SE436546B - Forfaringssett och apparat for slitsning, formning och expandering i tverriktningen av deformerbart, remsformigt material for breddning och formning av detta till en atminstone partiellt gallerformig, remsformig produkt - Google Patents

Description

vanaasnfll 10 15 20 25 f' 30 35 2 ning eller förlängning av de trådliknande komponenterna för att kompensera för deras förkortning under expande- ringen av det slitsade området i förhållande till kant- partierna, ty eljest kommer oregelbundna krusningar att utformas i de operforerade kantpartierna eller måste dessa kantpartier korrugeras (vågformas) för att genom förkortning anslutas till längden av det gallerformiga partiet. Genom slitsningen av plåten, förformningen och expansionen i sidled i efter varandra följande steg kommer speciellt vid plåt av metall med låg draghåll- fasthet, såsom bly eller blylegeringar, de förbindande knutpunkterna mellan de trådliknande komponenterna att bilda försvagande punkter, som har benägenhet att brista under efterföljande användningi _ Genom den i amerikanska patentskriften 1 472 76 beskrivna metoden bildas zoner av expanderad metall mellan icke-expanderade längsgående remsor utan förkort- ning av plåtens slitsade parti. Efter slitsning av plå- jten-på beskrivet sätt återställes plåten till plant tillstånd, Den tillplanade plåten låter man passera mellan korrugeringsvalsar, som samverkar med varandra för att från plåtens plan pressa ut omväxlande serier av "knutpunkter“, dvs rader av föreningspartier mellan i sidled angränsande komponenter. Härigenom åstadkommes sträckning och avvinkling i sidled av de trådformiga komponenterna. Under divergering av plåtens_remsformiga sidopartier öppnas gallerverkets “maskor", vilka där- efter tillplattas, Det anses vara olämpligt att sträcka de trådformiga element, som bildar maskorna,i en enda -operation till en tillräcklig längd för en fullständig expansion i sidled för bildande av galler- eller nätver- ket. Genom att använda successiva korrugerings- och expanderingsoperationer övervinnas metallens elastici- tet. Genom slutlig tillplattning av det expanderade nätverket bringas de korrugerade knutpunkterna och de avvinklade trådformiga elementen att ligga i samma plan.

Vid förfaringssättet enligt amerikanska patentskrif- ten l 212 863 utföres sträckning av komponenterna i ett 10 15 20 25 30 790895 0 ~ 4 3 slitsat parti av plåten genom att knutpunkterna hos en och samma komponent förskjutes omväxlande i den ena och andra riktningen från plâtens plan. Successivt arbetande' verktyg åstadkommer både slitsning och sträckning under rörelse av plåten framåt. Genom att dessa verktyg arbe- tar successivt, måste plåten bringas att röra sig inter- mittent genom verktygsuppsättningen.

I den amerikanska patentskriften 1 205 299 visas i fig 3 formningsvalsarna med skivor, vilkas kantpartier avsmalnar till relativt tunna kanter, som har regelbun- det fördelade urtag omväxlande med utsprång. Dessa val- sar har visserligen liknande längdséction som enligt uppfinningen använda slitsnings- och förformningsvalsar men användes för åstadkommande av en mera plan expande- ring av plåt, som i förväg har slitsats och förformats medelst en sänkpress..

Förlängningen av smala, trådliknande remsor, som formas genom förslitsning medelst roterande skärverktyg och efterföljande expansion i sidled, leder ofta till att sträckning eller till bristningar av de trådliknande de trâdliknande elementen brister genom otillåten elementen vid knutpunkterna på grund av spänningskon- centrationer vid dessa.

Vid framställning av gallerverk av plåt genom s k fram- och återgâende teknik, såsom enligt en i amerikans- ka patentskriften l 482 600 beskriven metod, sträckes knutpunkterna mellan angränsande trådliknande komponen- ter under successiv slitsning och öppning av gallerver- ket medelst fram- och återgående skärverktyg, varvid individuella trådformiga segment utskäres från plåten och sträckes ut från plåtens plan medelst de fram- och âtergående skärverktygen. vridning vid knutpunkterna under deformering medelst fram- och återgående skärverk- tyg och efterföljande böjning, nar gallerverket åter- föres till den expanderade plátens plan, utsätter knut- punkterna mellan de trâdliknande komponenterna för spän- ningar. Produkter med operforerade kantpartier kan fram- ställas enligt denna teknik med användande av fram- och 10 15 20 25 30 35 iavaasnßi 4 återgående verktyg, men framställningstekniken är känslig för ändringar av plåtens dimensioner, vilket kan menligt inverka på de slutliga dimensionerna och begränsar pro- duktionshastigheten, _ Enligt uppfinningen, som har till ändamål att undan- röja beskrivna nackdelar, utföres en samtidig slitsnings- och förformningsoperation för att längs smala, längsgåen- de stråk forma materialet, så att härigenom erhålles långssmala komponenter, som vardera består av en rad av i längdriktningen åtskilda, i sidled av slitsar avgrän- sade långsmala segment ("slitsade segment"), vilka för- länges genom sträckning och bockning utåt från utgångs- materialets plan, och mellan dessa "oslitsade" segment, dvs oslitsat material, som bibehâlles i det remsformiga materialets plan, De oslitsade segmenten nos angränsande komponenter bildar tillsammans kontinuerliga oslitsade bandformiga fält, som sträcker sig i det remsformiga ma- terialets (plåtens) tvärriktning, mellan dess längsgåen- de kantpartier. Genom att_i dessa bandformiga fält ingår alla "knutpunkter", dvs partier, som förbinder angränsan- de slitsade segment, utsättes icke knutpunkterna för icke-önskvärd deformering, när de slitsade segmenten för- skjutes utåt från det remsformiga materialets plan vid formning av gallernätets i huvudsak vinkelrätt från det remsformiga materialets plan utskjutande masker. Den ovan beskrivna förlängningen av de metalltrådsartat smala slit- sade segmenten i riktning från det remsformiga materia- lets plan utföres samtidigt med slitsningen och kompense- rar för den kantförkortning, som eljest skulle uppstå vid _ efterföljande expandering av materialet i sidled. Under ett andra slitsningssteg förlänges slitsarna, så att slitsarna inen längsgående slitsrad överlappar slitsarna i angränsande slitsrader i ett sicksackmönster, som med- ger önskad expandering i sidled av det remsformiga ut- gångsmaterialets slitsade parti. Genom fasthållning av ide tvärgående bandformiga fält, som omfattar alla knut- punkter, under förlängningen av de genom slitsningen av- 10 15 20 25 30 35 7908950 ~ 4 5 avgränsade längsgående segmenten och innan slitsningen fullbordas, ernås en önskad, gynnsam samtidig förläng- ning av de sistnämnda segmenten, när de formas, och und- vikes i huvudsak fullständigt risken för att dessa me- talltrådsartat smala segment eller knutpunkterna där- emellan brister vid expanderinqen av gallernätverket.

