SE425819B - Forfaringssett och anordning for ovningsskjutning - Google Patents

Description

7802350-4 9 skjutningen sker, dvs till vapnets uppsättning, framförhållning etc. För styrning av avlänkningsorganen fordras ett kvalificerat reglersystem. Om man ej kan tolerera inskränkningar beträffande vapnets och målets rörelser blir ett sådant regler- system komplicerat till sin uppbyggnad och måste bl a innehålla ett gyro- och av- länkningssystem som arbetar med sådan precision att systemet hela tiden förmår hålla den smala laserstrålen exakt stabiliserad i rymden från det att den tänkta projektilen avlossats tills den träffar målet eller skulle ha träffat detta om vapnet varit korrekt riktat. Träff i målet kan indikeras på så sätt att laserstrålen antingen utlöser en speciell indikering då den träffar målet eller en del av laserstrålningen återkastas mot vapnet med hjälp av på målet anordnade reflektororgan. Det inses att man vid bom ej har någon möjlighet att få uppgift om dennas läge relativt målet.

Genom vårt amerikanska patent 3.832.791 är det tidigare känt att vid simulerad skjutning använda en laserlob, som avges från en på ett vapen placerad sändare och har en lob som täcker en förhållandevis stor rymdvinkel. Lobens tvärsnitt svarar i höjdled mot skillnaden i uppsättning hos vapnet för största och minsta skjutavstånd och i sidled mot målets bredd på minsta skjutavstånd. Härigenom kommer man förbi problemet med projektilbanans krökning och vapnets olika uppsättning för olika skjutavstånd contra laserstrålningens rätlinjiga utbredning. Medelst på målet placerade reflektor- organ återkastas en del av den utsända laserstrålningen mot vapnet där den träffar en positionskänslig detektor. Med hjälp av dennas utsignal beräknas målets läge, dvs skjutavstånd odibäring relativt en referensriktning exempelvis vapnets siktlinje.

Laserstrålen tjänar också till att översända information till målet om dettas läge J och härur kan man med hjälp av en utvärderingsanordning i målet avgöra huruvida en projektil skulle ha träffat eller ej.

Med hänsyn till laserlobens utbredning vid nyss nämnda system måste det förutsättas att en skytt väljer ut ett enda mål som han avser att träffa varefter han riktar vap- net och laserloben mot detta. Skulle det uppträda flera mål på samma avstånd och i ungefär samma riktning saknas möjlighet att separera dessa från varandra utan de upp- i fattas av systemet såsom ett enda mål. t P Vid informationsöverföring i samband med simulerad skjutning är det förut känt exempelvis genom vårt amerikanskapatentß.007.991 att använda ett par relativt var- _ andra vinkelräta, solfjäderformiga strålknippen, som utgår växelvis från en sändare I och periodiskt sveper med givna rörelseriktningar inom ett rymdvinkelområde, där det finns föremål som skall få information. Under avsökningen moduleras strålningen med information som mottages av föremålen då dessa bestrålas. Om det i en viss strålriktning finns flera föremål på olika avstånd från sändaren, kommer dessa att 7802350-4 3 nås av samma information. Är strålknippena modulerade endast med information som för vardera strålknippet anger dess momentana läge i rymdvinkelområdet innebär det ej någon nackdel att flera föremål blir delaktiga i samma information. Skulle däremot informationen vara knuten till föremâlens momentana avstånd från sändaren och giltig inom endast ett begränsat avståndsintervall inser man att den i nämnda patent an- visade metoden att överföra information ej kan användas generellt. Eftersom de nämnda målsituationerna ingalunda äro extrema utan i stället äro tämligen vanliga i de ovan angivna tillämpningsområdena har problemet att selektivt överföra information starkt begränsat användbarheten hos dessa hittills kända förfaranden och system. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att avhjälpande de nämnda nackdelarna hos de ovannämnda förfaringssätten och anordningarna åstadkomma ett förfaringssätt och ett system för övningsskjutning med simulerad eldgivning medelst vilken kan utföras såväl selektiv inmätning av ett måls läge relativt en tänkt projektil som selektiv överfö- ring av information avseende resultatet av inmätningen och detta även om målen upp- träda på ungefär samma avstånd och i tillnärmelsevis samma skjutriktning. Detta möj- liggöres enligt uppfinningen genom att förfaringssättet resp systemet är givna de i bifogade patentkrav angivna kännetecknen.

Uppfinningen skall i det följande detaljerat förklaras med hänvisning till bifogade ritningar på vilka figurerna 1 och 2 illustrera uppfinningens tillämpning vid övnings- skjutning mot ett med reflektororgan utrustat markmâl, varvid fig 2 i perspektiv och i större skala visar en vid sådan övningsskjutning typisk målsituation. Fig 3 är ett blockschema som visar uppbyggnaden av ett uppfinnihgsenligt övningsskjutningssystem.

Fig 4 visar i perspektiv ett markmål och ett vid dess inmätning gällande,i reflek- tionshänseende passivt område. Fig 5 är ett tvärsnitt av ett rymdvinkelområde som avsökes av två laserlober med relativt varandra vinkelräta tvärsnitt. Fig 6 visar hur information som utsändes medelst laserstrålloberna kan förses med en karakteris- tisk uppgift för att därmed förhindra överföring av information till .mål för vilka information ej är avsedd. Fig 7 visar ett laserlobarrangemang som är samordnat med det passiva området i fig 4, samt har med laserloberna samhöriga mottagarlober vilka samt- liga ha en gemensam svepriktning. Fig 8 illustrerar det av loberna i fig 7 avsökta området och fig 9 ett ytterligare lobarrangemang med samhöriga laserstrål- och mot- tagarlober med gemensam svepriktning. Fig 1D är en profilbild av ett markmål och illu- strerar hur målet kan indelas i zoner med olika sårbarhet för beskjutning med en viss projektiltyp. Fig 11 visar i en uppifrån tagen vy hur medelst ett system enligt fig 3 en predikterad målposition för ett rörligt mål kan bestämmas genom upprepad inmätning.

