SE1450193A1

SE1450193A1 - Förarstöd

Info

Publication number: SE1450193A1
Application number: SE1450193A
Authority: SE
Inventors: Oskar Johansson
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2014-02-19
Filing date: 2014-02-19
Publication date: 2015-08-20
Also published as: WO2015126318A1; SE539157C2; DE112015000502T5

Abstract

SAM MAN DRAG Forfarande (700) och anordning (200) i ett fordon (100), for att faststalla och meddela en medtrafikant (110) att fordonet (100) har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Forfarandet (700) kannetecknas av: detektion (701) av antal sakerhetskritiska operationer i fordonet (100) under en tidsperiod; jamforelse (702) mellan det detekterade (701) antalet sakerhetskritiska operationer med ett eller flera gransvarde/n; samt utsandning (703) av ett meddelande till medtrafikanten (110) for att indikera forhojt uppmarksamhetsbehov, da det detekterade (701) antalet sakerhetskritiska operationer overskrider namnda ett eller flera gransvarde/n. Vidare innefattas ett forfarande (900) och en anordning (300) for att upp10 marksamma en medtrafikant (110) pa ett fordon (100) som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov.

Description

FORARSTOD TEKNISKT OMRADE Detta dokument beskriver ett forfarande och en anordning i ett fordon samt ett forfarande och en anordning i anslutning till en medtrafikant till fordonet. Narmare bestamt anges en mekanism for att identifiera ett omgivande fordon som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov till foljd av ett sakerhetskritiskt k6rbeteende hos foraren i detta fordon.

BAKGRUND I en trafiksituation fOrekommer det ibland att vissa omgivande fOrare framfor sitt fordon pa 10 ett oforutsagbart, irrationellt satt, eller helt enkelt Icor vardslost av olika anledningar.

Exempel pa detta kan vara forare som plotsligt byter fil utan att anvanda korriktningsvisare, forare som anvander innerfilen som omkorningsfil pa motorvag, f6rare som gar omk6rning Over heldragen vagmarkering eller forare som kor slalom med fordonet mellan tva kOrfalt.

Harigenom tvingas medtrafikanter ofta anpassa sin 'corning efter det vardslost framforda fordonet med harda inbromsningar och/ eller hastiga undanmanovrer som foljd. I varsta fall kan resultatet bli en trafikolycka. 20 En medtrafikant till den vardslose foraren maste dock ha uppsikt Over omgivande fordon saval framfor som bakom och pa sidorna av det egna fordonet, liksom over trafikskyltar, vagbana/ vaglag etc., och kan darfor ha svart att urskilja och identifiera den vardslose foraren fran mangden av andra, mer forutsagbara trafikanter. F6raren maste darfor kritiskt granska samtliga omgivande fordon och missar kanske da just det fordonet som loper storst risk att Ora oforutsedda manovrar.

En befintlig losning pa detta problem är att markera vissa riskfordon, exempelvis fordon dar foraren ovningskor. Dessa forare är ofta overdrivet forsiktiga och tvekande i sin korstil och kan darfOr fOrorsaka missforstand fOr medtrafikanter. Problemet med den befintliga skylten 30 som sails pa dessa fordon är att den oftast bara syns for det narmast bakomvarande fordonet. I en korsning eller rondell kan det ovningskorande fordonet genom tvekande och otydligt agerande fororsaka feltolkning hos en medtrafikant som bara ser detta fordon framifran eller fran sidan.

JP 2012168811 visar ett system for att varna foraren i ett bakomliggande fordon for risken att kollidera med det egna fordonet. Systemet utloser en yarning dá det egna fordonet ligger nara ett annat, framforvarande fordon. Darigenom varnas en bakomliggande trafikant 2 vid en overstaende kollisionsrisk for det egna fordonet och en seriekrock exempelvis kan undvikas. Problem med denna losning är att den inte hjalper foraren att identifiera andra forare som uppvisar ett riskbeteende i trafiken.

US 7411485 visar ett system for att visuellt varna foraren da denne lamnar den fil fordonet framfors i. Systemet aktiveras dá foraren visar tecken pa trotthet. Denna losning handlar om att varna foraren for sin egen vardslosa korning till foljd av trotthet eller ouppmarksamhet, inte om att varna medtrafikanter for detta. lnte heller mojliggor denna losning en identifiering av andra forare med ett riskbeteende i trafiken.

US 8031063 visar ett system som faststaller om det egna fordonet gOr ett oavsiktligt filbyte, och varnar foraren da detta intraffar. lngen yarning Ors for medtrafikanter. lnte heller mojliggor denna losning en identifiering av andra forare med ett riskbeteende i trafiken.

Det kan konstateras att mycket annu aterstar att Ora for att underlatta en trafikants detektion och identifiering av vardslosa eller trafikfarliga medtrafikanter i trafiken.

SAMMANFATTNING Det är darfor en malsattning med denna uppfinning att kunna lOsa atminstone nagot av ovan angivna problem och underlatta for en medtrafikant att identifiera ett omgivande for-don med fOrhojt uppmarksamhetsbehov.

Enligt en forsta aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av ett forfarande i ett fordon, for att faststalla och meddela en medtrafikant att fordonet har ett forhojt uppmark- samhetsbehov. Forfarandet innefattar detektion av antal sakerhetskritiska operationer i fordonet under en tidsperiod. Vidare innefattar forfarandet en jamforelse mellan det detekterade antalet sakerhetskritiska operationer med ett eller flera gransvarde/-n. Forfarandet innefattar aven utsandning av ett meddelande till medtrafikanten for att indikera forhojt uppmarksamhetsbehov, dã det detekterade antalet sakerhetskritiska operationer overskri- der namnda ett eller flera gransvardein.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en anordning i ett fordon, anordnad att faststalla och meddela en medtrafikant att fordonet har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Anordningen innefattar en detektor, anordnad att detektera en sakerhetskritisk operation i fordonet. Vidare innefattar anordningen en processorkrets, anordnad att ta emot en indikation pa en sakerhetskritisk operation hos foraren fran detektorn, och berakna antal sakerhetskritiska operationer hos foraren under en tidsperiod. Pro- 3 cessorkretsen är aven anordnad att jamfora det detekterade antalet sakerhetskritiska operationer med ett eller flera gransvarde/n. Processorkretsen är ocksa anordnad att skicka en styrsignal for att utlosa en utsandning av ett meddelande till medtrafikanten for att indikera forhOjt uppmarksamhetsbehov far fordonet, da antalet detekterade sakerhetskritiska opera- tioner overskrider namnda ett eller flera gransvarde/n.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av ett forfarande for att uppmarksamma en medtrafikant pa ett fordon som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Forfarandet innefattar mottagning av ett meddelande fran fordonet, som indikerar ett forhOjt 10 uppmarksamhetsbehov hos fordonet. Vidare innefattar forfarandet aven en indikering av det fordon som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov.