Gallerformiga plattor kan framställas snabbt av kontinuerligt franmetat remsformigt material (plåt) till exakta slutdimensioner oberoende av det remsformiga ma- terialets dimensioner och materialsammansättning.

Förfaringssättet och apnaraten enligt uppfinningen undanröjer i huvudsak alla vid konventionella rotations-° och reciprokationsmetoder förekommande nackdelar. För- faringssättet omfattar väsentligen stegen att samtidigt slitsa och förforma åtminstone ett parti av det rems- formiga utgångsmaterialet mellan operforerade kantpar- tier för âstadkommande av en eller flera längsgående tråd- eller strängartat långsmala materialkomponenter bestående av smala, längsgående stråk, som vart och ett omfattar en rad av genom slitsning framställda segment, som är förenade av mellanliggande segment i oslitsade materialpartier och som genom deformering bockas ut från det remsformiga materialets plan, medan de förenande segmenten i de oslitsade materialpartierna kvarhâlles i det remsformiga materialets plan, så att de av slitsarna avgränsade långsmala segmenten i angränsande längsgående remsformiga materialkomponenter (remsformiga material- partier) genom slitsningen åtskiljes i sidled från varand- ra och från nämnda kantpartier och bibringas i huvudsak konvex form med utbuktning åt motsatta håll från det remsformiga materialets plan; att segmenten i de oslitsa- de partierna bibehålles i det remsformiga materialets plan som kontinuerliga bandformiga fält i utgångsmate- rialets tvärriktning och har en bredd, som åtminstone motsvarar bredden av en eller flera av de tråd- eller strängartat långsmala komponenterna; att varannan slits förlängas i en riktning och övriga slitsar förlänges i motsatt riktning, så att slitsarna och segmenten bildar ”läfwåw s få» 10 15 20 25 30 35 6 ett överlappnings- eller sicksackmönster; och att det gslitsade och förformade partiet av det remsformiga ut- gångsmaterialet expanderas i sidled för utformning av ett gallernärverk genom att det remsformiga utgângsmaterialets längsgående kanter drages isär från varandra, så att de genom slitsningen formade segmenten bildar ett nätverk av i huvudsak plana maskor, som är förenade av de knut- punkter, som i de oslitsade bandformiga fälten bildar förbindningar mellan angränsande långsmala komponenter.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig l och 2 är en schematisk planvy respektive en schematisk sido- vy av en apparat enligt uppfinningen, fig 3 visar i'en större skala en modifikation av apparatens slitsnings- och förformningsaggregat, som omfattar tre valsar, fig 4 är en liknande vy som fig 3 men visar i_en något mindre skala en annan modifikation av ett av tre valsar be- stående slitsnings- och förformningsaggregat, fig 5 är en sidovy av ytterligare en modifikation av ett slits- nings- och förformningsaggregat, i vilket remsformigt material bearbetas mellan valsarna hos flera efter varandra följande valspar, fig 6 är en planvy av rems- formigt material efter passagen genom apparatens slits- nings- och förformningsaggregat, fig 7 visar i längdsek- tion och i en större skala ett slitsat och förformat parti av det remsformiga materialet vid ett utförande med assymmetrisk form av de genom slitsning framställda segmenten, fig 8 visar det slitsade och förformade rems- formiga materialet i en tvärsektion tagen längs linjen 8-8 i fig 6, fig 9 visar i en större skala en sektion av ett avsnitt av det remsformiga materialet med ett symmetriskt krökt slitsat segment och visar ett mot- svarande parti av en skärskiva, medelst vilken segmentet är slitsat och format, fig 10 är en perspektivbild av det remsformiga materialet, som lämnar slitsnings- och förformningsaggregatet, och visar de genom formning och slitsning framställda segmenten, fig ll visar i en fragmentarisk sektion tagen längs linjen ll-ll i fig 3 l0 15 20 25 30 35 7soa9so-4 7 mellan varandra ingripande slitsnings- och förformnings- skivor hos tvâ slitsnings- och förformningsvalsar, fig 12 visar i en större skala och mera i detalj en sektion tagen längs linjen ll-ll i fig 3, fig l3 visar i planvy partier av det remsformiga materialet under två skeden av förloppet för framställning av en platta med i sidled (i plattans tvärriktning) expanderad gallernätstruktur enligt ett utförande av det slag, som visas i fig 10, fig 14 är en sidovy av ett parti av det remsformiga ma- terialet i fig 13 under formning medelst tillplanings- valsar, fig 15 är en perspektivbild av ett parti av ma- terialet i fig 13 under ett tillverkningsskede, fig 16 visar i en fragmentarisk tvärsektion av apparaten en expandering av den formade materialrem- fig 17 visar en detalj av en styrkedja anordning för sidled, och fig 18 är plåt före tillskärning av plåten för framställning av san i en planvy av en slitsad och expanderad gallerformiga batteriplattor.

