SE439206B - Elektrostatiskt registreringselement - Google Patents

Description

?9n7222-9 2 tiviteten hos det ledande skiktet kommer att bli överdrivet stor och âterupplösningsförmågan hos registreringselementet att bli mycket dålig. Följaktligen är, under sommarsäscngen på de milda latituderna och under regnperioden på de tropiska latituderna, de bilder som bildas på registreringselementet ofta otydliga och/eller deformerade. “ För att undanröja de ovannämnda nackdelarna hos det konventionella elektrostatiska registreringselementet har försök gjorts att ersätta den katjoniska eller anjoniska poly- elektrolyt-substansen med ett elektron-elektroledande ämne, såsom metaller, t.ex. pulvriserat rostfritt stål, silver och koppar, kimrök (kolsvart), elektroledande stanniosád och ti- tandioxid, samt kopparjodid. De pulvriserade metallerna är emellertidofördelaktiga i så motto som det resulterande re- gistreringselementet är färgat på ett icke önskvärt sätt och vissa av metallerna som sådana är giftiga eller skadliga för människan. Kimröken gör att det resulterande registrerings- elementet blir starkt färgat. Den elektroledande stannioxiden har benägenhet att ge upphov till korrosionsangrepp på vissa metalliska material och är dessutom mycket dyr. ' Den elektro- ledande titandioxiden har en relativt hög specifik resistivi- tet, färgar registreringselementen på ett icke önskvärt sätt och är också den mycket dyr. Dessutom är kopparjodiden mycket instabil, sä att konduktiviteten hos det resulterande ledande skiktet ändrar sig med förändringar i den omgivande atmosfä- riska fuktigheten och temperaturen, och den förstörs under längre tids lagring. Därtill kommer också att kopparjodiden är giftig för människokroppen och att den är korrcsiv i förhål- lande till vissa metalliska material. Dessutom medför koppar- jodiden att det resulterande registreringselementet kommer att vara färgat på ett icke önskvärt sätt.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett elektrostatiskt registreringselement, som är i stånd att ge klara och tydliga 'bilder därpå oberoende av omgivning- ens atmosfäriska fuktighet och temperatur.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkeuma ett elektrostatiskt registreringselement som har ett vitt eller mycket svagt färgat, ledande skikt.

Ytterligare ett annat ändamål med föreliggande uppfinning 7907222-9 3 är att åstadkomma ett elektrostatiskt registreringselement som har ett ledande skikt, vilket är oskadligt för människokroppen.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett elektrostatiskt registreringselement med en kvalitet som bibe- hålles utan förstöring under långa tidsperioder.

De ovannämnda målen kan uppnås med hjälp av det elektrosta- tiska registreringselementet enligt föreliggande uppfinning, som in- nefattar: (A) ett substrat, (B) ett elektriskt ledande skikt, belä- get pâ en yta av substratet och innehållande ett elektriskt ledande material och ett bindemedelsmaterial jämnt och likformigt blandat med det elektriska ledande materialet, och (C) ett dielektriskt skikt, som är beläget på det elektriskt ledande skiktet och som har en elekt- rostatisk registreringsyta, och som i huvudsak kännetecknas av att det elektriskt ledande materialet innehåller pulvriserad elektrokon- duktiv zinkoxid som dopats med en förening av aluminium, koppar el- ler tenn och som har en specifik resistivitet av från 1 x 10-1 till 1 x 102 ohm-cm under ett tryck av 150 kp/cmz.

Det ovannämnda, elektriskt ledande skiktet kan innehålla en polyelektrolyt-tillsats, jämnt och likformigt blandad med den elekt- rokonduktiva zinkoxiden och bindemedlet. Polyelektrolyt-tillsatsen är effektiv vad gäller att sänka icke endast ytresistiviteten, utan också rymdresistiviteten hos det elektriskt ledande skiktet.

Det elektriskt ledande skiktet kan också innehålla ett fluorescent klarmedel (vitmedel), jämnt och likformigt blandat med den elektrokonduktiva zinkoxiden och bindemedlet. Det organiska fluo- rescenta vitmedlet är effektivt för att förbättra konduktiviteten hos den elektrokonduktiva zinkoxiden.

Det mest föredragna bindemedlet i det elektriskt ledande skik- tet innehåller minst en förening, vald från en grupp bestående av natriumsalter och natrium-ammoniumsalter av styren/maleinsyra-sampo- lymerer och styren/maleinsyra/ma1einsyraesterterpolymerer.

Vidare kan ett mellanliggande skikt, bestående av ett film- bildande organiskt material, ingå mellan det elektriskt ledande skik- tet och det dielektriska skiktet. Detta mellanliggande skikt är effektivt för att förhindra den icke önskvärda penetrationen av den elektrokonduktiva substansen från det dielektriska skiktet in i det elektriskt ledande skiktet. 7907222-9 4 Pâ de tillhörande ritningarna är fig. 'I en principskiss som i tvärsnitt visar en utföringsform av det elektrostatiska registreringselementet enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 2 är också en príncipskiss som i tvärsnitt visar en annan utföringsformav det elektrostatiska registreringsele- mentet enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 3 är en kurvbild som visar sambanden mellan speci- fika resistiviteter och tryck för två olika typer av elektro- *kondurtiva izinkexider, användbara i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig. 4 är en kurvbild som visar sambanden mellan ytre- sistiviteter hos tre olika typer av elektriskt ledande skikt och relativa fuktigheter i den omgivande atmosfären.

Fig. 5 är en kurvbild som visar sambanden mellan re- flexionsdensiteter hos registrerade bilder på tre olika typer av registreringselement och relativa fuktigheter i den omgi- vande atmosfären.

Fig. 6 är en kurvbild som visar sambanden mellan ytre- sistiviteter hos inalles åtta andra typer av elektriskt ledan- de skikt och relativa fuktigheter i den omgivande atmosfären och fig. 7 är en kurvbild som visar sambanden mellan rymd- resistivitet hos samma elektriskt ledande skikt som de i fig. 6 visade och relativa fuktigheter i den omgivande atmosfären.

Det elektrostatiska registreringselementet enligt före- liggande uppfinning kan framställas genom beläggning av en yta .på ett substrat, t.ex. papper, med en blandning av pulvriserad elektrokonduktiv zinkozcid, som har en specifik resistivitet av från 1 :c 10-1] till 'I x 102 ohm-cm, under ett tryck av 'ISO kp/ema, een ett bindemedel, för att på ed sätt bilda ett elek- triskt ledande skikt, och genom att därefter ett dielektriskt skikt, som har en elektrostatisk registreringsyta, bildas på det elektriskt ledande skiktet. Det elektrostatiska registre- ringselementet enligt föreliggande uppfinning uppvisar en utomordentlig förmåga att bilda klara och tydliga elektrosta- tiska bilder därpå, icke endast i normal atmosfärisk tempera- tur och fuktighet, utan också under ovanliga atmosfäriska för- hâllanden, inklusive t.ex. en låg temperatur av 1000 eller lägre och en låg fuktighet av 5 % RH eller lägre, eller en hög 5 7907222-9 temperatur av 50°C eller högre och en hög relativ fuktighet av 90 % RH eller högre. Det elektrostatiska registreringselemen- tet enligt föreliggande uppfinning kan bilda klara och tydliga elektrostatiska bilder därpå t.o.m. omedelbart efter det att det torkats i en varmlufttork vid en temperatur av 6000 under 10 timmar, så att det är fullständigt genomtorkat.