Fig 12 visar hur åtminstone senare delen av en tänkt projektils bana i form av en rör- lig lysande punkt speglas in i ett vapens sikte och fig 13 hur man enligt ett särskilt kännetecken för uppfinningen kan avgöra om ett mål är skymt eller ej. Fig 14 visar i perspektiv hur vid eldgivning mot ett flertal mål med en serie avfyringar av tänkta projektiler, inmätning av målen tidsmässigt samordnas vid bestämningen av de tänkta projektilernas positioner relativt målen. 7802350-4 4 Vid simulerad övníngsskjutning av här aktuellt slag användes ett konventionellt vapen som i exemplet enligt fig 1 utgöres av kanonen hos en stridsvagn 1 och som samverkar med en i fig 3 schematiskt visad laserutrutrustning. Denna innefattar en lasersändare 2 och en därmed kombinerad.lasermottagare 3, båda lämpligen anbringade i kanonens eld- rör 4. Vapnet riktas och avfyras såsom vore det verklig eldgivning och varje gång skytten gör en avfyring initieras laserutrustningen genom att ett av stridsvagnens avfyrningssystem 5 påverkat styrorgan 6 bringar lasersändaren 2 att i eldrörets riktning emittera strålning som företrädesvis är pulsad.

Laserstrålningen formas vid emissionen på känt sätt till lober 7' och 7" med lång- smalt tvärsnitt 8' resp B" vilka sträcka sig utefter skilda plan, bildande en vinkel med varandra som icke behöver vara rät. Från vapnet utbreder sig strålnihgen solfjäder- formigt framåt mot ett målområde 9, vilket skytten i stridsvagnen kan övervaka. Inför övningen har man i målområdet arrangerat en målgrupp exempelvis verkliga fordon eller på marken rörliga attrapper 10, 1U', 10" eller liknande som fingera en fientlig trupp eller en pansarkolonn under rörelse vilken det gäller för skytten att bekämpa. Det bör redan nu nämnas, att vid en stridsövning de i övningsskjutningen ingående enheterna naturligtvis ej behöver vara enbart vapenbärare eller enbart attrapper utan alla enheter skall därvid samtidigt kunna avge eld och bli beskjutna. En förutsättning för att strídsövningen skall vara realistisk är således att vapen- och målrollerna kunna skifta snabbt, dvs alla enheter bör vara identiskt utrustade vad beträffar det uppfïnningsenlíga systemet.

Såsom ett viktigt led vid skjutsimuleringen utföres en*se1ektiv lägesbestämning av varje mål som skytten söker träffa och denna målinmätning göres automatiskt vid eldgivningen,från stridsvagnen 1 som mätpunkt. Med lägesbestämningen som grund ut- värderas sedan skjutresultatet. För detta ändamål bringas laserloberna 7I, 7" att snabbt: och periodiskt avsöka målområdet 9 eller en del därav. Detta åstadkommas på känt sätt genom avlänkningsorgan 11 (fig 3),som sammanbyggda med lasersändaren 2 och lasermottagaren 3_är anbringade i deras strålgång.

Avlänkningsorganen som kunna utgöras av inbördes rörliga optiska kilar, manövreras medelst signaler från styrorganet 6 så att vardera loben med förutbestämd hastig- het och rörelseriktning utför en fram- och återgående linjär svepningsrörelse inom ett förutbestämt rymdvinkelområde vars tvärsnitt i fig 1 markerats med.9' och som lämpligen är centrerat relativt eldröret 4. Det momentana läget av 8Vlänknings~ organen 11 och därmed också lobernas 7 momentana position inom rymdvinkelområdet mätes relativt en mekanisk given referensriktning, företrädesvis eldrörets 4 riktning och dessa mätvärden föras kontinuerligt till ett utvärderingsorgan 12.

Den mekaniska riktningsreferensen symboliseras i fig 3 av ett block 7802350-4 5 13 med streckad kontur och skall förklaras mera ingående i det följande.

I målområdet är varje mål 10, 1UI, 10" som skall inmätas försett med ett reflektor- organ 14 som i ett enkelt fall med fasta mål- och mätpunkter kan utgöras av en enda hörnreflektor, dvs en prismaanordning som förmår att återkasta optisk strålning i exakt den riktning under vilken den infaller, se fig 3, där dock av ritningstekniska skäl den reflekterade strålningen visas i en från den infallande något divergerande riktning. Vid alla former av skjutsimulering där mål- eller mätpunkten är rörlig användes dock ett reflektororgan med ett flertal hörnreflektorer som vetta i olika horisontella riktningar och lämpligen äro sammanbyggda'til1 en enhet som monteras överst på varje attrapp, så att reflektion med säkerhet erhålles oavsett vinkeln mellan attrapplanet och den infallande strålningen. vid varje tillfälle ett refiektowrgan 1a på målet träffas av en iaseriob 7', 7" kommer således någon del av strålningen att återkastas till mätpunkten och där återgå genom avlänkningsorganen 11, varefter den når lasermottagaren 3. I denna finns detektororgan som omvandlar de mottagna pulserna till en elektrisk signal vilken till- föres utvärderingsorganet 12 och genom att i denna noggrannt registreras gångtiden, dvs tidsintervallet mellan en laserpuls' utsändande och mottagande, erhålles ett mått på skjutavståndet. Mottagarsignalen initierar också en beräkning av reflektororganets 14 sid- och höjdläge, varvid systemet utnyttjar det ovan nämnda, från avlänknings- organen 11 till utvärderingsorganet 12 överförda mätvärdet, utvisande varje lobs position i reflektíonsögonblicket. Nämnda sid- och höjdlägen bestämmas därvid u skärningspunkten mellan loberna i det ögonblick återkastad strålning erhålles för resp laserlob.

Såsom ett andra viktigt led i skjutsimuleringen skall en tänkt projektils 15 (fig 2) bana 16 _ alstras och successivt jämföras med reflektorlägen, inmätta enligt ovan.

Ett med styrorganet 6 samverkande projektilbaneberäkningsorgan 17 initieras vid vapnets avfyring att alstra en signal som återger den tänkta projektilens 15 bana 16 med hänsyn till sådana faktorer som påverkar banan före, efter samt i avfyrningsögonblicket. Projektilbaneberäkningsorganet 17 är utrustat med ett minne för lagring av en normerad projektilbana, vilken kan modifieras med hänsyn till nämnda faktorer. Av de faktorer som är av intresse före avfyringen kan nämnas slag av projektil vilket väljes med hänsyn till det mål som skall bekämpas. Skytten anger valt projektilslag genom att ställa in en med styrorganet 6 förbunden väljare 18.

Andra faktorer som påverkar projektilbanan är vapnets inriktning och rörelsetillstånd i avfyrningsögonblicket. Dessa storheter inmatas automatiskt från en mätlägesgivare 19 via styrorganet 6. För detta ändamål är mätlägesgivaren 19, såsom visas i fig 3 med 7802350-4 ' ~ 6 ett streckkonturerat block 2D, utrustad med ett gyro, medelst vilket vapnets rörclsetillstånd detekteras. Faktorer som påverkar projektilbanans förlopp efter avfyringen är projektilspridning ochdetinflytande atomosfären skulle ha haft på en verklig projektil. Dessa faktorer låter man påverka den tänkta projektilens bana stokastiskt. Om den tänkta projektilen är av ett sådant slag som kan styras efter avfyringen, tillhör styrsignalerna härför faktorerna av sistnämnda slag.

