SE439759B - Hydraulisk styranording med aterverkan pa dess manovreringsanordning - Google Patents

Description

7909842-2 tid den nackdelen, att den mekaniska förbindningen mellan ratt och den styrda fordonsdelen är bruten, så att fordonet vid bortfall av hydrauliken i vissa fall inte längre är styrbart. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att öka den ak- S tiva säkerheten vid styrningen, samt att föraren skall erbjudas möjlighet att reagera snabbare inför de rådande kör- och styr- betingelserna. Detta skall dock uppnås utan att den mekaniska förbindningen mellan manövreringsanordningen och den styrda fordonsdelen brytes, varför fordonet även vid hydraulikens bort- l0 fall förblir styrbart.

Detta ändamål uppnås enligt uppfinningen genom en styran- ordning utformad i enlighet med efterföljande patentkrav.

Vid anordningen enligt uppfinningen användes en âterverk- ningsanordning, vid vilken den från denna erhållna äterverkan l5 (kraft- eller vridmoment) är reglerbar. Vid andra anordningar med återverkan, ex.vis enligt DE-DS 235l760, är återverkan inte reglerbar utan ökar endast proportionellt med det i styranord- ningen rådande arbetstrycket. Endast skärningspunkten, d v s den punkt där proportionaliteten upphör på arbetstrycket som där- 20 efter stiger brant vid ringa ökning av manövreringskraften, är inställbar. Genom äterverkningsanordningen enligt förelig- gande uppfinning ändras däremot proportionalitetsfaktorn i proportionalitetsområdet, nämligen förhållandet mellan arbets- tryck och kraft vid manövreringsanordningen. 25 Genom avkännare vid fordonet regleras återverkningsanord- ningen så, att den alltid utövar en återverkande kraft på ma- növreringsanordningen, vilken kraft alltid är anpassad till de rådande kör- och styrförhâllandena. Härigenom får föraren en god kännbar information,tidigare än han annars skulle mär- 30 ka den,hur han skall styra, bromsa eller gasa. Denna informa- tion erhâller han således snabbare än vad som annars skulle vara fallet, ex.vis innan hjulens grepp mot vägbanan upphör.

Genom föreliggande uppfinning anpassas bl a âterverkan till följande typiska körsituationer; 35 en hög âterverkan vid hög fart för uppnående av en god körstabilitet, en mindre äterverkan vid långsammare kurvtag- ning och en ännu mindre återverkan, eller ingen alls, vid parkeringsmanövrering. vid anordningen enligt uppfinningen är anordnade avkännare 40 för flera storheter, vilka ger besked Om körbetingelser, LW l5 20 30 35 40 79o9a42_2 tillstànd vid fordonet och dess styrning och tillstånd hos omgivningen.

Vidare är en processdator anordnad för bearbetning av de uppmätta parametrarna och för reglering av återverkningsan- ordningen.

Genom anordningen enligt uppfinningen erhålles en kon- struktionsmässigt mycket enkel återverkningsanordning, vars återverkan låter sig ändras i beroende av ett reglerbart âterverkningstryck.

Enligt krav 2 kan såsom konstruktionselement tjäna en styrventil på ventilkolven eller ventilkolvarna, vilket på- verkar âterverkningsanordningens âterverkningskolvar. Detta medför en konstruktiv förenkling.

Krav 5 avser en analogt verkande inställningsanordning.

Krav 6 avser däremot en digitalt verkande inställningsanord- ning. Genom till- eller frånkoppling av en eller flera kopp- lingsstrypningar medges här språngvis ändring av inställnings- trycket. Kopplingsstrypningarna kan öppnas eller stängas, EX. vis av elektromagneter, men kan även pâverkas digitalt.

Medan åtminstone en av kopplingsstrypningarna är öppen vid denna inställningsanordning, erfordras en kontinuerlig fluidumström, varför energiförluster uppträder. Vidareutveck~ lingen enligt patentkrav 8 anger en inställningsanordning som likaså arbetar digitalt, men som inte kräver någon konti- nuerlig fluidumström.