Den pulvriserade elektrokonduktiva zinkoxiden som är an- vändbar i enlighet med föreliggande uppfinnings syften uppvisar en mycket låg specifik resistivitet av 1 X 10'¶ till 1 x 10 ohm-cm, under ett tryck av 150 kp/cm2. I allmänhet reduceras något värdet på den specifika resistiviteten hos den pulvrise- rade elektrokonduktiva zinkoxiden med en ökning i det tryck som utövas på den pulvriserade zinkoxiden. Denna elektrokonduktiva zinkoxid kan framställas genom dopning av vanlig pulvriserad zinkoxid med en annan metall, t.ex. aluminium, koppar odh tenn, för att på så sätt upprätta en gitterdefekt i zinkoxidkristall- gittret. Den resulterande elektrokonduktiva zinkoxiden före- ligger vanligtvis i form av vita eller svagt grå, fina partik- lar, som företrädesvis har en medelstorlek av 5 um eller mindre, och har samma stabilitet som den vanliga fotoledande zinkoxi~ den, som vanligtviåuppvisar en specifik resistivitet högre än 1 X 102 ohm-cm, t.ex. 1 X 1010 till 1 x 1012 ohm-cm, under ett tryck av 150 kp/cmz.

Det bindemedel som är användbart i enlighet med förelig- gande uppfinning kan väljas bland vattenlösliga polymera mate- rial, t.ex. polyvinylalkohol, stärkelse, karboximetylcellulosa och vattenlösliga salter därav, styren/maleinsyra-sampolymerer och vmtenlösliga salter därav, hydroxietylcellulosa, isobuten/ maleinsyra-sampolymerer och vattenlösliga salter därav, gummi arabicum, oxiderade stärkelse samt styren/maleinsyra/malein- syraester-terpolymerer och vattenlösliga salter därav, och or- ganiska, i lösningsmedel lösliga polymera material, t.ex. sty- renbutadiengummin, polyakrylsyraestrar, polyvinylacetat, poly- vinylkïorid och polyvinylbutyral. Det vattenlösliga polymera materialet löses vanligtvis i vatten och lösningen blandas med den elektrokonduktiva zinkoxiden i och för framställning av en beläggningsvätska. Det organiska, i lösningsmedel lösliga po- lymera materialet upplöses i ett organiskt lösningsmedel, t.ex. toluen, xylen, etylacetat och butylacetat, och lösningen emul: 7907222-9 e geras i vatten för att bilda en latex, och därefter blandas den vattenhaltiga latexen av det polymera materialet med den elektrokondzzlctiva zinkoxiden för framställning av en belägg- ningsvätska. Alternativt kan lösningen av det polymera mate- rialet i det organiska lösningsmedlet direkt blandas med den elektrokonduktiva zinkoxiden och den så erhållna blandningen kan användas som beläggningsvätska.

Beläggningsvätskan kan framställas genom att den pulvri- serade elektrokonduktiva zinkoxiden blandas med lösningen eller 'la-kexen av bindemedlet i en konventionell blandare, t.ex. kul- kvarn, sandkvarn eller färgkonditioneringsapparat, tills me- delstorleken pà de elektrokonduktiva zinkofidpartiklarna blir 5 um eller mindre. i Efter det att den ovannämnda beläggningsvätskan applice- rats på en yta av substratet bringas det resulterande skiktet av beläggningsvätskan att stelna genom avdrivning av vattnet och/eller det organiska lösningsmedlet.

Halten av den elektrokonduktiva zinkoxiden i det elek- triskt ledande skiktet är icke begränsad till något visst be- stämt värde, sà länge som de elektrokonduktiva zinkofidpartik- larna, vilka är fördelade i bindemedelsmaterialet, kan komma i förbindelse. med varandra för att bilda en kropp av elektriskt ledande film i det ledande skiktet. I allmänhet gäller, att ju högre halten av den elektrokonduktiva zinkouciden i det elektriskt ledande skiktet är, ju högre är konduktiviteten och sprödheten hos det ledande skiktet. Följaktligen är det att föredraga att viktförhållandet mellan den elektrokonduktiva zinkoadden och bindemedelsmaterialet i det elektriskt ledande skiktet ligger inom området från 50:50 till 95: 5, särskilt 70:50 till 85:15.

Den mängd av det elektriskt ledande skiktet som bildas på substratet är icke begränsad till något visst bestämt värde, så länge som det elektriskt ledande skilctet uppvisar en lämplig yeresietivieet av mer. 1 x 106 till 1 x 108 011m, för att bil- da klara och tydliga elektrostatiska bilder på registrerings- ytan. Vanligtvis är det att föredraga, för det fall att sub- stratet består av papper, att det elektriskt ledande skiktet har en vikt av från 2 till '18 g/mz, särskilt från 8 till '14 g/mg.

Substratet i det elektrostatiska registreringselementet 'J 7907222-9 enligt föreliggande uppfinning kan bestå av papper eller en s syntetisk polymerfilm, t.ex. polyetylentereftalatfilm, poly- etenfilm, polypropenfilm, polyvinylacetatfilm, polyvinylklo- ridfilm och polyvínylidenkloridfilm.

Det dielektriska skiktet innehåller minst ett dielek- triskt polymert material, valt från en grupp bestående av poly- akrylsyraesterhartser, polymetakrylsyraesterhartser, poly- vinylacetathartser, vinylklorid/vínylacetat-sampolymerhartser, polyvinylbutyralhartser, polystyrenhartser och silíkonhartser.

Det dielektriska skiktet kan innehålla ett vitt oorganiskt pigment, som består av minst en förening, vald från en grqgp bestående av kalciumkarbonat, titandioxid, lera och litopon, och som är jämnt och likformigt blandat, företrädesvis i en mängd av 20-50 viktprocent, med det dielektriska polymera ma- terialet.

Det elektriskt ledande skiktefii det elektrostatiska re- gistreringselementet enligt föreliggande uppfinning kan inne- hålla en polyelektrolyt~tillsats, jämnt och likformigt blandad med den elektrokonduktiva zinkoxiden och bindemedelsmaterialet.

Polyelektrolyt-tillsatsen kan bestå av minst en förening, vald bland katjoniska eller anjoniska polyelektrolyt-föreningar, och kan föreligga i en mängd av 5-50 %, räknat på vikten av den elektrokondnktiva zinkoxiden.

Den katjoniska polyelektrolyt-föreningen kan väljas från en grupp bestående av primära, sekundära, tertiära och kvater- nära ammoniumsalter av polyelektrolyt-karaktär, t.ex. polyety- lenimin-hydroklorid, poly(N-metyl-#-vinylpyridiumkloríd), poly(2-metakryloxietyl-trimetylammoniumklorid), poly(N-akryl» amidpropyl-5-trimetylammoniumklorid), po1y(N-metylvinylpyri- diumklorid), poly(N-vinyl-2,5-dimetyliminazoliniumklorid), poly(diallylammoniumklorid) och poly(N,N-dimetyl-5,5-mety1en- piperidiniumklorid); polyelektrolyt-sulfoniumsalter, t.ex. poly~(2~akryloxietyl-dimetylsulfoniumklorid); och polyelektro- lyt-fosfoniumsalter, t.ex. poly(glycidyl-tributyl-ïosfonium- klorid).

Den anjoniska polyelektrolyt-tillsatsen kan väljas från en grupp bestående av polyelektrolyt-karboxylatföreningar, t.ex. polyakrylsyra, polymetakrylsyra, hydrolysprodukter av poly- akrylsyraestrar, hydrolysprodukter av polyakrylamider och 7907222-9 8 hydrolysprodukter av polyakrylnitril, polyelektrolyt-sulfonat- föreningar, t.ex. polystyrensulfonater och polyvinylsulfonat, och polyelektrolyt-fosfonatföreningar, t.e:c. polyvinylfosfonat.

Den polyelektrolyt-tillsats som är blandad med den elek- trokonduktiva zinkozdden är effektiv för att minska rymdre- i sistiviteten hos det elektriskt ledande skiktet och för att förhindra att det bildas imma på. de bilder som bildas på re- gistreringsytan. Vanligtvis alstras imbildningen i bilderna av uppkomst av ett antal tvärgàende band runt varje bild. Den ovannämnda effekten av polyelektrolyt-tillsatsen är baserad på ett sådant fenomen, att vid framställningen av det elektriskt ledande skiktet på substratet, såsom papper, en del av poly- elektrolyt-tillsatsen penetrerar in i en ytdel av substratet.