Projektilbaneberäkninsorganets 17 mot den tänkta projektilens 15 bana 16 _ svarande utsígnal alstras relativt en inertiell riktningsreferens, som i fig 3 illustreras med ett block 21 med streckad kontur.

I en till styrorganet 6 kopplad referensriktningsgivare 22 jämföres den mekaniskt givna riktningsreferensen 13 med den inertiella riktningsreferensen 21. Utsignalerna från referensriktningsgivaren 22, utvärderingsorganet 12 och projektilbaneberäknings- organet 17 påföres ett relativlägesberäkningsorgan 23 i vilket bestämmes den tänkta projektilens 15 läge i banan 16 relativt det inmätta reflektorläget. På ett med relativlägesberäkningsorganet parallellt anslutet presentationsorgan 24 presenteras den tänkta projektilens sid- och höjdläge relativt en i förhållande till det inmätta reflektorläget förutbestämd punkt, som exempelvis kan vara optimal riktpunkt för målet i fråga. Speciellt kan den tänkta projektilens 15 läge relativt reflektororganet 14 bestämmas och indikeras för det fall då projektilens läge i höjdled är lika med ett förutbestämt värde. Det första fallet är av intresse då man önskar veta om en verklig projektil skulle ha träffat med den inriktning som skytten givit eldröret 4, resp på vilket avstånd från reflektororganen 14 den tänkta projektilen 15 passerade. Detta avstånd anges företrädesvis som en sid- och höjdavvikelse. I fig 2 har för projektil- banan 16' med s. resp h' markerats nämnda sid- och höjdavvikelser. Detta fall svarar mot träff i målet eller brisad bakom-detta. För projektilbanan 16" har i fig 2 markerats projektilens läge i avstånd an för det fall att projektilen befinner sig i ett höjdläge som svarar mot markytans höjdläge relativt reflektororganet 14. Detta fall svarar mot markbrisad framför målet. för översikts skull skall nu med hänvisning till figurerna 1 - 3 kortfattat beskrivas händelseförloppet vid simulerad skjutning mot mål i form av ett antal rörliga eller stillastående attrapper 10, 10 och 10 i målområdet 9. Skytten i stridsvagnen 1 an- vänder sitt ordinarie siktmedel och då han upptäcker målen väljer han ut ett, mot vilket han riktar kanonens eldrör 4 med iakttagande av uppsättning och eventuell framförhållning. För riktningen kan han ha sådana hjälpmedel som framförhållnings- utrustning eller avståndsmätare, eller själv göra alla bedömningar. Medelst projektil- väljaren 18 väljer han projektilslag. I en stridsvagn har man normalt att välja mellan pansarprojektil eller spränggranat. Är målet pansrat väljes pansarprojektil. När skytten anser kanonen vara korrekt riktad, gör han en avfyríng med avfyringssystemet 5. Via 7 7802350-4 styrorganet 6 initieras härvid lasersändaren 2 att sända ut loberna 7', 7" och avlänkningsorganet 11 att ge loberna den tidigare nämnda avsökningsrörelsen.

Samtidigt initieras via styrorganet 6 projektilbaneberäkningsorganet 17 att i en förutbestämd tidsskala ange den tänkta projektilens position relativt eldrörets 4 riktning i avfyrningsögonblicket. Referensriktningsgivaren 22 detekterar och åstad- kommer kompensering för eldrörets eventuella rörelser under den tid den tänkta , projektilen befinner sig i sin bana dvs under skjuttiden. Det förutsättes att banan genomlöpes i realtid dvs med samma hastighet som en verklig projektils bana skulle ha genomlöpts. I det följande skall förklaras under vilka förutsättningar man ej önskar genomlöpa projektilbanan i realtid. Skulle eldröret röra sig under skjuttiden exempelvis på grund av att skytten följer ett rörligt mål , åstad- _. ___._..._.... ..._ ___...._..., . kommes via styrorganet 6 en kompensering av avlänkningsorganet 11 så att det avsökta rymdvinkelområdets symmetriaxel pekar i huvudsak i samma riktning som den tänkta projektilens 15 riktning 25 (fig 2).

När loberna 7', 7" under den avsökning av rymdvinkelområdet som åstadkommas av avlänkningsorganet 11 sveper över attrappernas1D, 10', 10" reflektororgan.14 återkastas en del av strålningen och ur den återkastade strålningen utvärderas reflektororganens positioner. Vid den inmätning av reflektororganens positioner som åstadkommas med den återkastade strålningen uppnås särskiljning mellan attrapperna genom införande av ett från resp reflektororgan fritt utrymme,som skall redogöras för i anslutning till fig 4 och som utförligt beskrives i vårt patent 7802348-B "Förfaringssätt och system för lägesbestämning av föremål" . Inmätningen sker som tidigare nämnts relativt den mekaniska riktningsreferensen 13, som normalt sammanfaller-med eldrörets riktning. Under skjuttiden åstadkommas av referensrikt- ningsgivaren 22 en koordinattransformation mellan den mekaniska riktningsreferensen 13 och den inertiella riktningsreferensen 21 till vilken den tänkta projektilens 15 är relaterad. Vid beräkning av projektilens 15 läge relativt det inmätta reflektor- organet 14 har man alltså att ta hänsyn till dels det inmätta reflektorläget relativt den mekaniska riktningsreferensen dels den tänkta projektilens läge relativt den inertiella riktningsreferensen och dels eventuell skillnad som uppkommit mellan nämnda referenser under skjuttiden. Detta sker i relativlägesberäkninsorganet 23, i vilket vid beräkningen hänsyn även tas till skjutavståndet så att den tänkta projektilens sid- och höjdavvikelser s resp h kan anges direkt i längdmått på presentationsorganet 24. Det just beskrivna händelseförloppet är typiskt då den simulerade skjutningen sker mot attrapper.