Enligt en fjarde aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en anordning f6r att uppmarksamma en medtrafikant pa ett fordon som har ett forhOjt uppmarksamhetsbehov.

Sadan anordning innefattar en mottagare, anordnad for mottagning av ett varningsmeddelande fran fordonet, som indikerar ett f6rh6jt uppmarksamhetsbehov. Anordningen innefattar aven en indikator, anordnad att indikera det fordon som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. 20 Genom att definiera trafikfarliga fordonsforare, eller fordonsforare med ett forhojt uppmarksamhetsbehov, och mojliggora f6r en medtrafikant att identifiera detta fordon kan medtrafikanternas uppmarksamhet styras mot de storsta riskobjekten i den omgivande trafiken, vilket kan bidra till att reducera risken for en trafikolycka. Detta är en fordel for saval foraren I det trafikfarliga fordonet, som fOr omgivande trafikanter. Harigenom uppnas en sakrare trafikantmiljo och sakrare fordon for de involverade fordonen.

Andra fordelar och ytterligare nya sardrag kommer att framga fran foljande detaljerade beskrivning.

FIGURFORTECKNING Utf6ringsformer av uppfinningen kommer nu att beskrivas ytterligare i detalj med hanvisning till bifogade figurer, vilka illustrerar olika utforingsexempel: Figur 1Aillustrerar ett fordon och en medtrafikant enligt en utf6ringsform.

Figur 1Billustrerar ett fordon och en medtrafikant enligt en ufforingsform.

Figur 2illustrerar ett exempel pa en fordonsinterior i ett fordon enligt en utforings- form. 4 Figur 3Aillustrerar ett exempel pa en fordonsinterior i en medtrafikants fordon enligt en utforingsform.

Figur 3Billustrerar ett exempel pa en bildskarm i en medtrafikants fordon enligt en ufforingsform.

Figur 4Aillustrerar ett exempel pa ett scenario dar en medtrafikant varnas for ett for- don enligt en utforingsform.

Figur 4Billustrerar ett exempel pa en bildskarm hos en medtrafikant enligt en utfo- ringsform.

Figur illustrerar ett exempel pa ett scenario dar en medtrafikant ges mojlighet att bedorna korstilen hos foraren av ett fordon enligt en utforingsform.

Figur 6illustrerar ett exempel pa en fordonsinterior i en medtrafikants fordon enligt en utforingsform.

Figur 7är ett flodesschema som illustrerar ett forfarande enligt en utforingsform av uppfinningen.

Figur 8är en illustration av en anordning enligt en utforingsform av uppfinningen.

Figur 9är ett flodesschema som illustrerar ett forfarande enligt en utforingsform av uppfinningen.

Figur är en illustration av en anordning enligt en utforingsform av uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING Utforingsformer av uppfinningen innefattar forfaranden och anordningar, vilka kan realiseras enligt nagot av de nedan beskrivna exemplen. Denna uppfinning kan dock genomforas i manga olika former och ska inte ses som begransad av de hari beskrivna ufforingsformerna, vilka istallet är avsedda att belysa och askadliggora olika aspekter.

Ytterligare aspekter och sardrag av uppfinningen kan komma att framga fran den foljande detaljerade beskrivningen nar den beaktas i samband med de bifogade figurerna. Figurerna är dock enbart att betrakta som exempel pa olika ufforingsformer av uppfinningen och ska inte ses som begransande fOr uppfinningen, vilken begransas enbart av de bifogade 30 kraven. Vidare är figurerna inte nodvandigtvis skalenligt ritade och är, om inget annat sarskilt skrivs, avsedda att konceptuellt illustrera aspekter av uppfinningen.

Figur 1A visar ett fordon 100, anpassat for motordrivet framforande i bland annat en forsta fardriktning 105. Exempelvis, men inte nOdvandigtvis, kan fordonet 100 vara ett lastfordon, en lastbil, en langtradare, en buss, en bil, en traktor, en motorcykel, eller liknande landbaserat bemannat eller obemannat fortskaffningsmedel. Vidare illustreras en medtrafikant 110 till fordonet 100. I det illustrerade exemplet utgors medtrafikanten 110 av ett lastfordon; detta är dock bara ett godtyckligt exempel. Medtrafikanten 110 kan utgOras exempelvis av nagon av de ovan namnda fordonstyperna, eller av en gangtrafikant, en cyklist eller liknande.

Enligt en utforingsform identifieras ett fordon 100 som framfors vardslost, eller som medtrafikanten 110 av andra skal har anledning att vara extra observant pa. Sadant skal kan vara 10 exempelvis att foraren visar tecken pa trotthet eller ouppmarksamhet, att foraren har nytaget korkort, att -Waren ofta brukar vara inblandad i trafikolyckor, att fordonets bransle är pa vag att ta slut (vilket kan foranleda antingen att fordonet 100 plotsligt stannar, eller att foraren gör ett sent filbyte for att komma till en avfart dar det finns ett tankstalle), eller liknande. Detta identifierade fordon 100 askadliggors pa lampligt satt fOr medtrafikanten 110. Medtra- fikanten 110 kan uppmarksammas genom exempelvis en ljudsignal, ett rostmeddelande, visuellt genom markering pa en bildskarm eller pa vindrutan eller pa en head up display mot vindrutan, pa vilken fordonet 100 markeras som en forhojd risk. Harigenom kan medtrafikanten 110 uppmarksammas och medvetandegoras om den forhojda risk som fordonet 100 utgor, med sin nuvarande fOrare.

Medtrafikanten 110 kan harigenom fa en hjalp att snabbt identifiera och urskilja fordon 100 som har en forare med en oforutsagbar eller trafikfarlig korstil. Genom att medtrafikanten 110 blir medveten om den forhojda olycksrisk som fordonet 100 utgor kan hen fokusera pa detta fordon 100 och anpassa sitt agerande pa ett tidigt stadium, exempelvis genom att halla extra langt avstand till fordonet 100, att kora om fordonet 100 med bred , att sanka den egna hastigheten etc. Harigenom kan en olycka undvikas, och/ eller konsekvenserna av en olycka kan reduceras. Detta är en fordel, inte bara for medtrafikanten 110 utan aven for -Waren i fordonet 100, liksom for andra, omgivande medtrafikanter.

Ett visst fordon 100 kan koras av olika forare vid olika tillfallen och enligt vissa utforingsformer identifieras darfor fordonets forare, exempelvis genom avlasning av det digitala fardskrivarkortet i fordon i yrkestrafik; avlasning av forarens korkort; genom att olika fordefinierade forare till fordonet 100 har olika nycklar eller exempelvis kortradiosandare (ibland kallade for taggar) fOr att identifiera dem som individuella forare i fordonet. Man kan aven i vissa utforingsformer tanka sig ansiktsidentifiering av foraren med en kamera anordnad for detta i fordonet 100, identifiering av forarens fingeravtryck med en fingeravtryckslasare som exempelvis kan vara inbyggd i ratten eller vaxelspaken, retinaskanner som identifierar 6 forarens ogon, eller liknande form av biometrisk identifieringsmetod. Identifieringen av -Waren kan, forutom att exempelvis stalla in stol, rattlutning och andra forarrelaterade parametrar, 5N/en kopplas till en lagrad historik av forarens kordata enligt vissa ufforingsformer. 5 Harigenom mojliggors 5N/en individuell anpassning utav troskelvarden for olika sakerhetskritiska operationer i fordonet 100, baserat pa historiska uppgifter kring en identifierad fora-re i fordonet 100.