De i det följande nämnda och på ritningarna ut- satta hänvisningsbeteckningarna avser likadana delar, om icke annat anges.

I fiq l - 3 visas vid 10 remsformigt material, som i det följande benämnes plåt och som i form av en bana ledes över en styrvals 12 och införes vertikalt i ett slitsnings- och förformningsaggregat 14, vilket består av en grupp av tre valsar 16, 18, 20, vilka var och en har ett flertal åtskilda skivor 22, 24 resp 26. Dessa skivor har tandformiga ytterkanter. Plåten 10 passerar först mellan den första och den andra valsen 16, 18 och sedan mellan den andra och den tredje valsen 18, 20 i snabb takt. Valsarna l6, l8 har till uppgift att längs den snabbt framlöpande plåtens sidokantpartier 30 ut- forma uppåtbockade kantflänsar 28 (fis 6), som är avsedda att användas för ingrepp med en expanderingsanordning, och håller plåten vid bandformiga fält eller områden 32, som sträcker sig mellan ett centralt plâtparti 34 och sidokantpartierna 30, medan som verktyg tjänande ytor 36 av konvex form hos skivorna 22 liksom likadana verktygs- 10 15 20 25 30 35 ?fi@®95@W% . 8 ytor 38 hos skivorna 24 slitsar plåten 10 i områden 40 mellan de bandformiga områdena 32 och förlänger genom slitsningen framställda bandformiga segment 42 mellan slitsarna genom utböjning av dessa från plåtens plan.

De utskjutande verktygsytorna 36, 38 hos respektive ski- va är åtskilda av försänkningar med i huvudsak plana bottenytor 44, 46, som hos motsatta skivor 22, 24 sam- verkar med varandra under valsarnas rotation. Under rota- tionen av valsarna kommer de konvext formade utskjutande verktygspartierna 36 hos en skiva 22 på den första val- sen 16 i anliggning mot verktygspartier 38 av motsvaran- de form hos angränsande skivor 22 på den andra valsen 18 och tränger igenom plåten under utskärning av rader av längsgående slitsar 48. Dessa slitsar avgränsar rader av längsgående, smala segment 42, vilka sträckes och böjes ut i mellanrummen 50 mellan angränsande skivor 24 hos den andra valsen 18. Efter varje slitsning kommer de plana ytorna 44, 46 hos de båda valsarnas skivor i linje med men på ett litet avstånd från varandra och ingriper mot plåten längs smala segment 52, vilka till- sammans bildar de bandformiga, oslitsade fält 32, som _sträcker sig i plåtens tvärriktning. De konvexa verktygs- partierna 38 hos varje skiva 24 på den andra valsen 18 tränger genom plåten i motsatt riktning för slitsning, bockning och sträckning av de genom slitsning formade segmenten 54 i motsatt riktning från plåtens plan in i mellanrummen 56 mellan den första valsens l6 skivor 22.

I linje med mellanrummet mellan tvâ angränsande skivor 22 formas sålunda i plåten en "komponent" 58 (fig 7), som bildas av ett smalt, remsformigt, längsgående plåt- strñk, vilket består av en rad av genom slitsning forma- de, utåt i en riktning från plåtens plan bockade segment, som är åtskilda av "oslitsade segment" 52, dvs remsformiga partier, som icke är avgränsade i sidled av slitsar till skillnad från de "slitsade segmenten" 54 och ligger kvar i plåtens plan. Komponenter 58 av samma slag utformas i linje med varje skiva 24, men de slitsade segmenten i angränsande komponenter 58 bockas ut från plåtens plan 10 l5 20 25 30 35 79os9so~4 9 i motsatta riktningar (se fig 7 och l0). De oslitsade segmenten bildar tillsammans plana, tvärgående kontinuer- liga bandformiga fält 32 i motsvarighet till de radvis i linje med varandra belägna plana ytpartierna 44, 46 hos skivorna 22, 24. .

Där plåten lämnar ingreppsområdet mellan valsarna 16, l8 skiljes plåten från den första valsen l6 medelst en sats av avstrykningsstänger 60, och såsom framgår av fig l0 uppvisar den förformade plåten 62 därefter uppåt- bockade kantpartier 28 längs sidokantpartierna 30, ett centralt, oslitsat parti 34 och mellan det sistnämnda och vartdera kantpartiet slitsade och förformade partier' 64, 66, vilka vartdera omfattar längsgående remsformiga komponenter 58 bestående vardera av medelst slitsar åt- skilda längsgâende segment 42, 54 omväxlande med oslitsa- de segment 52 (se fig 7). Segmenten 42 hos varannan kom- ponent 58 är utbockade från plåtens plan i en riktning, medan segmenten 54 hos de mellanliggande komponenterna 58 är utbockade från plåtens plan i motsatt riktning. Vid det i sade utförandet har de genom slitsning och bockningl formade segmenten 42, 54 assymmetrisk form och är fram- längdsektion i fig 7 och tvärsektion i fig 8 vi- ställda medelst på motsvarande sätt formade verktygs- ytor 36, 38, vilka visas i fig 3. I fig 9 och fig 10 visas ett enklare utförande enligt uppfinningen, vid vilket de remsformiga, smala komponenterna 58 omfattar symmetriskt formade, medelst slitsar åtskilda segment 68, vilka är framställda medelst på motsvarande sätt formade verktygsytor 70 (se fig 9) hos skivorna 22, 24.