För att möjliggöra en större grad av realism vid sådana simulerade skjutövningar II där målen 10, 10', 10 ej äro attrapper utan bemannade kan den ovan beskrivna ut- rustningen enligt uppfinningen kompletteras så att information kan överföras till målen. Denna information innehåller uppgift om den tänkta projektilens 15 läge 7802350-4 ' realtivt resp mål under förutbestämda förutsättningar, slag av projektil och med vilket vapen projektilen avlossats. Den nämnda kompletteringen innebär att varje mål utrustas med en informationsmottagande del 25 och att de i relativlägesberäk- níngsorganet 23 beräknade storheterna s, h resp a via en kodenhet 26 får modulera lasersändaren 2. Information om vapen- och projektilslag erhålles från ett identi- tetsminne 27 resp från projektilväljaren 18 och påföres kodenheten 26 via styr- organet 6 och ett informationslagringsminne 28. I kodenheten 26 ordnas information enligt ett förutbestämt mönster i binära ord som på i och för sig känt sätt omformas till serier av pulser och pauser medelst vilka lasersändarens 2 lober 7,, 7" modu- leras. Från informationslagringsminnet 28 hämtas sådan information som är knuten till resp lobs momentana avsökningsläge i rymdvinkelområdet resp sådan information som är knuten till ett visst avståndsintervall.

Den informationsmottagande delen 25 består av en nära reflektororganet 14 anordnad företrädesvis med detta sammanbyggd. för laserstrålning känslig detektor 29, som via en avkodare 30 och ett logikorgan 31 är förbunden med ett sårbarhetstabellminne 32, ett utvärderingsorgan 33 samt ett indikeringsorgan 34. På logikorganet verkar en lutningsgivare 35.

Detektorns synfält skall vara sådant att strålning kan detekteras i alla förekommande skjutriktningar såvida målet på vilket detektorn är anordnad ej är skymt. Vidare skall detektorn ha förmåga att avgöra i vilken riktning strålningen mottages, vilket löses på så sätt att synfältet indelas i sektorer och att ett detektorelement tillordnas varje sektor. Den informationsbärande modulerade strålning som mottages av detektorn 29 omvandlas av denna till en elektrisk signal, som av avkodaren 30 omformas till en form som passar den fortsatta signalbehandlingen i Vflrkflnutvärderingsorganet 33 resp indikeringsorganet 34. Denna form kan företrädesvis vara densamma som informationen hade före den lasersändaren 2 modulerande kodenheten 26.

Logikorganet 31 arbetar huvudsakligast som en grind med uppgift att endast under vissa förutsättningar för vilka skall redogöras i det följande låta informationen passera via sårbarhetstabellmínnet 32 till verkanutvärderingsorganet 33 och indikeringsorganet 34. Sårbarhetstabellminnet 32 har till uppgift att i form av en signal definiera målets sårbarhet för beskjutning med simulerade projektíler. För detta ändamål inne- håller tabellminnet avbildningar av målet betraktat i riktningar inom ovan nämnda synfältssektorer. I fig 10 visas en sådan avbíldning 36 föreställande en stridsvagn sedd från sidan. Avbildningen är indelad i zoner 37 med olika sårbarhet för beskjut- ning. För varje sådan zon anges med ett siffervärde zonens sårbarhet. I fig 10 markerar siffran Ü att zonen ligger utanför målbilden och siffrorna 1-15 ökande sårbarhet. 7802350--4 Utvärderingsorganet 33 har till uppgift att med ledning av projektilslag och sår- barhetssignalen beräkna den verkan en verklig projektil skulle åstadkomma i målet om den haft samma bana som den tänkta projektilen. Verkan beräknas härvid genom slumpberäkning och med hjälp av betingad sannolikhet. Med hänsyn till att målet i sårbarhetstabellminnet avbildas med vågrät referens måste vid verkanutvärderingen hänsyn tas till målets eventuella lutning. Detta åstadkommas med hjälp av lutnings- givaren 35 som bör ha två kanaler en för målets längsriktning, en för dess tvärrikt- ning.

Indikeringsorganets 34 uppgift är att indikera "verkan" av den simulerade eldgiv- ningen. Detta kan på målets utsida åstadkommas på många sätt med optiska och/eller pyrotekniska medel. För bemanningen ombord på målet kan indikeringen lämpligen åstadkommas med en lamptablå. Är målet utrustat med ett sikte kan indikeringen åstadkommas med hjälp av i siktet inspeglade symboler. Har genom verkanutvärderingen framkommit att målets framdrivningsmaskineri skadats kan detta indikeras genom att nämnda maskineri stoppas.

Vid övningsskjutning med simulerad eldgivning mellan exempelvis två stridsvagnar eller flera, sk duellskjutning, dvs där i övningen ingående enheter kunna omväxlande avge simulerad eld och bli utsatt för sådan, arbetar ett system enligt föreliggande uppfinning på följande sätt: Så som beskrivits på sidorna 6 och 7 riktar skytten kanonens eldrör 4 mot ett utvalt mål och vid avfyringen initieras utsändning av laser- strålloberna 7', 7" och avsökning av rymdvinkelområdet. Inmätníngen av reflektor- positionerna genom utvärdering av återkastad strålning och bestämning av den tänkta projektilens sid-, höjd- och längdavvikelser relativt målen 10, 10' sker så som beskrivits tidigare. Ehuru det ej klart utsagts är det uppenbart att endast sådana mål inmäts vilkas reflektororgan ligga inom det avsökta rymdvinkeområdet, dvs i rig 1 målen 10, 1o'.

Av den information som skall överföras till målen 10, 10' är uppgiften om projektil- och vapenslag giltig för alla mål inom rymdvinkelområdet. Informationen avseende den tänkta projektilens 15 sid-, höjd- resp längdavvikelse är däremot olika för vart och ett av målen och således giltig för resp mål. Det är därför viktigt att åtminstone denna information överföras selektivt, vilket åstadkommas genom att förfara så som ingående förklaras i vårt svenska patent '7802349-6 "Förfaringssätt och system för överföring av information till föremål" och skall genomgås schematiskt i det följande och i anslutning till figurerna 5 och 6.

För målinmätningen fordras som nämnts tidigare pulsad laserstrålning dvs strålningen kan utsändas med en fast pulsfrekvens eller modulerad med för hela rymdvinkelområdet giltig information s k nollinformation. Annan information som är giltig för hela 78023 50- 4 10 rymdvinkelområdet är uppgift om projoktil- och vapenslag. Selektiviteten vid över- föring av sådan information som är avsedd för endast ett av målen i rymdvinkelområdet åstadkommer när det gäller själva sändningsförloppet, på så sätt att nämnda in- formation utsändes endast så länge som återkastad strålning mottages från resp. reflektororgan. Vad beträffar mottagningen åstadkommas som tidigare nämnts selektivi- tet genom att man uppställer vissa förutsättningar för att emottagen information skall accepteras. En sådan förutsättning är att informationen mottagits via samtliga lober under en förutbestämd tid, som kan vara lika med en eller flera svepperioder.