Begreppet "fordon 100 som har ett fOrhojt uppmarksamhetsbehov" anvands hat- ibland sy10 nonymt med begreppet "forare som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov".

Figur 1B visar samma scenario med fordonet 100 och medtrafikanten 110 som askadliggjorts i figur 1A, men betraktade fr5n ett f5gelperspektiv. 15 Foraren av fordonet 100 har overskridit korfaltslinjen ett flertal ganger under en viss tidspenod. Enligt en utforingsform av uppfinningen kan -Waren av detta fordon 100 kategoriseras som ett fordon med forhojt uppmarksamhetsbehov. Ett meddelande som indikerar ett forhojt uppmarksamhetsbehov hos fordonet 100 kan utskickas till medtrafikanten 110 enligt vissa utforingsformer, aver ett tradlOst granssnitt.

Detta tradlosa granssnitt kan vara baserat pa exennpelvis nagon av fOljande teknologier anordnade for fordon-till-fordon kommunikation: Global System for Mobile Communications (GSM), Enhanced Data Rates for GSM Evolution (EDGE), Universal Mobile Telecommunications System (UMTS), Code Division Access (CDMA), (CDMA 2000), Time Division Synchronous CDMA (TD-SCDMA), Long Term Evolution (LTE), LTE-Advanced; Wireless Fidelity (Wi-Fi), definierat av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) standarder 802.11 a, ac, b, g och/ eller n, Internet Protocol (IP), WLAN, Bluetooth och/ eller Near Field Communication, (NFC), eller liknande kommunikationsteknologi baserad p5 radiokommunikation enligt olika utforingsformer, eventuellt via en basstation eller liknande.

Figur 2 visar ett exempel pa en fordonsinterior i fordonet 100. Fordonet 100 innefattar en anordning 200, for att faststalla att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov till foljd av detekterade sakerhetskritiska operationer i fordonet 100. Anordningen 200 är aven anordnad att meddela en medtrafikant 110 att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksam- hetsbehov, via utsandning av ett tradlost varningsmeddelande. 7 Fordonet 100 innefattar aven en eller flera detektorer 2av samma, likartad eller olika typ, anordnade att detektera en sakerhetskritisk operation i fordonet 100. Exempelvis kan detektorn 210 utforas av en kamera som är riktad mot forarens ogon, och/ eller en fordonssensor sasom rattvinkel, girsensor och/ eller accelerometer. Fler exempel pa olika detekto- rer 210 som kan samverka i fordonet 100 ges langre ner.

Den sakerhetskritiska operationen kan innefatta exempelvis filbyte utan att anvanda fardriktningsvisare; filbyte utan att foraren tittar i backspegeln; da foraren har ogonen slutna langre an forutbestamd tidsperiod; fOraren tittar pa nagot annat an vindruta/ backspeglar 10 langre an en viss tidsperiod; dá foraren ligger i en annan fil an vad fordonets (GPS-) navigator anger (och darfor kan misstankas behova Ora ett snabbt filbyte inom kort); fordonets bransle är pa vag att ta slut; omkorning av annat fordon pa insidan; slalomakning mellan andra fordon i olika filer; da avstandet i tid till framforvarande fordon underskrider tre sekunder; da foraren aktiverar sin mobiltelefon utan att anvanda hands-free under fard; da fordonets fardskrivare indikerar att den tillatna maximala kortiden utan rast/ dygnsvila är pa vag att overskridas/ har overskridits (om fordonet 100 har fardskrivare); da foraren kort fordonet 100 utan rast langre tid an ett visst gransvarde, exempelvis 4 timmar; da hastighetsbegransning overskrids, eller overskrids med mer an exempelvis 10%; da ett trotthetsvarningsstod i fordonet 100 indikerar att foraren är trOtt; da en alkoholmatare i fordonet 100 20 indikerar att foraren druckit alkohol; da fordonet 100 stannar pa motorvag; da fordonet 100 backar pa motorvag; da fordonet 100 ska svanga vanstersvang pa landsvag; eller annan liknande handling. Denna upprakning är inte uttommande utan kan snarast ses som exempel pa olika olampliga atgarder under ' En detektor 210 anordnad att detektera att foraren byter fil utan att titta i backspegeln, eller att detektera att foraren har ogonen slutna langre an forutbestamd tidsperiod kan utgoras av en kamera eller liknande. En detektor 210 anordnad att detektera da foraren gör ett filbyte utan att anvanda fardriktningsvisare kan innefatta en eller flera sensorer far att avkan- 30 na fordonets position i korbanan, eller da foraren ligger i en annan fil an vad fordonets (GPS-) navigator anger. En detektor 210 anordnad att detektera da avstandet i tid till frarnforvarande fordon underskrider tre sekunder kan innefatta exempelvis en avstandsmatare, sasom exempelvis en laseravstandsmatare som kan uppmata avstandet till framforvarande fordon. 8 Detektom 210 kan vidare exempelvis innefatta ett trotthetsvarningsstod i fordonet 100, som kan indikera att foraren är trott, eller en alkoholmatare i fordonet 100, som kan indikera att -Waren druckit alkohol. 5 D5 detektorn/ sensorerna 210 detekterat en sakerhetskritisk operation, skickas ett meddelande om detta till anordningen 200, via ett tradlost eller tradbundet granssnitt. S5dan tr5dbunden kommunikation kan goras exempelvis via fordonets kommunikationsbuss, vilken kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, s5som en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Oriented Systems Transport), eller n5gon an- 10 nan busskonfiguration.

Anordningen 200 och detektorn/ sensorerna 210 kan aven, eller alternativt, vara anordnade for tr5dlos kommunikation over ett tr5dlost granssnitt enligt vissa utforingsformer, exempelvis n5gon av de ovan uppraknade tradlosa granssnitten.

Anordningen 200 kan da berakna antal detekterade sakerhetskritiska operationer hos foraren under en tidsperiod och jamfora det resulterande antalet med ett gransvarde. D5 gransvardet overskrids kan anordningen 200 skicka en styrsignal for att utlosa en utsandning av ett meddelande till medtrafikanten 110 kir att indikera fOrhojt uppmarksamhetsbe- 20 hov for fordonet 100, via ett tradlost granssnitt, exempelvis genom en sandare.