Fig 10 visar dessutom en modifikation enligt upp- finningen, vilken kan användas, när två eller flera partier tvärs över plåtens bredd skall slitsas och för- formas. För framställningen av de tvärgående bandfor- miga områdena 32 och de medelst slitsar åtskilda seg- menten 42, 54 växlar under slitsnings- och förformnings- operationen skärkrafterna mellan ett minsta värde, när skivförsänkningar med plana bottenytor 44, 46 kommer mittemot varandra och håller plåten tvärs över de band- 10 15 20 25 35 10 formiga områdena 32, och ett största värde, när verk- tygsytor 36, 38 tränger igenom plåten. Denna cykliska växling mellan skärnings- eller klippningsoperationerna och de mellanliggande perioderna åstadkommer vibration av drivanordningen för valsarna. Denna vibration ökar med plåtens rörelsehastighet genom aggregatet av valsar.

För slitsning av plåtpartierna 64, 66 (se fig 10) är det därför fördelaktigt att låta de arbetsytor, som in- griper med partierna 64, arbeta med fasförskjutning i förhållande till de arbetsytor, som ingriper med partierna 66. För detta ändamål kan anordningen vara sådan, att när en sats av i tvärriktningen mittemot varandra be- lägna arbetsytor påbörjar inträngningen i plåten i om- râdet 64, fullbordar en annan sats av i tvärriktningen mittemot varandra belägna verktygsytor sin utformning av de genom slitsning åtskilda segmenten i plåtomrâdet 66 och närmar sig de plana ytorna sitt ingrepp med de band- formiga områdena 32. Resultatet härav är att skärkraf- terna fördelas mera jämnt under rotationen och att driften blir jämnare. Om flera än två partier av plå- ten skall slitsas och förformas kan driften bli ännu jämnare genom en lämplig periferiell fördelning av in- trängningspunkterna. 7 7 Efter frigöringen från den första valsen l6 följer den förformade plåten 62 den andra valsen 18 en lämplig sträcka, t ex en kvarts varv, såsom i fig 3, till det område, i vilket plåten bringas i ingrepp mellan den andra valsen 18 och den tredje valsen 20, vilken har åtskilda skivor 26 med skivpartier 74, som uppvisar effektivt verkande skärkanter 72 och mellanliggande urtag 75 (se fig 3, 11 och 12), vilka är åtskilda runt skivornas omkrets, så att de vid rotation av valsarna omväxlande vid den ena och andra sidan kommer mittemot likadana skivkomponenter 76 hos den andra valsens 18 skivor 24, vilka komponenter består-av urtag 77 och skär- kanter 79, vilka runt skivans omkrets följer omväxlande på de plana partierna 46 för att utan slitsning medge passage av omväxlande band längs varje linje av slitsar 10 15 20 25 30 35 -_-.._.._..____._. __,...........__....._.__.._._.._ _., 7903950 '-14- ll utformade mellan angränsande komponenter 58 genom det samverkande ingreppet mellan den första och den andra valsen. I alternerande lägen uppträder likadana urtag 75 eller 77 i de motsatta sidorna hos skivorna både på den andra och den tredje valsen. Skärkanterna 72 vid skivarnas ytterkanter tränger igenom plåten och för- länger slitsarna 48 genom vartannat bandformigt område 32 i ett överlappnings- eller sicksackmönster (se fig 13 och l5) och fullbordar därigenom det andra steget av en tvåstegsslitsning, varigenom det är möjligt att genom isärföring av plåtens sidokanter bilda ett rombiskt gallerverk. Såsom framgår av fig ll är mellan angränsan- de arbetsskivor (verktygsskivor) 22, 24, 26 anbragta distansskivor 78 med relativt liten diameter på de tre valsarna.

Där plåten lämnar ingreppsområdet mellan den andra och den tredje valsen 18, 20 styres medelst avstrykar- stänger 80 den föršormade och färdigslitsade plåten bort från den tredje valsen, och medelst en sats av styrplåtar 82, vilka sträcker sig in i mellanrummet mellan angränsande skivor hos den andra valsen 24 och uppbäres på en axel 84 samt hindras från att rotera, styras plåten, så att de av slitsar åtskilda segmenten 42 föres bort från den andra valsen. Genom att plåten aldrig lämnar den andra valsen 24 under plåtens rörelse genom valsaggregatet bibehåller plåten en god inriktning i förhållande till samtliga ytor, som bildar skär- och förformningsverktyg, så att varannan slits 48 förlängas mot den bakre änden av framförvarande slits Sch övriga slitsar 54 förlängas mot den främre änden av bakom- varande slits, så att slitsarna bildar ett överlapp~ nings- eller sicksackmönster såsom slitsarna 86 i fig 13 och så att härigenom förhindras inskärning i och för- svagning av knutpunkterna 88 mellan de av slitsarna åtskilda angränsande komponenterna. En fullständigt slitsad och förformad plåt, som är partiellt expanderad, visas i perspektiv i fig l5.

Vid ovan beskrivna utförande frammatas plåten ver- “ïfšflägåü räv 10 15 20 25 30 35 12 tikalt mellan den första valsen 16 och den andra valsen 18 och följer den andra valsen 18 en kvarts varv och fortsätter i horisontellt läge mellan den andra valsen 18 och den tredje valsen 20 (se fig 2). Styrvalsen 12 är placerad direkt ovanför den första valsen 16 och kan användas för inriktning av en horisontellt framatad plåt till vertikal rörelseriktning in mellan slitsnings- och förformningsaggregatets första och andra vals 16, is. I fig 4 visas emellertid ett moaifierat utförande, vid vilket den andra valsen 18 är placerad ovanför den första valsen l6 och vid vilken plåten 10 löper hori- sontellt mellan.den första valsen 16 och den andra val- sen l8 och följer den sistnämnda valsen ett kvarts varv för att därefter föras vertikalt uppåt mellan den andra valsen 18 och den tredje valsen 20, vilken plåten där- efter följer en kvarts varv för att utmatas horisontellt.

En serie avstrykningsstänger 89 säkerställer att den förformade_plåten skiljes från den första valsen 16, och för att icke hindra fri passage av plåten användes här två serier avstryknings- och styrplattor 90, 92 för styrning av den förformade och fullständigt slitsade plåten bort från den andra valsen 18 respektive bort från den tredje valsen 20. Skivorna på valsarna i fig 4 är försedda med symmetriskt bågformiga verktygsytor 70.