Uppfinningen skall nu beskrivas i anslutning till visade utföringsexempel, där Figur l är ett axiellt snitt genom en kulmutter-hydraul- styrning Figur 2 är ett snitt längs linjen II~II i Figur l och visar styrventilens ventilkolvar jämte de därmed anordnade återverkningskolvarna Figurerna 3 - 5 är tre olika schematiskt visade utförings- former av inställningsanordningen för återverkningstrycket Figur 6 visar ett diagram áskådliggörande karaktäristi~ korna för utföringsformerna enligt Figurerna 3 - 5 Figur 7 visar schematiskt en äterverkningsanordning som påverkar ett godtyckligt konstruktionselement, vilket står i drivingrepp med manövreringsanordningen och där vOÜF* 79-09842-2- l0 l5 20 25 30 35 40 Figur 8 schematiskt visar en styranordning med en återverk- ninganordning och en processkalkylator.

Den i Figurerna l och 2 schematiskt visade kulmutter- hydraulstyrningen har ett hus l, i vilket en styrsektoraxel 2 påverkande fordonets styrorgan är vridbart lagrad. Ett med den- na axel vridbart kopplat segment 3 står i ingrepp med en kul- mutter 5 som samarbetar med en i huset vridbart men oförskjut- bart lagrad kulspindel 7. Kulmutter och kulspindel bildar de verksamma delarna hos en styrmotor 9 med arbetsutrymmena l0 och ll. Alla tätningar har utelämnats i ritningen i åskådlig- görande syfte.

Från en styrspindel l3 som gâr till en manövreringsanord- ning, särskilt en ratt, är kulspindel 7 páverkbar via en tor- sionsfjäderstav l5. I kulspindeln 7 är, tvärs ritningsplanet i Figur l, två ventilkolvar l9 och l9' hos styrventilen för- skjutbart anordnade i borrningar l7 och l7' (jfr. Figur 2).

Båda dessa är förbundna med varandra via en páverkningsgaffel 22 för motriktad påverkan av styrspindeln 13. De övre pâverk- ningsytorna 24, 24' hos ventilkolvarna l9, l9' i Figur 2 är anslutna till ett ringspår 26 via borrningarna l7, l7', var- vid ringspåret är kopplat till en högtrycksledning 28.

I Figur 2 är styrmotorn 9 visad symboliskt i askâdlig- görande syfte. De båda ventilkolvarna har styrkantpar 30, 30 och 3l, 3l', vilka nyttjas för tillförsel av tryckfluidum till styrmotorn 9 och för reglering av återflödet frân denna i en returledning. Ett styrmotorspâr 32 i borrningen l7 är, via en kanal 33 i kulspindeln, anslutet till styrmotorns ar- betsrum l0.Ett styrmotorspår 32' i borrningen l7' är, via en kanal 35 i kulspindeln, ett ringspår 36 och en kanal 37 i hu- set l, anslutet till arbetsrummet ll.

De båda ventilkolvarna l9, l9' sluter in i de båda äter- verkningsrummen 40, 40' med sina nedre ändar och påverknings- ytor 39, 39' (Figur 2). Båda återverkningsrummen är anslutna med varandra via en kanal 42 och med en axiell kanal 45 via en i kulspindeln 47 förlöpande kanal 44, varvid kanalen 45 sträcker sig till kulspindelns nedre ände nedanför torsions- fjäderstaven l5 (Figur l). Kanalen 45 leder till en anslut- ning vid huset för âterverkningsledningen 47 som i sin tur le- der till en inställningsanordning för återverkningstrycket.

I återverkningsrummen 40, 4l skjuter tvâ återverknings- 4-4 Q D i 1 l 10 15 20 25 30 35 40 7909842-2 kolvar 49, 49' in och som har var sin stoppansats 50, 50', vilka i neutralläget anligger mot kanten hos de respektive borrningar i kulspindeln 7 som upptar återverkningskolvarna.

