SE415262B - Sett att framstella sackaridderivat av polyen-makrolidantibiotika - Google Patents

Description

7210472-2 B, kandicidin, pimaricin, trichomycin, till mono- eller oligosacka- rider från aldos- eller ketosserien, som t.ex. glykos, fruktos, mal- tos, ribos,_ramnos m.fl., eller med dessas derivat som t.ex- gluku- ronsyra och bromacetylglykos.

Förfarandet enligt uppfinningen kännetecknas av att ett anti- biotikum från gruppen polyen-makrolider, som innehåller minst en aminogrupp i molekylen, t.ex. nystatin, polyfungin, amfotericin B, kandicidin, pimaricin, trichomycin eller rimocídin, omsättes med en monosackarid ur aldos- eller ketosserien, t.ex. glukos, fruktos, ribos eller ramnos, eller med en oligosackarid, t.ex. maltos, eller med ett med aminogruppen reaktionsbenäget derivat av dessa sackari- der, t.ex. glukuronsyra eller bromacetylglykos i ett lösningsmedel,' t.ex. dimetylformamid, metanol, dimetylsulfoxid eller pyridin, eller i lösningsmedelsblandningar, eventuellt i närvaro av en förening, som bildar salt med polyen-makrolidderivatet, varefter reaktions- produkten isoleras och eventuellt överföres till ett salt.

Sockerderivaten av antibiotika från polyen-makrolidgruppen användes som läkemedel vid dermatomykos och för att hämma prostata- förstoring och sänka kolesterolhalten i blodet.

Den fungicida aktiviteten hos de in vitro erhållna derivaten undersöktes med användning av två metoder 7 a) Bestämning av den mikrobiologiska aktiviteten hos antibiotika och deras derivat på fast näringssubstrat - Tabell 1. b) Bestämning av den mikrobiologiska-aktiviteten hos antibiotika och deras derivat på flytande näringssubstrat - Tabell 2.

Den mikrobiologiska aktiviteten bestämdes enligt metoder med serieutspädning på fast näringssubstrat enligt följande: 1 mg anti- biotika löstes i 1 ml dimetylsulfoxid och späddes med 9 ml sterilt vatten. En seriespädning i vatten utfördes och den minimala koncen- tration som hämmar tillväxten av standard stammarna Candida albicans och Saccharomyces cerevisiae bestämdes genom blandning av 0,5 ml antibiotikalösning och 9,5 ml Sabourauds näringssubstrat i petri- skålar med 10 cm diameter vid en temperatur av ungefär 6006. Efter blandning, substratets stelning och ympning av mikroberna på ytan förvarades dessa under 2U timmar i inkubationsskåp vid 36°C. Den minstalfimmnfie koncentrationen bestämdes genom att avsaknaden av mikroorganismtillväxt noterades. I tabell 1 redovisas värdena för nystatin och dess glykosderivat. '7210472-2 5 Tabell 1 Preparat Minsta hämmande Koncentration vig/ml) mot Candida albicans S. cerevisiae Nystatin 2 2 Nystatin- -g1ukos- _ derivat 2 2 Den mikrobiologiska aktiviteten hos antibiotika och deras derivat på flytande näringssubstrat bestämdes med serieutspädning av antibiotika enligt ovan och dessutom blandning av 0,5 ml anti- biotikalösning med U,5 ml med mikroorganismer inficierat substrat (prerarerat enligt Sabouraud: 10 g baktopepton, 20 g glukos, 5 g natriumklorid i 1 liter vatten) utan agar och med tillsats av Éggghg- šïlig (en blandning av antibiotika framställd av "ZPF Polfa" bestå- ende av bensylpenicillin och streptomycin) till en mängd av 25 mg per 1 1. Lösningarna förvarades i RS timmar vid 32°C.