Det är logikorganet 31 i varje informationsmottagande del 25, som har till uppgift att stoppa information för vilken ovannämnda förutsättning ej är uppfylld. Logik- organet kan lämpligen vara så utfört att det också stoppar information som genom paritetskontroll eller på annat känt sätt konstaterats vara inkorrekt överförd eller felaktigt mottagen. Den sålunda selektivt överförda informationen utvärderas så som redan beskrivits och indikeras för personalen ombord på den för simulerad eld- givning utsatta stridsvagnen med hjälp av indikeringsorganet 34.

Vid inmätningen av reflektororganens lägen inom rymdvinkelområdet uppkommer som redan nämnts på sid 2 ett selektivitetsproblem vars lösning framgår av ett särskilt känne- tecken för uppfinningen. Enligt detta samordnas laserlobernas tvärsnittsriktningar med reflektororganens inbördes lägen inom rymdvinkelområdet. En sådan samordning innebär att man för målinmätning i en situation som den i fig 1 illustrerade med ledning av målområdets 9 topografi, de aktuella målens och uppträdande först bestämmer gränserna mellan de avsnitt av målområdet inom vilka det kommer att kunna uppträda reflektorförsedda mål och de avsnitt där sådana mål icke kommer att finnas, allt i förhållande till ett godtyckligt mål. För vart och ett av målen 10,'1Û', 10" kan man så som mer ingående förklaras i vårt svenska patent 7902349-6 "Förfaringssätt och system för överföring av information till föremål" och som visas i fig 4 definiera ett tredimensionellt utrymme 38 i centrum av vilket målet 10' själv förhindrar att det på ömse sidor om reflektororganet 14 uppträder mål med reflektorer på samma eller i huvudsak samma avstånd från strids- vagnen 1 som målets 10' reflektor 14. Vidare inses av målsituationen att det ej I heller ovanför eller under centrum av utrymmet 38 kan förekomma något med målet 10 ll ekvidistant mål, medan det självfallet bör kunna finnas mål, så som målen 10, 10 belägna på marken på ömse sidor om målet 1Û'.

Det tredimensionella utrymmet som i denna tillämpning bildar två till x-form samman- satta prismor med i huvudsak triangulär frontyta 39, begränsas i sin nedre del 38 av tvenne sidoplan 40' och 41' som gå snett nedåt från hörnlinjer 42', 42" 7802350-4 ll i närheten av reflektorn 14, medan den övre utrymmesdelen 38" på motsvarande sätt definieras av sidoplanen 40" och 41? som utgå från samma hörnlinjer och sträcka sig parallellt med de förutnämnda sidplanen så att de relativt dessa bli förskjutna ett avstånd g¿ Detta avstånd sättes lika med den bredd som laserlobernas tvärsnitt a' och e" (fig 1) ha på det aktuella skjutavetåndet. 1 höjdled avgränsas utrymmet se av parallella plan 43, 44 som sträcka sig i samma riktning som svepriktningen hos laserloberna och ha sådant inbördes avstånd att de, sett från stridsvagnen 1, uppta samma höjdvinkel som loberna.

För bestämnning av utrymmets 38 utsträckning i den tredje dimensionen bör man känna till med vilken mätupplösning systemet arbetar i avståndsled och bestämmer så läget av frontytorna 39 och de därmed parallella bakre ytorna på så sätt att utrymmet kommer att geometriskt innesluta hela målattrappen och får ett djupmått Q åtminstone lika med denna mätupplösning. Teoretiskt bör alla punkter på frontytorna39 resp på de bakre ytornavara ekvidistant belägna från stridsvagnen 1, dvs ha sfärisk form.

Det så definierade tredimensionella utrymmet 38 skall i reflektionshänseende vara passivt, dvs inget annat laserljusreflekterande föremål än reflektororganet 14 får vara beläget någonstans i utrymmet eller komma innanför dess gränser under målmätningen för att ernå entydighet i denna.

Ett andra primärt villkor för entydigheten är att det passiva utrymmet geometriskt koordineras med laserloberna, på så sätt att exempelvis lobtvärsnittet B' alltid intar samma lutning som begränsningsplanen 4D', 41". I det ovan beskrivna fallet har det antagits att det är de yttre omständigheterna och särskilt situationen i målområdet 9 som avgöra dessa lutningsvinklar men i andra tillämpningar kan man i stället utgå från lobtvärsnittens geometri såsom given och anpassa det tredimensionella utrymmet 38 därefter.

Som framgår av andra särskilda kännetecken för uppfinningen kan selektiviteten vid inmätningen säkerställas genom att ständigt tillse att antalet reflektororgan i det av laserlober avsökta rymdvinkelområdet är minst ett mindre än antalet laserlober. Generellt gäller att selektivitetsproblem uppkommer vid såväl inmätning av mål som vid överföring av information till dessa så snart antalet mål är lika med eller större än antalet strållober.

Selektivitetsproblemet vid informationsöverföring kan med hänvisning till fig 5 betraktas på följande sätt: x och y är tvärsnitten hos två relativt varandra vinkel- räta laserstrållober, som avsöka etirymdvinkelområde vars tvärsnitt i figuren be- tecknas 45. Med 46, 47 och 48 betecknas tre med reflektororgan försedda mål, som be~ 7802350-4 12 finna sig i sådana lägen relativt varandra att målen 46 och 47 samtidigt besträlas då lobtvärsnittet x befinner sig i läget x'0ch målen 47 gch 45 bestrålas då lobtvärsnittet y befinner sig i läget y'. Det inses att målet 47 otillbörligt skulle kunna bli delaktigt av information avsedd för målen 46, 48 särskilt om målet 47 ligger i samma avståndsintervall som något av nämnda mål. Detta skulle kunna inverka menligt på övningsskjutningen men kan enligt ett särskilt kännetecken för uppfinningen förhindras på så sätt att då man för en viss lobriktning exempelvis för den med x' betecknade lobriktningen,mottager återkastad strålning från två mål 46, 47 av vilka endast målet 46 ligger på rätt avstånd och till vilket information skulle överföras utsändes tillsammans med denna information en karakterístisk uppgift.

Fig 6 illustrerar hur denna kan se ut vid binärkodad information som finns i form av en kombination av binära ettor och nollor i de tomma rutorna i figuren; den karakteristiska uppgiften kan vara en binär etta i den med L betecknade positionen.

Det bör poängteras att den karakteristiska uppgiften endast utsändes vid sådana lobriktningar där återkastad strålning erhålles från två föremål. Således förekommer ej någon karakteristisk uppgift i lobläget XII. På analogt sätt sänds den karakteris- tiska uppgiften ut för lobläget yl men ej för lobläget yli. Logikorganet31 i varje informationsmottagande del är inrättad att acceptera endast sådan mottagen informa- tion för vilken en av de bestrålande loberna saknar nämnda uppgift. Det inses att under denna förutsättning den information accepteras som mottages av föremålen 46 och 48 men ej av föremålet 47.

