ofärgade transparenta glas anordna en glob tillstängd av en transparent ofärgad vägg och inuti uppvisande en majoritet av återstrålande ytor, som mot globens yttre bildar en majoritet av reflekterande zoner, varjämte denna vägg vidare uppvisar en minoritet av transparenta ofärgade och icke reflekterande zoner.

Den sålunda anordnade globen hindrar praktiskt taget totalt tillträde till den transparenta färgade lampgloben av strålar som möjligen trängt in i ljusanordningen och reflekterar dem genom det transparenta glaset utan att färga dem och antingen direkt eller medelst reflexion vid reflektorn, beroende på om dessa strålar kommer att träffa globen direkt eller en en dylik reflexion.

I motsats härtill kommer de strålar som avges av ljuskällan, då denna är i verksamhet, att kunna gå igenom globen, särskilt men icke uteslutande vid de nämnda icke reflekterande zonernas nivå, och man kan konstatera attdenna minoritetav icke reflekterande zoner endast föga dämpar globens effektivitet ifråga om reflexionen utan färgning av de strålar som härstammar från ljusanordningens yttre i denmån som deå ena sidan endast reflekterar en minoritet av globens vägg och å andra sidan det är möjligt att anbringa dem på ett klokt sätt,så att de strålar som eventuellt går in i globen genom dem och ' sålunda kommer att gå igenom den färgade transparenta lampglob som omger källan icke kan åter gå ut genom en icke reflekterande zon på globen och sålunda icke kan komma fram till densammas yttre utan att kraftigt dämpas och därför är praktiskt taget utan verkan ifråga om 447 500 3 I _ ljusanordningens utseende, då denna icke är verksam. Man kan vidare med fördel vid globens yttre anordna en skärm som ansluter sig till och är förenad med dennas vägg, och inom zonen för en icke reflekterande zon närmast glaset kan denna skärm reflektera mot glaset för att yt- terligare minska den del av de strålar som trängt in i ljusanordningens inre och sedan kan gå in i globens inre via den icke reflekterande zon som betraktats.

Ytterligare egenskaper och fördelar hos uppfinningen framgår av den efterföljande beskrivningen, som avser tvâ icke begränsande sätt att förverkliga den, tagen i samband med de bifogade ritningar som utgör en integrerande del av denna beskrivning.

Fig.l är en sektionsvy av en ljusanordning enligt uppfinningen tagen i ett vertikalplan som inkluderar den optiska axeln.

Fíg. 2 är en sektionsvy tagen i fokalplanet, dvs. planet II-II i rig. 1. ' Fig. 3 visar på liknande sätt som fig. l en variant av utför- andet av ljusanordningen.

Den ljusanordning som visas i fig. l och 2 omfattar på känt sätt en reflektor 1 med en konkav reflekterande yta 2, vars form är i huvudsak rotationsparabolisk omkring ljusanordningens axel 3, som exerpelvis är approximativt horisontell, och har en brännpunkt F.

Vid paraboloidens topp är reflektorn utbildad med en öppning 4 och där genomgås reflektorn l av sockeln 5 på en lampa 6, vars lystråd 7 är belägen i huvudsak i fokalplanet 27 i ett läge som är centrerat i avseende på brännpunkten F.

På likaledes i och för sig känt sätt tillstänger ett transpa- rent ofärgat glas 10 reflektorn l omkring lampan 6 och är ansluten till reflektorns l periferi 8 antingen direkt eller via plana väggar parallella med axeln 3, exempelvis de två plana och parallella planen 9 och ll vid det visade exemplet. Med fördel uppvisar dessa plan, sådana som de med 9 och ll betecknade, som är anslutna till reflek- torns 1 periferi B vid en periferizon l2 på glaset och inuti ljus- anordningen, dvs. mot axeln 3,en plan reflekterande sida 13 resp. 14. _ , På liknande och i och för sig känt sätt utsänder lampan 6 ett vitt ljus när dess lystrâd matas med elektrisk ström och glaset 10 är ofärgat, och det är en färgad transparent glob 15 som tilldelar 447 300 ' det ljusknippe som lampan 6 eventuellt utsänder den färg som vanligtvis tilldelas ljusanordningens funktion.