Den på mikroorganismtillväxten minsta hàmende1mmcanuæmiona1(MHK) fastlades genom bestämning av grumlingen genom avläsning av extink- tionen vid 660 mm. Resultaten redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Löpande MHK MBK .nr. Antibiotikum Qpg/ml) Derivat gpg/ml) 1 2 3 'N 5 1. Pimarícin 2,5 NGL Pímaricin 5,0 2. Rimocidin 2,5 NGL Rímocidin 2,5 3. Nystatin A1 0,5 NGL Nystatin A1 1,0 NML Nystatin 2,5 NRL Nystatin 2,0 U. Polyfungin 0,5 NGL Polyfungin 1,0 _ NGU Polyfungin 5,0 5. Amfotericin B 0,05 NGL Amfotericin B 0,2 NGU Amfoterícin B 0,5 6. Kandidin 0,2 NGL Kandidin 1,0 7. Mykoneptin 2,5 NGL Mykonepzin 2,5 8. Kandicídin 0,001 NGL Kandicidin _ 0,005 9. Trichomycin 0,001 NGL Trichomycin 0,005 10. Aureofacin 0,005 NGL Aureofacin 0,025 NGU Aureofacin 0,025 51210412-2 H NGL - glukosderivat NML - maltosderivat NRL - ribosderivat NGU - glukuronderivat iAv ovan beskrivna beteckningar framgår att aktiviteten mot dermatomykos hos antíbiotikaderivat av polyen-makrolidgruppen är av samma storleksordning som hos ursprungsantibiotika. Aktiviteten hos glukos-nystatin-derivat i jämförelse med nystatin beträffande en mängd patogena Candida- och Geotrichum-stammar som isolerats från inficierade.människoorgan prövades också. Undersökningsresultaten framgår av.tabell 3.

De biologiska undersökningarna av toxiciteten (LD50) för två glukosderivat av polyfungin genomfördes på möss med en vikt av 24 g.

Antibiotikum_gavs till djuren via bukhinnan i form av en fysiologisk koksaltlösning med en volym på 1 ml. Toxicitetsstyrkan hos glukos- polyfunginderivatets natriumsalt och imidazol-salt jämfördes. Båda preparaten gavs till mössen i följande doser: Ü mg/kg, 12 mg/kg. 36 mg/kg, 60 mg/kg, 80 mg/kg och 300 mg/kg djur- vikt. 7 Varje grupp bestod av sex möss.

Tabell 3 Mikro- Antal Antal stammar vilkas tillväxt hämmades genom . _ d _ _ _ O organlsmer ggkgâ Nystatin Glukos-nystatin-derivat stammar 1,56 5,12 6,25 12,5 25,0 504,0 3,12 6,25 12,5 25,0 50,0 çhg/ml) Qug/ml) Candida albicans 12 11 0 0 O 0 1 11 0 0 0 efter 2ü tim.

Candida albicans 12 2 10 0 0 0 0 0 12 0 0 efter H8 tim.

Candide sp. 8 3 1 2 o o 2 5 n 1 o efter 2ü tim.

Candida sp- 8 3 1 3 1 o o 2 3 2 1 efter H8 tim.

Geotrichum sp. 12 2 10 0 0 0 0 5 7 0 O efter Zü tim.

Geotrichum sp. 12 0 5 7 0 O 0 0 9 3 0 efter H8 tim.

Efter 2U och H8 timmar efter insprutningen noterades antalet döda djur. Mängd döda och levande djur beräknades i form av procent och LD50 bestämdes enligt probitetsmetoden (beskrives av P. Bonet- 7210412-2 Maury et al. Reviews of Immunology vol 18, s. 21 (195ü)). Resulta- ten redovisas i tabell U.

Tabell U Antibiotika Antal döda genom inverkan av glukos-polyfungínderivaten d°s i mg/kg Qbservation efter 2ü tim. Observation efter M8 tim. _ Natriumsalt Imidazolsalt Natriumsalt Imidazolsalt U 0 0 0 0 12 0 0 1 0 36 o o o 2 60 0 0 0 0 80 3 3 Ä 3 100 Ä 3 5 5 300 6 6 6 6 LD50 85 mg/kg 89 mg/kg 80 mg/kg 73 mg/kg Toxicitetsstyrkan hos glukos-polyfunginderivatens natriumsalt och imidazolsalt uttryckt i form av LD50 är analoga och varierar i gränsområdet vid 80 mg preparat per kg vikt. Natriumsaltet är något mer toxiskt vid dosbestämningen efter 2fl timmars observationstid.