Denna penetration förorsakar icke endast att ytresistiviteten sänks, utan också att rymdresistiviteten för kombinationen av det elektriskt ledande skiktet och substratet kommer att mins- ka. Polyelektrolyt-tillsatsen är också effektiv för att redu- cera resistiviteten hos matrixfasen bestående av bindemedels- materialet, som i och för sig är icke-ledande.

Vid framställningen av den ovannämnda typen av elektriskt ledande skikt blandas den elektrokonduktiva zinkoxiden med en lösning eller latex av bindemedelsmaterial et genom användning av en blandare, den resulterande blandningen hopblandas med polyelektrolyt-tillsatsen och den resulterande beläggningsväts- kan appliceras pà substratets yta.

Det elektriskt ledande skiktet i det elektrostatiska re- gistreringselementet enligt föreliggande uppfinningkan inne- hålla ett organiskt fluorescent vitmedel, jämnt och likformigt blandat med den elektrokonduktiva zinkoæcíden och bindemedels- materialet. Halten av det organiska fluorescenta vitmedlet i det elektriskt ledande skiktet är företrädesvis inom området från 0,1 till 2,0 %, räknat på vikten av den elektrokonduktiva zinkoxiden.

Det organiska :Eluoresoenta vitmedlet som ingår i det elektriskt ledande skiktet är effektivt för att förbättra det elektriskt ledande skiktets konduktivitet. Följaktligen möj- liggör användningen av det organiska fluorescenta vitmedlet att den elektrokonduktiva zinkozciden i det elektriskt ledande skiktet kan användas i liten mängd. Det organiska fluorescenta 9 7907222-9 vitmedlet är också effektivt för optisk klarning av registre- ringsämnet.

Det organiska fluorescenta vitmedel som är användbart i enlighet med föreliggande uppfinning inbegriper följande typer av fluorescenta färgämnen och pigment: (1) Fluorescerande färgämnen av stilben-tyjp, som har följan- de grundstrukturer - HN -<:Z:>_ CH = CH -<â;ï>- NH - och N xq-g/~\\clz-cn /\cH= N\ /N _ q / ¶ SO5Na 2 Yd där X1 betecknar en radikal, vald från en grupp bestående av /IGHZCHQOH /,CH2CH2\\ -NH2, -N , -N\ /o een -Nn \ 0112032011 0320112 och Yq betecknar en radikal, vald från en gmpp bestående av -NH-Q . -NH f \ , -NH-wsošne, een -NH / \ _ c SO šNa 5 (2) Fluorescerande färgämnen av acylaminoureid-typ, som har följande gmmdstruktur 0 X2 - å - NH / \ oH = SOgNa 2 där X2 betecknar en radikal -Q-Qgfiš, eller en radikal -NHÖ .

OGHB (5) Fluorescerande färgämnen av triazol-typ, som har fölgjan- de grundstmlcturer 79u7222-9 10 S0 gNa I N owe w e\N/ Sozmâ Ozmz (4) Fluorescerande färgämnen av imidazol-typ, som har föl- jande grundstruktur N N\ \c-cH=cH-c./ ß / \N . | _ och N I CHZCHZOH H (5) Fluorescerande färgämnen av pyrazolín-typ, som har följande grundstrzzkhir N = c / \ oi / I D' Naošs f \ N _ cnt- ena (6) Fluorescerande färgämnen av kumarin-typ, som har föl- jande grundstrxzktur =o (7) Fluorescerande färgämnen av bís-oxazol-typ.

I avsikt att framställa en beläggningsvätska för det elektriskt ledande skiktet kan det fluorescenta vitmedlet eller klarmedlet blandas med en blandning, som framställts genom hopblandning; av pulvriserad elektrokondmztiv zinkoadd med en lösning eller latex av bindemedelsmaterialet, i en blandare, eller också kan det fluorescenta klarmedlet blandas med den ' elektrokonduktiva zinkozclden och lösningen' eller latexen av 'bindemedelsmaterialet i en enda operation i blandar-en.

I det elektriskt ledande skiktet i det elektrostatiska registreringselementet enligt föreliggande uppfinning är det _' 7907222-9 11 att föredraga att bindemedelsmaterialet är valt från en grupp bestående av natriumsalter och natrium-ammoniumsalter av styren/maleinsyra-sampolymerer och styren/maleinsyra/malein- syraester-terpolymerer. Det är att föredraga att halten av maleinsyra-delarna i de ovannämnda sampolymererna och terpoly- mererna är minst 30 molprocent och det är särskilt att före- draga att den ligger inom området 40-60 molprocent. Då det gäller de ovannämnda natrium-ammoniumsalterna är det också att föredraga att minst 50 molprocent och isynnerhet minst 30 molprocent av maleinsyra-delarna i sampolymererna och ter- polymererna är i form av natriumsalter därav. Om halten av ammoniumsalterna i maleinsyra-delarna i de ovannämnda sampoly- mererna och terpolymererna är högre än 50 molprocent, kan sampolymererna och terpolymererna ge upphov till att resistivi- teten hos det resulterande, elektriskt ledande skiktet kommer att öka vid förhöjd temperatur. Detta fenomen härstammar från det faktum, att en del av ammoniumsalterna i de ovannämnda maleinsyra-sampolymererna och -terpolymererna bryggbildas (tvärbindes) vid förhöjd temperatur och tvärbindninganna hind- rar elektronernas rörelse i sampolymererna och terpolymererna.

De ovannämnda natriumsalterna och natrium-ammoniumsal- terna av maleinsyra-sampolymererna och -terpolymererna är effek- tiva för att fà det resulterande, elektriskt ledande skiktet att uppvisa en passande ytresistivitet läagre än 109 ohm, och för att bibehålla ytresistiviteten hos det resulterande, elek- triskt ledande skiktet vid ett lämpligt värde under långa lag- ringsperioder, även om det elektriskt ledande skiktet utsätts för en osedvanligt hög eller låg fuktighet.

Maleinsyraester-delen i de ovannämnda terpolymererna kan väljas från en grupp bestående av metylmaleinat-, etylmaleinat-, butylmaleinat- och 2-etylhexylmaleinat-delar.

Under hänvisning till fig. 4 innefattar det elektrostatis- ka registreringselementet enligt föreliggande uppfinning ett substrat 1, ett elektriskt ledande skikt 2, innehållande de elektrokonduktiva zinkoxidpartiklarna 5, fördelade i en matrix av bindemedelsmaterial 4, och ett dielektriskflskikt 5 som har en elektrostatisk registreringsyta 6. Vanligtvismåste det elek- trostatiska registreringselementet icke endast ha det känne- tecknat, att det elektriskt ledande skiktet 2 har en passande 4 7907222-9 12 konduktivitet, utan också vara i besittning av följande egen- skaper: I 4. Det elektriskt ledande skiktet 2 uppvisar sådan seghet, att en 'beläggmingsvätska för bildning av det dielektriska skiktet 5 kan anbringas i form av ett överdrag på det elek- triskt ledande skiktet Zutan att detta spricker eller brister. 2. Det elektriskt ledande skiktet 2 tillåter icke belägg- ningsvätskan för det dielektriska skiktet 5 att penetrera in i det elektriskt ledande skiktet 2.

Isynnerhet är det viktigt att det elektriskt ledande skiktet 2 icke förorenas med beläggningsvätskan för det dielek- triska skiktet 5. För detta ändamål kan ett mellanskikt infö- ras mellan det dielektriska skiktet och det elektriskt ledande skiktet.