I vissa tillämpningar kan det vara fördelaktigt att låta laserloberna förflytta sig stelt i förhållande till varandra, varvid apparatmässigt vinnes att avlänkningsor- ganets 11 mekanism avsevärt förenklas. Fig 7 är ett exempel på ett sådant lobarrangemang varvid sändarloberna betecknas med 49 och 50 och den gemensamma skanningsriktningen med pilarna51. Rymdvinkelområdet kan med tanke på målbilden ges stor utsträckning i denna riktning och som figur 8 visar får man här ett av båda loberna bestrålat om- råde 52 medan på ömse sidor härom uppkommer områden 53, 54 som bli bestrålade av endast en lob. Denna lösning är bra också ur systemkänslighetssynpunkt eftersom lasermottagarens 3 detektor kan ha separata synfält eller känslighetslober som följa med sändarloberna i deras rörelse och ha till deras tvärsnitt anpassad form. I fig 7 som visar lobutseendet i godtycklig punkt framför avlänkningsorganet 11 beteckna 55 och 56 sådana synfält eller känslighetslober och det inses att om man såsom i exemplet låter vart och ett dess lobtvärsnitt ha samma orientering som resp sändarlob och ger det i huvudsak samma eller något större tvärmått än sädarloben, uppnås dels att reflexerna som mottages i den ena mottagarloben, exempelvis 55, icke störas av reflexer som äro avsedda att uppfångas av den andra loben 56, dels ett bättre signal/brusförhållande och därmed bättre känslighet och räckvidd än vad som är fallet då mottagaren har ett enda synfält som täcker båda sändarloberna eller hela rymdvinkelområdet. 13 vsøzsso-4 För uppnående av entydighet kan det vid lobarrangemang enligt fig 7 - 8 vara lämpligt att förse det optiska systemet med en skärm, lämpligen placerad i ett mellanavbild- ningsplan, som maskar bort områdena 53 och 54 men ej området 52 och således uppfyller regeln att varje reflektion som mottages och registreras i den ena kanalen skall mot- svaras av en reflektion också i den andra.

I fig 9 visas ett lobarrangemang med tre laserstrållober 57, 58 och 59 med till- hörande mottagarlober 60, 61, 62. Enligt det föregående erhålles med ett sådant lobarrangemang full selektivitet vid inmätning av och informationsöverföring till två mål. Med hänsyn till att de positioner i ett av laserstrållober avsökt rymd- vinkelområde, där information kan emottages otillbörligt äro bestämda av målens positioner är det uppenbart att även om full selektivitet ej råder, erhålles en minskad sannolikhet för otillbörligt informationsmottagande då man ökar antalet avsökande och informationsöverförande lober. Arrangemanget med tre lober kan också väljas om man ej vill tillgripa den optiska avskärmningen av ytterområdena 53, 54 i fig 8.

Vid övningsskjutning med simulerad eldgivníng enligt föreliggande uppfinning och med tunga vapen, exempelvis kanoner är det i allmänhet fördelaktigt att av övningstekniska skäl låta den tänkta projektilen genomlöpa sin bana i realtid dvs så att den tänkta projektilens skjuttid väsentligen överensstämmer med en verklig projektils skjuttid.

Vid övningsskjutning med sådana vapen där det förutsättes att skytten efter eldgiv- ningen snabbt skall gå ned i skydd, vilket exempelvis är fallet vid skjutning med pansarvärnsrobot, är det ej lämpligt att den tänkta projektilens bana genomlöpes i realtid. I stället för att göra en inmätning av målets läge i det av laserstrålloberna avsökta rymdvinkelområdet vid skjuttidens slut, förfares här så som illustreras i fig11.

I denna figur är 63 en mätpunkt i vilken finns ett i figuren ej visat pansarvärns- vapen. Detta riktas av en skytt mot en med reflektororgan 14 försedd stridsvagn 64 som rör sig i en medelst en pil 65 markerad riktning. I avfyringsögonblicket bestämmes så som tidigare beskrivits riktning och avstånd till stridsvagnen utefter en syftlinje mellan mätpunkten 63 och reflektororganet 14 och i en tidpunkt kort efter avfyringen vid vilken tidpunkt stridsvagnen 64 har det med streckad kontur markerade läget, bestämmas riktning och avstånd utefter en syftlinje 67. Ur dessa mätningar kan omedel- bart bestämmas ett predikterat värde, i figuren markerat med prickad kontur hos strids- vagnen 64, vid skjuttidens slut, för riktning och avstånd utefter en syftlinje 68, dvs stridsvagnens predikterade läge. Detta jämföras med den tänkta projektilens läge i sin bana 69 och som illustreras i figuren får skytten omedelbart information om den tänkta projektilens brisadpunkt 70. I det här valda exemplet illustreras att skytten valt för stor framförhållning, eftersom projektilens sidavvikelse i brisadögonblicket, i strids- vagnens rörelseriktning sett, ligger före densamma. 7802350-4 11L Tidigare har kortfattat nämnts hur en skytt som handhar ett vapen kan informeras om resultatet av den simulerade eldgivningen genom att informationen speglas in i vapnets sikte. I fig 12 illustreras hur enligt ett särskilt kännetecken för uppfinningen åtmin- stone senare delen av en tänkt projektils bana 71 i form av en rörlig lysande punkt speglas in i siktet vars synfält begränsas av en ram 72. Projektilens brisadpunkt 73 markeras genom att ljusintensiteten hos den lysande punkten stegras kortvarigt och skytten kan därför få en god uppfattning om brisadpunktens läge relativt ett mål 74, i detta fall en stridsvagn.

Fig 13 illustrerar hur man med ett särskilt detektorarrangemang på ett mål 75 i detta automatiskt kan få information om huruvida någon del av målet är skymd eller ej. Med 76, 77 °Ch 78 betecknas tre detektororgan som svarar mot motsvarande delar av en sidovy exempelvis den i fig 10 visade stridsvagnen. Antag att strålning detekteras med detektororganet 76 men ej med detektororganen 77 och 78. Detta tolkas vid verkan- utvärderingen som så att undre delen av målet är skymd och omöjlig att träffa.

Analogt gäller för andra kombinationer av detekterad resp icke detektered strålning.