I neutralläge berör återverkningskolvarna precis ventilkol- varnas påverkningsytor 39, 39'. I varje styrinställníng är endast en återverkningskolv verksam, medan den andra hålles fast genom sin stoppansats.

Funktionen hos styranordningen enligt uppfinningen skall nu beskrivas.

I neutralläget enligt Figurerna l och 2, vilket är fast genom torsionsfjäderstaven l5, strömmar arbetsfluidum ur högtrycksledningen 28 in i ringspâret 26, strömmar förbi de i neutralläget öppna styrkantsparen 30 och 3l hos den vänstra ventilkolven l9 och strömmar ut via ett ringspâr 52 och ett rum 53 till en returledning 54. Samma sker vid den högra ven- tilkolven l9'. De båda styrmotorspåren 32, 32' har samma tryck- nivå. Styrmotorn är således inte verksam.

Om däremot ex.vis ventilkolven 19' (Figur 2) förflyttas nedåt till ett styrläge av manövreringsanordningen, och ven- tilkolven l9 i överensstämmelse härmed förflyttas uppåt, så avskärmas styrkantparen 30 och 3l', emedan styrkantparen 3l och 30' öppnas ytterligare. Fluidum under tryck strömmar därefter in i arbetsrummet ll och gär från arbetsrummet lü till ringspâret 52 och vidare tillbaka till returledningen 54.

Pa de båda ventilkolvarnas båda pâverkningsytor 24, 2 ' råder samma tryck, nämligen det i styrmotorn uppbyggda arbets- trycket pA. Pâ de motbelägna pâverkningsytorna 39, 39' hos de båda ventilkolvarna råder återverkningstrycket, vilket erhal- les på ett sätt som närmare skall beskrivas nedan. Återverkningstrycket verkar i de båda återverkningsrummen 40, 40' via återverkningsledningen 47 och kanalerna 45, 44, 42. De kan intaga värden mellan 0 och arbetstrycket. Avviker återverkningstrycket från arbetstrycket, så utövas lika stora differentialkrafter på de båda ventilkolvarna, vilka krafter dock inbördes upphävs över påverkningsgaffeln 22. På de båda âterverkningskolvarna 49 och 49' verkar det i ringspåret 26 rådande arbetstrycket underifrån (Figur 2) och överifrån det i äterverkningsrummet rådande återverkningstrycket. I det intagna styrläget är den vänstra ventilkolven l9 lyft av sin återverkningskolv 49. Däremot utövar den högra återverknings- -~ yxa' »J-.u \. ,,' “ffj W M. f; f-.flwff a- c,.--_......, .a 7909842-2- 10 15 20 25 30 35 kolven 49' en kraft på sin ventilkolv l9', vilken erhålles genom multiplikation av differenstrycket mellan arbetstryck och återverkningstryck med âterverkningskolvens verksamma yta.

Denna kraft påverkar styrspindeln 13 via ventilkolven l9' och pâverkningsgaffeln 22 och därmed även manövreringsanordningen.

Härigenom erhålles den på manövreringsanordningen (ratten) kännbara återverkningskraften (eller âterverkningsmomentet).

Om inga särskilda åtgärder vidtages för att ändra åter- verkningsmomentet, så erhålles en konstant oförändrad proportio- nalitet mellan det i styrmotorn rådande arbetstrycket pA och den vid manövreringsanordningen utövade handkraften pg, ex.vis enligt kurvan 6.l i Figur 6.

(Detta proportionalitetsomrâde kraft Fg som är erforderlig för den nödvändiga vridningen av torsionsfjäderstaven l5). Genom ändring av âterverkningstrycket skall nu proportionalitetsfaktorn ändras. Det skall således vara möjligt att villkorligt uppnå återverkan med andra pro- portionalitetsfaktorer, vilket âskådliggöres genom ex.vis kurvorna 6.2, 6.3 eller kurvor med andra stigningar.

Inställningsanordningen för återverkningstrycket skall börjar ovanför en gräns- nu beskrivas.

