SE443602B - Forankringsdon for gangplan i byggnadsstellningar - Google Patents

Description

s1o2oo9-1 2 har en komplett skarvning av två gångplon över en bom utförts. Figur 5 - visar ett lyckat utförande för skarvning av plank eller plywoodskivor.

I figur 6 visas en stålplanka och anpassat skravdon innan detta mon- teras i plankan. Figur 7 och 8 visar snitt genom utlagda skarvdon och figur 9 ett utförande av låsning. Slutligen visas i figurerna 10 och 11 utförande utan bärande bom. , På vanliga byggnadsställningar har man bärande bommar för gångplanen.

Bommarna är oftast runda stålrör, R i figur 1. Två gångplan Å och B mötas i figuren vid en bom. Utan föreliggande uppfinning skulle ena planet lagts över det andra och överlappningen hamnat över röret R.

Vid avslutningen av ett plan ör det lätt. Där kan man bara använda en krok, K över röret R och få en enkel fixering. Stabiliteten kräver att kroken K sträcker sig över större delen av gångplanets bredd.

Genom att ge kroken K en avsmalnande spets och ta upp en slits i krokens övre yta erhålls en möjlighet att skarva två plan såsom visas i figurerna 3 och 4. I dessa avslutas gångplanet Å med en därvid på känt sätt fäst väsentligen plan yta 1. Denna yta avsmalnar symmetriskt och är avslutad med en mot ytan 1 väsentligen rätvinkligt böjd krok eller nos 2. För att tillåta att ett gångplan B skall kunna anslutas är i den plana ytan upptaget en slits 3 med något större längd och bredd än naseeå att ett identiskt skarvdon kan införas med nosen från detta.

Skarvdonen tillåter en överlappande skarvning över bommen R. Själva skarven visas även i princip i figur 7.

Föregående figurer har koncentrerats till principen av skarvning.

Varje man av facket inser att svårigheter kan uppstå vid förbindelse mellan exempelvis träplank eller plywood och skarvdonet. Ett utförande för särskilt sådana gångplan visas i figur 5. I detta utförande har till den plana ytan 1 förbundits en U-formad förstärkning så att hela gångplanet omfattas. Förbindelsen mellan skarvdon och gångplan kan sedan utföras på kända sött dels genom limning dels genom skruv och bult, för vilka ett hål 5 upptagits. Kända metoder kommer här till användning och omfattas inte av uppfinningen. Hit hör även bultning genom gångplanet.

I figur 6 visas ett särskilt lyckat utförande av skarvdon. Samtidigt visas änden av ett stålplank. Stålplank kan vara släta på sin ovansida.

De kunna även vara behandlade så, att halkrisk undvikes t ex genom slitsar i ytan eller stansade upphöjningar. Dylika åtgärder på själva 3 8102009-1 -r stålplankan faller utanför uppfinningen. Mon observeror;att planet: gångyta har något större bredd ön skarvdonets plana yta. Från ytan 6 går två parallella plan, liven 7. Dessa avslutas med inböjningar av plankans plåt 8. Skarvdonet framför plankan består som tidigare av en plan yta 1 avslutad med en nos 2. I den plana ytan har upptagits slitsen 3. Strax bakom slitsen 3 finns en plåt 9. Denna behövs i de flesta fall för infästning av skarvdonet till stålplankan. Samtidigt ger tvörplåten 9 en förstyvning av plankan. Särskilt utmärkande för uppfinningen är nu att den fria längden av plankan kan ökas genom att livet 7 görs längre. Med överlappande gamla skarvar skulle detta vara omöjligt. Dessutom skulle höjdskillnaden mellan gångplanen blivit så stor, att risk för snavning funnits. I figuren har dessutom införts hål i såväl nos som tvärplåt. Denna håltagning medför en fördyrning men medger samtidigt att nos från ett plan kan enkelt förbindas med tvör- plåt från ett annat genom hå1en'10 och 11 i respektive skarvdon.

