SE437007B - Transportband - Google Patents

Description

. ~ 7802072-4 10 15 20 25 30 35 skriften Re 27 690. I detta band är tvärstängerna förskjut- bart förbundna med varandra medelst i tvärled anordnade, platta draglänkar, som har en-bredd som i huvudsak sträcker sig över stängernas hela längd. Draglänkarna består av ett flertal i längdriktningen anordnade dragelement, som är för- bundna med varandra medelst i tvärled anordnade förbindnings- element så att de bildar ett flertal U-formiga segment. Längs- gående slitsar är anordnade i dragelementen för att förskjut- bart uppta stängerna. Liksom i det förstnämnda bandet är drag- länkarna infogade i varandra för att bandet skall kunna hop- skjutas längs någon av kanterna för att kunna röra sig genom horisontella kurvor. Dessutom är förstärkande stavlänkar ofta anbragta längs bandets yttre kanter för att uppta dragbe- lastningen på bandet, då det rör sig genom en kurva, för att förhindra utmattningsbrott på draglänkarna.

Den ovannämnda tredje bandtypen, som kan kallas "centrumkedjeband" (center pull belt),beskrives och visas i amerikanska patentskriften 3 467 239 och brittiska patent- skriften 738 806. I detta band är de i tvärled anordnade stängerna vid sina centrala delar förbundna medelst drag- länkar eller en kedja, som uppbär hela dragbelastningen, när bandet rör sig såväl i en rak bana som genom horisontella kurvor. När bandet rör sig genom en sådan kurva, förflyttas stängernas inre ändar närmare varandra, medan deras yttre ändar förflyttas bort från varandra. Ehuru stängerna i dessa band ofta icke är förbundna med varandra, med undantag för deras förbindning med centrumdraganordningen, har icke dragande bärlänkar anbragts mellan stängerna för att hjälpa till att uppbära de på desamma anbragta föremålen, såsom visas i brittiska patentskrifter 738 806.

De två förstnämnda bandtyperna har rönt väsentliga kommersiella framgångar på grund av sin förmåga att röra sig genom horisontella kurvor, samtidigt som de fortfarande bildar en odelad bäryta, som kan uppbära en mängd olika före- mål. Ett ytterligare lämpligt kännetecken på sådana band består i att de fritt kan passera i vertikala kurvor kring relativt små ändskivor. Dessa band har emellertid den olägen- heten att de har en relativt stor, horisontell svängnings- 10 15 20 25 30 35 7802072-4 radie, som begränsar deras användbarhet i vissa transport- anläggningar. Sålunda begränsar exempelvis denna olägenhet bandets bredd och följaktligen dess bärförmåga i vissa lågspänningstransportörer av den typ som beskrivs i ameri- kanska patentskriften 3 3U8 659.

Den tredje bandtypen har icke rönt någon speciell framgång och är behäftad med vissa bestämda olägenheter.

Hela dragbelastningen på ett sådant band uppbäres alltid av centrumdraganordningen. Följaktligen erfordras en relativt stor och kraftig centrumdraganordning. Dessutom gör av- saknaden av varje dragande förhindning eller annat lämpligt bärorgan längs stängernas yttre ändar bandets kanter mycket instabila. Härtill kommer att dessa, såsom exemplifieras i brittiska patentskriften 738 806, erfordrar relativt stora ändskivor.

Det är följaktligen ett ändamål med uppfinningen att åstadkomma ett transportband av de två första typerna som har en stabil funktion och kan röra sig genom horison- tella kurvor med relativt liten krökningsradie.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat transportband med liten kröknings- radie av dessa typen som har en ökad bärförmåga i en låg- spänningstransportör.

Uppfinningen avser i stort sett ett transportband som kan följa en rak bana, alternerande med banor som är krökta i sidled,varvid bandet uppvisar en ihopskjuten, inre kant och en expanderad, yttre kant. Bandet består av ett fler- tal i längdriktningen på avstånd från varandra belägna stänger, som sträcker sig i tvärled tvärs över bandet och som har inre och yttre ändar längs bandets inre och yttre kanter och centrala delar mellan dessa. Centrala länkar anordnade i åt- minstone en längsgående rad, förbinder ledbart stängernas centrala delar med varandra. De centrala länkarna står i drag- ingrepp med stängerna i bandets normala orientering och i åtminstone några bandets krökta orienteringarna. Kantläck- organ är anordnade i åtminstone en längsgående rad längs var och en av bandets bägge kanter och innefattar inre länkar och yttre länkar, som svängbart förbinder stängernas inre och 10 15 20 25 30 35 7802072- 4 yttre ändar med varandra. Kantlänkorganen är radvis ihop- skjutbara och expanderbara i längdriktningen. De inre länk- arna har ett normalt, fullständigt expanderat och dragande läge i bandets normala orientering och ett ihopskjutet läge i bandets krökta orienteringar, medan däremot de yttre länkarna har ett normalt ihopskjutet läge i bandets normala orientering och expanderas från detta normala läge i bandets krökta orienteringar. .

Uppfínningen innefattar även en transportör som har en i huvudsak rak bandel och en i sidled krökt bandel med ett transportband,som normalt är orienterat för att följa den i huvudsak raka bandelen och alternativt är orienterat för att följa den krökta bandelen. Bandet bildar en konkav, inre kant och en konvex, yttre kant längs den krökta bandelen och inne- fattar ett flertal i längdriktningen på avstånd från varandra belägna stänger, som sträcker sig i tvärled tvärs över bandet och som har inre och yttre ändar längs bandets inre och yttre kanter och centrala delar mellan dessa. Kantlänkorgan är anordnade i åtminstone en längsgående rad längs var och en av bandets kanter och innefattar inre länkar och yttre länkar som förbinder stängernas inre och yttre ändar med varandra.