Vidare kan anordningen 200 enligt vissa utforingsformer vara anordnad att faststalla att det fordon 100 som -Waren framfor har ett forhojt uppmarksamhetsbehov d-Waren ovningsoavsett om detta sker i en korskola eller vid privat Ovningskorning. Detta kan gOras 25 exempelvis genom att foraren sjalv markerar att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov till foljd av ovningskOrning. Alternativt kan en avlasning av forarens korkort gOras, och avsaknad av korkort hos foraren kan tolkas som att ovningskorning alternativt olovlig 'corning utovas i fordonet 100. Det faktum att fordonets forare saknar giltigt korkort kan i sig vara en kalla till oro for medtrafikanter 110.

Enligt vissa utforingsformer kan anordningen 200 faststalla att foraren har ett korkort som har utfardats for mindre tid sedan an ett andra gransvarde. Detta andra gransvarde kan vara ett antal 5r, exempelvis 1 5r, 2 5r, 5 5r; eller en multipel av dessa, eller ett varde mellan dessa varden. Detta d6 forare med nytaget kOrkort har mer begransad erfarenhet an 35 andra forare. 9 Vidare kan anordningen 200 aven faststalla att foraren är aldre an ett tredje gransvarde. Detta tredje gransvarde kan vara exempelvis 70 ar, 75 ar, 80 ar, eller ett varde daremellan. Aldre personer over dessa aldrar är ofta overrepresenterade i olycksstatistik.

Anordningen 200 kan aven faststalla om foraren tidigare fatt sitt korkort indraget; exempelvis genom att identifiera -Waren enligt korkortet, skicka en forfragan till en databas om foraren fatt sitt korkort indraget tidigare och faststalla att det fordon 100 som foraren framfor har ett forhojt uppmarksamhetsbehov i detta fall. 10 Anordningen 200 kan aven skicka en forfragan till bilregistret och faststalla om fordonet 100 har korforbud, och/ eller är efterlyst. Ett fordon 100 med korforbud till foljd av underkannande i bilbesiktningen kan utgora en sakerhetsrisk i trafiken.

Anordningen 200 kan ocksa i vissa utforingsformer faststalla att foraren har ett antal skade- fria ar som underskrider ett fjarde gransvarde. Detta fjarde gransvarde kan vara exempelvis 1 ar, 2 ar, 3 ar, 4 ar, eller liknande. Anordningen 200 kan exempelvis identifiera -Waren via korkortet, skicka en forfragan till en databas, exempelvis tillhorigt forarens forsakringsbolag och faststalla att det fordon 100 som -Waren framfor da har ett forhojt uppmarksamhetsbehov.

I vissa utforingsformer kan anordningen 200 aven detektera att fordonet 100 är ett utryckningsfordon under utryckning och darfor har ett forhojt uppmarksamhetsbehov dá dessa har rattighet och ibland aven skyldighet att bryta mot ordinarie trafikregler, exempelvis avseende hastighetsbegransning. Anordningen 200 kan harvid detektera dã fOraren aktiverar sirener/ blaljus i fordonet 100 enligt vissa utforingsformer.

Anordningen 200 kan aven i vissa utforingsformer detektera andra fordonstyper med ett avvikande kormonster, som exempelvis postbilar (som ofta stannar till vid brevlador), sopbilar (som ofta stannar framfor fastigheter och har sophamtare som hoppar ur fordonet 100), renhallningsfordon sasom t.ex. saltbil/ plogbil (vilka kan vara tvungna att rora sig Over filer, plotsligt stanna och svanga etc. for att fa bait snO), och/ eller detektera att ett fordon 100 som inte ar buss/ taxi kor i en bussfil (dá denna trafikant inom kort kan formodas upptacka att hen kor i bussfilen och da Ora ett snabbt filbyte).

En kontroll kan i vissa utforingsformer goras, baserat exempelvis pa en identifiering av fararen med kOrkort, om denne ar kriminellt belastad; alternativt om fordonet 100 ar efterlyst. Livsstilskriminella ar ofta mindre angelagna om en hansynsfull och omtanksam korstil.

Aven foraren sjalv kan i vissa utforingsformer inmata i anordningen 200 att fordonet 100 har eft forhojt uppmarksamhetsbehov. Detta kan goras exempelvis i en nodsituation d5 foraren behOver kora en sjuk eller vardbehOvande person till sjukhus eller motsvarande, exempelvis dá en hoggravid kvinna behover koras till en forlossningsavdelning. Foraren kan aven valja att aktivera utsandning av varningsmeddelande baserat p5 sjalvinsikt om de egna momentana eller bestaende begransningarna i korformaga, exempelvis till foljd av trotthet, stress, plotsligt upptradande sjukdomstillst5nd eller annan anledning. Vidare kan 5N/en en medpassagerare i fordonet 100 inmata att fordonet 100 har ett forhojt uppmark10 samhetsbehov i anordningen 200. Detta da medpassageraren ofta kan bedorna forarens bristfalliga korformaga battre och mer objektivt an foraren sjalv, samtidigt som medpassageraren har eft uppenbart sjalvbevarelseintresse att inte forolyckas.

I vissa fall kan detektom 210 innefatta en ljudnivarnatare och/ eller en gnalldetektor, var- igenom en gnatig medpassagerare och/ eller missnojda/ brakande barn kan detekteras i fordonet 100. Hogljutt missnojda/ skraniga medpassagerare och/ eller sa kallade baksatesforare kan misstankas ha en stresshojande effekt p5 foraren, vilket kan foranleda eft forhojt uppmarksamhetsbehov.

I vissa ufforingsformer kan detektorn 210 vara anordnad att avlasa forarens stressniva genom att mata en eller flera stressrelaterade kroppsparannetrar sasom fuktighet pa forarens hud, elektrisk resistans pa forarens hud, frekvens p5 ogonrorelser, kroppstemperatur, puls, andning, blodtryck, muskelrorelser, handsvett och liknande. Harigenom kan en stressad forare detekteras, oavsett orsaken till denna stress, genom en jamforelse med ett eller flera gransvarden.

Vidare kan enligt vissa ufforingsformer medtrafikanter ha bedornt fordonets forare ha ett forhojt uppmarksamhetsbehov till foljd av exempelvis v5rdslos 'corning. Fordonets forare kan tidigare ha tagit emot och lagrat bedomningar av sin korstil, och d6 ett antal kritiska 30 bedomningar, overstigande ett konfigurerbart gransvarde inkommer, enligt en utforingsform, bedoms fordonets forare ha eft fOrhojt uppmarksamhetsbehov. Detta konfigurerbara gransvarde kan vara exempelvis 1, 2, 5, 10, 50 eller ett vat-de daremellan eller i narheten; eller en multipel av n5got eller n5gra av dessa vat-den.