En mycket enkel inställningsanordning för återverknings- trycket visas t v nedtill i Figur l. I en ledning 55 som gär från högtrycksledningen 28 till returledningen 54 är tvâ in- ställbara strypningar 56 och 57 inkopplade bakom varandra, och vilka är mekaniskt ihopkopplade via ett kopplingselement 59 och är anordnade motriktat inställbara. När den ena inställ- bara strypningen öppnar, så stänger således den andra. Ett ut- tag mellan de bâda inställbara strypningarna är anslutet till återverkningsledningen 47. ' Om den inställbara strypningen 56 är stängd, är stryp- ningen 57 öppen, så råder i de båda återverkningsrummen samma tryck som i returledningen 54, d v s magasinstrycket, och där- med påverkar fulla arbetstrycket på de akutella âterverknings- kolvarna vid en styrinställning. Man erhåller på detta sätt den största möjliga återverkan, ex.vis enligt kurvan 6.l i Figur 6.

Om däremot de inställbara strypningarna ställes in på om- vänt sätt, d v s strypningen 57 är sluten och strypningen 56 är öppen, så råder det fulla arbetstrycket i återverknings- fa".- .fjçb f: ffSšv - á *f e.) Å f' 1 . 1 . -w Qf§:,..,.~< . lÛ 15 20 25 30 35 40 7909842-2 ledningen 47 och därmed även i återverkningsrummen 40 och 40'. Återverkningskolvarna är därmed verkningslösa. Det existerar ingen återverkan, såsom kurvan 6.4 i Figur 6 visar.

Om de båda inställbara strypningarna är öppna lika mycket, så erhåller man ett áterverkningstryck som är lika med halva arbetstrycket (magasinstrycket = 0) i aterverkningsledningen 47. Återverkningskraften ligger således mellan de båda beskrivna extremvärdena och ett proportionalitetsomráde erhålles som är inställbart och som representeras av en kurva i fältet mellan kurvorna 6.2 och 6.3 i Figur 6.

Genom ändring av de reglerbara strypningarna möjliggöres även en ändring av proportionalitetsfaktorn mellan arbetstryck och kraften vid manövreringsanordningen. Genom motsvarande andra inställningar av stryoninqarna erhålles andra proportio- nalitetsfaktorer motsvarande flera ytterligare godtyckliga ka- raktäristikor mellan kurvorna 6.l och 6.4.

Figur 3 visar ett praktiskt utförande av den ovan beskriv- na inställningsanordningen. De separata detaljerna har samma hänvisningsbeteckningar som i Figur l. De inställbara stryp- ningarna har visats såsom motsatt anordnade och genom kopp- lingselementet 59 motsatt verkande koner.

Inställningsanordningen enligt Figurerna l och 3 arbetar analogt och kan även ställas in kontinuerligt. Detta kan ske manuellt eller ex.vis genom ett utgângsvärde från en hastig- hetsmätare, så att återverkan ökar med stigande körhastighet.

I det följande skall två inställningsanordningar beskrivas som arbetar digitalt och som till följd av mycket enkla om- ställningsorgan, ex.vis av en processkalkylator, låter sig påverkas.

Enligt Figur 4 sträcker sig den med högtrycksledningen 28 med returledningen 54 förbindande ledningen genom två rum 6l och 62, mellan vilka en konstant strypning 63 är placerad.

Rummet 62 är anslutet med ett rum 67 via tvâ kopplingsstryp- ningar 65, 66 vilka är anordnade parallellt med varandra, varvid returledningen 54 är ansluten till rummet 67. Rummet 67 är anslutet till âterverkningsledningen 47. De bada kopplings- strypningarna 65, 66 har var sin spärrkropp 68, 69, vilka kan påverkas på olika sätt, ex.vis mekaniskt, eller såsom visas i Figur 4, elektromekaniskt. De båda kopplingsstrypningarnas tvärsnitt kan vara lika, men är, såsom visats, företrädesvis i _ t! PQOR-QÜPWLT 7909842-2 10 15 20 25 30 35 40 olika stora.