Kantlänkorganen är radvis ihopskjutbara och expanderbara i längdriktningen. Transportören innefattar även spännorgan, som är i ingrepp med transportbandet längs den raka bandelen och friktionskantdrivorgan som.är i ingrepp med transport- bandets konkava, inre kant vid ett flertal ställen längs den krökta delen för att genom friktion driva bandet längs den krökta bandelen under en väsentligt mindre spänning än längs den raka bandelen. Transportbandet består vidare av centrala länkorgan, som innefattar centrala länkar, som är anordnade i åtminstone en längsgående rad som svängbart förbinder 7 stängernas centrala delar med varandra. De centrala länkorganen och de inre länkarna har ett dragläge i bandets normala orientering för att dela dragbelastningen på bandet. De inre länkarna ihopskjutes, när bandet kröker sig i sidled från sin normala orientering för att överföra dragbelastningen på bandet till de centrala länkorganen, och de yttre länkarna har ett ihopskjutet och icke dragande läge i bandets normala 10 15 20 25 30 35 7802072-4 orientering och expanderar från detta 'läge i bandets alter- nerande orientering.

Kännetecknen på uppfinningen är utförligt angivna i de efterföljande patentkraven, varvid emellertid uppfinningen bättre torde förstås genom den följande, närmare beskrivningen av lämpliga utföringsformer under hänvisning till de bi- fogade ritningarna, på vilka fig. 1 visar en planvy av en första utföringsform av ett transportband med liten krökrfingsradie enligt upp- finningen i en normal orientering för att följa en rak bana, 4 fig. 2 visar en planvy av utföringsformen enligt fig. 1 i en alternerande orientering för att följa en i sid- led krökt bana, fig. 3, U och 5 visar tvärsnittsvyer enligt linjerna A - A, B - B och C - C i fig. 2 och åskådliggör bandet enligt fig. 1 i olika, krökta orienteringar, fig. 6 visar en planvy av en andra utföringsform av ett transportband med liten krökningsradie enligt upp- finningen i en normal orientering för att följa en rak bana, _ fig. 7 visar en planvy av bandet enligt fig. 1 i 7 en alternerande orientering för att följa en i sidled krökt bana, fig. 8 (A - E) visar tvärsnitt genom bandet enligt fig. 7 enligt linjerna 8A - 8A, BB - 8B, 8C - 8C, 8D - 8D och 8E - 8E i fig. 7 och fig. 9 visar en schematisk perspektivvy av en låg- spänningstransportör, innefattande ett band med liten kröknings- radie enligt uppfinningen.

I fig. 1 - 5 visas ett transportband 2 med liten krökningsradie enligt en första utföringsform av uppfinningen.

Bandet 2 visas i fig. 1 i en normal orientering för rörelse i en rak bana och i fig. 2 i en alternativ orientering för att följa horisontellt krökta banor. I olikhet med konventionella dylika band,som kan ihopskjutas längs bägge kanter, kan bandet 2 enligt uppfinningen ihopskjutas endast längs sin inre kant 4.

Bandets 2 yttre kant 6 kan icke ihopskjutas utan endast expandera från sin normala orientering. Bandet 2 är följakt- ligen inrättat att röra sig genom horisontella kurvor, som 10 15 20 25 30 35 7802072-'4 alla böjer av åt samma håll, dvs. på samma sida om den nor- mala, raka banan.

Bandet 2 är av "gallertyp" och består av ett flertal i längdriktningen på avstånd från varandra belägna, tvärgående stänger 8. Stängerna 8 har inre och yttre ändar 10 respektive 12,som är belägna längs bandets 2 inre respek- tive yttre kanter 4 och 6, varjämte centrala delar 14 sträcker sig mellan de inre och yttre ändarna 10 och 12. Var och en av stångändarna 10 och 12 är utformad med ett i samma stycke utfört, utvidgat huvud 16.

Stängerna 8 är förbundna med varandra dels medelst en rad inre länkar 20, som förbinder stängernas inre ändar 10, dels medelst en rad centrala länkar 22, som förbinder de centrala delarna 1U, och dels medelst en rad yttre länkar 24, som förbinder stängernas 8 yttre ändar 12. De inre och yttre länkarna 20 och 24 är medelst svetsförband 26 fast förbundna med de utvidgade huvudena 16 på stängernas ändar.

På motsvarande sätt är de centrala länkarna 22 medelst svets- förband 26 fästa vid stängernas centrala delar 14. Vilket som.helst lämpligt organ kan emellertid användas för att i sidled fixera förbindningslänkarna vid stängerna 8.

Var och en av förbindningslänkarna 20, 22 och ZH består i sin föredragna utföringsform av två i tvärled på avstånd från varandra belägna, längsgående skänklar 28, som vid sina ena ändar är förbundna med varandra medelst en bas- del 30. Skänklarna 28 har ett flertal med steg utbildade delar 32, vilket medför att basdelen 30 är smalare än av- ståndet mellan skänklarna 28 vid dessas fria ändar, så att länkarna på lämpligt sätt kan införas i varandra, varvid den smalare basdelen 30 upptas mellan de fria ändarna av skänk- _larna 28 av en angränsande länk. De stegförsedda delarna 32 ökar även länkarnas och bandets 2 stabilitet i tvärled, eftersom de tillåter en relativt tät glidpassníng mellan an- gränsande, den ena i den andra införda länkarnas skänklar 28. Länkarnas stegförsedda utförande är konventionellt och beskrivs närmare i amerikanska patentskriften 3 225 B98.