Vid det i fig 3 visade utförandet kan uppbockningen av plåtens kantpartier för flänsformningen utföras mel- lan den första och den andra valsen l6, 18. Uppbockningen av kanterna utföres endast en gång, när plåten ändrar riktning för att följa den andra valsen. Uppbockningen av kanterna kan emellertid även utföras mellan det sista valsparet 18, 20 för att förhindra buckling av kanterna.

Vid utförandet i fig 4 utföres en dubbel bockning av kanterna under ingreppet mellan den andra och den tredjew valsen, Alternativt kan separata verktyg, såsom motsatta formningsvalsar, vara anordnade framför den beskrivna valsgruppen vid utföringsformerna i fig 3 och 4 för framställning av kantflänsarna.

Det är även möjligt att utföra slitsningen och för- 10 |_: Uï 25 35 7908950 ~ lf 13 medelst ett aggregat 94 av det i fig 5 visade slaget, vid vilket valsar är anordnade parvis längs en linje, så att plåten 10 kan passera genom aggregatet utan att höjas, Medelst det med 96 betecknade valsparet utföres slitsnine och förformning av medelst slitsar åtskilda segment 98 åtskilda av bandformiga områden 100 bestående av oslitsade segment, vilka bibehålles i plå- tens pi n, Eedelst det med 102 betecknade valsparet Qi fullbordas den slitsning, genom vilken möjliggöres ex- pandering av plåten i sidled för öppning av det rombiska å galiernätet, Konve tionella avstrykningsskenor eller -stang r 104 användes för att hindra plåten från att följa valsarna, Utformningen av uppåtbockade kantflän- 06 hos plåten kan utföras medelst ett tredje vals- lßß, vilket kan vara placerat framför de båda andra ren. Detta utförande med valspar längs en rak <3 91 |-' in ~o t!! lar den fördelen, att de genom slitsningen forma- de ocL åtskilda segmenten lättare kan lösgöras från valsarnas skivor. Exakt register- och hastighetsregle- v plåten i förhållande till skivornas verktygs- h) ring: nom synkronisering och reglering av yttre driv- H. iQ (L rflfiingar är emellertid svårare att uppnå än exakt reuister- och hastighetsreglering genom användning av en grupp av tre samvefiaande valsar. Ingreppet av verk- tygsytorna med den framlöpande plåten är i huvudsak den- samma i samtliga tre visade utföringsexempel.

Enligt ovanstående beskrivning utformas två längs- gående partier av plåtens bredd för expansion i plåtens tvärrik+ning genom en slitsnings- och förformningsopera- vid vilken slitsningen utföres i två steg. öpp- ni.gen av gallerverket utföres följaktligen i två par- tier av plåten, varvid vartdera partiet avgränsas av rt oslitsat längsgående kantparti och ett oslitsat "ngsgående mittparti, Utan någon modifikation av prin- cipen för föreliggande uppfinning kan emellertid åstad- kommas ett enda slitsat remsformigt parti eller flera slitsade remsformiga partier för expandering mellan oslitsade partier. För expanderingen av flera remsfor- u-=-__-_......- -....., 10 15 20 i U1 30 35 =§ lf? êå @® ¥@ Gífl CD Ü Å? lä miga partier kan oslitsade mittpartier, dvs partier, som icke bildas av kantpartierna, styras på känt sätt, såsom medelst ett par divergerande, tystgående kedjor, som är försedda med åtskilda tappar anordnade för in~ trängning i eller genom de oslitsade partierna, Antalet komponenter i varje slitsat parti är icke kritiskt, För~ faringssättet för slitsning och förformning i ett steg följd av kompletterande slitsning i ett andra steg är sålunda även tillämpligt på ett mycket smalt område, som endast behöver omfatta en komponent, såsom 58, mellan två operforerade, dvs-oslitsade, kantpartier.

För öppning av det rombiska rutnätet ll0 i fig 13 drages sidokanterna 30 hos den förformade och komplett slitsade plåten isär, t ex medelst en styranordning, som innefattar ett par tystgående kedjor 112 (se fig 16), vilka kedjor ledes i divergerande banor ll4 (se fig 1).

Om genom slitsnings~ och förformningsoperationen plåten utformats med två gallerområden mellan ett centralt oslitsat parti 34 och kantpartierna 30, är det lämpligt att fasthålla det centrala, oslitsade partiet 34 mot rörelse i sidled vid divergeringen av de längsgående kanterna 30. Detta kan åstadkommas genom tryckingrepp mellan tystgående kedjor ll6 (se fig 16). Genom sådan fasthållning behöver de båda slitsade och förformade partierna 64, 66 hos plåten icke vara lika varandra.

Olika gripanordningar kan användas och bringas i ingrepp med plåtens sidokanter. De uppåtbockade kantflänsarna 28 längs plåtens sidokanter 30 kan med fördel utnyttjas och bringas i ingrepp i urtag ll8 (se fig l7) i tyst- gående multipellänkkedjor. Urtagen ll8 kan lämpligen utformas genom bortskärning av partier av länkrader in- vid den innersta raden av länkar 120 hos vardera av tvâ övre kedjor 122. Tillräckligt antal länkar, vanligtvis två eller tre, är för att upptaga plåttjockleken avskur~ na till ett motsvarande djup och så att därigenom icke de tvärgående kedjebultarna blottas, Vid införingen av kantflänsen 28 vid plâtens ena sida i motsvarande urtag ll8 i en ändlös övre kedja l22, bringas en nedre kedja 10 15 20 25 30 35 vanessa-z, 15 124 till tryckanliggning mot plåtens undersida direkt under den övre kedjan, och båda dessa kedjor bringas att följa samma divergerande bana. En av kedjorna, såsom den övre kedjan 122 i fig 17, bör man företrädesvis låta glida på en platta 126, som är elastiskt förbelastad mot kedjan, t ex medelst flera skruvformiga fjädrar 128.