Under hänvisning till fig. 2 är ett mellanskikt 7 belä- get mellan det dielektriska skiktet 5 och det elektriskt le- dande skiktet 2 och tjänstgör som en barriär för att skydda det elektriskt ledande skiktet från beläggningsvätskan för det di- elektriska sk-lktet 5. Mellanskiktet 7 är bildat av ett film- bildande organiskt material, som kan innehålla minst en före- ning., vald från en grupp bestående av styren/butadien-sampoly- merer, stärkelse, polyvinylalkohol, styren/maleinsyra-sampoly- merer., akrylsyra/akrylsyraester-sampolymerer, polyakrylsyra- ester, kaseín, polyvinylklorid och polyvinylbutyral. ' Tjockleken på mellanskiktet är icke begränsad till något speciellt värde. I allmänhet är det emellertid att föredraga att tjockleken på mellanskiktet är mindre än 'lO um och särskilt uppgår till 'l-5 um samt att vikten på mellanskiktet ligger inom omradet 1,o-5,o g/m2.

De speciella utföríngsexempel som ges nedan kommer att ge en mera detaljerad bild av hur föreliggande uppfinning kom- mer till praktisk användning. Det skall emellertid förstås att dessa exempel endast är attbetrakta som belysande och att de icke på något sätt är begränsande för uppfinningens omfatt- ning.

I utföringsexemplen bestämdes den specifika resistivite- ten för den pulvriserade elektrokonduktiva zinkoxiden med hjälp av följande metod.

En uppvägd mängd pulvriserad elektrokonduktiv zinkoxid J placerades mellan en övre elektrod och en nedre elektrod, av 15 79o7222-9 vilka båda hade samma tvärsektionsarea, och pressades däremel- lan under ett i förväg bestämt tryck. I detta pyessade till- stànd bestämdes resistiviteten hos skiktet av den pulvriserade zinkoxiden. Den specifika resistiviteten p hos den pulvrise- rade zinkoxiden beräknades enligt ekvationen p=Rxå där R är den uppmätta resistivíteten hos det elektrokondukti- va zinkoxidskiktet, S är en tvärsektionsarea för elektroderna och ¿ är en tjocklek på skiktet av den pulvriserade zinkoxiden.

Exempel 1 och jämförelseexnmpel 1 I exempel 1 framställdes en beläggningsvätska för bildan- de av ett elektriskt ledande skikt genom hopblandning av 85 g av en pulvriserad elektrokonduktiv zinkoxid med 100 g av en 10-procentig vattenhaltig lösning av en polyvinylalkohol, som tillverkas av Kuraray K.K. och i handeln förekommer under varu- benämningen Poval 117, och 50 g av en 10-procentig vattenhal- tig lösning av oxiderad stärkelse, som tillverkas av Nihon Shokuhin Kako K.K. och i handeln förekommer under benämningen "MS-3800". Blandningen homogeniserades genom att den skakades i en färgkonditioneringsapparat under 10 minuter. En yta på ett substrat av papper med en vikt av 45 g/m2 överdrogs med beläggningsvätskan, framställd på ovan beskrivet sätt, genom användning av en beläggningsskena av Meyer-typ och skiktet av beläggningsvätskan torkades vid en temperatur av 120°C. Det resulterande, elektriskt ledande skiktet, som hade en vikt av 14,0 5/m2, glättades med användning av en kalender. Den glät- tade ytan på det elektriskt ledande skiktet hade en glättnings- grad enligt Bekk av 150 sekunder.

Den ovannämnda pulvriserade elektrokondnktiva zinkoxiden hade den specifika resistivitet som framgår av fig. 5, under ett tryck av från 51,25 till 572,5 kp/cm2, och partiklarna av zinkoxiden hade en medelstorlek av 5 mikron eller mindre.

Sambandet mellan ytresístiviteten hos det elektriskt le- dande skiktet och den relativa fuktigheten i den omgivande atmosfären visas i fig. 4. Med hänsyn tillííg. 4 står det klart att ytresistiviteten hos det ledande skiktet enligt exem- pel 1 är i huvudsak oberoende av den relativa fuktigheten i den omgivande atmosfären.

L v9o7222-9 qu *I jämförelseexempel 'l utfördes samma procedurer som de ovan nämnda, med undantag av att den elektrokonduktiva zinkoxi- den ersattes med kommersiell pulvriserad zinkoxid, som till- verkas av New Jersey Zinc Company och i handeln förekommer under varubenämningen "HC-EES" och som har en hög specifik yt- resistivifet av 5 x m5 Ohm-cm under ett tryck av 150 kp/emg.

Det resulterande elektriskt ledande jämförelseskiktet hade en så hög ytresistivitet, i enlighet med vad som framgår av fig. 4, att det icke klmde utnyttjas för praktisk användning i det elektrostatiska registreringselementet. _ I .jämförelseexempel 2 hade ett elektriskt ledande jäm- förelseskikt, som framställts genom överdragning av en yta på ett substrat, bestående av papper, med en kommersiell katjo- nisk polyelektrolyt, "ECR-7'7", en ytresistivitet 'i enlighet med vad som framgår av fig. 4.

I vart och ett av exempel 'l samt jämförelseexemplen 'I och 2 framställdes en beläggningsvätska för bildande av ett dielektriskt skikt genom hopblandning av 90 g av ett poly- akrylsyraester-harts, som tillverkas av Mitsubishi Rayon LK och i handeln förekommer under varubenämningen "Dianal IíR 1403", med 24 g kalciumkarbonat, som tillverkas av Kitto Hunka Kogyo LK. och i handeln förekommer under varubenämningen "NS-Ll-OO", och 86 g toluen med användning av en färgkonditione- ringsapparat under 'lO minuter. Beläggningsvätskan anbringades i form av ett överdrag på den glättade ytan av det elektriskt ledande skiktet genom användning av en beläggningsskena av Meyer-typ och det resulterande skiktet av beläggningsvätskan torkades vid en temperatur av 42000. Det resulterande dielek- triska skiktethade en vikt av 6,0 g/mz. De resulterande elek- trostatiska registreringselementen enligt exempel 'I samt jäm- förelseexemplen 'l och 2 underkastades en elektrostatisk re- gistreringsoperation genom användning av en faksimil-registre- ringsmaskin vid en negativ spänning av -700 volt för registre- ring av ett på förhand bestämt mönster av bilder på elementet.

Rastertätheten i registreringsoperationen var 8 linjer/mm.

Reflezdonsdensiteten hos de registrerade bilderna mättes med användning av en Multiple Photometer (tillverkare Tokyo Koden ILK. , Japan). sambanden mellan reflexíonsdensiteterna hos de registre-E 45 7907222-9 rade bilderna på registreringselementen enligt exempel 1 och jämförelseexemplen 1 ooh 2, samt den relativa fuktigheten i den omgivande atmosfären visas i fig. 5.

Fig. 5 visar att den elektrostatiska registreringsfunk~ tionen hos registreringselementet enligt exempel 1 är i hu- vudsak oberoende av fuktigheten i den omgivande atmosfären.

Den elektrostatiska registreringsfunktionen hos registrerings- elementet enligt jämförelseexempel 1 är däremot påtagligt dà- lig över hela området av relativa fuktigheter. Fig. 5 visar också att registreringselementet enligt jämförelseexempel 2 icke kan utnyttjas praktiskt vid en fuktighet av 50 % RH eller lägre eller vid 80 % RH eller högre.

Exempel 2 En beläggningsvätska framställdes genom skakning av en blandning av 90 g pulvriserad elektrokondnktiv zinkoxid med 55 g av en 30-procentig lösning av ett polyakrylsyraester- harts i toluen och 20 g toluen med användning av en kvarn under 15 minuter. Beläggningsvätskan anbringades i form av ett över- drag på en yta av ett substrat, framställt av papper som hade en vikt av 45 g/m2, med användning av en beläggningsskena av Meyer-typ och torkades vid en temperatur av 12000. Det torka- de, elektriskt ledande skiktet, som hade en vikt av 9,0 g/m2, glättades med användning av en kalender. Den glättade ytan på det elektriskt ledande skiktet uppvisade en glättningsgrad enligt Bekk av 140 sekunder.