I fig. 3 är skänklarna 28 på var och en av länk- arna 20, 22 och 24 utformade med längsgående slitsar 30, 10 15 20 25 30 35 vsozovz-4 som är belägna vid länkarnas basdel 30. En främre ände 36 av varje slits 34 är belägen omedelbart intill basdelen 30, som följaktligen bildar en främre anliggningsyta för en stång 8, som är förskjutbart upptagen i slitsen 34.

På motsvarande sätt bildar en bakre ände 38 av varje slits 34 en bakre anliggningsyta för stången 8. Ett cirkulärt hål H0 är även anordnat i var och en av skänklarna vid dess fria ände för att med finpassning uppta en angränsande stång 8, Stängerna 8 är fritt vridbara i slitsarna 34, så att bandet 2 är vertikalt flexibelt för att i vertikal led kunna rör sig kring lämpliga ändskívor i en vanlig tran- sportör.

Alla förbindningslänkarna är expanderbara i längd- riktningen och ihopskjutbara tack vare de i länkarna ut- formade slitsarna 3U. De yttre länkarna 2H är emellertid väsentligt längre än de inre och centrala länkarna 20 och 22.

Dessutom sträcker sig slitsarna 3H i de yttre länkarna 2H, när bandet 2 befinner sig i sin normala raka bana, framåt framför slitsarna 24 i de inre och centrala länkarna, så att de yttre länkarna 24 är hopskjutna, när de inre och centrala länkarna 20 och 22 fullständigt expanderar. I det i fig. 1 visade-läget är slitsarnas 34 bakre anliggningsyta 38 lämpligen så belägen att den bringas i ingrepp med stängerna 8 samtidigt som stängerna 8 bringas i ingrepp med de inre och centrala länkarnas 20 och 22 främre anliggningsytor, dvs. basdelarna 30. Följaktligen kan de yttre länkarna 2H icke ihopskjutas ytterligare, när de inre och centrala länkarna 20 och 22 fullständigt expanderas, vilket medför att bandets 2 yttre kant 6 ytterligare stabiliseras.

Med hänvisning till fig. 1, som visar transport- bandet 2 i dess normala orientering för att följa en rak bana, är de inre och centrala länkarna 20 och 22 full- Ständigt expanderade, varvid stängerna 8 är i dragande driv- ingrepp med basdelen 30 i var och en av länkarna. Följakt- ligen delas hela dragbelastningen på bandet 2 mellan de inre och centrala länkarna 20 och 22. En sådan fördelning av belastningen är lämplig, eftersom den dragbelastning på bandet 2 som påföres av en konventionell drivanordning, 7802672-4 10 15 20 25 30 35 exempelvis ett kedjehjul, kan vara tämligen stor längs en lång, rak banaß På grund av de yttre länkarnas 24 utförande är emellertid länkarna 24 fullständigt hopskjutna, när de inre och centrala länkarna 20 och 22 är fullständigt expander- ade, varför inget dragande ingrepp uppstår mellan stängerna 8 och de yttre länkarnas 24 basdelar Büibandets 2 normala, raka orientering. Ehuru de yttre länkarna 24 icke är i driv- ingrepp med stängerna 8, bibringar de icke desto mindre bandets 2 yttre kant 6 en ökad stabilitet, på grund av det förhållandet att länkarna 24 är infogade i varandra och att de stegförsedda delarna 32 på angränsande länkar är belägna tätt intill varandra.

När bandet 2 från sin normalt orienterade, raka bana rör sig in i en av sina alternativt orienterade banor (se fig. 2) och följer en i sidled krökt bana, börjar de inre länkarna 20 omedelbart att skjutas ihop från sitt full- ständigt expanderade läge, varvid de yttre länkarna 24 börjar att expandera från sitt fullständigt ihopskjutna läge och de centrala länkarna 22 i huvudsak kvarstår i sitt full- ständigt expanderade läge. Länkarnas slutgiltiga läge rela- tívt stängerna 8 beror emellertid på två variabler nämligen 1) konstruktionskarakteristika för det speciella band 2 som användes, innefattande de yttre länkarnas 24 längd och de i dessa utformade slitsarnas 34 dimensioner relativt de inre och centrala länkarna 20 och 22 och 2) krökningsradien för den speciella, horisontella kurva som bandet skall röra sig genom.

Bandets 2 dragläge i dess normala, raka bana är alltid detsamma, varvid belastningen fördelas mellan de inre länkarna 20 och de centrala länkarna 22. Såsom visas i fig. 3, 4 och 5, kan bandet bringas att inta tre olika draglägen, då det rör sig genom i sidled krökta banor med varierande radier. Det första dragläget visas i fig. 3 och uppstår, så snart bandet börjar kröka sig bort från sin normala, raka bana. Följaktligen överförs dragbelastningen på bandet 2 från de inre och centrala länkarna 20 och 22 i bandets nor- mala, raka rörelsebana till enbart de centrala länkarna 22 i bandets krökta rörelsebana. I detta fall expanderas endast 10 15 20 25 30 35 de centrala länkarna 22 fullständigt för att bibehålla ett dragingrepp med stängerna 8. De inre länkarna 20 har ihopskjutits tillräckligt för att röra sig genom kurvan, innan de yttre länkarna 24 har expanderat fullständigt.