Denna glob 15 omger helt och hållet den del av lampan 6 som' är belägen inuti ljusanordningen, dvs. inuti den paraboloid som bildar reflektorns reflekterande sida 2, och den ansluter sig till den sist- nämnda vid öppningens 4 periferi.

I enlighet med uppfinningen har omkring den färgade globen 15 anordnats en glob 16 som omger denna helt och hållet och ansluter sig till reflektorns 1 sida omkring öppningens 4 periferi.

Ifråga om samtliga delar är globens 16 vägg anbragt mellan å ena sidan den färgade skärmen 15 och å andra sidan reflektorns 1 sida 2, sidorna 13 och 14 på väggarna 9 och ll och glaset 10.

Globens 16 vägg är transparent och ofärgad och uppvisar inuti globen en majoritet au zoner som reflekterar mot det som ligger Utanför globen 16, dvs. en majoritet zoner som är lämpade att reflektera tvärs genom globen mot sidorna 2, 13, 14 för att sålunda hindra dessa strålar att komma fram ända till den transparenta färgade glob 15 som omger källan 6.

Globen 16 uppvisar vidare en minoritet av ofärgade, transpa- renta och icke reflekterande zoner 19, som exempelvis utgöras av åtmins- tone en zon av globens 16 vägg som uppvisar parallella sidor, exempel- vis rotationscylindriska omkring axeln 3 och med fördel placerade i majoritet på globens 16 nedre del.

Med fördel omfattar, såsom visats, globens 16 vägg två avdel- ningar 29 resp. ZÛ. , ' Den första, 29, av dessa delar är införd direkt mellan den fär- gade transparenta globen 15 och ljusanordningens glas l0 och har plan form och bildas av tvâ sidor 21 och 22, av vilka den första är plan och är orienterad vinkelrät mot axeln 3 och vänd mot glaset 10, och den andra är vänd mot den ofärgade, transparenta globen 15 och är i sin helhet utbildad av närliggande återstrålande ytor, exempelvis pyramidala, betecknade 18 och med ett medelplan som likaledes är vin- kelrätt mot axeln 3.

Den vägg 29 som sålunda anges av sidorna 21 och 22 skär axelñ. ' 3 och uppvisar omkring densamma en yttre periferi 23 genom vilken den är ansluten utan någon diskontinuitet till den andra delen 20, som ansluter den till reflektorns 1 reflekterande sida 2 omkring 447 300 öppningens 4 periferi.

Såsom visas i fig. l och 2 uppvisar delen 20 av globens l6 vägg mot densammas yttre en konvex yta Zh, då man betraktar den i ett skä- rande plan som är vinkelrätt mot axeln 3 och är bildat av generatríser parallella med axeln 3. Mot globens inre, dvs. mot den transparenta, färgade globen 15, begränsas väggens del 20 av en sida som uppvisar dels zoner 25 parallella med ytan 20 för att angiva de till en minori- tet uppgående zonerna 19 och företrädesvis ifråga om sin majoritet eller uteslutande belägna på globens 16 nedre del, och dels zonerna 26, som med fördel bildas av närliggande prismatiska ytor bildade av facetter angivna genom generatriser parallella med axeln Sêddä i ett mot den nämnda axeln vinkelrätt skärande plan, anger en medelkurva som är parallell med den som anger ytan 24 för att bilda ytor som är reflekterande mot det yttre området 17.