I figur 8 visas ett centrumsnitt genom ett skarvdon. Jömförs detta skarvdon hed det, som visas i figur 7, observeras att i det senare hålen 10 och 11 ej ingår. Detta är den billigaste varianten av skarvdon för stålplank. Utförandet i figur 8 är ett utförande, som blir mer dyr- bart, då låsning tillkommer. Denna består i det visade utförandet av en cylinder 12, som införts i hålet 11 i tvärplåten 9. Till cylindern här ett cylindriskt stopp i form av en pinne, som på känt sätt fästs vid cylindern 12. Med kända anordningar, som ej visas i figuren, kan cylindern erhålla ett återfjädrande in i skorvdonet åt stålplankan. Den hindras då av cylinderstiftet 13, som stöter mot tvärplåten 9. I enkla utföranden går detta bra, men en förbättring är att ge plats för stif- tet så att införandet av nosen från andra skarvdonet ej hindras. Detta indikeras med indragningen i tvärplåten 9. På det visade utförandet är för ena donet stíftet 13 riktat uppåt och i det andra riktat neråt. Det vänstra donet visar ett viloläge för låscylindern, det högra visar hur cylindern sedan den införts i hålet 10 från det vänstra donet, vridit: i 180° grader och fjädrat tillbaka mot nosen. Därmed ör de båda skarv- donen låsta till varandra. Varje man av facket inser att hålen i nosarna måste ha ett urtag, som tillåter passage av stiftet 13 genom hålen 10.

Låsningen utgör ett typfall. Andra utföranden med återfjädring och styr- ning av cylindern 12,torde varje man av facket själv kunna tillverka.

Låscylindern visas även i figur 9.

Vid utläggning av gångplanen förutsättes fixerade avstånd mellan alla bommar. Det är då känt, vilket avstånd, som behövs, mellan två skarvdon, ett i var ände på en stålplanka. Man lägger i en planka mellan ett par 81020024 4 bommar och kan sedan fortsätta med ilöggning åt båda hållen, Eftersom det i figur 8 visade utförandet innebär att en låsning finns i var ände är det likgiltigt vilket av donen, som hamnar överst. Det, som_hamnat överst, skall med visat utförande även kunna låsas till införd nos, medan det, som hamnat underst får vila. Tar man obehaget att vända plankor elier lyfta dem, räcker det med låsning i bara en ände, Viktigt är dock att hål i nos hamnar mitt för hål i tvärplåt för minst ett av skarvdonen; Det uppfunna skarvdonet kan även användas utan stöd från en bom, vilket visas i figur 10. Detta är ett centrumsnitt genom skarvdon visade i figur 6. Den bakomliggande stålplankan är dock visad. Det utmärkande för detta utförande, om jämförelse görs med det i figur 7, är att avstån- det mellan slits och tvärplåt som nu är väsentligt mindre. Skarvdonen betecknas med bokstäver a och b men övrig numrering bibehålles. Vid ut- läggning börjar man vanligen i ställningens ena kant och skjuter fram plankorna i en riktning. Detta tänkes i figuren ske åt vänster. Det är då viktigt att plankorna och skarvarna ej faller ner, när de passera en bom. Åvstånden mellan tvärplåt och nos bör då vara mindre än bommens bredd. I visat utförande skulle då en skarv lätt kunna passera en bom.

Nerfallet mellan 9b och 2b skulle bli litet, och stoppas av nosen 2a.

För att låsa skarven behövs en särskild anordning. I figuren ör detta visat med en genomsynlig kil 14. Kilen kan ha rektangulärt tvärsnitt, och vara avrundad vid kontaktställen. Oftast sker en deformation om hårdheter hos don och kil valts rätt, vilket fackmannen lätt kan göra.

I det visade utförandet kommer kilen att stödja mot botten i hålet llb och vid punkten 15. Den kommer likaså att stödja mot botten i noshålet 16 från samma don. Dessa stödpunkter ligga då på kilens ena sida. P den andra verkar kilen på det andra skarvdonets nos 2a i punkten 17. Drives kilen hårdare in medför detta att den plana ytan la drages mot den plana I ytan lb och att skarvdonen fixeras mot varandra. Kilen kan även drivas in från andra hållet, varvid i stället.kontaktpunkten 16 pressas uppåt i figuren. Med rätt vald kilvinkel och hålarea samt hålplacering, kan man uppnå att kilen efter indrivning ett stycke och motsvarande de- formering, angriper alla fyra nedåt riktade nosar och plåtar. Denna hål- placering är enkel för fackmannen.

I figur 6 har endast ett hål i nos och tvärplåt visats. Vid breda gångplan kan flera hål bredvid varandra behövas, om avskärningskrafterna på kilen blir för stora.