Vidare kan fordonets forare ha svartlistats av medtrafikanten 110 vid eft tidigare vagligt mote. Medtrafikanten 110 kan harvid ha markerat att en permanent yarning, svartlistning, for foraren i fordonet 100 onskas. 11 Figur 3A visar ett exempel pa en fordonsinterior hos medtrafikanten 110, vilken befinner sig bakom fordonet 100, exempelvis i de tidigare avbildade scenarierna i figur 1A och figur 1B. I detta exempel kan medtrafikanten 110 utgoras av en bil, lastbil, buss eller liknande. Medtrafikanten 110 har tillgang till en anordning 300, for att uppmarksammas pa ett omgivande fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Anordningen 300 innefattar, eller är ansluten till en mottagare 310, anordnad for mottagning av ett varningsmeddelande fran fordonet 100, som indikerar ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Mottagaren 310 kan ta emot tradlOsa signaler skickade genom nagon av de tidigare uppraknade teknologierna fOr 10 fordon-till-fordon kommunikation.

Vidare kan anordningen 300 innefatta, eller vara ansluten till en indikator 320, anordnad att utpeka det fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov for medtrafikanten 110. Denna indikator 320 är i figur 3A exemplifierad som en bildskarm med en kamera pa bak- sidan som är riktad mot korbanan och det framforvarande fordonet 100. Sadant exempel pa yarning for farligt fordon 100 som indikatorn 320/ bildskarmen kan visa askadliggors aven i figur 3B. I detta fall markeras fordonet 100 pa bildskarmen och ett textmeddelande varnar medtrafikanten 110 att fordonet 100 har framforts vingligt. lndikatorn 320 kan aven, eller alternativt, innefatta en hogtalare eller liknande och skicka ut ett ljud- eller rostmeddelande som pakallar medtrafikantens uppmarksamhet pa fordonet 100.

Figur 4A visar ett exempel pa en anordning 300 med en innefattad mottagare 310 och ansluten indikator 320. Medtrafikanten 110 utgors i detta exempel av en gangtrafikant som star vid vagkanten, har i anslutning till ett overgangsstalle.

Anordningen 200 i fordonet 100 har i detta exempel gjort en detektering och analys av hur foraren agerar vid overgangsstallen och gjort bedOmningen att foraren har en tendens att inte lamna foretrade, exempelvis genom att inte stanna vid tre av de fem senast passerade overgangsstallena, dar det varit befogat att stanna. Genom att varna medtrafikanten 110 for detta kan man undvika att denne litar pa att fordonet 100 ska lamna foretrade vid Overgangsstallet och darmed undvika att bli pakord. 35 I det illustrerade exemplet utgors medtrafikantens anordning 300 av en mobiltelefon eller liknande barbar enhet, anordnad for att ta emot tradlosa signaler fran fordonets anordning 12 200. Askadliggorandet kan goras exempelvis genom uppspelning av ett lampligt rostmeddelande for att pakalla medtrafikantens uppmarksamhet p5 fordonet 100. 1 en utforingsform visad i figur 4B kan indikatorn 320 utgOras av ett par glasogon med en inbyggd transparent bildskarm pa vilken en markering kan goras, som markerar eller varnar for fordonet 100. Exempelvis, men inte nadvandigtvis kan detta goras genom en teknik som ibland benamns forstarkt verklighet, eller Augmented Reality (AR).

Forstarkt verklighet är en generell beteckning far en teknologi dar information fran anvan- 10 darens fysiska omgivning, exempelvis omgivningen inklusive fordonet 100, sasom medtrafikanten 110 ser den genom glasogonen 320, blandas med information -Fran en mjukvaruapplikation; i detta fall en markering av och yarning for fordonet 100. Ett exempel pa forstarkt verklighet kan till exempel vara att dels visa upp bilden fr5n en mobilkamera tillsammans med namnet p5 ett objekt som syns i bilden. Forstarkt verklighet kan ses pa en bild- skarm; via dator, mobiltelefon, TV (spelkonsol), via en projicering p5 annan bildyta som vindrutan i ett fordon, en head up display, eller liknande i olika utforingsformer.

Figur visar ett exempel p5 en utforingsform dar ett fordon 100 passerar en medtrafikant 110. Medtrafikanten 110 kan har ges en mOjlighet att bedorna kOrskickligheten hos foraren i fordonet 100, har genom ett frageformular som presenteras pa medtrafikantens anordning 200, exempelvis medtrafikantens mobiltelefon eller annan liknande anordning. 1 det illustrerade exemplet kan en betygsattning av foraren goras p5 tre nivaer. Detta är enbart ett godtyckligt exempel; s5dan bedomning kan inneh51Ia ett godtyckligt antal niv5er enligt olika utforingsformer, inklusive mojligheten att enbart svartlista ett fordon 100.

En fordel med denna utforingsform är, forutom att varna andra medtrafikanter for en potentiellt trafikfarlig forare i ett fordon 100 och darigenom minska risken for olyckor, att det kan stimulera m5nga forare till en hansynsfull 'corning for att f5 en hog rejting. Detta beteende hos forarna kan ytterligare forstarkas exempelvis genom en social gemenskap, ibland be- narnnt "community" eller liknande dar hog rejting ger hog status. 1 vissa utforingsformer kan forarens rejting aven ask5dliggoras pa en internetsida, eller liknande.

Figur 6 visar ett exempel p5 en utforingsform fr5n en medtrafikants perspektiv. P5 vagen framfor medtrafikanten 110 ser man den framfOrvarande trafiken genom vindrutan pa den-nes fordon; bland annat ser man fordonet 100, vilket i detta exempel utmarks med en stjarna och en pilmarkering for att attrahera medtrafikantens uppmarksamhet. 13 Ovriga framforvarande fordon markeras i detta exempel med en cirkel for att visa att de är utrustade med en anordning 200, men att ingen anledning till forhojt uppmarksamhetsbehov hos denna forare har detekterats, respektive en triangel, vilket visar att detta fordon endera saknar fungerande anordning 200, eller inte vill meddela sin status.

Dessa markeringar kan goras exempelvis genom tekniken forstarkt verklighet/ augmented reality visat pa en head up display mot vindrutan, projicerat mot vindrutan eller genom att !Ma vindrutan innefatta en transparent bildskarm i olika utforingsformer. 10 I detta scenario visas ett exempel pa hur medtrafikanten 110 kan utnyttja den erhallna informationen fran ett flertal omgivande fordon for att direkt identifiera det fordon 100 som hen i forsta hand behover se upp med.

Figur 7 illustrerar ett exempel pa utforingsform far uppfinningen. Flodesschemat i figur 7 askadliggor ett forfarande 700 i ett fordon 100, for att faststalla och meddela en medtrafikant 110 att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov.