Den ovannämnda elektrokonduktiva zinkoxiden hade den spe- cifika resistivitet som utvisas i fig. 5.

Det resulterande elektriskt ledande skiktet uppvisade de ytresistiviteter vid olika fuktigheter som framgår av fig. 4.

Det vill säga att det elektriskt ledande skiktet enligt före- liggande exempel var i huvudsak oberoende i sin ytresistivitet av fuktigheten i den omgivande atmosfären.

En annan beläggningsvätska framställdes genom skakning av en blandning av 126 g av en 20-procentig lösning av styren, som tillverkas av Asahi Dow K.K. och i handeln förekommer under varubenämningen "Stylon 4758", i toluen med 44 g lera och 65 g toluen med användning av en färgkonditioneringsapparat under 10 minuter. Den resulterande beläggningsvätskan applioerades på den glättade ytan av det elektriskt ledande skiktet med an: 7907222-9 p 16 vändning av en 'seläggningsskena av Meyer-typ och torkades vid en temperatur av 120%. net resulterande aieiektrieka ekiktet hade en vikt av 4,0 g/ma.

Det på. sàsätt framställda registreringselementet under- kastades samma registreringsoperation som den i exempel 1 nämnda. Refleiclonsdensiteten hos de registrerade bilderna vi- sas i fig. 5. Detta innebär, vilket står klart vid ett stu- dium av fig. 5, att refleaclonsdensiteten hos de registrerade bilderna på registreringselementet enligt föreliggande exempel är i huvudsak konstant över hela området av relativa fuktig- heter i den omgivande atmosfären.

Eäcempel 5 och 4 I exempel 5 framställdes en beläggningsvätska :för åstad- kommande av ett elektriskt ledande skikt genom homogenisering av en blandning av 80 g av en pulvriserad elektrokonduktiv zinkoxid, som hade en specifik resistititet av 2,0 x 104 ohm-cm under ett tryck av 150 kp/cmz, och en medelstorlek på zinkozddpartiklarna icke överstigande 5 /Ußše med 44 S av G11 ELL-procentig vaitenhaltig lösning av "EGR-W", som är Varube- nämning för en katjonisk polyelektrolyt, bestående av poly- vinylbensyltrimetylammoniumklorid, (tillverkare Dow Chemical) med 50 g av en 10-procentig vsttenhaltig lösningav "PIS-EBOO", som är varubenämning på en oxiderad stärkelse (tillverkare Nihon Shoklzhin Kako ILK.) och 76 g vatten med användning av en färgkonditioneringsapparat under 10 minuter.

Beläggningsvätskan applicerades på en yta av ett substrat, bestående av papper som hade en vikt av 52,5 g/mz, med använd- ning av en beläggningsskena av Meyer-typ, och torkades vid en temperatur av 120°0. Det resulterande, torkade elektriskt le- dande skilctet, som hade en vikt av 12,0 g/mg; glättades med användning av en kalender. Den glättade ytan uppvisade en glättningsgrad enligt Bekk av 150 sekunder.

Det på så sätt framställda, elektriskt ledande skiktet underkastades bestämningar med avseende på sin ytresistivitet och rymdresistivitet vid olika fuktigheter. Resultaten av dessa bestämningar visas i fig. 6 och fig. 7.

I exempel 4 utfördes samma procedurer som de i exempel 5 nämnda, med undantag av att ingen "ECR-77" användes och att den 10-procentiga vattenhaltiga lösningen av "MS-5800" användes 1. 7907222-9 i en mängd av 200 g. Resultaten av mätningarna rörande yt- resistivitet och rymdresistivitet hos der resulterande, elek- triskt ledande skiktet enligt exempel 4 visas i fig. 6 och 7.

Med hänsyn till fig. 6 och fig. 7 står det klart att den katjoniska polyelektrolyten "EGR-77” är effektiv för att sänka icke endast ytresistiviteten utan också rymdresistiviteten hos det elektriskt ledande skiktet. Det är emellertid också ett faktum att båda de ledande skikten enligt exemplen 3 ooh 4 har dàligavärden för ytresistiviteten och rymdresistiviteten över omrâdet från 10 % till 90 % relativ fuktighet.

I vart och ett av exemplen 5 och 4 framställdes en be- läggningsvätska för ett dielektriskt skikt genom blandning av 90 g "Dianal LR 1405§ 24 g "NS-100", som är varubenämning för ett kalciumkarbonat, tillverkat av Nitto Hunka Kogyo K.K., och 86 g toleun med användning av en färgkonditioneringsapparat under 10 minuter. Beläggningsvätskan applicerades på den glät- tade ytan av det elektriskt ledande skiktet med användning av en beläggningsskena av Meyer-typ och torkades vid en temperatur av 12000. Ett dielektriskt skikt med en vikt av 630 g/m2 er- hölls.

Vart och ett av registreringselementen enligt exemplen 3 och 4 underkastades samma registreringsoperation som den i exempel 1 nämnda.

Innan registreringsoperationen torkades registreringsele- mentet i en varmlufttork vid en temperatur av 6000 under 10 timmar. De genomtorkade registreringselementen enligt exemplen 5 och 4 kunde bilda klara bilder därpå. Till och med efter kon- ditionering vid en temperatur av 1000, vid en relativ fuktighet av 20 %, under 4 timmar kunde elementen enligt exemplen 5 och 4 bilda klara bilder därpå. Dessutom, t.o.m. efter konditione- ring vid 5000, vid 90 % RH, under 4 timmar kunde elementen en- ligt exemplen 5 och 4 också bilda klara bilder därpå.

Exempel 5 och 6 I exempel 5 framställdes en beläggningsvätska för ett elektriskt ledande skikt genom blandning av 80 g av samma elek- trokonduktiva zinkoxid som den i exempel 5 nämnda med 67 g av en 50-procentig vattenhaltig lösning av "0ligo Z", som är varu- benämning för en anjonisk polyelektrolyt, bestående av atylen- sulfonat-oligomer (tillverkare Tomoegawa Paper Mfg.), och 173Ig 7907222-9 '18 vatten i en kulkvarn under 'IO timmar och därefter genom yt- terligare inblandning i den resulterande blandningen av 40 g av en 50-procentig vattenhaltig emulsion av en vinylacetat/ akrylsyrabutylester-sampolymer och 150 g vatten i kulkvarnen under 'IO minuter. Beläggningsvätskan applicerades på en yta av ett substrat, bestående av papper med en vikt av 50 g/mz, med användning av en luftspaltfördelare och torkad.es vid en temperatur av 12006. Det resulterande, elektriskt ledande skiktet, som hade en vikt av 8,0 g/mz, glättades med använd- ning av en kalander. Den glättade ytan på det elektriskt le- dande skiktet uppvisade en glättningsgrad enligt Bekk av '150 sekunder.

I exempel 6 genomfördes samma procedurer som de i exem- pel 5 nämnda, med undantag av att den motsatta ytan på sub- stratet över-drogs med en 'l5-procentig vattenhaltig lösning av "Oligo Z" på sådant sätt, att efter torkning det resulterande skiktet av "Oligo Z" hade en vikt av 3,0 g/m2.

Ytresistiviteterna och Iïymdresistiviteterna för de elek- triskt ledande skíkten enligt exemplen 5 och 6 visas i fig. 6 resp. fig. 7.

I vart och ett av exemplen 5 och 6 applicerades samma 'beläggningsvätska som den i exempel 5 nämnda på den glättade ytan av det elektriskt ledande skiktet på sådant sätt, att efter torkning det resulterande dielektriska skiktet hade en vikt av 6,0 g/mg.

De resulterande registreringselementen enligt exemplen 5 och 6 underkastades samma registreringsoperationer som de i exemplen 5 och 4 nämnda. Det visade sig att, t.o.m. efter terlrmirg i en vermluftterlrvid en temperatur av 6o°c under 10 timmer, kemditiererirg vid 1o°c vid 20 % RH under 4 timmer el- ler rerditiemerimg vid 5o°c vid eo % Ramunder L» timmer, ele- menten enlígt exemplen 5 och 6 kunde bilda klara bilder därpå.