Detta första dragläge fortsätter när krökníngsradien minskar, så länge de yttre länkarna icke har uppnått ett fullständigt expanderat läge. De inre länkarna 20 kan i själva verket vara utförda för att fullständigt ihopskjutas, innan de yttre länkarna fullständigt expanderats, i vilket fall de yttre länkarna 24 aldrig delar dragbelastningen på bandet 2, ehuru de fortfarande hjälper till att stabilisera stänger- nas 8 yttre ändar 12, speciellt på grund av sitt stegför- sedda utförande- Det andra dragläget visas i fig. 4 och inträffar i det fall då krökningsradien minskar fram till den punkt där de yttre länkarna 24 är fullständigt expanderade. I denna punkt förblir de centrala länkarna 22 fullständigt expanderade, varvid dragbelastningen fördelas mellan de centrala och yttre länkarna 22 och 24. I denna banorien- tering bildar såväl de centrala som de yttre länkarnasbas- delar 30 anlíggningsytor vid slitsarnas 34 främre ändar i dragingrepp med stängerna 8. För att uppnå ett sådant resul- tat är bandet 2 så utfört att de inre länkarna 20 kan ihop- skjutas tillräckligt för att tillåta de yttre länkarna 24 att uppnå sitt fullständigt expanderade läge. Om så önskas, behöver de inre länkarna icke ännu vara fullständigt ihop- skjutna. De inre länkarna 20 kan emellertid vara så utförda att de intar ett fullständigt ihopskjutet läge, samtidigt som de yttre länkarna 24 intar ett fullständigt expanderat läge. Det senare utförandet resulterar i ett mycket stabilt band. , Det tredje och slutliga dragläget visas i fig. 5 och uppstår när dragbelastningen på bandet 2 enbart uppbäres av de yttre länkarna 24 i ett läge med mycket liten radie.

För att uppnå det tredje dragläget måste bandet 2 vara så utfört att de yttre länkarna 24 expanderar fullständigt innan de inre länkarna 20 är fullständigt ihopskjutna. När bandet 2 rör sig i det andra dragläget med såväl de centrala 7802072-4 10 15 20 25 30 35 7802Û72~4 10 som de yttre länkarna 22 oxh 2% fullständigt expanderade måste de inre länkarna 29, för att kunna röra sig genom en kurva med ännu mindre radie, ihopskjutas ytterligare. Denna ytterligare ihopskjutning av de inre länkarna 20 medför även att de centrala länkarna 22 ihopskjutes från sitt fullständigt expanderade läge, varvid endast de yttre länkarna ZH fort- farande förblir fullständigt expanderade. I det tredje drag- läget överföres följaktligen dragbelastningen på bandet till och upptas av enbart de yttre länkarna 2H. Av ovan- stående torde framgå att ett band 2, i vilket de inre länk- arna 20 intar ett fullständigt ihopskjutet läge, innan de yttre länkarna 24 uppnår sitt fullständigt expanderade läge, endast kan användas i det första dragläget. Ett band 2, i vilket de inre och yttre länkarna samtidigt uppnår sina fullständigt ihopskjutna respektive fullständigt expanderade lägen, kan endast användas i första och andra draglägena.

Ett band 2, i vilket de yttre länkarna 2% uppnår sitt full- ständigt expanderade läge, innan de inre länkarna 20 upp- när sitt fullständigt ihopskjutna läge, kan användas i alla tre draglägena.

Ehuru bandet 2 i sitt normalt orienterade läge rör sig i en rak bana, kan det även vara inrättat att röra sig i en obetydligt krökt bana i det normalt orienterade läget.

De centrala länkarna 22 behöver icke nödvändigt- vis vara utformade med en längsgående slits 34, som tillåter dem att ihopskjutas och expanderas i längdriktningen. En sådan slits 34 i de centrala länkarna 22 kan ersättas av en förbindning, som tillåter stängerna att svänga i bandets plan kring de centrala länkarna och följaktligen tillåter de inre och yttre länkarna att ihopskjutas och expanderas.- I en sådan modifierad utföringsform är de centrala länkarna generellt dragande i alla bandorienteringar.

Länkarna är relatigt smala jämfört med bandets bredd och lämnar väsentligt långa segment 42 fria av stängerna 8,som sträcker sig mellan angränsande länkrader. Dessa stång- segment H2 bildar den belastningsbäryta, som i själva verket uppbär de på bandet 2 anbragta föremålen. Stångsegmentens H2 bärförmåga kan förbättras genom att de täckes av en 10 15 20 25 30 35 7802672- 4 11 skruvfjäderduk, som har förmågan att ihopskjutas, när bandet ihopskjutes. Dessutom är det även möjligt att förskjuta stångsegmenten 42 uppåt, så att segmentens H2 övre del och länkarnas övre del ständigt ligger i samma horisontella plan. _I fig. 6 - 8 visas en andra utföringsform av upp- finningen, som består av ett transportband 52 med liten krökningsradie. Liksom "gallerbandet" 2 har "plattlinebandet" 52 en inre kant 5% och en yttre kant 56 och består av ett flertal i längdriktningen på avstånd från varandra belägna, tvärgående stänger 58, som på lämpligt sätt sträcker sig mellan de inre och yttre kanterna 54 och 56. Stängerna 58 är svängbart förbundna med varandra med hjälp av ett fler- tal i tvärled belägna "plattlineelement" 70 och 72.

A Varje element 70 och 72 består av ett flertal i huvudsak i längdriktningen anordnade dragelement 62, som vid sina ena ändar är förbundna med varandra av tvärgående förbindningselement 64. Angränsande förbindningselement 64 sträcker sig mellan motsatta ändar av dragelementen 62, så att det bildas ett flertal rader med alternerande, åt mot- satta håll sig sträckande, U-formiga länkar 66. Dragelementen 62 lutar utåt i längdriktningen och tillåter härigenom att länkarna 66 anordnas delvis inskjuta den ena i den andra.