Enligt vissa utforingsformer kan fordonet 100 konstateras ha ett forhojt uppmarksamhetsbehov exempelvis da: foraren ovningskOr; foraren har ett kOrkort som har utfardats fOr mindre tid sedan an ett andra gransvarde; foraren är aldre an ett tredje gransvarde, som exempelvis 75 ar; foraren har tidigare fatt sitt korkort indraget; fOraren har ett antal skadefria ar, enligt forarens forsakringsbolag, som underskrider ett fjarde gransvarde; fordonet 100 är ett utryckningsfordon under utryckning; fordonets bransle är pa vag att ta slut; fordonet 100 befinner sig i bussfil utan att vara en buss/ taxi; fordonet 100 utgor en postbil, sopbil eller renhallningsfordon sasom t.ex. saltbil/ plogbil; foraren sjalv, eller en medpassagerare, initierar utsandningen av varningsmeddelandet till medtrafikanten 110; och/ eller foraren eller fordonet 100 tidigare har bedomts ha ett forhojt uppmarksamhetsbehov av medtrafikanten 110, eller av andra medtrafikanter.

For att pa ett korrekt satt kunna faststalla detta forhojda uppmarksamhetsbehov och meddela detta till medtrafikanten 110 kan forfarandet 700 innefatta ett antal steg 701-704. Det kir dock observeras att vissa av de har beskrivna stegen bara innefattas i vissa alternativa utforingsformer av uppfinningen, sasom exempelvis steg 704. Vidare kan de beskrivna stegen 701-704 utforas i en nagot annorlunda kronologisk ordning an vad nummerordning- en antyder och att vissa av dem kan utforas parallellt med varandra. Forfarandet 700 innefattar foljande steg: 14 Steg 701 Detektera ett antal sakerhetskritiska operationer i fordonet 100 under en tidsperiod.

Denna tidsperiod kan vara forutbestamd eller konfigurerbar. Exempelvis kan tidsperioden vara en timme, ett dygn, ett 5r, en livstid eller annan godtycklig tidsperiod daremellan. Tidsperioden kan i vissa utforingsformer vara olika for olika typer av sakerhetskritiska operationer.

Den sakerhetskritiska operationen i fordonet 100 kan orsakas av dess forare och innefatta 10 exempelvis: filbyte utan att anvanda fardriktningsvisare; filbyte utan att foraren tittar i backspegeln; d5 foraren har ogonen slutna langre an en forutbestarnd tidsperiod; da foraren ligger i en annan fil an vad fordonets (GPS-) navigator anger; omkorning av annat for-don p5 insidan; d5 avst5ndet i tid till framforvarande fordon underskrider tre sekunder; d5 foraren aktiverar sin mobiltelefon utan att anvanda hands-free under fard; da fordonets fardskrivare indikerar att den tillatna maximala kortiden utan rast/ dygnsvila är p5 vag att overskridas/ har overskridits; d5 hastighetsbegransning overskrids; da ett trotthetsvarningsstod i fordonet 100 indikerar att foraren är trott; da en alkoholmatare i fordonet 100 indikerar att foraren druckit alkohol eller annan liknande handelse. 20 Vidare kan den sakerhetskritiska operationen i fordonet 100 innefatta exempelvis att stanna fordonet 100 p5 motorvag, backa fordonet 100 p5 motorvag, fordonet 100 ska svanga vanstersvang p5 landsvag.

Steg 702 Det detekterade 701 antalet sakerhetskritiska operationer jamfors med ett eller flera gransvarde/n.

I vissa utforingsformer kan exempelvis den sakerhetskritiska operationen vara att gore ett filbyte utan att anvanda fardriktningsvisare och perioden kan vara exempelvis en timme. 30 Gransvardet kan vara satt till ett forutbestamt eller konfigurerbart heltal mellan noll och oandligheten, som exempelvis tie.

Vidare kan flera gransvarden konfigureras i vissa utforingsformer for samma sakerhetskritiska operation, sa att exempelvis da antalet sakerhetskritiska operationer understiger ett forsta gransvarde betraktas fordonet 100 som utan forhojt uppmarksamhetsbehov; da antalet sakerhetskritiska operationer overstiger ett forsta gransvarde men inte ett annat, hog-re gransvarde konstateras fordonet 100 ha ett forhojt uppmarksamhetsbehov; och da anta- let sakerhetskritiska operationer overstiger bade det forsta gransvardet och det andra gransvardet konstateras fordonet 100 ha ett vasentligt forhojt uppmarksamhetsbehov; etc.

Sadant gransvarde eller gransvarden kan i vissa utforingsformer vara olika for olika typer av sakerhetskritiska operationer. For vissa typer av sakerhetskritiska operationer kan gransvardet vara noll.

Steg 703 Ett meddelande utsands till medtrafikanten 110 for att indikera fOrhojt uppmarksamhetsbe10 hov, da det detekterade 701 antalet sakerhetskritiska operationer overskrider namnda ett eller flera gransvarde/n.

Det utsanda meddelandet kan innehalla information riktad till medtrafikanten 110 som indikerar att fordonet 100 inte har fOrhojt uppmarksamhetsbehov, da det detekterade 701 antalet sakerhetskritiska operationer inte overskrider namnda ett eller flera gransvarde/n.

Meddelandet kan utsandas over ett tradlost granssnitt genom fordon-till-fordon kommunikation, sasom WLAN, wi-fi, bluetooth eller liknande teknologi baserad pa radiokommunikation. Harigenom kan medtrafikanten 110 varnas, eller medvetandegoras om fordonets far- hojda uppmarksamhetsbehov och vidta lampliga atgarder med tanke pa detta, som exempelvis halla ett extra langt avstand.

Steg 704 Detta forfarandesteg kan inga i vissa, men inte nOdvandigtvis samtliga utfOringsformer av forfarandet 700.

En bedomning av fordonets uppmarksamhetsbehov kan i vissa utforingsformer tas emot fran medtrafikanten 110, over ett tradlost granssnitt. Sadan bedomning kan innefatta exempelvis en rejting, en betygsattning, en uppskattning eller en svartlistning.

Sadan bedomning kan tas emot over ett tradlost granssnitt genom fordon-till-fordon konnmunikation, sasom WLAN, wi-fi, bluetooth eller liknande teknologi baserad pa radiokommu ni kation .

Harigenom kan medtrafikanter lamna aterkoppling till en forare och/ eller visst fordons beteende i trafiken, och darigenom ocksa indirekt varna andra medtrafikanter for detta fordon 100, utan att behova konfrontera denna forare och via exempelvis gester formedla sin be- 16 domning av denne -Wares korskicklighet; ett agerande som i sig kan utgora en trafikfara da fokus tas fran trafiksituationen. Harigenom kan risken for trafikolyckor ytterligare reduceras.

Figur 8 illustrerar en utforingsform av en anordning 200 i ett fordon 100, far att faststalla 5 och meddela en medtrafikant 110 att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov.