Exempel '7 Procedurer av samma slag som de i exempel 5 nämnda ut- fördes, med undantag av att beläggningsvätskan för det elek- triskt ledande skiktet applicerades på båda sidorna av substra- tet, varvid vart och ett av de torkade, elektriskt ledande ekirten made en vikt av 10 g/mg den det torkade dieiexrtriere skiktet uppvisade en vikt av 5 g/mg. Ytresistiviteten och 49 79Û7222i9 rymdresistiviteten för det elektriskt ledande skiktet framgår av fig. 6 resp. fig. 7. Det resulterande elementet kunde också bilda klara bilder därpå vid samma registreringsoperation som den i exempel 4 nämnda, t.o.m. efter torkning i en varmluft- tork vid 60°C under 40 timmar, efter konditionering vid 40°C vid 20 % RH under 4 timmar eller efter konditionering vid 5000 vid 90 % RH under 4 timmar.

Exempel 8-44 I vart och ett av dessa exempel 8-44 framställdes en be- läggningsvätska för bildning av ett elektriskt ledande skikt genom hopblandning, i en färgkonditioneringsapparat under 40 minuter, 400 g av samma pulvriserade elektrokonduktiva zink- oxid som den i exempel 5 nämnda, 425 g av en vattenhaltig lös- ning av ett natriumsalt av styren/maleinsyra-sampolymer, 450 g vatten och "Kayaphol PAS Liquid", som är varubenämning pà en fluorescent klarningsfärg, vilken som huvudkomponent innehål- ler bis-tri-azinylaminostilben-sulfonsyraderivat och tillverkas av Nippon Kayaku Kogyo K.K., Japan, i en mängd som anges i ta- bell 4 nedan.

Beläggningsvätskan applicerades på en yta av ett substrat, bestående av papper med en vikt av 50 g/m2, med användning av en beläggningsskena av Meyer-typ på sådant sätt, att det torka- de, elektriskt ledande skiktet uppvisade en vikt av 42 É 0,5 g/m2 och en ytresistivitet i enlighet med vad som framgår av tabell 4, vid en temperatur av 25°C och en relativ fuktighet av 45 %. mabeil 1 Exempel Mängd "Kayaphol PASWvätska Ytresistivitet nr (s) (Ohm) s o 5,0 x 107 9 0,5 2,6 x 107 10 0,5 1,2 x 107 11 1,0 9,0 x 106 Det elektriskt ledande skiktet glättades med användning av en kalander, så att den glättade ytan uppvisade en glätt- ningsgrad enligt Bekk av 450 sekunder.

En beläggningsvätska för ett dielektriskt skikt framställ- des genom skakning av en blandning av 90 g av en 40-procentig lösning av ett polyakrylsyra/butylester-harts, 24 g kalcium- J 7907222-9 20 karbonat och 86 g toluen med användning av en färgkonditione- ringsapparat under 10 minuter. Beläggningsvätskan applicerades på den glättade ytan på det elektriskt ledande skiktet på så- dant sätt, att efter torkning det resulterande dielektriska skina: hade en vikt av 7,0 g/mz. _ Samma registreringsoperation som den i exempel 1 använ- da tillämpades på. det resulterande registreringselementet efter konditionering vid en temperatur av 25°C och vid en relativ fuktighet som anges i tabell 2 nedan. Reflexionsdensiteten hos de registrerade bilderna på elementet framgår också av tabell 2.

Tabell 2 Exempel Relativ. fuktighet Bildernas reïlexions- nr (70) densitet 20. 0,85 8 40 0,90 60 0,85 80 0,70 20 0,95 9 p 40 - 1,00 60 0,90 80 0,75 _ 20 1,05 40 'l 08 “O eo 0:95 80 0,75 20 1,05 M 40 1,40 60 0,95 80 0,78 Exempel 12 En beläggningsvätska för ett elektriskt ledande skikt framställdes genom hopblandnzlng av 120 g av samma elektrokon- duktiva zinkoxid som den i exempel 5 beskrivna, 20 g av ett polçyvinylbutyral-harts, 700 mg "Mikephor TB c0nc.“, som är varubenämning för ett fluorescerande vitmedel, vilket som huvud- komponent innehåller diaminostilben-disulfonsyraderivat och tillverkas av Mitsui Toatsu Kogyo KK., Japan, 150 toluen och 130 g metylalkohol med användning av en kulkvarn under 1 timme.

Beläggningsvätskan applicerades på en yta av samma substrat som det i exempel 8 beskrivna och torkades vid en temperatur av 12000, :för att på. så sätt bilda ett elektriskt ledande skikt med en vikt av 12 g/m2. Det resulterande, elektriskt ledande .J 7907222-9 21 skiktet uppvisade en ytresistivitet av 1,0 x 107 ohm vid en temperatur ev 25°c een vid em releriv fuktighet ev 45 %.

Det visade sig att när "Hikephor TB conc." utelämnades vid framställningen av det elektriskt ledande skiktet, det re- sulterande elektriskt ledande jämförelseskiktet hade alltför stor vikt om 14,5 g/m2 för att det skulle kunna uppvisa samma ytresistivitet som den för det ovannämnda, elektriskt ledande skiktet.

Det elektriskt ledande skiktet glättades med användning av en kalender, så att den kalandrerade ytan uppvisade en glätt- ningsgrad enligt Bekk av 150 sekunder. Ett dielektriskt skikt som hade en vikt av 8,0 g/mg bildades på den glättade ytan av det elektriskt ledande skiktet med hjälp av samma metod som den i exempel 8 nämnda.

Det resulterande registreringselementet underkastades samma registreringsoperationer som de i exempel 5 nämnda. Det visade sig att klara ooh tydliga bilder kunde bildas på elemen- tet, även efter konditionering av detsamma vid en temperatur av 25% mer em relativ fuktighet av 20 % lm rmaer 4 timmer eller vid 25°o vid ao % RH under L» rimmar.

Exempel 15 En yta på ett substrat, bestående av papper med en vikt av 52,5 g/mg, belades med en blandning av 400 g av en 60-prooen- tig vattenhaltig dispersion av lera med 150 g av en 10-prosentig vattenahltig lösning av polyvinylalkohol, 90 g av en 50-procen- tig vattenhaltig emulsion av vinylacetat/akrylsyrabutylester- -sampolymer och 560 g vatten och torkades därefter vid en tem- peratur av 12000 för att på så sätt ge ett undersidsskikt med en vikt av 10 g/m2. En beläggningsvätska för ett elektriskt ledande skikt framställdes genom hopblandning av 110 g av samma elektrokondnktiva zinkoxid som den i exempel 5 använda med 140 g av en 20-procentig vattenhaltig lösning av natriumsaltet av en styren/maleinsyra-sampolymer, 500 mg Uvitex CF, som är varube- nämning för ett fluorescerande vitmedel, vilket som huvudkompo- nent innehåller 4,4'-diaminostilbendisulfonsyraderivat och till- verkas av Ciba-Geigy, och 150 g vatten med användning av en kul- kvarn under 1 timme. Den motsatta ytan på substratet belades med den enligt ovan framställda beläggningsvätskan och torkades därefter vid en temperatur av 12000 för att på så sätt ge ettJ 79070222-9 p 22 elektriskt ledande skikt som hade en vikt av 9 g/mä. Det elektriskt ledande skiktet uppvisade en ytresistivitet av 8,0 x 107 ohm.

Det visade sig att då Uvitex® CF utelämnades vid fram- ställningen av det elektriskt ledande skiktet, det resulteran- de, elektriskt ledande jämförelseskiktet måste ha hög vikt om 10,5 g/m2 för att kunna uppvisa samma ytresistivitet, 8,0 x 107 ohm, som det ovannämnda, elektriskt ledande skiktet.