Efter H8 timmars observation förefaller glukos-polyfunginderivatets imidazolsalt vara mer toxiskt.

Toxiciteten enligt Berents skala är för glukos-polyfunginderi- vatets natriumsalt 5H,7 mg/kg och för imidazolsaltet 52,5 mg/kg.

Den i vivo genomförda jämförelsen mellan aktiviteten mot derma- tomykos hos de i vatten olösliga polyfunginerna och de i vatten lös- liga salterna av glukos-polyfunginderivaten gjordes på grundval av undersökningar, vid vilka vita möss av "Porton"-ras med en vikt av ungefär 30 g användes. Mössen inficierades intravenöst med stammen Candida albicans Nr. HH77 på så sätt att en suspensionsmängd på 0,2 ml innehållande 3,3 . 106 celler av Candida albicans, vilka erhållits efter H8 timmars odling på Sabouraud-agar, administrerades i svans- ådern.

Preparatet med natriumsaltet av glukos-polyfunginderivatet lös- tes i en 0,9 %-ig natriumkloridlösning. Det olösliga polyfunginet där- emot suspenderades i samma lösning. Båda antibiotika injicerades i mössens bukhåla. Följande antibiotikadoser gavs. 1 mg/kg, U mg/kg, 8 mg/kg, 16 mg/kg djurvikt. *.7210#72*2 Kontrollgruppen fick inget antibiotika. Varje grupp bestod av 6 möss. Fjorton dagar efter det att infektionen startats dödades var- annan dag en mus ur varje grupp genom att ryggmärgen bröts av. Dissek- tion företogs och antalet celler av Candida albicans i 1 g njure be- stämdes; Njurarna vägdes och homogeniserades i bakteriologiska glasmort- lar. Det erhållna homogenisatet späddes i serie med fysiologiskt kok- salt, varefter en volym av 0,1 ml av varje homogenisat och spädningar ympades på fast substrat enligt Sabouraud. Efter H8 timmars inkuba- tion vid en temperatur på 30°C räknades de utväxta kolonierna och an- talet celler av Candida albicans per 1 g njure från de undersökta djuren beräknades. Försöksresultaten redovisas i tabell 5.

Tabell 5 Antibio- Daglig an- Antal dagar efter infektion tikum 1 ääglïtlka' H 6 8_ 10 _ 12 _ 1h mg/kg Antal celler Candida albicans 1 1 g njurar _ o o,ox1o" 1,9x1o" 1,8x1o5 5,ox1o7 1,ßx1o7 1,ox1o6 gâïílgfl' 1 u,5x1o” 5,3x1o“ 7,6x1o6 1,4x1o6 2,ux1o7 1,9x1o5 glukos- 2 1,ox1o" 1,6x1o5g 1,5x1o5 1,ox1o5 1,ox1o5 h,9x1o5 §§šššn_ u 2,ox1o" 5,ux1o" 1,2x1o" 2,931o" 1;1x1o3 4,1x1o“ derivat 8 1,1x1o"e 1,3x1o3 o 2,5x1o” o o 16 9,5x1o3 o o o o o 1 3,3x1o“ 8,2x1o5 7,9x1o" 5,2x1o6 1,hx1o5 5,2x1o5 Poiy- 2 1,7x1o5 8,2x1o5 2,3x1o5 1,7x1o6 2,6x1o5 u,3x1o5 fungin H 3,6x1o5 4,hx1o5 1,ox1o“ h,1x1o3 1,5x1o6 1,2x105 8 2,2x1o" 5,7x1o" 3,7x1o5 6,nx1o" 6,3x1o“ 1,3x1o3 16 2,ox1o6 3,9x1o" 3,9x1o3 u,3x1o5 1,1x1o" 1,6x1o3 Av de genomförda undersökningarnas resultat framgår att det i vatten lösliga natriumsaltet av glukos-polyfungin visar en väsentligt högre aktivitet i vívo än det egentligen antibiotikum beträffande musens tillfrisknande vid en allmän medelstark candidiasis.