I stället för en kil kan samma verkan erhållas med en kan med cirkulärt tvätsnitt. Förses konen med en gänga eller spår längs sin mantel, d v s 5 8102009-1 en kruv, kan konen skruvas in i stället för att drivas. w I ett särskilt lyckat utförande för skarvens låsning ersättas kilon med en slät kon 21, vilket visas i figur 11, Denna kon stöder då i botten på hålet i en tvärslå 18 från ena donet och i nosen på det införda donet i punkten 19, På konen har gjorts ett avbrott, som är cylindriskt. Detta avsnitt är sedan gängat på känt sätt, 22. Den gäng- ade delen möter nosen 2b i punkten 20. En vridning av konen medför att gängorna kommer i grepp. Denna verkan kan ökas om gängorna är väsent- ligen hårdare än nosens plåt. Genom att skruva in konen erhålles samma verkan, som om en kil drevs in. Den resterande tvärplåten 9a kan även fångas in om konen får fortsätta bortom gängan 23. För att under- lätta inskruvningen av konen har genom densamma borrats ett hål 24.

Andra utföranden kan även förekomma såsom nyckelgrepp eller insex. ~ Det använda begreppet stålplank indikerar metall i plåten. För långa spännvidder är stål nädvändingt. Den uppfunna kopplingen har visat sig fungera utmärkt även för andra material och särskilt aluminium. Armerad plast omfattas dock även av begreppet stålplank.

Fackmannen möter inga bekymmer när skarvdon skall förenas med stålplank.

Svetsning torde i dag vara enklast, men kan andra metoder även komma i fråga.

Vid höga liv 7 kan ytterligare förstärkning av skarvdonet bli nödvändigt t ex genom nervikning av den plana ytans 1 förlängning in i plankan.

Tvärplåten 9 kan också behöva förstärkning genom att dess förlängning vikes in mot plankan.

Claims (1)

1. 810200211 6 Patentkrav 1. Don för förankring av gångplan till varandra och till byggnadsstöll- ningar samt liknande anordningar med tillfällig läggning av gångplan ( A och B ) dör väsentligen identiska anslutningsdon finnes i gång- planens vardera önde och på kända sött fixerats till dessa k ö n n t e c k n a t d ö r o v att donen bildas av en plan yta (1) ut- gående från gångplanet och väsentligen parallellt med detta, vilken plana yta symmetriskt avtar i bredd och avslutas med en krok eller 0 * nos (2), dör i den plana ytan en slits (3) ör upptagen, vars längd och bredd med spel tillåter att en nos från annat don kan införas så långt, att de plana delarna (1) komma'i kontakt med varandra. Don för förankring av gångplan enligt krav 1 dör förankringen utförs över en bärande bom k ö n n e t e c k n a t d d r a v att avståndet mellan slits (3) och nos (2) i ett skarvdon med spel mot- svarar bredden av en börande bom (R). Don för förankring av gångplan i plåt, stålplank, enligt krav 2 k ö n n e t e c k n a t d ö r a v att i inföstningen till stålplan~ ken ingår en med slitsen (3) parallell tvörplåt (9) över plankans bredd. Don för förankring av gångplan enligt krav 3 k ö n n e t e c k n a t d ö r a v att i tvörplåten (9) på kdnt sött monterats en eller flera låsningar med cylindriskt snitt (12), vilka från en plats i tvörplåten kunna föras genom hål (10) i nos (2) från identiskt skarvdon, som in- förts i donets slits (3), och efter vridning runt cylinderns axel med kända spörrmekanismer hindras från att falla ur såväl nos som tvörplåt. Don för förankring av gångplan av plåt enligt krav 1 k ö n n e - t e c k n a t d ö r a v tvärs donets plana yta (1) en tvörplåt (9) med hål (11) på könt sött fixerats till den plana ytan över plonkans bredd parallellt med slitsen (3) på ett avstånd från slitsen, som ör väsentligen lika med avståndet från slitsenfltíll nosen (2), i vilken övenledes hål (10) upptagits mit för hålet (11) eller hålen i tvörplåten. k ö n n e t e c k n a t d ö r a v att hålen i tvörplåt och nos från ett don samverka med motsvarande hål i genom slitsen (3) infört don så att den införda nosen låses av en kíl (14) vilande i hålens mot den plana ytan vönd del för ett don och nosens hål från infört don på motstående sida av kilen, Don enligt krav 5 7 8102009-1% 7. Dan enligt krav 6 k d n n e t e c k n a t d ü r o v att kilen (14)" utgörs av stympad(e) kon(er) (21) med církulürt tvärsnitt, vars mantel avbrutíts med en gängad cylinder (22). 8. Don enligt krav 6 k ü n n e t e c k n a t d ö r a v - att kílen (14) utgörs av en slöt kon med cirkulürt tvärsnitt med spår eller gänga längs sin mantel eller del därav.