Alternativt kan plåtens sidokanter gripas och styras mellan samverkande rullpar, medan expanderingen utföres medelst divergerande styranordningar, eller medelst tap- par, som är förbundna med innerkanten av styranordningar och sträcker sig genom eller in i plåtens sidokantpar- tier.

Under divergeringen av plåtens sidokantpartier för att öppna rutnätet är det fördelaktigt, speciellt vid plåt av sådana material som bly och blylegeringar och vid vilka draghållfastheten i knutpunkterna är lägre än den dragkraft, som erfordras för uträtningen av de genom slitsningen och bockningen bildade bâgformiga ele- menten, att utöva hjälptryck för återböjning av de smala, långsträckta metalltrådsartade elementen mot plåtens plan, vilket kan utföras i flera steg. Vid exempelvis förformning av en plåt med en tjocklek av 1 mm kan den nominella tjockleken, dvs avståndet mellan topparna hos de krökta metalltrådsliknande elementen på ömse sidor om plåten, ökas till 6 mm; Genom att under expanderingen låta plåten passera mellan ett antal efter varandra följande valspar, såsom valsarna 130, 132 och 134 i fig 14, mellan vilka avståndet successivt minskar från 5 till 3 och till 2 mm, kan de metalltrådsartade elemen- ten (segmenten) på ett reglerat sätt återföras till den expanderade plâtens l36 plan. Expanderingen kan då ut- föras med användande av lägre kraft i tvärriktningen och med lägre kraftverkan på knutpunkterna mellan rutnätets tråd- eller strängformiga element, och på detta sätt kan på ett effektivt sätt en kontroll mot bristning av knut- punkterna ernås.

Enligt tidigare metoder för bearbetning av plåt för expandering brukar vanligtvis utformas ett mönster 10 15 30 35 ?%@@§5@@% 16 av i förhållande till varandra förskjutna slitsar för att medge expansion i sidled, vilket utföres antingen fullständigt eller stegvis, före erforderliga förläng- ningar för att kompensera för förkortningen av plåtens nät- eller gallerbildande partier. Under förlängningen förskjutes knutpunkterna, vilka var och en bildar knut- punkt för fyra genom slitsning åtskilda element (segment), utåt från plåtens plan. Vid expansionen i sidled utsättes dessa knutpunkter för vridkrafter, varigenom knutpunkter-_ na bockas och vrides både vid expanderingen och efteråt vid den tillplattning, som utföres för att återföra knutpunkterna till den expanderade plåtens plan. Vid förfaringssättet enligt uppfinningen åstadkommer där- emot icke förformningen något förskjutning av knutpunk- terna från plåtens plan och behöver därför ej heller knutpunkterna återföras till plåtens plan genom krafter, som skulle kunna skada gallerverket i knutpunkterna.

Genom stadig fasthållning av de bandformiga områden, som sträcker sig tvärs över plåten, och genom att utesluta knutpunkterna från den förlängning, som de genom slits- ningen bildade elementen utsättas för, ernâs bättre kontroll av dessa partier under slitsningen och förform- ningen samt under expanderingen.

Vid provning av en enligt tidigare känd teknik fullständigt slitsad plåt, som var förformad medelst skivor försedda med konvext formade verktygsytor och som hade en längd motsvarande en knutpunkt och två angränsande, genom slitsningen bildade segment plus beräknad förlängningykunde observeras en tendens till minskning av avståndet mellan slitsarnas främre och' bakre ändar, vilket tyder på en förkortning av det slit- sade partiet av plåten i förhållande till de operfore- rade (icke slitsade) kantpartierna. Det var uppenbart att de partier av plåten, med vilka verktygsytorna in- grep, partiellt förlängdes och partiellt korrugerades eller formades utan tänjning. Genom förfaringssättet enligt uppfinningen, vid vilket konvext formade verk- tygsytor endast ingriper med segment, som åtskiljes av 15 20 25 30 35 7908950 ~ lf , 17 slitsar, visade det sig däremot att i förväg bestämd förlängning var i huvudsak fullständigt genomförd. För- faringssättet enligt uppfinningen medger slitsning och förformning medelst snabbroterande verktyg och expande- ring av plåten i tvärriktningen under kontinuerlig rörel- se av plåten genom apparaten.

I fig 18 visas hur batterigallerplattor kan fram- ställas av en expanderad plåt 136, som är framställd enligt föreliggande uppfinning. Gallerformlga batteri- plattor 138, som med sina öron 140 är orienterade i tvär- ningen, kan avskiljas från plåten 136 genom bortskär- ning (bortstansning) av överskottsmaterialet mellan an- gränsande öron l40 och slitsning av plåten för utform- ning av batteriplattans kanter. De uppbockade kantflän- sarna 28 kan plattas till eller skäras bort.