Det finns följaktligen fyra olika inställningsmöjligheter för de båda kopplingsstrypningarna, nämligen bada i öppet lä- ge, båda stängda, endast den ena öppen, eller endast den andra öppen. Om ytterligare en tredje kopplingsstrypning är anordnad, så erhålles åtta inställningsmöjligheter, finns en fjärde an- ordnad, sâ finns sexton olika inkopplingsmöjligheter o s v med en kvadratisk ökning.

Om endast två inkopplingsstrypningar enligt Figur 4 finns anordnade, så medges, genom lämpligt val av konstantstrypningens 63 tvärsnitt och de båda inkopplingsstrypningarna, attinställningsker i de fyra inkopplingslägena som motsvaras av àterverknings- tryck som är O, 33 %, 50 % och 75 % av arbetstrycket, ungefär motsvarande kurvorna 6.4 - 6.1 i Figur 6.

Vid denna inställningsanordning uppträder visserligen all- tid strömningsförluster, om åtminstone den ena av inkopplings- strypningarna är öppen. Man kan emellertid hålla strömnings- förlusterna mycket små genom små strypningstvärsnitt.

Figur 5 visar en inställningsanordning där inga strömnings- förluster uppträder. I ett hus 7l är en ventilkolv 73 verkande såsom tryckvâg 72 placerad, vars vänstra del är utformad sàsom differentialkolv 74. Denna har tvâ pâverkningsytor 76, 78, nämligen en ringyta och den vänstra gavelytan. De till dessa pâverkningsytor angränsande pâverkningsrummen är anslutna med omkopplingsventilerna 43 respektive 84 via ledningarna 80 respektive 8l. Dessa omkopplingsventiler har två möjliga in- ställningar.I det visade läget anslutes pâverkningsrummen med returledningen 54. I de andra inställningslägena förbinder de det tillhörande påverkningsrummet med en ledning 28', vilken står i förbindelse med högtrycksledningen 28.

De delar hos anordningen som utgör tryckvâgen har tvâ styrkantpar 86, 87, en radiell kanal 89, genom vilken kolven leder in i ett fjäderrum 9l, och en ventilfjäder 93. Åter- verkningsledningen 47 mynnar i fjäderrummet 9l.

Genom de båda omkopplingsventilerna 83, 84 finns återigen fyra möjliga inställnigslägen, nämligen båda påverkningsytorna 76, 78 kopplade till högtrycksledningen 28, båda förbundna med returledningen 54, påverkningsytan 78 ansluten med högtrycks- ledningen, ytan 76 ansluten med returledningen samt den om- vända anslutningen. l0 15 2D 25 30 35 40 7909842-2 Vid den inställning som visas i Figur l rader magasins- trycket i fjäderrummet och därmed även i âterverkningsledningen 47. Om åtminstone en av påverkningsytorna 76, 78 paverkas av arbetstrycket, så träder tryckvågen i funktion. Ventilkolven förflyttar sig ät höger, så att styrkantparet 87 stänger och styrkantparet 86 öppnar så mycket, att ett jämviktstillstand upprättas, vid vilket en kraft påverkar ventilkolven 73 från vänster som erhålles från arbetstrycket multiplicerat med den päverkningsyta som står under påverkan av trycket i högtrycks- ledningen 28. Denna kraft uppväges av två högerifran på ventil- kolven verkande krafter, nämligen kraften fran ventilfjädern 93 och en kraft motsvarande den högra kolvytan multiplicerad med återverkningstrycket erhållet från inställningsanordningen.

Tillsammans med âterverkningstrycket O vid inställningen en- ligt Figur 5, fås fyra olika inställbara áterverkningstryck.

Man får karaktäristikor ungefär liknande de 1 Figur 6.