Vid användning av lösliga glukos-polyfunginderivat i doser från 8 till 16 mg/kg erhålles en fullständig sterilisering av musnjurarna.

Detta erhålles inte vid användning av olösligt polyfungin.

Fördelarna med polyen-makrolidernas sockerderivat, som uppstår genom förening av dessa antibiotika med mono- och oligosackarider och dessas derivat, är deras lätta dispergering i vatten, och i de fall polyen-makroliderna och deras derivater företer en sur grupp har dessa 7210k72-2 förmåga att med katjoner i ett nästan neutralt medium bilda stabila salter, som visar god löslighet i vatten.

Olika derivat, olika polyen-makrolider och olika socker såväl som deras olika salter med katjoner löser sig i vatten och bildar lös- ningar som i olika grader är sammansatta av kolloider med hög disper- sion och äkta lösning. Många av dessa substanser, som t.ex. glykos- eller maltos-nystatin-derivatets natríumsalt, bildar äkta lösningar, som är fria från kolloider. Sådana lösliga och stabila sockerderivat av polyenmakrolider och deras salter visar en hög biologisk aktivi- tet. Deras mikrobiologiska spektra är identiskt med ursprungsantibio- tikats. Dessutom förorsakar dessa föreningar i motsats till fungizin ingen erytrocytolys. ' 'Reaktionen mellan socker och aminogruppen i polyen-makrolider med en sådaq förlöper vid milda betingelser, till och med utan an- vändning av katalysatorer, vars (insats) användning endast skulle dämpa reaktionsförloppet. En föregående aktivering av sockret är där- emot inte nödvändig på grund av att socker reagerar lätt med polyen- makrolidens aminogrupp.

Förfarandet vid syntetiseringen av polyen-makrolidernas socker- derivat och deras rening belyses med ledning av nedanstående exempel.

Exempel 1. 3,0 g nyetetin (Eâšm= 560 vid zon nm), 3,0 g glukos een 0,5 g imidazol löses i 50 ml dimetylfermamid och får stå i inkubations- skåp vid 36°C i två dagar. Under denna tid har praktiskt taget allt antibiotika reagerat. Det erhållna derivatet och den olösta glukosen fålles med etyleter, tvättas med lösningsmïäel och torkas. 6,1 g rå- salt erhålles i form av imidazolsalt med Eícm = 260 vid BOH nm.

Exempel 2. 3,ø g nystacin (Eâšm= 560 vid 3ou nm) een 3 g glukos lö- ses i 50 ml dimetylformamid och får stå i två dagar vid 36°C. Det fortsatta förloppet är identiskt med det i exempel 1. 5,6 g rå-glukos- derivat erhålles med Eâšm = 280 vid BOU nm .

Exempel 3. 10,0 g polyfungin (Eåšm= 825 vid BOR nm) löses i 50 ml dimetylformamid. Sedan tillsättes 3,0 g glukos och 0,1 g askorbin- syra och blandningen får stå i inkubationsskåp vid 3600 i två dagar.

Det fortsatta förloppet år identiskt med det i exempel 1. 12,9 g rå- derivat erhålles med Eâšm = 570 vid BOH nm.

Exempel U. 0,5 g nystatin (Eâšm = 6H0 vid SOU nm) och 0,5 g maltos löses i 20 ml dimetylformamid och får stå vid 3600 i två dagar. Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1. 0,9 g råderivat er- nä11es med Eâšm = 310 vid :ou nm. 7210472*2 Exempel 5. 1,0 g amfotericin B (Eâšm = 1U20 vid 382 nm) och 0,3 g glukos suspenderas i 20 ml dimetylformamid och får stå vid 36°C i två dagar. Det fortsatta förloppet år identiskt med exempel 1. 1,3 g rå- derivat erhålles med Eâäm = 1050 vid 382 nm.