Stängernas 58 yttre ändar är försedda med utvidgade huvuden 68, som förhindrar att elementen 70 och 72 glider av stängerna 58.

Elementen 70 utgör inre element och elementen 72 yttre element. Elementen 70 och 72 är anordnade sida vid sida och sträcker sig tillsammans i huvudsak över bandets 52 hela bredd mellan dess inre och yttre kanter SH och 56. När elementen är så anordnade, bildar de U-formiga länkarna 66 ett flertal länkrader som förbinder stängerna 58 med varandra.

Vart och ett av dragelementen 62 är utformat med två i längd- riktningen på avstånd från varandra belägna slitsar 74 för upptagande av stängerna 58 (fig. 8). Såsom visas i fig. 8, är den ena slitsen 7U belägen intill förbindningselementet 64; som följaktligen bildar en främre anliggningsyta för stången 58. Ehuru två långsträckta slitsar 74 visas i varje dragelement 62, kan de angränsande stängerna 58 upptagas i 10 15 20 25 30 35 7802072-4 12 endast en kontinuerlig slits 74 eller i en slits 74 vid den ena änden och ett cirkulärt hål vid dragelementets 62 andra ände. De yttre elementen 72 är väsentligt längre än de inre elementen 70. Dessutom sträcker sig slitsarna 74 i de yttre elementen 72 förbi slitsarna 74 i de inre elementen 70, så att de yttre elementen 70 kan ihopskjutas full- ständigt, när de inre elementen 70 fullständigt expanderas på samma sätt som gallerlänkarna 20 och 24 i det tidigare beskrivna bandet 2.

Ett flertal längsgående, förstärkande stavlänkar 78 och 80 används lämpligen även i bandet 52. Länkarna 78 är anordnade i en dubbel, central rad mellan de inre och yttre elementen 70 och 72, och länkarna 80 är anordnade i' en dubbel, yttre, rad som är belägen utanför elementet 72 längs bandets 52 yttre kang 56. Alternativt kan enkelrader eller mer än två rader centrala eller yttre stavlänkar an- 8 är stavlänkarna 78 och 80 försedda med två _ _ _ _ G 0 anordnade _ 1 längdriktningen pa avstand fran varandrä slitsar 82 in- vändas. I fig. till vardera änden av varje länk, som svarar mot slitsarna 74 i elementet 60, för upptagande av angränsande stänger 58. Slitsarna 82 i de centrala och yttre stavlänkarna 78 och 80 har emellertid en delning (avståndet i längdriktningen mellan anliggningsytorna i successiva länkar), som är åt- minstone lika långa och lämpligen något längre än delningen för slitsarna 74 i de inre och yttre elementen 70 respek- tive 72. Sambandet mellan delningen för stavlänkarnas 78 slitsar och för de angränsande elementens 70 slitsar är sådant att de senare uppbär en väsentlig dragbelastning i bandets normala, rakt orienterade läge och stavlänkarna 78 uppbär en väsentlig dragbelastning i bandets krökta rörelse- bana. Sambandet är lämpligen sådant att elementet 70 i huvud- sak uppbär hela dragbelastningen i bandets raka rörelse- bana och stavlänkarna i huvudsak uppbär hela dragbelastningen i bandets krökta rörelsebana. För att åstadkomma det önskade sambandet är stavlänkarnas delning något längre än elementens 70, 71 delning. Varken stavlänkarna 80 eller elementet 72 uppbär någon dragbelastning i bandets raka rörelsebana. I en speciell kurva, när dragbelastningen uppbäres av de yttre 10 15 20 25 30 35 7802072-4 13 bandlänkarna, såsom i det följande beskrives, bör emeller- tid åtminstone en väsentlig del av den nämnda belastningen uppbäras av stavlänkarna 80. Även i detta fall är det lämp- ligt att stavlänkarna 80 har en något större delning än elementen 72, så att hela den eventuella dragbelastningen på de yttre länkarna uppbäres av stavlänkarna. De yttre stavlänkarna 80 är väsentligt längre än de inre förstärk- ningsstavlänkarna 78 på samma sätt som de yttre elementen 72.

I I fig. 6 visas bandet 52 i sin normala, raka rörelsebana. I denna raka bana är de inre elementen 70 full- ständigt expanderade, varvid stängerna 58 är belägna i ett dragingrepp med de i elementen 70 anordnade slitsarnas 74 ändar och förbindningselementen GH. De yttre elementen 72 är fullständigt ihopskjutna varvid inget dragingrepp före- finns mellan stängerna 58 och elementen 72. Dragbelast- ningen på bandet 52 är följaktligen jämnt fördelad över de inre elementen 70 i bandets normala orientering. Elementen 70 bildar följaktligen rader av inre länkar och centrala länkar längs elementens 70 inre respektive yttre delar. De inre och centrala länkarna delar dragbelastningen i bandets normala, raka orientering.

Då bandet 52 börjar röra sig genom en horisontell kurva, börjar de inre plattkabelelementen 70 att ihopskjutas från sitt fullständigt expanderade läge, varjämte de yttre elementen 72 börjar att expandera från sitt fullständigt ihopskjutna läge, såsom visas i fig. 7. Liksom med bandet 2 och i beroende av bandets 52 utförande kan tre alternaš tiva draglägen uppstå, när bandet 52 rör sig genom horison- tellt krökta banor med varierande radier.