Har âterverkningstrycket samma storlek som arbetstrvcket, sa erhåller man kurvan 6.4, d v s ingen áterverkan. Om âterverk- ningstrycket däremot är 0, så erhåller man kurvan 6.1, d v s största möjliga äterverkan. De båda andra inkopplingsmöjlig- heterna ger kurvorna 6.2 och 6.3.

Ger man differentialkolven en eller flera ytterligare differentíalytor och anordnar man motsvarande flera ytterli- gare omkopplingsventiler, så kan man, såsom ovan nämnts, fa flera inkopplingsmöjligheter och därmed ytterligare mellanlig- gande karaktäristikor hos äterverkningstrycket. lnställningsanordningen enligt Figurerna 4 och 5 erbjuder möjlighet till en digital styrning. I fordonets växellada kan ex.vis mikrobrytare vara anordnade, vilka vid inläggning av bestämda växellägen ombesörjer en påverkan av inkopplingsstryp- ningen eller omkopplingsventilen på så sätt, att man, ex.vis vid l:a växeln och vid backväxeln får áterverkan lika med 0, och där man vid högsta växeln får den största återverkan och motsvarande mindre âterverkningar för de mellanliggande väx- larna.

Dessutom kan en i fordonet placerad processkalkylator ut- nyttjas såsom schematiskt visas i Figur 8. Denna figur visar en kuggstångsstyrning 95 med servo och som är försedd med en styrventil och återverkningskolvar enligt Figurerna l och 2 och som pâverkas via en manövreringsanordning 97 i form av 7909842-2 10 15 20 25 30 35 40 10 ratt. Vid denna kuggstângsstyrning finns en instä11ningsanord- ning 99 en1igt Figurerna 4 e11er 5 placerad.

Processka1ky1atorn 101 är på känt sätt försedd med ett kopp1ingsstycke 103 för in- och utgång, jämte ett arbetsminne 105 och ett konstantminne 107. Kopp1ingsstycket erhálier digi- ta1 e11er ana1og ingångsinformation från avkännare p1acerade vid fordonet, vi1ket information ex.vis bestâr av någon e11er a11a av de fö1jande parametrarna: .fordonshastighet v i fordonets iängdriktning bï açce1eration 1 fordonets tvärriktníng b utväx1ingsförhâ11ande me11an fordonsmotor och drivhjui Ü arbetstryck pA såsom mått för den av styrmotorn utövade kraften vridningsvinke1 CC vid manövreringsanordningen virdningshastighetcà hos manövreringsanordningen omgivningens temperatur Å$ 1uftfuktighet f.

Processka1ky1atorn bearbetar denna ingående information och avger via en 1edning 109 motsvarande styrsigna1 ti11 in- stä11ningsanordningen 99 för återverkningstrycket. Så snart återverkningstrycket har byggts upp såsom en de1 av det just rådande arbetstrycket, känner föraren vid manövreringsanord- ningen ett större e11er mindre motstånd som informerar denne hur man ska11 förfara, särski1t genom p1öts1ig ändring av denna âterverkan.

Instä11ningsanordningen en1igt Figur 4 möj1iggör även en ren mekanisk påverkan. Om denna finns anordnad vid växe1iadan, så kan spärrkropparna 68, 69 vid väx1ingsför1oppen pâverkas mekaniskt. Likaså kan omkopp1ihgsventi1erna 83, 84 en1igt Fi- gur 5 påverkas mekaniskt om man bara p1acerar de hydrau1iska 1edningarna 80, 81, 28' och 54 från omkopp1ingsanordningen ti11 växe11âdan e11er ti11 en dy1ik informationsgivare hos fordonet, e11er om man anordnar sjä1va instä11ningsanordningen acce1eration där.