Denna anordning 200 är konfigurerad att genomfora atminstone vissa av de tidigare beskrivna forfarandestegen 701-704, innefattade i forfarandet 700. 10 For att faststalla och alstra en signal for att meddela medtrafikanten 110 att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov innehaller anordningen 200 ett antal komponenter, vilka i den foljande texten beskrivs narmare. Vissa av de beskrivna delkomponenterna farekommer i en del, men inte nodvandigtvis samtliga ufforingsformer. Det kan aven forekomma ytterligare elektronik i anordningen 200, vilken inte är helt nadvandig fOr att forsta 15 funktionen av anordningen 200 enligt uppfinningen och darfor utelamnas i figur 8, liksom i denna beskrivning.

Anordningen 200 innefattar, eller är ansluten till en eller flera detektorer 210, anordnad att detektera atminstone en sakerhetskritisk operation i fordonet 100.

Enligt vissa utforingsformer kan sadan detektor 210 exempelvis innefatta en kamera som foljer forarens ogon, fordonssensor som rattvinkel, girsensor och/ eller accelerometer, en eller flera sensorer for att avkanna fordonets position i korbanan, positioneringsanordning sasom exempelvis GPS, avstandsmatare, sasom en laseravstandsmatare eller avstands- 25 matare baserad pa bildbehandling, ultraljud eller liknande, eller ett trotthetsvarningsstod i fordonet 100, som kan indikera att foraren ar trott, eller en alkoholmatare i fordonet 100, som kan indikera att foraren druckit alkohol, en ljudnivamatare i fordonet 100, en matare som mater en eller flera stressrelaterade fysikaliska parametrar pa -Waren, eller liknande.

Detektorn 210 kan aven vara anordnad att detektera att foraren gjort ett filbyte utan att anvanda fardriktningsvisare, gjort filbyte utan att foraren tittar i backspegeln eller att foraren har ogonen slutna langre an en forutbestamd tidsperiod. Vidare kan detektorn 210 vara anordnad att detektera da -Waren ligger i en annan fil an vad fordonets (GPS-) navigator anger, gar en omkorning av annat fordon pa insidan eller da avstandet i tid till framforva- rande fordon underskrider tre sekunder. Detektorn 210 kan aven vara anordnad att detektera da foraren aktiverar sin mobiltelefon utan att anvanda hands-free under fard; da fordo-nets fardskrivare indikerar att den tillatna maximala kortiden utan rast/ dygnsvila ar pa vag 17 att overskridas/ har overskridits; da hastighetsbegransning overskrids; da ett trotthetsvarningsstod i fordonet 100 indikerar att foraren är trott och/ eller da en alkoholmatare i fordo-net 100 indikerar att -Waren druckit alkohol.

Vidare kan detektorn 210 vara anordnad att detektera da foraren stannar fordonet 100 pen motorvag, backar fordonet 100 pa motorvag, eller da fordonet 100 ska svanga vanstersvang p5 landsvag, eller genomfor annan sakerhetskritisk och/ eller olaglig manover med fordonet 100. 10 Vidare innefattar anordningen 200 en processorkrets 820, anordnad att ta emot en indikation pa en sakerhetskritisk operation hos -Waren fran detektorn 210, och berakna antal sadana indikationer p5 sakerhetskritiska operationer under en viss tidsperiod. Vidare är processorkretsen 820 aven anordnad att jamfora det detekterade antalet sakerhetskritiska operationer med ett eller flera gransvarde/n. Processorkretsen 820 är aven anordnad att skicka en styrsignal for att utlosa en utsandning av ett meddelande till medtrafikanten 1for att indikera forhojt uppmarksamhetsbehov for fordonet 100, da antalet detekterade säkerhetskritiska operationer overskrider namnda ett eller flera gransvarde/n.

Processorkretsen 820 kan utgOras av exempelvis en eller flera Central Processing Unit (CPU), mikroprocessor eller annan logik utformad att tolka och utfora instruktioner och/ eller att som att lasa och skriva data. Processorkretsen 820 kan hantera data for inflode, utflode eller databehandling av data innefattande aven buffring av data, kontrollfunktioner och liknande.

Anordningen 200 kan aven innefatta en signalmottagare 810, anordnad att ta emot en tr5dbunden eller tr5dlos signal fr5n detektorn 210, enligt vissa utforingsformer.

Enligt vissa utforingsformer ar signalmottagaren 810 vara anordnad att ta emot en bedomning av fordonets uppmarksamhetsbehov fran medtrafikanten 110.

Vidare kan anordningen 200 aven innefatta en minnesenhet 8enligt vissa utforingsformer, anordnad att lagra detekterade sakerhetskritiska operationer i fordonet 100; gransvarden; historik over tidigare fordonsrelaterad data; tidigare mottagna bedomningar av fararens kOrskicklighet, eller liknande.

Minnesenheten 825 kan utgoras av exempelvis ett minneskort, flashminne, USB-minne, harddisk eller annan liknande icke-flyktig datalagringsenhet av bestandig natur, till exempel 18 flagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), etc. i olika utforingsformer.

Vidare kan anordningen 200 enligt vissa ut-foringsformer aven innefatta en sandande krets 830, anordnad att skicka en styrsignal for att alstra en larmsignal, eller information, och skicka denna via en sandare, over ett tradlost granssnitt for att tas emot av medtrafikanten 110. 10 I vissa ut-foringsformer kan sandaren innefattas i anordningen 200, eller den sandande kretsen 830, sa att dessa utgor en gemensam enhet. Det tradlosa granssnittet kan vara baserat pa WLAN, wi-fi, bluetooth eller liknande kommunikationsteknologi baserad p5 radiokommunikation, for att mojliggora fordon-till-fordon kommunikation.

Vidare innefattar uppfinningen ett datorprogram i ett fordon 100, for att uppmarksamma en medtrafikant 110 p5 att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, genom utforande av ett forfarande 700 enligt atminstone nagot av de tidigare beskrivna stegen 701704, d5 datorprogrammet exekveras i en processorkrets 820 i anordningen 200. Denna anordning 200 kan vara placerad i fordonet 100, eller utanfor fordonet 100 enligt olika utfO- ringsformer.

Forfarandet 700 enligt stegen 701-704 for att uppmarksamma en medtrafikant 110 p5 att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, kan implementeras genom en eller flera processorkretsar 820 i anordningen 200, tillsammans med datorprogramkod i en icke- flyktig datorbarare, for att ut-fora nagon, nagra, vissa eller samtliga av de forfarandesteg 701-704 som beskrivits ovan. Darigenom kan ett datorprogram innefatta instruktioner fOr att utfora stegen 701-704, da datorprogrammet laddas i processorkretsen 820 i anordningen 200.

Figur 9 illustrerar ett exempel pa utforingsform for uppfinningen. Flodesschemat i figur 9 askadliggor ett forfarande 900 for att uppmarksamma en medtrafikant 110 pa ett fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov.