För en godtycklig stråle som träffar globens 16 yttre via glaset 10 antingen direkt eller efter en reflexion vid reflektorms l reflek- terande yta 2 eller vid de reflekterande ytorna 13 och 14, med zoner- na l7 och 18 utgörande totalreflekterande prismor som leder dessa strålar tillbaka antingen direkt mot glaset 10 (såsom är fallet med de strålar som träffar globens 16 avsnitt 29) eller efter förnyad reflexion vid de reflekterande ytorna 2, 14, 13 (såsom är fallet med de strålar som träffar avsnittet 20 på globens 16 vägg direkt eller mera allmänt efter en första reflexion vid en av de reflekterande ytorna 2, 13, 14, varvid en av dessa strålar schematiskt visats inom den övre delen av fig. 1).

Inom zonerna 19 med parallella sidor kan de strålar som här- stammar från ljusanordningens yttre fritt gå in i globens 16 inre och gå fram mot brännpunkten F under gång genom den transparenta färgade skärmen 15 för att ånyo ånyp träffa på globens 16 vägg. Företrä- desvis vetter en zon 17 eller 18 mot zonen 19 genom symmetri i för- hållande till brännpunkten F på sådant insett sätt att de strålar som sålunda tränger in i globens 16 inre i ringa mängd på grund av att de reflekterande zonerna l7 och 18 överväger i förhållande till zonerna 19 med arallella sidor endast kan gå ut från globen 16 ' försvagade dels på grund av den dubbla genomgången av den transparenta färgade globen 15 och dels på grund avatt de endast kan gå ut från globen 16 såsom diffust ljus på grund av förefintligheten av de pyra- midala ytorna 18 eller av de prismatiska ytorna 17. 447 300 I motsats härtill kan de strålar som går ut från lystråden 7 i lampan 6, då lystråden matas med elektrisk ström, gå ut utan att hindras via zonerna 19 med parallella sidor för att reflekteras vid reflektorns l reflekterande yta 2, som är orienterad mot glasét lD, och detta visas schematiskt genom tvâ strålar inom den nedre delen av fig. l. De strålar som avges av lystråden 2 och träffar globen l6 inom de pyramidala zonerna 18 eller de prismatiska zonerna 17 hindras endast själva föga vid gången ut från globen 16 och de går likaledes för att bliva reflekterade vid de reflekterande ytorna 2, 13, 14 i riktning från glaset 10.

Med fördel uppvisar globen 16, såsom framgår av fig. 2,en inre maximal volym ovanför den optiska axeln 3 för att gynna ett uppsam~ lande av den uppvärmda luften vid ljusanordningens verksamhet på en nivå som är högre än den optiska axelns. Den i fig.2 visade formen utgör ett icke begränsande exempel och andra former kan användas tan att uppfinningens ram överskrides.

I syfte att säkerställa en kylning av den transparenta färga- de globen 15 och av globen 16 då ljusanordningen är i verksamhet kan man likaledes använda sig av den uppbyggnad som visas i fig. 3.

Man återfinner vid detta utförande, med samma uppbyggnad som visas i fig. l och med samma beteckningar, den paraboliska reflek- torn l kompletterad av densammas flata och parallella väggar 9, ll, som stänger till reflektorn vid densammas omkrets 12 genom ett trans- parent och ofärgat glas 10. I reflektorns l brännpunkt F och i ett plan som är vinkelrätt mot densammas optiska axel 3 är lystråden 7 i en lampa 6 belägen. Denna lampa, vars vägg är transparent och ofär- gad, omges av respektive reflekterande ytor 2, 13, 14 hos reflektorn l och väggarna 9 och ll och mot glaset 10 av en transparent och fâr- gad glob 15. ' - Den transparenta och färgade globen 15 omges i sin tur, på samma sätt som den transparenta och färgade globen 15 av globen 16 vid det utförande som visas i fig. l, här av en glob l6a, vars uppbyggnad är identisk med globens 16 beträffande de mot det yttre reflekterande zonerna 17, som ifråga om globen l6a betecknats med l7a och l8a och. anges i respektive fall genom inre återstrålande ytor 26a identiska med ytorna 26, en vägg Züa identisk med väggen 20 och vidare utåt uppvisande en konvex sida 24a identisk med sidan ZA, och av den inre återstrålande sidan Zäa som är identisk med sidan i2, och en vägg 29a som är identisk med sidan 29 och liksom denna mot glaset 10 upp- r 447 300 , _ 7 visar en plan sida Zla vinkelrät mot den optiska axeln 3.