Det första dragbelastningsläget visas i fig. 8 och uppstår så snart bandet börjar kröka sig i sidled från sin normala, raka rörelsebana in i en krökt rörelsebana. De inre länkarna (längs elementets 70 inre del) börjar följakt- ligen att ihopskjutas från sitt fullständigt expanderade dragläge och att överföra sin belastning till de centrala bandlänkarna. I detta skede uppbäres hela dragbelastníngen av de centrala bandlänkarna. Såsom ovan har beskrivits, är det lämpligt att hela eller i huvudsak hela dragbelast- 10 15 20 25 30 35 7302072-4 1% ningen upptas av de centrala stavlänkarna 78. I vissa fall kan emellertid en del av belastningen upptas av de centrala bandlänkarna, som.bildas av elementets 70 yttre del.

Det andra belastningsläget inträffar, när de inre länkarna ihopskjutes tillšlatt de yttre länkarna har expanderats fullständigtfdelar dragbelastníngen med de cen- trala länkarna. När de yttre länkarna sålunda har belastats, är det lämpligt att hela denna yttre belastning upptas av de yttre stavlänkarna 80. I yissa fall kan emellertid en del av belastningen upptas av de yttre länkarna längs ele- Kmentets 72 yttre del.

Det tredje belastningsläget inträffar, när de inre länkarna ihopskjutes ytterligare från det andra läget, vilket resulterar i att de centrala länkarna delvis ihopskjutes.

I detta.tredje läge överföres hela dragbelastningen på bandet till de yttre länkarna. Även i detta fall är det i detta läge lämpligt att hela belastningen upptas av de yttre stav- länkarna 80, varvid emellertid en viss belastning kan upp- tas av de yttre länkarna längs elementets 72 yttre del.

Liksom i bandet 2 kan bandet 52 vara utfört med de olika länkarnas delning så samordnad att bandet kan inta ett, två eller alla tre de alternativa belastningslägena.

Om närmare bestämt de inre bandlänkarna uppnår sitt full- ständigt ihopskjutna läge, innan de yttre bandlänkarna har uppnått sitt fullständigt expanderade läge, kan endast det första belastningsläget uppstå. Om de inre bandlänkarna uppnår sitt fullständigt ihopskjutna läge samtidigt som de yttre bandlänkarna uppnår sitt fullständigt expanderade läge, kan de första och andra belastningslägena uppstå. Om slut- ligen de yttre bandlänkarna uppnår sitt fullständigt expan- derade läge, innan de inre bandlänkarna har uppnått sitt fullständigt ihopskjutna läge, och de centrala bandlänkarna följaktligen delvis kan ihopskjutas, då de inre bandlänkarna fortsättningsvis ihopskjutes, kan bandet orienteras i alla tre belastningslägena.

Förstärkningsstavlänkarna 78 och 80 är lämpligen anordnade i bandet 52 eftersom de minskar risken för ut- mattningsbrott på plattlíneelementen, såsom mer fullständigt 10 15 20 25 30 35 780272-4 15 beskrives i amerikanska patentskriften Re 27690. Antingen de centrala stavlänkarna 78 eller de yttre stavlänkarna 80 eller båda kan emellertid utelämnas i de fall då utmatt- ningspåkänningar kanske icke utgör något mer betydande problem.

I så fall uppbär de centrala länkarna 66 på det inre elemen- tets 70 yttre del (de länkar som är belägna nära bandets 52 centrum) hela dragbelastningen, som annars skulle uppbäras av de centrala stavlänkarna 78. Följaktligen bringas stäng- erna 58 i dragingrepp med förbindningselementen 64. På mot- svarande sätt bringas förbindningselementen SU på de yttre länkarna 66 på elementets 72 yttre del i dragingrepp med stängerna 58, när elementen 72 är fullständigt expanderade i det andra och tredje belastningsläget. Detta dragingrepp mellan de inre och yttre elementen 70 och 72 och stängerna 58 kan även i viss utsträckning uppstå även när de centrala och yttre stavlänkarna 78 och 80 användes, såsom tidigare beskrivits.

Teoretiskt och experimentellt kan påvisas att banden enligt de ovannämnda båda utföringsformerna kan röra sig genom mycket snävare kurvor än kända band. Under förutsätt- I ning att allmänt använda länkdimensioner används, kan det visas att den minsta innerradien för ett typiskt, känt "gallerband", som vissa i amerikanska patentskriften 3 225 898 är 2,14 X bandets bredd, medan "gallerbandet" enligt föreliggande uppfinning kan röra sig genom en kurva med en minsta krökningsradie av 0,90 X bandets bredd. För ett typiskt känt "plattlineband" av det slag som visas i amerikanska patentskriften Re 27690 är på motsvarande sätt den minsta innerradien normalt 1,62 X bandens bredd, medan denna minimiradie för ett "plattlineband"_52 enligt uppfin- ningen minskas till 0,80 X bandets bredd. Förmågan hos banden enligt uppfinningen att röra sig genom mycket snävare kurvor för en bestämd bandbredd utgör en betydande fördel.

' Banden 2 och 52 användes även med fördel i tran- sportörer som har en högspänningsdrivanordning av kedje- hjulstyp för den raka banan och en lâgspänningsdrivanordning av kantfriktionstyp, såsom exempelvis visas och beskrives i amerikanska patentskrifterna 3 3H8 659 och 3 682 295, för 10 15 20 25 30 35 7802072-4 16 i sidled krökta banor. På grund av att den kraftiga drag- belastningen på banden 2 och 52 fördelas över såväl de inre som de centrala länkarna, när banden är orienterade i sina normala, raka rörelsebanor, kan väsentligt mindre länkar användas än vad som skulle erfordras på ett "centrum- kedjeband". Dessutom kan bandet fortfarande på ett fullgott sätt tåla bandspänningen i de krökta banorna även om drag- belastningen endast uppbäres av de centrala eller yttre länkarna, eftersom denna spänning är mycket mindre än i den raka banan. Bandets 2 "gallerlänkar" och bandets 52 "plattlineelement" kan bestå av metall, plast eller något annat lämpligt material.