Exempel 6. 1,0 g amfotericin B (Eâšm = 1020 vid 382 nm) och 0,6 g maltos ställes i tvâ dagar i 20 ml dimetylformamid vid 36°C. Det fort- satta förloppet år identiskt med exempel 1. 1,5 g råderivat erhålles med Eâšm = 960 vid 382 nm. 7 Exempel 7. 1,0 g kandicidin (Eâšm = B30 vid 378 nm) och 1,0 g glu- kos samt 0,5 g imidazol löses i 50 ml pyridin och får stå vid rums- temperatur i 7 dagar. Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1í%2,1 g råderivat erhålles i form av salt med organisk bas med l Eicm = 200 vid 378 nm.

Exempel 8. 0,5 g kandicidin (E12 .= 750 vid 378 nm) och 0,3 g_maltos' icm löses i 10 ml dimetylformamid och får stå vid 3600 i två dagar. Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1. 0,7 g råderivat er- nålles med Eâšm = H10 vid 378 nm. 7 Exempel 9. 0,5 g pimaricin (Eâšm = 800 vid 30U nm), 0,5 g ribos och 0,5 g imidazol löses i 100 ml metanol och får stå vid 3600 i 2ü tim- mar, varefter metanolen destilleras av i vakuum till en volym av 10 ml och råderivatet fälles och hßätasïmfl etyleter. 1,0 g råsubstans med Eâšm = 3UO vid 30U nm erhålles i form av salt med imidazol.

Exempel 10. 1,0 g pimaricin med Eïšm = 800 vid 30H nm och 0,6 g mal- tos löses i 10 ml dimetylformamid och får stå vid 3600 i två dagar.

Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1. 1,4 g råderivat erhålles med Eâšm = 530 vid Bon nm.

Exempel 11. 0,5 g polyfungin (Eâšm = 700 vid 30ü nm), 0,5 g maltos och 0,1 g imidazol löses i 20 ml dimetylformamid och får stå vid 36°C i två dagar. Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1. 1,1 g råderivat erhålles i form av salt med imidazol med Eâšm = 318 vid 30U-nm.

Exempel 12. 0,5 g triehomycin (Eâšm = 500 vid 378 nm) och 0,15 s glu- kos löses i 0,8 ml aimetylfermemid een får stå vid 36°c i två dagar.

Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1. 0,55 g råderivat erhålles med Elz = 360 vid 378 nm. 1cm Exem el 13. 1,0 g trichomycin med Elz = 500 vid 378 nm och 0,6 g --Jl--- lcm maltos löses i 20 ml dimetylformamid och får stå vid 3600 i två dagar.

Det fortsatta förloppet år identiskt med exempel 1. 1,ü g råderivat erhålles med Eâšm = 320 vid 578 nm.

Exempel iü. 0,5 g pimaricin (Elg ícm = 800 vid 30U nm), 0,5 g fruktos 7210le72-2 och 0,1 g imidazol löses i 20 ml blandning av dimetylformamid och metanol i molförhållandet 2:1 och får stå vid 3600 i två dagar. Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1. 1,0 g råderivat er- hålles i form av salt med imidazol med Eâšm = 370 vid SOU nm.

Exempel 15. 0,1 g kandicidin (Eâšm = 800 vid 378 nm) och 0,1 g glukos löses i 2,0 ml dimetylformamid och får stå vid 3600 i två dagar. Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1. 0,2 g råderivat er- hålles med Elæ = 370 vid 378 nm. lem Exempel 16. 0,5 g kandicidin (Elg = 800 vid 378 nm) och 0,3 g mal- tos löses i 20 ml blandning av diåïtylformamid och pyridin i molför- nånenaet 2:1 een får sta via 36°c i två dagar. Det fortsatte för- loppet är identiskt med exempel 1. 0,7 g råderivat erhålles med Eâšm = 520 vid 378 nm.