Den enda skillnaden vid denna utföringsform utgöres av globens icke reflekterande zoner 19, och dessa är företrädesvis,liksom vid utförandet enligt fig. 1 i majoritet eller helt förefintliga inom globens nedre avsnitt, och företrädesvis åtminstone i majoritet vid den andra sidan om fokalplanet 27 än ljusanordningens glas 10, dvs. mellan fokalplanet 27 och toppen på den rotationshyperboloid omkring axeln 3 som anger reflektorns l reflekterande yta.

I stället för att utgöras av en zon hos väggen 20 med de paral- lella sidorna 20 och 25 liksom vid den utföringsform som visas i fig. 1 anges i själva verket globens l6a icke reflekterande zoner l9a vid den i fig. 3 visade utföringsformen av en eller flera öppningar utbildade i globens lóa vägg 20a.

Ett dylikt anordnande medger att gynna luftcirkulationen inuti globen l6a mellan denna och den transparenta och färgade globen 15, och man kan med fördel i och för denna verkan på väggens 20a övre del och företrädesvis mellan fokalplanet 27 och ljusanordningens glas 10 anordna en eller flera ventilationaöppningar 28 som uppvisar en ringa genomgångssektion i förhållande till ytan av globens l6a sida Zha, dvs. att tvärdimensionerna företrädesvis ligger nära tjockleken av globens l6a vägg inom densammas zon 20a för att på detta sätt till ett minimum nedbringa de icke reflekterande zonerna på gldbens l6a vägg som uppvisar dessa ventilationsöppningar 28.

Med fördel spelar öppningen l9a med de största.dimensionerna och ensam i det visade exemplet, eller öppningarna med de största dimensionerna, rollen av icke reflekterande zoner på globen 16a och de skyddas mot ett direkt inträgande av det yttre ljus som härstammar från glaset 10 av en skärm 30 anbragt utanför globen l6a och fast förenad med och tätt sammanfogad med den siatnämndas vägg inom den öppningsperiferizon l9a som ligger närmast glaset 10. Skärmen 30 kan förverkligas att bilda ett enda stycke tillsammans med globen l6a eller vara ansluten till densamma. Företrädesvis är den reflek- terande mot glaset 10 antingen genom att vara utbildad av transparent material och på sin sida 31 som är vänd mot öppningen l9a vara försedd med prismatiska ytor jämförbara med de prismatiska ytorna 26a eller med pyramidala ytor jämförbara med de pyramidala ytorna 22a eller genom metallisering av den sida 32 på skärmen 30 som är vänd mot glaset 10. 447 300 I - I det visade exemplet har ventílationsöppningarna 28 dimensioner som är tillräckligt små för att icke göra förefintlighet av en dylik skärm berättigad, men man går icke utanför uppfínningens ram genom att tillämpa uppbyggnader för förverkligandet som skiljer sig från dem som visats.

“V Särskilt uppvisar globen 16 eller l6a en majoritet av icke reflek- terande zoner som är lämpade att i båda riktningarna genomgås av ljuset och koncentrerade till den nedre delen medan globens övre del är helt eller nästan helt reflekterande inåt. på samma sätt som dess mot ljusanordningens glas 10 vända zon, och detta kan kompletteras genom en uppbyggnad av glaset 10 som tílldelar detsamma olika diffu- sionsegenskaper ifråga om detsammas övre och nedre delar.