I det föregående har genomgående antagits att de tänkta projektilerna avlossas en och en. Systemet enligt föreliggande uppfinning kan emellertid även användas då flera simulerade projektiler avlossas i snabb följd efter varandra. Härvid alstras i tur och ordning signaler svarande mot de tänkta projektilernas banor. I fig 14 visas två sådana banor I och II samt tre mål x, y och z i ett terrängavsnitt 79. Med IX, Iy och Iz resp IIX,~IIy och IIZ betecknas punkter på resp projektilbana i vilka resp projek- til befinner sig på samma avstånd som resp mål allt räknat från ett i figuren ej visat vapen medelst vilket projektilerna tänkes avlossade. Enligt ett särskilt känne- tecken för uppfinningen samordnas inmätningen av målens x, y, z lägen med bestäm- ningen av resp projektils lägen iresp bana så att inmätningen sker i den tidsmässiga ordningsföljd enligt vilken projektilerna befinna sig på ovannämnda avstånd. Om projek- tilen som följer banan I antages vara avlossad först kommer detta med den i fig 14 visade måluppställningen att innebära att projektilernas sid- och höjdavvikelser till resp mål kommer att beräknas i följande ordningsfüljdz IX, Iy, IIX, Ily och Iz.

I det föregående har de utsända loberna angivits vara laserstrålning. Förfarings- sättet och systemet enligt uppfinningen förutsätter dock inte någon koherens hos strålningen utan varje annan optisk strålning kan utnyttjas som är modulerbar. Det är dock en fördel om strålningen är så monokromatisk som möjligt då detta möjliggör användning av smalbandiga optiska filter på mottagarsidan vilket undertrycker störande bakgrundsstrâlning och ger hög systcmkänslighet.

Claims (1)