Exempel 17. 1,0 g rimocidin (Eâšm = 500 vid 30ü nm), 1,0 g glukos och 0,2 g imidazol löses i 15 ml dimetylformamid och får stå vid 36°C i två dagar. Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 1. 2,0 g råderivat erhålles med Eâšm = 230 vid 3011 nm.

Exempel 18. 1,0 g rått glukosderivat av kandícidin i form av dess imidazolsalt, som erhållits enligt exempel 7 löses i 20 ml vatten och skakas med 20 ml butanol efter surgöring med ättiksyra. Sedan skikten satt sig, avlägsnas vattenskiktet och det kvarvarande butanolskiktet, som innehåller antibiotikaderivatet, tvättas flera gånger med 10 ml:s doser av vatten mättat med butanol och surgjort med ättiksyra tills imidazolen helt avlägsnats. Resten av butanollösningen som innehåller glukos-kandicidinderivatet och är fritt från imidazolsalt koncentre- ras i vakuum tills det azeotropiska vattnet helt avlägsnats. Deriva- tet fälls ut från resten av 1 ösníngen med ctyleter. Mängd produkt uppgår till 0,5 g och innehåller inget imidazol Eâcm = 300. På samma sätt avlägsnas resten av sockerderivatet av polyen-makroliden från imidazolsaltet.

Exempel 19. 10 g av den produkt som erhållits efter reaktion mellan nystatin och glukos (exempel 2) löses i 100 ml av en blandning av etylacetat, butanol, metanol och vatten i molförhållandet 20:10:5:35.

Lösningen filtreras genom ett cellitskikt och laddas i fem ele- ment i en motströmsfördelningsapparat varefter 100 överledningar görs i överfasen och växelvis 50 överledningar i var och en av över- och underfaserna. Den antibiotiska substansens läge bestäms genom ljus- absorptionsmätning vid BOU nm på de från överfasen tagna proverna efter spädning med metanol. Från de element,vars kurvläge i motströms- apparaten motsvarar antibiotíkats renas substansen genom vakuumdes- _ 7210472 2 10 tillation-av lösningsmedlet med butanoltillsats. Från den förminska- de volymen fälles substansen med etyleter. 1,5 g preparat erhålles med Eâšm = 720 vid 3014 nm.

Exempel 20. 200 mg av det från exempel 18 erhållna glukos-kandicidin- derivatet löses i 2,0 ml blandning av kloroform, metanol och vatten i molför ållandet 10:5:1 och fördelas på en kolonn fylld med 7,0 g Sephade§ä)LH-20. Antibiotikats eluatkurva bestämmes genom ljusabsorp- tionsmätning vid 378 nm. Ur eluatet, som innehåller renat antibio- tikum avskiljs den renade substansen genom att lösningsmedlet induns- tas i vakuum efter butanoltillsats och substansen fälles med etyleter.

Efter tvättning och torkning i vakuum erhålles 60 mg produkt med Eâšm = voo. _ _ Exempel 21. 0,5 g av det i exempel 2 erhållna råa glukos-nystatin- derivatet renas med kolonnkromatografiskt fördelningsförfarande på med vatten mättad kiselgel i molförhållandet 1:1. (Kiselgelen av mär- ket Merck och kornstorleken mindre än 0,8 mm). Genom användning av en blandning av kloroform, metanol och vatten i molförhållandet 10: 10:3 bestämmas antibiotikats eluatkurva ur kolonnen genom ljusabsorp- tionsmätning vid 304 nm. Den renade substansen avskiljs ur eluatet genom att lösningsmedlet vakuumindunstas efter butanoltillsats och substansen fälles med etyleter. Efter tvättning med detta lösnings- medel och torkning i vakuum erhålles 0,12 g preparat med Eâšm = 715 vid 30H nm.