Vid förformning medelst valsar av trådformiga ele- ment, som har konventionella rader av i förhållande till varandra överlappande slitsar, har icke någon för- del kunnat påvisas vid användning av skivor med andra trådelementförlängande partier än sådana som är symmet- riskt formade. Vid framställning av exempelvis metall- plattor av stålplåt kan trådformiga element, som har tillräcklig draghållfasthet för att medge sträckning utan lokal försvagning, inverka på plattornas användbar- het. Vid framställning av plattor av bly eller blylege- ringar med förformning av trådformiga segment medelst symmetriskt formade verktygsytor har det visat sig att lokal försvagning uppträder nära de bakre ändarna av långsträckta trådformiga segment vid rörelsen av plåten genom slitsnings- och förformningsaggregatet. Såsom be- skrives i detalj i den svenska patentansökningen 8003740-1, som är ingiven 20 maj 1980, har experimen- tell: kunnat konstateras att de genom slitsar åtskilda segmenten blir mera jämnt sträckbelastade, om de i hu- vudsak konvexa, bågformiga verktygsytorna har assymmet- risk form med topparna belägna framför centerlinjerna mellan dessa verktygsytors främre och bakre ändar. En sådan assymmetrisk form visas tydligast i fig^7. ?anaas@~4 10 15 20- 25 30 35 18 förformning och expandering av två âtskilda av oslitsade identiskt För slitsning, eller flera plåtpartier, som är partier, är det icke nödvändigt likadana gallermönster i separata rader, såsom partier- na 64 och 66 i fig 10. I en rad kan exempelvis utformas positiva "masker" och negativa i en annan rad. Ingrepp av "mas- att åstadkomma med oslitsade remsformiga partier mellan rader kor" från fjäderbelastade tystgâende kedjor hindrar plå- iten från att röra sig i sidled, vilket plåten eljest skulle kunna göra på grund av olika krafter för att öppna' olika stora gallerhål.

Förfaringssättet enligt uppfinningen ger flera mycket viktiga fördelar. Samtidig slitsning av det remsformiga materialet (plåt) och deformering av de sträng- eller trådliknande elementen under formningen undanröjer i huvudsak helt risk för bristningar genom otillåten sträckning eller genom koncentration av spän- ningar i knutpunkterna, vilket ofta förekommer vid efter varandra följande operationer, såsom slitsning medelst roterande verktyg följt av en separat sträckning. Form- ning under fram- och återgående rörelse kan medge sam- tidig slitsning och sträckning tillsammans med galler- formande expandering, men dimensionerna av den färdiga produkten är mycket känsliga beroende av plåtens tjock- lek och materialsammansättning. Variationer av gallrets slutliga dimensioner, som icke är tillåtna vid framställ- _ning av batterigallerplattor, som kräver noggranna tole- ranser, blir ofta resultatet av variationer av plåttjock- leken vid användning av dessa reciprocerande metoder.

Genom föreliggande uppfinning kan gallerplattor med mycket noggranna dimensioner och toleranser framställas vid förhållandevis mycket höga produktionstakter.

Genom uppfinningen är det även möjligt att fram- ställa profiler med variabel tjocklek, såsom avsmalnande remsformiga element med bättre strömledningsförmåga i närheten av bärflikarna eller -öronen.

Claims (14)

10 l5 20 25 30 19 PATENTKRAV l. Förfaringssätt vid slitsning, formning och expan- dering i tvärriktningen av deformerbart, remsformigt material för breddning av materialet och formning av detta till en åtminstone partiellt gallerformig, rems- formig produkt, k ä n n e t e c k n a t därav, att det remsformiga materialet slitsas genom utformning av åtminstone två eller flera parallella slitsar i ett flertal parallella, i det remsformiga materialets längd- riktning åtskilda slitsrader längs åtminstone ett längs- gående stråk av materialet, så att detta stråk på ömse sidor avgränsas av oslitsade remsformiga materialpartier och så att å ena sidan slitsarna i varje slitsrad av- gränsar ett eller flera parallella, smala, oslitsade materialsegment och så att å andra sidan angränsande slitsrader åtskiljes av angränsande smala, oslitsade, relativt slitsarna tvärgående materialsegment (32), och att samtidigt med slitsningen utföres förformning av de smala, remsformiga segmenten (42, 54) mellan slit- sarna i slitsraderna, så att dessa segment buktar ut från det remsformiga materialets plan och så att därvid de oslitsade partierna på ömse sidor om nämnda slitsade stråk och materialsegmenten (32) mellan slitsraderna bibehålles i materialets plan, varvid utbuktningen av de smala remsformiga segmenten (42, vid utformning av flera än två parallella slitsar i varje slitsrad utföres så, att vartannat remsformigt 54) mellan slitsarna segment (42, 54) buktas utåt i en riktning och de övriga segmenten i respektive rad buktas utåt i motsatt rikt- ning från nämnda plan, att de parallella slitsarna i varje slitsrad förlängas genom att den ena slitsen eller varannan slits i slitsraden förlängas åt ett håll och den andra slitsen eller de övriga slitsraderna i samma rad förlänges åt motsatt håll i respektive slits längd- materialet i det slitsade, förformade A riktning och att t?anaaan~a lO 15 20 25 30 35 20 .stråket expanderas i sidled till gallerform genom ut- 'övning av ät motsatt håll riktade dragkrafter i det remsformiga materialet vid dettas kantpartier, varvid ' samtidigt de utbuktade smala remsformiga segmenten (42, 54) i åtminstone väsentlig grad rätas ut i riktning mot planet för knutpunkter (52) mellan de av dessa seg- ment bildade maskorna i det sålunda framställda galler- verket. ut

2. Förfaringssätt enligt patentkravet l, k ä n - n e t e c k n a t därav, att nämnda åtskilda slitsrader och smala materialsegment (42, 54) mellan slitsarna i varje slitsrad utformas längs två eller flera i prin- cip likadana längsgående stråk (58), så att stråken avgränsas av mellanliggande längsgående oslitsade rems- formiga materialpartier och så att vid utövningen av nämnda krafter åstadkommes flera parallella gallerior- miga stråk.

3. Förfaringssätt enligt patentkravet l, k ä n - , n e t e c k n a t därav, att de genom slitsningen av- gränsade smala segmenten (42) deformeras genom utpress- ning från materialets plan till i huvudsak konvext krökt form, medan övriga materialpartier kvarhàlles i det remsformiga materialets plan. _

4. Förfaringssätt enligt patentkravet l, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att det deformerbara remsformiga materialet är blyplåt eller plåt av bly- legering.

5. Förfaringssätt enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att det remsformiga materialets motsatta längsgående kanter för expanderingen och gallerbildningen drages isär me- delst divergerande anordningar (122, 124), som bringas i ingrepp med materialets längsgående kanter, företrä- desvis med avvinklade kantflänsar (28) vid dessa kanter.