Det elektriskt ledande skiktet glättades med användning av en kalander, så att den glättade ytan uppvisade en glätt- ningsgrad enligt Bekk av 200 sekunder. Ett dielektriskt skikt med en vikt av 5 g/m2 bildades på den glättade ytan genom att denna överdrogs med en beläggningsVätska, som hade framställts med hjälp av samma metod som den i exempel 1 beskrivn . Det resulterande registreringselementet kunde bilda klara och tyd- liga bilder därpå, t.o.m. efter konditionering vid 2500 vid eo % BH under 4 tinnar eller vid 25°c vid ao fm/Rulšnden 4 rinner.

Exempel 14 - En beläggningsvätska framställdes genom hopblandning av 200 g av samma elektrokonduktiva zinkozdd som den i exempel 5 använda, med 555 g av en 10-procentig vattenhaltig lösning av polyvinylalkohol, 1 ,2 g "Kayalighte B", som är varubenämning på ett fluorescerande vitmedel, vilket som huvudkomponent in- nehåller ett kumarinderivat ochgtillverkas av Nippon Kayaku Kogyo LK., och 250 g vatten med användning av en kulkvarn under 1 timme. En yta på samma substrat som det i exempel 8 använda försågs med ett överdrag av den enligt ovan framställ- de beläggningsvätskan, för att på så sätt ge ett elektriskt ledande skikt een nade en vikt ev 9,5 g/mz. net elektriskt ledande skiktet uppvisade en ytresistivitet av 2,0 x 107 ohm.

Det visade sig att vid framställning av ett elektriskt ledande jämförelseskikt med en ytresistivitet av 2,0 x 107 ohm, utelämnande av "Kayalighte B" medförde att det resulterande, elektriskt ledande jämförelseskiktet fick en hög vikt om 12,0 g/m2. Detta innebär således att vikten på det elektriskt ledande skiktet enligt detta exempel är 2,5 g/mz lägre än vik- ten på det elektriskt ledande jämförelseskiktet, under det att ytresistiviteten för det elektriskt ledande skiktet enligt föreliggande uppfinning är lika med den för det elektriskt le- _] 2, 7907222-9 dande jämförelseskiktet.

Samma operation för åstadkommande av ett dielektriskt skikt som den i exempel 8 beskrivna tíllämpadzs på ytan av det elektriskt ledande skiktet efter glättning av detta med användning av en kalander i sådan omfattning, att den glätta- de ytan uppvisade en glättningsgrad enligt Bekk av 150 sekun- der. Det resulterande díelektriska skiktet hade en vikt av 7,0 g/m2. Det på så sätt framställda elektrostatiska regist- reringselementet var lämpligt för att bilda klara och tydli- ga bilder därpå, t.o.m. efter konditionering av detsamma vid 25°c vid ao % en uuuer 4 timmar eiler via 25°c vid ao % RH under 4 timmar.

Exempel 15 Samma procedurer som de i exempel 5 beskrivna genomför- des, med undantag av att beläggningsvätskan för det elektriskt 1 ledande skiktet bestod av 60 g av den elektrokonduktiva zink- oxiden, 50 g av en 20-procentig vattenhaltig lösning av ett natriumsalt av styren/maleinsyra-sampolymer och 90 g vatten, det elektriskt ledande skiktet hade en vikt av 15,0 g/m2, be- läggníngsvätskan för det dielektriska skiktet bestod av 150 g av en 50-procentig lösning av ett polyakrylsyrabutylester- harts i toluen, 55 g kalciumkarbonat och 165 g toluen och det dielektriska skiktet hade en vikt av 6,0 g/m2. Det resulte- rande elektrostatiska registreringselementet kunde bilda kla- ra och tydliga bilder därpå i en omgivande atmosfär, som hade eu temperatur av från -2o°c till eo°c och en relativ fuktig- het av från 20 % till 80 %. Registreringselementet kunde också bilda klara och tydliga bilder därpå, även efter förva- ring under 6 månader vid rumstemperatur, en temperatur av 6000 och en temperatur av -2000.

Registreringselementet exponerades för en omgivande at- mosfär, som hade en temperatur av 25°G och en relativ fuktig- het av 20 %, under 4 timmar och därefter för en annan atmos- fär, som hade en temperatur av 2500 och en relativ fuktighet av 80 %, under 4 timmar. Till och med efter det att den ovan- nämnda exponeringen upprepats fem gånger kunde registrerings- elementet bilda klara och tydliga bilder därpå.

Exempel 16 Samma operationer som de i exempel 15 nämnda genomfördes .J 7907222-9 2 med fêíljßdde undantag. Beläggminpjsvšitskan för det elektriskt ledande skiktet framställdes genom hopblandning av 2000 g av samma elektrokonduktiva zinkoxid som den i exempel 5 använda med 1550 g vatten med användning; av en kvarn under 20 minuter och därefter genom ytterligare blandning av 5000 g av den re- sulterande uppslamningen med 2250 g av en EO-procentig vatten- haltig läsning av ett natriumammoniumsalt ev styren/malein- syrafsampolymer, i vilken molförhållandet mellan natriumsalt- gruppen och ammoniumsaltgxuppen var 1:1, och med 575 5 vatten med användning av en homogenisator under 10- minuter. Substra- tet bestod av papper med en vikt av 45 g/mz. Vikten på det re- sulterande, elektriskt ledande skiktet var 14,0 5/1112. Motsat- ta sidan på substratet överdrogs med en vattenhaltig lösning av “Gonductive Polymer 261", som är varubenämning; för en kat- Jeuisk polyelektrolyt, som tillverkas av rlerch 8% Co., Inc., för att på så sätt bilda ett torrt undre ytskikt med en vikt av 1,0 5311:12. Beläggningsvätekan för det dielektriska sk/iktet bestod av 90 g av den EO-procentiga toluenlösningen av poly- akrylsyrabutylester-hartset, 24 g kalciumkarbonat och 86 g toluen.

Det resulterande elektrostatiska registreringselementet underkastades samma registreringaoperationer som de i exempel 15 beskrivna. Samma resultat som de i exempel 15 redovisade erhölls.

Exem el 1 Prooedurer, identiska med sådana som beskrivits i exem- pel 15, genomfördes med följande undantag. Det elektriskt le- dande sknlktet framställdes genom användning av en beläggning:- vätska, bestàende av 63 g; av samma elektrokondzzlctiva zinkoxid som den i exempel 3 använda, 35 g av samma nstriunsnlt av etyren/maleinsyra-sampolymer sgm det i exempel 8 anvàdn, 102 g vatten och icke någon Uvitex CF. Det elektriskt ledande skiner nade en vikt av 10 g/mz. ne: remntemnne elextmføm- grafiska registreringselementet kunde 'bilda klara och tydligß 'bilder därpå, t.o.m. i en omgivande atmosfär lol hade en ten- peram av från -2o°c nu eo°c m. en reieflv maine: u från 20 95 till 80 95. Registreringaeleuentet kunde också. 'bilda klara och tydliga bilder därpå efter same Iörvaringsporioder som de i exempel 15 nämnda och efter samma exponairingsoperation 7907222-9 PJ V1 som den i exempel 15 beskrivna.

Lxemgel 18 :än yta på ett zxubatrat, bestående av papper med en vikt av SO gx/mg, Fšverdroggs med en belägpgningavätßka, bestående av CG g av samma elektrnkonduktiva zinkoxíd som den i exempel 5 använda, 20 g av samma natriumsalt av styren/maleinßyra-sau- polymer sem det i exempel 8 använda och 90 5 vatten, för att pa så sätt ernalla ett elekuriskqleaanae skin: med en torrvikt av 10 5/m2. Ytan på det elektriskt ledande akiktet, framställt på ovan beskrivet sätt, överdroga med en beläggningsvätaka, bestående av 20 5 polyvinylbutyral, löata 1 80 5 metylalkohol, för att på så sätt ge ett mellanakíkt som hade en torrvikt av 5 g/mg. Ytan på mellanskiktet överdrogs med namn belägg- ninggsvíâtska för ett dielektriskt skikt 80! den i. elrelpel 'I an- vända, för att på så sätt ge ett dielektriskt skikt som hade en torrvikt av 40 g/m2. Det resulterande registreringselemen- tet kunde bilda klara och tydliga bilder därpå under samma be- tingelser som de i exempel 15 nämnda.