Claims (12)

447 300 P A T E N T K R A V

1. l. Ljusanordning, särskilt för signalering vid bilar och omfattande: en reflektor som uppvisar en optisk axel och en brännpunkt, en ljuskälla belägen i huvudsak i reflektorns brännpunkt, en första glob som är transparent och färgad och omger källan inuti reflektorn, - en andra glob som omger den första globen, - ett transparent och ofärgat glas som tillstänger reflektorn pâ andra sidan om den andra globen räknat i förhållande till källan, k ä n n e t e c k- n a d av att den andra globen (l6; l6a) bildas av en transparent och ofärgad vägg, som uppvisar dels i den andra globens (l6; l6a) inre en majoritet av âtersträlande ytor (22, 26; 22a, 26a) bildande en majoritet av zoner (l8, 17; l8a, l7a) som reflekterar mot globens (l6; l6a) yttre yta och dels en mi- noritet av zoner (l9; l9a) som är transparenta och ofärgade och icke ref- lekterande.

2. Ljusanordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att den andra globens (l6; l6a) vägg omfattar dels ett första avsnitt (29, 29a) som inuti den andra globen (l6, l6a) uppvisar en yta (22; 22a) som för utifrân kommande ljus är helt återsträlande och i sin helhet bildar en reflekterande zon (l8; l8a) som reflekterar mot den andra globens yttre yta, med detta första avsnitt (29, 29a) infört mellan den första globen (l5, l5a) och glaset och uppvisande ett medelplan vinkelrätt mot den optiska axeln (3), och dels ett andra avsnitt (20; 20a) som uppvisar en minoritet av transparenta och icke reflekterande zoner (l9; l9a) och utanför dessa zoner (l9, l9a) mot den andra globens (16, l6a) inre en yta (26, 26a) till större delen prismatiska generatriser parallella med den optiska axeln (3) utgörande en majoritet av för utifrån kommande ljus âterstrâlande ytor för âterreflektion mot den andra globens (16, l6a) yttre yta. _ _

3. Ljusanordning enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att de transparenta icke reflekterande zonerna (l9; l9a) är åtminstone till huvudsaklig delbelägna inom den andra globens (l6; l6a) nedre del. 447 300 10 4.

4. Ljusanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d därav, att de transparenta zonerna (19, 19a) är åtminstone till större delen placerade på andra sidan bränn- punkten (F) i förhållande till glaset (10).

5. Ljusanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t-e c k n a d därav, att mot varje transparent och icke re- flekterande zon (19, l9a) svarar under symmetri í förhållande till brännpunkten (F) en reflekterande zon (17, 18, l7a, l8a).

6. Ljusanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d därav, att de transparenta och icke reflekterande zonerna (19, 19a) består av åtminstone en öppning (19a) i den andra globens (lóa) vägg.

7. Ljusanordning enligt något av föregående krav, k-ä n n e- t e c k n a d dërav, ett de transparenta och icke reflekterande zonerna (19) består av åtminstone en zon (19) med parallella sidor (24, 25) hos den andra globens (16) vägg.

8. Ljusanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d därav, att på åtminstone den övre delen av den andra globen (16, l6a) är anordnad åtminstone en ventilationsöppning (28) med små dimensioner i förhållande till den andra globens (l6,l6a) dimensioner.

9. Ljusanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d därav, att den andra globen (l6a) vid sitt yttre uppvisar en skärm (30) fast förenad med och tätt sammanfogad med densammas vägg inom periferizonen hos en icke reflekterande zon (l9a) närmast glaset (10), varvid denna skärm är reflekterande mot glaset (10).

10. Ljusanordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att skärmen (30) mot glaset (10) uppvisar en yta (32) som re- flekterar mot detta.

11. ll. Ljusanordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att skärmen (30) är utbildad av ett transparent material 447 300 och mot den icke reflekterande zonen (l9a) uppvisar en yta (31) som reflek- terar mot glaset.

12. Ljusanordning enligt något av föregående krav, k ä_n n e t e c k- n a d av att den andra globen (l6, l6a) har större inre volymfovanför den optiska axeln än under densamma.