I figh 9 visas en skruvlinjeformig lågspännings- transporEr10O av den typ som visas och beskrivas i ameri- kanska patentskriften 3 348 659 och som kan innefatta ettdera av banden 2 eller 52 enligt uppfinningen. Eftersom lågspänningsanordningen är fullständigt beskriven i ovan- nämnda patentskrift, kommer endast en kort beskrivning att göras här. I en sådan lågspänningsanordning 100 är en bur- formig drivtrumma 102 i friktionsingrepp med bandets 2 (eller 52) inre kant för att driva bandet med relativt liten spänning genom en skruvlinjeformig bana kring trumman. Dess- utom är ett drivkedjehjul 104 i ingrepp med bandet 2 längs en rak del av detta. En motor 105 driver trumman 102 via en kuggväxel 106 och driver även drivkedjehjulet 104 via en kugg- växel 107. Bandet 2 rör sig från drivkedjehjulet 104, förbi en viktförsedd spänningsupptagningsrulle 110 och ett tomgångs- hjul 111 till en rak inmatningsdel 108, härefter i skruv- linjeformiga slingor kring trumman 102 till en rak utmat- ningsdel 109 och kring ett ytterligare tomgângshjul 111 till- baka till drivkedjehjulet.

Såsom är känt, är spänningen på bandet 2 i den ra- ka delen 109 väsentligt större än i den krökta delen. Driv- kedjehjulet 104 bibringar bandet tillräcklig spänning för att bibehålla det nödvändiga friktionsingreppet med trumman.

I vissa anläggningar kan en viktförsedd spännrulle användas ensam i stället för drivkedjehjulet. I en skruvlinjegående lågspänningstransportör 100 är den maximalt tillåtna belast- 10 7802072- 4 17 ningen på bandet omvänt proportionell mot den minsta inner- radie som bandet kan genomlöpa. Eftersom banden 2 och 52 kan röra sig genom en minimikurva med en radie som är mindre än hälften så stor jämfört med kända band, kan den tillåtna belastningen i en lågspänningsanordning 100 enligt upp- finningen mer än fördubblas för ett band med en bestämd bredd.

Ehuru uppfinningen har åskådliggjorts med hjälp av lämpliga utföringsformer, torde det för fackmannen vara uppenbart att talrika modifieringar kan utföras utan att göra avsteg från uppfinningens skyddsomfång, som endast begränsas av de efterföljande patentkraven.

Claims (19)

*7802072-4 10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. Transportband som normalt är orienterat att följa en första bana och alternativt oríenteratnæd en ihopskjuten, inre kant och en expanderad, yttre kant för att följa banor, som kröker sig i sidled på den ena sidan om den första banan, vilket band omfattar ett flertal i längdriktningen på avstånd från varandra belägna stänger (8),som sträcker sig tvärs bandet och har inre och yttre ändar (10 resp: 12) vid bandets inre resp. yttre kanter och centrala delar (lä) däremellan, k ä n n e t e c k n a t av centrala länkorgan som består av centrala länkar (22), som är anordnade i åtminstone en längs- gående rad, som svängbart förbinder endast stängernas centrala delar (14) med varandra, vilka länkorgan står i dragingrepp med stängerna (8) i den normala orienteringen och i åtminstone nâgra av de alternativa orienteringarna, samt av kantlänkorgan i åtminstone en längsgående rad längs varje kant på bandet, bestående av inre länkar (20) och yttre länkar (24), šom sväng- bart förbinder stängernas inre resp. yttre ändar (10, 1Q1ned varandra, vilka kantlänkorgan radvis är ihopskjutbara och expan- derbara i längdriktningen, varvid de inre länkarna (20) har ett normalt, fullständigt expanderat dragläge i den normala orien- Lcringen och ett ihopskjutet läge i de alternativa_orientering- 'arna och de yttre länkarna (24) har ett normalt, ihopskjutet läge i den normala orienteringen och bringas att expandera från det normala läget i bandets alternativa orienteringar.

2. Transportband enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att de inre ochyttreiänkarna (10, 12) har längs- gående slitsar (3H), som förskjutbart upptar stängerna (8) så,. att de inre och yttre länkraderna kan ihopskjutas och expan- deras i längdriktningen. '

3. Transportband enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a t av att de centrala länkarna (22) har längsgående slitsar (34), som förskjutbart upptar stängerna (8) %â, att de centrala länkarna (22) kan ihopskjutas och expandera i längd- riktningen, varvid åtminstone en rad av de centrala länkarna är fullständigt expanderade, när de centrala länkorganen befinner sig i sitt dragläge. 10 15 20 25 30 35 78032072-4 19

H. Transportband enligt patentkravet 1, k ä n n e- t e c k n a ty av att åtminstone en rad av de centrala länkarna (22) befinner sig i dragläget i samtliga band- orienteringar.

5. Transportband enligt patentkravet H, k ä n n e- t e c k n a t av att åtminstone en rad av de inre länkarna (20) är fullständigt ihopskjuten, innan de yttre länkarna (24) är fullständigt expanderade, så att de centrala länkorganen (22) uppbär hela dragbelastningen i samtliga alternativa bandorienteringar.

6. Transportband enligt patentkravet 4, k ä n n e- t e c k n a t av att åtminstone en rad av de inre länkarna (80) är fullständigt ihopskjuten och åtminstone en rad av de yttre länkarna (24) är fullständigt expanderad i en av 'bandorienteringarna.