6, Förfaringssätt enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda knutpunkter (52) hâlles i huvudsak plana i det rems- A 10 20 25 30 35 I vanessa-4 21 formiga materialets plan under expanderingen av det remsformiga materialets slitsade och förformade stråk och att de av slitsningarna avgränsade och åtskilda buktade segmenten (42, 54) tillplattas medelst ett fler- tal par av linjärt anordnade, motsatta valsar för fram- ställning av ett i huvudsak plant gallerverk.

7. Apparat för utövning av förfaringssättet i pa- tentkravet l att framställa en expanderad metallplàt, k ä n n e t e c k n a d därav, att apparaten innefattar ett första par av mittemot varandra belägna valsar (16, l8), vilka vardera har anordningar (36, 44 resp 38, 46) för samtidig slitsning och förformning av plåten längs åtminstone ett längsgående stråk av densamma för framställning av åtminstone tvâ eller flera åtskilda, parallella slitsar (48) i åtminstone två eller flera i stråkets längdriktning åtskilda tvärgående slitsrader, så att slitsarna i varje slitsrad avgränsar ett eller flera parallella, smala materialsegment, som sammanhål- les vid ändarna av oslitsade materialsegment (52) mellan slitsraderna, och för att genom bockning åstadkomma utbuktning av de förstnämnda materialsegmenten (42, 54) frân plàtens plan under kvarhållning av de oslitsa- de segmenten (52) i plàtens plan, varvid nämnda anord- ningar (36, 44, 38) vid framställning av flera än tvà parallella slitsar i varje slitsrad är anordnade att vid slitsningen och den samtidiga bockningen isärföra angränsande, av slitsarna i varje slitsrad bildade sma- la materialsegmenten (42, 54) från varandra genom att bocka vartannat sådant segment (42) utåt i den ena i en riktning och de övriga (54) utåt i motsatt riktning från plåtens plan, medan de oslitsade seqmenten (52) melan slitsraderna bibehålles i plåtens plan, varjämte apparaten innefattar ett andra par av motsatta valsar (18, 20), vilka vardera uppvisar organ (72, 75 resp 79, 77) för slitsning av plåten så, att varannan redan formad slits (86) i varje slitsrad förlängas i en rikt- ning och de övriga slitsarna (86) i respektive rad A i “Fåüdâšßfllæ 22 förlänges i motsatt riktning in i angränsande oslitsa- de partier (32) mellan slitsraderna, och ett organ (122, 124) för expandering av nämnda slitsade och förformade plâtstråk för utformning av gallerverk genom isärdrag- 5 ning av motsatta längsgående kanter av plåten, så att de krökta segmenten rätas ut och placeras åtminstone i huvudsak i plåtens plan för att bilda maskliknande element i gallerverket, vilka element är förenade av knutpunkter (52 i fig 7, 88 i fig 13), som bildas av lO nämnda oslitsade segment (32 i fig 6) mellan slitsra- derna. _ I I

8. Apparat enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k ' n a d därav, att vardera av de båda valsar (16, 18), som bildar det första valsparet, har flera på lika stora 15 avstånd från varandra belägna skivor (22, 24) med runt omkretsen på lika stora avstånd från varandra åtskilda, konvext formade verktygsytor (36, 38) omväxlande med i huvudsak plana ytor (44, 46), vilka är så anordnade, att periferiytorna hos motsatta valsar under överlappnig 20 verkar på plåten, som passerar mellan valsarna, för nämnda slitsning och för förformning av nämnda segmet medelst de konvext krökta verktygsytorna och för att medelst de i huvudsak plana verktygsytorna bilda kon- tinuerliga, tvärgående, oslitsade remsformiga områden 25 (32) mellan slitsraderna.

9. Apparat enligt patentkraven 7 och 8, k ä n - n e t e c k n a d därav, att valsarna (18, 20) i det andra valsparet är försedda med skivor (24, 26), som innefattar skärkanter (72, 79) omväxlande med radiella 30 urtag (75, 77) på ömse sidor om periferiella, plana ytor för utformning av nämnda slitsförlängningar i ett 1 sicksackliknande eller överlappande mönster av slitsar och smala materialsegment mellan dessa.

10. Apparat enligt patentkravet 8, k ä n n e - 35 t e c k n a d därav, att det första och det andra vals- paret har en gemensam vals (18) och att valsparen bildar en grupp av tre parallella valsar (16, 18, 20). lO 20 25 79089504» 23

ll. Apparat enligt patentkravet 10, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de båda valsparen, som har en gemensam vals (18), är anordnade för sådan samverkan mellan det första och det andra valsparets valsar, att plåten utmatas i ett plan, som bildar 900 i förhållan- de till inmatningsplanet.

12. Apparat enligt något av patentkraven 7 - ll, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordníngen (122, 124) för expandering av nämnda slitsade och förformade plåtstràk består av en grip- och styranordning för in- grepp med motsatta längsgående kanter av plåten och för styrning av dessa kanter i divergerande banor för successiv expandering av plåten i sidled.

13. Apparat enligt patentkravet 12, k ä n n e - t e c k n a d därav, att grip- och styranordningen innefattar två motsatta par av åtskilda ändlösa ked- jor, vilka är anordnade för grípning av motsatta längs- gående kanter av plàten mellan angränsande kedjor.w

14. Apparat enligt patentkravet 13, k ä n n e - t e c k n a d därav, att grip- och styranordningen innefattar ytterligare-ett par motsatta, ändlösa kedjor (llâ), som är placerade mittemellan de båda förstnämnda paren av motsatta kedjor och är anordnade för ingrepp med ett centralt, oslitsat parti av plåten för att hind- ra sidoförskjutning av detta centrala parti nnder ek- panderingen av plåten.