Det är inte abso1ut nödvändigt att den med manövrerings- anordningen kraftbundet kopp1ade konstruktionsde1en på vi1ken de båda återverkningsko1varna verkar, uppvisar tvâ venti1ko1- var. Natur1igtvis kan de båda venti1ko1varna förenas ti11 en enda ko1v, utan att den hydrau1iska funktionen ändras på något eooaši-iiïflå 3? j 10 15 20 25 30 35 40 7909842-2 11 sätt. Styrventi1er för hydrau1styrningar med en enda ven- ti1ko1v är förut kända. Återverkningsko1varna kan dock påverka någon annan kon- struktionsdeta1j som inte har någon venti1funktion. Detta visas i Figur 7. Där är en ko1v 123 förskjutbart styrd i en borrning 120 i ett hus 121. Ko1ven 123 har ett centra1t p1a~ cerat 1ânghå1 127, i vi1ket ett stift 129 griper in och som bi1dar en mekanisk förbindning ti11 styrspinde1n, iiknande ha1va pâverkningsgaffe1n 22 en1igt Figur 1.K01vêH 123 har två f1änsar 125 och 125' som är tätade mot borrningen 129.

I utrymmet me11an de båda f1änsarna råder magasinstrycket.

Utrymmena utanför de båda f1änsarna är âterverkningsutrym- mena 40 och 40', i vi1ka de båda âterverkningsko1varna 49 och 49' skjuter in. I 1ikhet med vad som visas i Figur 2, har återverkningsko1varna ans1agsf1änsar 50 och 50'. De båda återverkningsko1varna tryckes mot ko1vens 123 gave1- sidor genom tryckfjädrarna 133, 133'. De_bada aterverknings- rummen 40 och 40' är ans1utna ti11 àterverknings1edningen 47, i vi1ken återverkningstrycket pR råder. Två rum 131 och 131', i vi1ka ans1agsf1änsarna skjuter in, är ansiutna ti11 hög- trycks1edningen 54, i vi1ken arbetstrycket pA råder. Återverkningsanordningen en1igt Figur 7 överför, i bero- ende av âterverkningstrycket, en mer e11er mindre stor äter- verkningskraft (e11er återverkningsmoment) pa manövrerings- anordningen.

Den beskrivna anordningen ändrar endast äterverkningstryc- ket, och ingriper så1edes för övrigt inte i den hydrau1iska och mekaniska funktionen hos styrningen. Detta har den för- de1en att fordonet förb1ir styrbart även om âterverkningsme- kanismen sku11e bortfa11a.

T? AR mm m* d ~ _* t ",'"'*'"~u» n! - fw »,,____ “r . :_ fie-.-_......__\_~ »f-LI-...JÉML

Claims (11)

1. 0 l5 20 25 30 35 7909842-2 IQ PATENTKRAV l. Hydraulisk styranordning för motorfordon med återverkan på dess

2. Styranordning enligt krav l, manövreringsanordning och uppvisande-följande särdrag: fordonets styrning uppvisar avkännare för parametrar, vilka är väsentliga för kör- och styrtillstânden, sär- skilt också för tillstånd hos omgivningen som påverkar körförhållandena, fordonet är försett med en âterverkningsanordning, som utövar en âterverkan på manövreringsanordningen, âterverkningens storlek är reglerbar med avseende på en eller flera av parametrarna, fordonet är försett med en processkalkylator, som ut- nyttjas för bearbetning av de erhållna parametrarna för framräkning av den erforderliga återverkningen och för avgivande av lämpliga styrsignaler till återverk- ningsanordningen, k ä n n e t e c k n a d att återverkningsanordningen innefattar åtminstone ett inställbart konstruktionselement (l9, l9'; 123), som står i drivförbindelse med manövreringsanordningen, samt två hydrauliskt manövrerbara återverkningskolvar (49, 49') anordnade att påverka konstruktionselementet i varandra motsatta riktningar, att âterverkningsanordningarna uppvisar anslag (50, 50') som är så anordnade, att i styrläge endast en av de bå- da äterverkningskolvarna utövar en kraft på konstruktions- elementet, att kraften antingen är noll eller proportionell mot det i styrmotorn verkande arbetstrycket (pA), och att kraften är styrbar genom ett på den verksamma åter- verkningskolven (49, 49') inverkande styrbart tryck (återverkningstrycket pR) äV k ä n n e t e c k n a d av som konstruktionselement vilket står i drivförbindelse med 10 15 20 30 35 Û 7909842-2 manövreringsanordningen tjänstgör ventilkolven eller ventil- kolvarna (19, l9') hos en styrventil.