7. Transportband enligt patentkravet 3, k ä n n e- t e c k n a t av att åtminstone en rad av deinre länkarna (20) är fullständigt ihopskjuten innan de yttre länkarna är fullständigt expanderade, såatt de centrala länkorganen (22) uppbär hela dragbelastningen i samtliga alternativa (24) bandorienteringar.

8. Transportband enligt patentkravet 3, k ä n n e- t e'c k n a t av attåtmínstone en rad av de inre länkarna (20) är fullständigt ihopskjuten och åtminstone en rad av de yttre länkarna (24) är fullständigt expanderad i en av bandorienteringarna.

9. Transportband enligt patentkravet 3, k ä n n e- t e c k n a t av att åtminstone en rad av de yttre länkarna (24) uppnår ett fullständigt expanderat och dragande läge, innan de inre länkarna (20) uppnår ett fullständigt ihopskjutet läge, så att en ytterligare ihopskjutning av de inre länkarna (2) resulterar i attde centrala länkorganen (22) ihopskjutes från sitt dragläge och att hela dragbelastníngen på bandet över- föres till de yttre länkarna (20).

10. Transportband enligt patentkravet 1, k ä n n e- t e c k n a t av att den första banan utgöres av en rak bana. *780-2072-4 10 20 25 30 35 20

11. Transportband enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att de inre, centrala och yttre länkarna (20, 22, 24) och en består av en i huvudsak U-formig länkkropp som en relativt smal, tillsluten ände och en relativt bred, Var' har öppen ände, varvid de smala ändarna inskjuter i de båda ändarna av avgränsande länkar och de yttre länkarna (24) ärlängræzän de inre och centrala länkarna (20, 22).

12. Transportband enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att de inre, centrala och yttre länkarna (20, 22, 24) är beroende av och anordnade på väsentligt avstånd från var- andra,varvíd varje länk består av ett i huvudsak U-formigt element, som har en tillsluten ände, en öppen ände,som är bredare än den tillslutna änden,och stegförsedda skänklar, varvid de tillslutna ändarna delvis inskjuter i de öppna ändarna av angränsande länkar, varvid de stegförsedda skänk- larna på angränsande länkar har tät glidpassning relativt varandra för att till ett minimum nedbringa rörelse i sid- led mellan angränsande länkar under ihopskjutning eller expansion av dessa.

13. Transportband enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att de yttre länkarna (24) är längre än de inre och centrala länkarna (20,22).

14. Transportband enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att länkorganen innefattar inre plattlineelement (70) och yttre plattlineelement (72), som är anordnade in- till varandra sida vid sidalängs bandet, varvid varje plattline- element omfattar ett flertal länkar (62), som förbinder stängerna (58) med varandra och det inre plattlineelementet (70) längs sin inre del bildar de inre länkarna och längs sin yttre del de centrala länkarna, varjämte det yttre plattlineelementet (22) bildar de yttre länkarna.

15. Transportband enligt patentkravet 14, k ä n n e t e c k- n a t. av att de centrala länkarna dessutom innefattar åt- minstone en rad centrala stavlänkar (78), som svängbart för- binder stängernas (58) centrala delar med varandra,varvid de centrala stavlänkarna (98) är oberoende av det inre platt- lineelementet (70) och belägen mellan de inre och yttre plattlineelement (70, 72) och de centrala stavlänkarna (78) 10 15 20 25 30 35 7802072-4 21 och det inre plattlineelementet (70) har avpassade anliggnings- ytor för ingrepp med stängerna (58), så att åtminstone en större del av dragbelastningen på bandet uppbäres av det inre plattlineelementet (70), när bandet rör sig i den normala rörelse- banan och åtminstone en större del av dragbelastningen upp- bäres av de centrala stavlänkarna (78), när bandet rör sig i de alternativa rörelsebanorna.

16. n a t av att de yttre länkarna dessutom innefattar åtminstone en rad yttre stavlänkar (80), som svängbart förbinder stängernas Transportband enligt patentkravet 15, k ä n n e t e c k- yttre ändar med varandra, varvid de yttre stavlänkarna (80) är beroende av detyttre plattlineelementet (72) och belägen in- till dettas yttre kant och de yttre stavlänkarna (80) har anligg- ningsytor för ingrepp med stängerna (58), så att åtminstone en väsentlig del av varje dragbelastning på de yttre länkarna uppbäres av de yttre stavlänkarna (80).

17. Transportband enligt patentkravet 1H, k ä n n e t e c k- n a t av att varje länk i plattlineelementen (70, 72) är ut- formad med åtminstone en längsgående slits (74) för upptagande av åtminstone en av de nämnda stängerna (58).

18. Transportband enligt patentkravet 17, k ä n n e t e c k- n a t av att de yttre plattlineelementen (72) är längre i ban- dets riktning än de inre plattlineelementen (70), varvid slitsar- na (74) i de yttre plattlineelementen sträcker sig framåt förbi slitsarna (7H) i de inre plattlineelementen, när bandet intar sin normala orientering. _

19. Transportband enligt patentkravet 17, k ä n n e t e c k- n a t av att vart och ett av plattlineelementen (70, 72) be- står av ett flertal i sidled på avstånd från varandra belägna dragelement (62) och ett flertal tvärgâende förbindningsele- ment (64), som vart och ett förbinder angränsande dragelement (62), varvid angränsande förbindningselement (64) %träcker sig mellan motsatta ändar av dragelementen (62) så,att drag- och förbindningselementen i varje plattlineelement (70, 72) bildar ett flertal alternerande, åt motsatta håll öppna, i varandra införbara länkar.