Exemgel 12 En yta på ett substrat, bestående av papper med en vikt av 102,7 g/m2, överdrøgs ed en beläggningsvätaka, bestående av 85 g av samma elektrokonduktíva :inkoxid som den i exempel 5 använda, dispergerade i en vattenhaltig lösning av 15 3 poly- vinylalkohol 1 140 g vatten, för att på så sätt ge ett elek- triskt leaanae skikt med en corrvike av s 5/m3. :fan på det elektriskt ledande skiktet överdrogs med en beläggningsvätnka, bestående av 50 g av en akrylayrabutylester/styren-aampolynezy 50 g kalciumkarbonat och 200 g; toluen, för att ge ett mellan- skikt med en torrvíkt av 5 g/n2.

För att bilda ett dielektriakt skikt med en torrvikt av 2,5 3/1112 överdroga ytan på mellanskiktet med annu beläggning;- vätska som den i exempel 1 använda. Det på så sätt bildade elektrostatiaka registreríngselenentet kunde bilda klara och tydliga bilder därpå under alla de betingelser och förhållan- den son nämt: i exempel 15.

Exemgel 20 En yta på ett subntrat, bestående av en polyetylentoro- ftalattiln ned en tjocklek av 20 fm, överdrogn nad en 'belägg- níngsvätaka, bestående av 85 g av sanna eloktrokondnktiva :ink- oxíd som den 1 exempel 3 använda, 15 5 vin31k1or1d/viuy1acetat- 7987222-9 26 sampolymer och 100 g toluen, fögåtz ge ett elektriskt ledande skikt som 'nade en torrvíkt av 15 g/ma. Ett mellanskikt med en torr-vikt av '7 g/mz bildades på yfian av det elektriskt ledande skiktet genom användning av en beläggningsvätska, bestående av 80 g av en BO-procentig vattenhaltig latex av en styren/buta- dien-sanpolymer, 60 g lera øch 90 g vatten.

I avsikt att framställa ett díelektríakt skikt med en torrvikt av 5,0 g/mz applicerades same. beiäggningsvätaka som den i exempel 1 beskrivna på ytan av mellanskíktet. Det på så sätt bildade elektrostatiska regítreringselementet uppvisade samma bildâtergivande egenskaper som de i exempel 15 beskrivna.

Claims (1)

1. å? 7907222-9 Patentkray 1. Elektrostatiskt regístreringselement. k ä n n e t e c k - n a t av att det innefattar: (A) ett substrat, (B) ett elektriskt ledande skikt. beläget på en yta av substratet och innehållande ett elektriskt ledande material och ett bindemedelsmateríal jämnt och likformigt blandat med det elektriskt ledande materialet. och (C) ett dielektriskt skikt. som är beläget på det elektriskt ledande skiktet och som har en elektrostatisk registreringsyta, k ä n n'e t e c k n a t av att det elektriskt ledande mate- rialet innehåller pulvriserad elektrokonduktiv zinkoxid som dopats med en förening av aluminium. koppar eller tenn och som har en specifik resistivitet av från 1 x 10-1 till 1 x 102 ohm-cm under ett tryck av 150 kg/cm: 2. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k ~ n a t av att viktförhållandet mellan den pulvriserade elekt- rokonduktiva zinkoxiden och bindemedelsmaterialet ligger inom ett område av från 50:50 till 95:5. 3. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k ~ n a t av att det elektriskt ledande skiktet har en vikt av från 2 g/m2 till 25 g/m2. 4. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att den pulvriserade elektrokonduktiva zinkoxiden föreligger i form av fina partiklar med en medelstorlek av 5 pm eller mindre. 5. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att bindemedelsmaterialet valts från en grupp be- stående av polyvinylalkohol. stärkelse. karboxymetylcellulosa och vattenlösliga salter därav. styrenlmaleinsyra-sampolymerer och vattenlösliga salter därav. hydroxietylcellulosa. styrenl- -7907222-9 ag /butadien-gummin. polyakrylsyraestrar. polyvinylacetat. iso- buten/maleinsyra-sampolymerer och vattenlösliga salter därav. gummi arabicum. polyvinylklorid. polyvinylbutyral. oxiderad stärkelse och styren/maleinsyra/maleinsyraester-terpolymerer samt vattenlösliga salter därav. 6. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k _ n a t av att det elektriskt ledande skiktet innehåller en polyelektrolyt-tillsats. jämnt och likformigt blandad med den elektrokonduktiva zinkoxiden och bindemedelsmaterialet. vilken polyelektrolyt föreligger í en mängd av 5 - 50 %. räknat på vikten av den elektrokonduktíva zinkoxiden. 7. Registreringselement enligt krav 6. k ä n n e t e c k - n a t av att polyelektrolyt-tillsatsen består av minst en katjonisk polyelektrolyt-förening. 8. Registreringselement enligt krav 7. k ä n n e t'e c k - n a t av att den katjoniska polyelektrolyt-föreningen valts från en grupp bestående av primära. sekundära. tertiära och kvaternära ammoniumsalter av polyelektrolyt-typ. polyelektro- lytiska sulfoniumsalter och polyelektrolyt-Eosfoniumsalter. 9. Registreríngselement enligt krav 6. k ä n n e t e c k - n a t av att den anjoniska polyelektrolyt-tillsatsen består av minst en anjonisk polyelektrolyt. 10. Registreringselement enligt krav 9. k ä n n e t e c k - n a t av att den anjoniska polyelektrolyt-tillsatsen valts från en grupp bestående av polyelektro1yt-karboxylat/sulfo- nat/fosfonat-föreningar. ll. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att det elektriskt ledande skiktet innehåller ett organiskt fluorescerande vitmedel i en mängd av från 0.1 % till 2.0 2. räknat på vikten av den elektrokonduktiva zink- oxiden. ä. 7907222-9 12. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att det elektriskt ledande skíktet innehåller en polyelektrolyt-tillsats och ett organiskt fluorescerande vit- medelÄ 13. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att bindemedelsmaterialet i det elektriskt ledande skiktet innehåller minst en förening. vald från en grupp bestående av natriumsalter och natrium-ammonium-salter av styren/maleinsyra-sampolymerer och styren/maleinsyralmalein- syraester-terpolymerer. 14. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att substratet består av ett material. valt från en grupp bestående av papper och filmer av syntetiska polymerer. 15. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att substratet har en motsatt yta impregnerad eller belagd med en polyelektrolyt-tillsats. 16. Regístreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att ett mellanskikt. innehållande ett filmbildande organiskt material, är beläget mellan det elektriskt ledande skiktet och det dielektriska skiktet. l7} Regístreringselement enligt krav 16. k ä n n e t e c k - n a t av att det filmbildande organiska materialet innehåller minst en förening. vald från en grupp bestående av styrenlbu- tadien-sampolymerer. stärkelse. polyvinylalkohol. styrenlma- leínsyra-sampolymerer. polyakrylsyraestrar. akrylsyra/akryl- syraester-sampolymerer. kasein. polyvinylklorid och polyvinyl- butyral. 18. Registreringselement enligt krav 1. k ä n n e t e c k - n a t av att det díelektriska skíktet innehåller en dielekt- risk polymer. vald från en grupp bestående av akrylsyraester- -polymerer. metakrylsyraester-polymerer. polyvinylacetat. vinylklorid/vinylacetat-sampolymerer. polyvinylbutyral. poly- styren och sílíkonhartser.