1. 7802350-4 15 Pafleavfl Förfaríngssätt för utvärdering av simulerade skjutövningar med ett vapen mot ett mål (10) varvid strålning utsänd från en mätpunkt vid vapnet (1), av reflektororgan(14) på målet (10) återkastas mot mätpunkten, k ä n n e t e c k- n a t därav, K att vid mätpunkten påbörjas samtidigt med avfyringen av en simulerad projektil och fortsättes under en härpå följande tidsperiod, alstring av en projektil- banesignal som återger det sig kontinuerligt ändrande läget för en tänkt verklig projektil (15) avfyrad i samma ögonblick som den simulerade projektilen och som med hänsyn till sådana faktorer som skulle påverka den verkliga projek- tilens bana innehåller ett beräknat till mätpunkten refererat avståndsvärde samt beräknade, till en förutbestämd från vapnet i projektilbanans riktning pekande axel, refererade riktningsvärden; att från mätpunkten emitteras optisk strålning i form av åtminstone två plana, solfjäderformigt divergerande lober (7; 49, 50; 57-59) med långsmala tvärsnitt, vilka bringas utbreda sig utefter skilda plan, som bilda vinkel med varandra; att strålloberna bringas avsöka ett rymdvínkelområde framför mätpunkten med spetsen i denna, inom vilket målet (10) befinner sig, varunder vardera loben vid avsökningen bringas utföra en sveprörelse som står i ett bundet förhållande till sveprörelsen för den eller de återstående loberna och varunder tvärsnittet för vardera loben parallellförskjutes; att vid mätpunkten alstras varje gång reflekterad strålning infaller, på mät- ning av den ínfallande strålningen baserade signaler som innehåller ett med det beräknade avståndsvärdet jämförbart, på uppmätning av tiden mellan utsän- dandet av den återkastade strålningen baserat avståndsvärde och med de beräk- nade riktningsvärdena jämförbara, till axeln refererade, den aktuella strål- riktningen motsvarande riktningsvärden; -att ett av de uppmätta värdena jämföres med ett jämförbart beräknat värde och att då det kan fastställas att en i förväg fastlagd rela- tion gäller mellan de jämförda värdena, vid en efterföljande utvärdering också de andra beräknade värdena jämföres med de andra uppmätta värdena. Förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att för ett relativläge hos den tänkta projektílen (15) för vilket nämnda reflektororgan (14) och den tänkta projektilen befinna sig på lika avstånd från mätpunkten beräknas av- ståndet mellan projektílen och nämnda reflektororgan, företrädesvis som en sid- avvikelse (s) resp en höjdavvikelse (h). 78023ä0-4 3. 5. Förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n'a t därav, att för ett relativläge hos den tänkta projektilen (15) för vilket projektilens läge i höjdled är lika med ett förutbestämt värde beräknas projektilens sidavvikelse (s) resp avvikelse i avståndsled (a) relativt nämnda reflektororgan (14). förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av följande ytter- ligare förfaringssteg i kombination: att så länge återkastad strålning mottages från ett reflektororgan (14) utsändes åtminstone uppgift om dettas läge relativt den tänkta projektilen (15); att den utsända uppgiften mottages av de bestrålade målen (10) och accepteras av dessa förutsatt att de bestrålats av samtliga lober (7;49,5D;57-59) inom en förut- bestämd tid svarande mot en och samma svepperiod eller ett förutbestämt antal svep- perioder och att medledning av den mottagna uppgiften om den tänkta projektilens (15) ¿ läge relativt målet (10) beräknas den verkan av en verklig projektil skulle fått E i målet, Förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att den tänkta projektilens (15) bana (16) genomlöpes med samma hastighet som en verklig projektils bana skulle ha genomlöpts. Förfaringssätt enligt patentkravet 1 varvid eldgivningen mot de nämnda målen i rymdvinkelområdet sker såsom en serie avfyringar av tänkta projektiler k ä n - n e t e c k n a t därav, att angivandet av de till målen (10) hörande reflektor- organens (14) lägen i rymdvinkelområdet samordnas med bestämningen av de tänkta prcjektilernas (15) lägen i resp bana (16) relativt de nämnda reflektororganen (14) så att angivandet sker i den tidsmässiga ordningsföljd i vilken det inträffar att någon tänkt projektil (15) och något reflektororgan (14) befinna sig på samma avstånd från mätpunkten. Förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att reflek- tororganen (14) så anbringas inom området att omkring varje reflektorposition finnes ett i reflektionshänseende passivt, tredimensionellt utrymme (38) som i tvärled relativt den återkastade strålningens riktning begränsas av två från varandra vända plan (40,41) som var och ett utgår från en punkt invid reflektorpositionen och sträcker sig parallellt med tvärsnittet för var sin lob (7', 7";49,5Û) och vilket utrymme (38) i avståndsled begränsas av tvenne tvärs mot nämnda begränsninga- plan gående ytor belägna på ett förutbestämt inbördes avstånd (6). Förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det förut- _ bestämda avståndet (16) är åtminstone lika med en förväntad upplösnino i avståndsled.% 10. 11. 12. 13. 7802350-4 Förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att antalet reflektororgan (14) på tillnärmolsevis samma avstånd i rymdvinkelområdet alltid hålles lika med antalet rymdvinkelområdet avsökande strållober minus ett. Förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav att vid sam- tidig mottagning av återkastad strålning från minst två mål (10) på olika avstånd av vilka mål endast ett ligger på ett avstånd för vilket avstånds- och/eller vinkelinformation är giltig, utsändes tillsammans med nämnda information en karakteristisk uppgift och att av de bestrålade målen mottagen information accepteras sådan för vilken åtminstone en av de bestrålande loberna nämnda upp- gift saknas. Förfaringssätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att Strållobernas (49,5Û; 57-59) svepningsrörelse utföres i en och samma riktning (51) vilken företrädesvis sträcker sig tvärs en symmetrilinje för alla lobtvärsnitten. Förfaringssätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att återkastad strålning mottages med mottagarlober (55, 56;60-62) vilka var och en är samhörig med en laserstrållob och har ett tvärsnitt som är i huvudsak líkformigt med strållobens tvärsnitt och är lika orienterat som detta i förhållande till strållobens plan. Anordning för utförande av förfaringssattet enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen innefattar i kombination: i mätpunkten ett med vapnets avfyringsmekanism (5) samverkande organ (17) som är inrättat att vid vapnets avfyring alstra projektilbanesignalen som återger det sig kontinuerligt ändrade läget för en tänkt verklig projektil (15) avfyrad i samma ögonblick som den simulerade projektilen och som med hänsyn till sådana faktorer som skulle påverka den verkliga projektilens bana (16) innehåller ett beräknat till mätpunkten refererat avståndsvärde samt beräknade, till en förutbestämd från vapnet i'projektilbanans riktning pekande axel, refererade riktningsvärden; en i mätpunkten belägen optisk sändare (2) som är anordnad att emittera strål- ning i form av åtmínstone två plana solfjäderformiga lober (7; 49, 50; 57-59) vilka ha långsmala tvärsnitt och vilka från sändaren (2) utbreda sig utefter skilda plan som bilda vinkel med varandra; med sändaren (2) samverkande avlänkningsorgan (11) anordnade att bringa loberna att avsöka ett rymdvinkelområde framför mätpunkten inom vilket det uppträder mål (10) mot vilka simulerad eld skall avgivas, och att vid avsökningen bringa 14. 15. 7802350-4 18 loberna att utföra en svepningsrörelse som står i ett bundet förhållande till svepningsrörelsen för den eller de återstående sändarloberna och varunder tvär- snittet för vardera loben parallellförskjutes; ett i mätpunkten beläget för strålning känsligt organ (3, 6, 12) som är inrättat att vid mottagning av från ett reflektororgan (14) återkastad strålning, alstra på den infallande strålningen baserade signaler som innehåller ett med det be- räknade avståndsvärdet jämförbart, på uppmätning av tiden mellan utsändandet av den återkastade strålningen baserat avståndsvärde och med de beräknade riktningsvärdena jämförbara, till axeln refererade, den aktuella strålriktningen motsvarande riktningsvärden; ett till det för strålning känsliga organet (3, 6, 12) och signalorganet (17) för alstring av projektilbanesignalen kopplat organ (23), som är inrättat att 'ur nämnda signaler bestämma den tänkta projektilens läge relativt nämnda lobers lägen vid reflektion. Anordning enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen innefattar i kombination: ett med det för strålning känsliga organet (3, 6, 12) operativt förbundet och på sändaren (2) verkande organ (26), som är inrättat att länge återkastad strålning mottages bringa sändaren (2) att sända information åtminstone om projektilens (15) läge relativt det reflektororgan (14) från vilket strål- ningen återkastas; på varje mål (10) minst en för strålning känslig detektor (29) för mottagning av den utsända informationen då loberna svepa över detektorn och på varje mål (10) organ (32, 33) för att med hänsyn till den mottagna uppgiften om den tänkta projektilens relativläge beräkna den verkan av verklig projektil skulle ha åstadkommit. Anordning enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att an- ordningen innefattar ett med vapnets sikte samverkande presentationsorgan (24) som är inrättat att under åtminstone senare delen av den tänkta pro- jektilens bana (16) visa projektilens läge som en lysande punkt och att öka den lysande punktens lyskraft då projektilen har ett läge i vilket den befinner sig på samma avstånd från mätpunkten som ett mål och/eller då den tänkta projektilens läge i höjdled är lika med ett förutbestämt värde och att släcka den lysande punkten efter det nämnda lägen passerats. 16. 17 18 _: V.) u 20. 7802350-4 19 U Anordning enligt patentkravet ll, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda avlänkningsorgan (11) är inrättat att förflytta alla strålloberna längs en och samma riktning (51) över det avsökta rymdvinkelområdet, vilken riktning företrädesvis sträcker sig tvärs en symmetrilinje för alla lobtvärsnitten. k ä n n e t e c k n a d därav Anordning enligt patentkravet 16, att mottagaren (3) i ett mellanavbildningsplan har en skärm som släpper fram den återkastade strålning som härrör från ett av alla loberna avsökt rymdvinkelområde, men hindrar mottagning av strålning från utanförliggande rymdvinkelavsnitt, särskilt de avsnitt (53, 54) som äro belägna i avsökningsriktningen och icke avsökas av alla strålloberna. Anordning enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att mottagaren (3) är inrättad att mottaga den återkastade strålningen inom separata synfält (55, 56; 60-62), som vart och ett är samhörigt med en av de utsända strål- loberna och har ett tvärsnitt som är i huvudsak likformigt med strâllobernas tvärsnitt och är lika orienterat som detta i förhållande till strållobernas plan. Anordning enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att antalet rymdvinkelområdet avsökande strållober är lika med antalet reflektororgan plus ett inom ett och samma avståndsintervall i området. Anordning enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen innefattar på varje mål (75) ett flertal detektorer (76-78) så anbringade att varje detektors placering svarar mot en del av målets silhuett i en viss betraktelseriktning och att målets beräkningsorgan är inrättat att då strålning detekteras av någon eller några men ej av alla detektorer, undantagna områden svarande mot detektorer hos vilka strålning ej detekteras från träffverkanberäkning, innebärande att nämnda delar betraktas som skymda och omöjliga att träffa. ANFøRoA Pu3L1| se 331 244 (F41g 3/26), 347 331 (F41G 3/26), 377 713 (F41e 3/26), 392 644 (F41e 3/30) us 3 398 918 (244-313), 3 793 795 (35-25)