Exempel 22. Det renade glukos-nystatinderivatet på 0,5 g som erhölls i exempel 19 sättes till 10 ml vatten under stark omrörning och kyl- ning och neutraliseras med en grammolekyl av 0,1 N natriumbikarbonat- lösning varefter lösningen frystorkas. 0,5 g natriumsalt av glukos- nystatinderivatet erhålles Eâšm = 710 vid 30Ä nm.

Exempel 23. 0,5 g glukos-amfotericinderivat B, som erhållits enligt exempel 5 och renats enligt exempel 19, med Eâšm = 1370, dispergeras i 10 ml vatten, kyles utifrån med is och neutraliseras under kraftig omrörning till pH=7,2 med utspådd 0,1-n natriumhydroxidlösning. Den erhållna klara lösningen lyofiliseras. 0,5 g natriumsalt erhålles av glukos-amfotericin Bzt Eåšm = 1335 vid 382 nm.

Exempel 20. 1,0 g pimaricin med Eâšm = 800 vid 300 nm och 0,6 g ram- nos löses i 100 ml metanol och får stå i två dagar vid 36°C. Metano- len avdrives i vakuum till en volym av 10 ml och råderivatet avskiljs genom fällning och tvättning med etyleter. 1,5 g derivat erhålles med Eíšm = 550 via 3011 nm.

Exempel 25. 1,0 g pimaricin med Eâšm = 800 vid 304;m1och0,6 g 6-ace- tylglukos löses i 100 ml metanol och får stå i två dagar vid 36°C. 7210472'2 11 Det fortsatta förloppet är identiskt med exempel 2U. 1,55 8 råderivat erhålles med Eåšm = sno vid 3ou nm.

Exemgel 26. 200 mg aureofacin med 50 mg glukuronsyra suspenderas i 10 ml dimetylformamid och får stå en natt vid 32°C. Den olösliga sub- stansen avlägsnas genom centrifugering och antibiotikum fälls med torkad etyleter. 110 mg glukuronderivat erhålles Eâšm = 370 vid 380 nm.

Exemgel 27. 200 mg amfotericin B och 50 mg glukuronsyra suspenderas i 10 ml dimetylformamid och får stå över natt vid 3200. Det bildade derívatet fälls med torkad etyleter. 240 mg glukuronderivat erhålles Eâšm = 9ho vid 382 nm.

Exemgel 28. 200 mg polyfungin och 50 mg glukuronsyra suspenderas i 10 ml dimetylformamíd och får stå över natt vid 3200. Det bildade derivatet fälls med torkad etyleter. 156 mg glukuronderivat erhålles Eâšm = N80 vid }0ü nm. 1% Exemgel 29. 100 mg pimaricin med Elcm = 710 vid 380 nm löses i 5 ml dímetylformamid och 30 mg D-glukuronsyra tillsättes varefter lösningen får stå i 2H timmar vid 3800. Råderivatet torkas med 100 ml torkad ecylecer. 100 g substans erhålles Eâzcm = 690 vid 380 nm.

Claims (1)

1. _72104.'7_2-2 12 Patentkrav , Sätt att framställa sackarídderivat av polyen-makro1idantibio- tíka, k äen n e t e c k n a t av att ett antíbiotikum från gruppen polyen-makrolider, som innehåller minst en aminogrupp i molekylen, t.ex. nystatin, polyfungín, amfotericin B, kandicidín, pimaricín, trichomycín eller rimocidin, omsättes med en monosackarid ur aldos- eller ketosserien, t.ex. glukos, fruktos, ribos eller ramnos,el1er med en oligosackarid, t.ex. maltos,eller med ett med amínogruppen reaktionsbenäget derivat av dessa sackarider, t.ex. glukuronsyra eller bromacety1glykos,i ett lösningsmedel, t.ex. dimetylformamíd, metanol, dimetylsulfoxid eller pyrídin,el1er i lösningsmedelsbland- ningar, eventuellt i närvaro av en förening, som bildar salt med polyen-makrolidderívatet, varefter reaktionsprodukten isoleras och eventuellt överföres till ett salt. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Frankrike 5 675 M, 1 079 119