3. Styranordning enligt krav 1 eller 2, n a d k ä n n e t e c k - av att de båda återverkningskolvarna (49, 49') är ut- satta för ett differentialtryck i motsatta riktningar, vilket tryck är lika med skillnaden mellan det arbetstryck (pA) som råder i styrmotorn och det styrbara återverkningstrycket (pR).

4. Styranordning enligt något av kraven l - 3 k ä n n e - t e c k n a d av

5. Styranordning enligt krav 4,

6. Styranordning enligt krav 4, att pâverkningsytorna hos âterverkningskolvarna (49, 49'), vilka dessutom utnyttjas för kraftöverföring till konstruk- tionselementet (19, l9'; 123), skjuter in i var sitt åter- verkningsrum (40, 40'), och att de båda âterverkningsrummen är anslutna till varandra och till en återverkningsledning (47), som leder till en anordning (inställningsanordning) för inställning av åter- verkningstrycket. k ä n n e t e c k n a d av att inställningsanordningen har två inställbara stryp- ningar (56, 57), att de inställbara strypningarna är inkopplade efter var- andra i en ledning(55)som leder från en högtrycksledning (28) till en returledning (54), att de inställbara strypningarna medelst ett mekaniskt kopplingselement (59) är gemensamt manövrerbara så, att den ena stänger när den andra öppnar, och att âterverkningsledningen (27) är inkopplad till en anslutning mellan de båda strypningarna (figur l och 3). k ä n n e t e c k n a d av att âterverkningsledningen (47) är kopplad till ett rum (62), som via en strypning (63) erhåller tryckfluidum från en högtrycksledning (28), och att från rummet (62) leder åtminstone en, företrädes- vis flera med varandra parallellt anordnade, separat på- verkbara kopplingsstrypningar (65, 66) till en returledning (54) (figur 4). Outline? 7909842-2 10 15 20 25 30 H

7. Styranordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingsstrypningarna (65, 66) har olika stort strypnings- tvärsnitt (figur 4).

8. Styranordning enligt krav 4, - att inställningsanordningen innefattar en tryckvâg (72), som uppvisar en mot en ventilfjäder (93) i ett hus (71) förskjutbar differentialkolv (74), - att de pâverkningsytor (76, 78) hos differentialkolven som motverkar ventilfjädern, är tillordnade påverknings- kamrar som är avtätade i förhållande till varandra, var- vid påverkningskamrarna antingen är inkopplingsbara till en högtrycksledning (28) eller till en returledning (54) via var sin omkopplingsventil (83, 84), samt - att återmatningsledningen (47) är inkopplad till tryck- vägens fjäderrum (91) (figur 5).

9. Styranordning enligt något av kraven 6 - 8, t e c k n a d av att digitalt omkopplingsbara strypningar (65, 66) eller ventiler (83, 84) hos inställningsanordningen , är anslutna till processkalkylatorn (l0l). I

10. l0.Styranordning enligt något av kraven 5 ~ 8, t e c k n a d av att mekaniska pâverkningsdelar, företrädes- vis kolvar, hos inställbara eller omkopplingsbara strypningar (56, 57, 65, 66) eller ventiler (83, 84) hos inställningsan- ordningen är direkt anbragta vid avkännare.

ll.Styranordning enligt något av kraven 6 - 8, k ä n n e - t e c k n a d av att diagonalt omkopplingsbara strypningar (65, 66) eller ventiler (83, 84) hos inställningsanordningen är tillordnade elektriska kontaktdon, som är så anordnade vid motorfordonets växellåda, att en mindre återverkan erhålles vid lägre växlar och en större âterverkan erhålles vid högre k ä n n e t e c k n a d av k ä n n e - k ä n n e - växlar. 'à-fiüw *-..