Far att kunna uppmarksamma medtrafikanten 110 pa fordonet 100 med det forhojda uppmarksamhetsbehovet kan forfarandet 900 innefatta ett antal steg 901-903. Det bOr dock observeras att vissa av de har beskrivna stegen bara innefattas i vissa alternativa utfOringsformer av uppfinningen, sasom exempelvis steg 903. Vidare kan de beskrivna stegen 19 901-903 utforas i en nagot annorlunda kronologisk ordning an vad nummerordningen antyder och att vissa av dem kan utforas parallellt med varandra. Forfarandet 900 innefattar foljande steg: Steg 901 Ett meddelande som indikerar ett forhojt uppmarksamhetsbehov hos ett fordon 100 tas emot fran fordonet 100.

Detta meddelande kan tas emot aver ett tradlOst granssnitt exempelvis genom fordon-till10 fordon kommunikation, sasom WLAN, wi-fi, bluetooth eller liknande teknologi baserad pa radiokommunikation.

Enligt vissa utforingsformer kan det mottagna meddelandet fran fordonet 100 indikera att fordonet 100 inte har forhOjt uppmarksamhetsbehov.

Steg 902 Det fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov indikeras, for att darigenom uppmarksamma medtrafikanten 110 pa detta fordon 100. 20 Enligt vissa utforingsformer kan sadan indikering innefatta exempelvis en visuell markering pa en bildskarm 320, sasom en head up display, en vindruteintegrerad bildskarm, eller ett par glasogon. Vidare kan indikeringen innefatta ett ljud, sasom en ljudsignal, en melodi eller talad rost i form av ett rostmeddelande. Sadan indikering kan aven innefatta taktila signaler i ratten eller fOrarsatet.

Enligt vissa utforingsformer kan indikeringen goras av det fordon 100 som inte har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Harigenom kan medtrafikanten 110 forsta att ett visst fordon 100 ar forsett med en anordning 200 for att faststalla och meddela en medtrafikant 110 att fordonet 100 har ett forhOjt uppmarksamhetsbehov. Darmed forstar ocksa medtrafikanten 30 att mindre uppmarksamhet behover agnas at detta fordon 100.

Steg 903 Detta forfarandesteg kan inga i vissa, men inte nadvandigtvis samtliga utforingsformer av forfarandet 900.

En bedomning av uppmarksamhetsbehovet for fordonet 100, och/ eller korskickligheten hos fordonets forare, kan upprattas enligt vissa utforingsformer och skickas till fordonet 100, exempelvis via ett tradlost granssnitt.

Figur visar en utforingsform av en anordning 300 for att uppmarksamma en medtrafikant 110 pa ett fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, Denna anordning 300 är konfigurerad att genomfora atminstone vissa av de tidigare beskrivna forfarandestegen 901-903, innefattade i fOrfarandet 900.

For att kunna uppmarksamma medtrafikanten 110 pa fordonet 100 med det forhojda uppmarksamhetsbehovet kan forfarandet 900 innefatta ett antal komponenter, vilka i den foljande texten beskrivs narmare. Vissa av de beskrivna delkomponenterna forekommer i en del, men inte nOdvandigtvis samtliga utfOringsformer. Det kan aven fOrekomma ytterligare elektronik i anordningen 300, vilken inte är helt nadvandig for att forsta funktionen av anordningen 300 enligt uppfinningen och darfor utelamnas i figur 10, liksom i denna beskrivning.

Anordningen 300 innefattar, eller är ansluten till en mottagare 310, anordnad att ta emot 20 tradlosa signaler over ett tradlost granssnitt. Det tradlosa granssnittet kan vara baserat pa WLAN, wi-fi, bluetooth eller liknande kommunikationsteknologi baserad pa radiokommunikation, for att mojliggora fordon-till-fordon kommunikation.

Anordningen 300 kan aven innefatta, eller vara ansluten till en indikator 320, anordnad att indikera det fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Sadan indikator 3kan utgoras av eller innefatta en eller flera enheter som exempelvis en bildskarm, en pekskarm, datorskarm, mobiltelefonsskarm, TV, via en projicering pa annan bildyta som vindrutan i ett fordon, en head up display, en vindruteintegrerad bildskarm, ett par glasogon, eller liknande i olika utforingsformer. Vidare kan indikatorn 320 utgoras av eller innefatta en hogtalare, en siren, ett larm, horlurar, en taktil aktuator eller liknande enhet. lndikeringen kan innefatta en grafisk, visuell markering och/ eller innefatta ett ljud, sasom en ljudsignal, en melodi eller ett rostmeddelande. lndikeringen kan aven innefatta en taktil signal. 21 Vidare kan anordningen 200 innefatta en processorkrets 1020, anordnad att detektera och uppmarksamma en medtrafikant 110 pa ett fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, enligt vissa utforingsformer.

Processorkretsen 1020 kan utgoras av exempelvis en eller flera Central Processing Unit (CPU), mikroprocessor eller annan logik utformad att tolka och utfora instruktioner och/ eller att som att lasa och skriva data. Processorkretsen 1020 kan hantera data for inflode, utflode eller databehandling av data innefattande aven buffring av data, kontrollfunktioner och liknande.

Anordningen 300 kan aven innefatta en signalmottagare 1010, anordnad att ta emot en tradbunden eller tradlos signal fran fordonet 100, eller snarare en sandare i fordonet 100. Det tradlosa granssnittet kan vara baserat pa WLAN, wi-fi, bluetooth eller liknande kommunikationsteknologi baserad pa radiokommunikation, far att mojliggora fordon-till-fordon kommunikation.

Vidare kan anordningen 300 aven innefatta en minnesenhet 1025, anordnad att lagra mottagen information avseende fordonet 100 enligt vissa utforingsformer.

Minnesenheten 1025 kan utgoras av exempelvis ett minneskort, flashminne, USB-minne, harddisk eller annan liknande icke-flyktig datalagringsenhet av bestandig natur, till exempel nagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), etc. i olika utforingsformer.

Vidare kan anordningen 300 enligt vissa utforingsformer aven innefatta en sandande krets 1030, anordnad att skicka en styrsignal for att alstra en larmsignal, eller visuell, auditiv eller taktil information som indikerar det fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Darigenom kan fordonet 100 indikeras exempelvis pa indikatom 320.

Enligt vissa utforingsformer kan den sandande kretsen 1030 aven vara anordnad att sanda en bedomning av uppmarksamhetsbehovet for fordonet 100, och/ eller korskickligheten hos fordonets forare, till fordonet 100, exempelvis via ett tradlost granssnitt.

Vidare kan uppfinningen innefatta ett datorprogram i anordningen 300, for att uppmarksamma en medtrafikant 110 pa att fordonet 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, genom utforande av ett forfarande 900 enligt atminstone nagot av de tidigare beskrivna 22 stegen 901-903, da datorprogrammet exekveras i en processorkrets 1020 i anordningen 300. Denna anordning 300 kan vara placerad i medtrafikantens fordon, eller exempelvis innefattad i medtrafikantens mobiltelefon, barbara dator eller liknande enligt olika utforingsformer.

Forfarandet 900 enligt stegen 901-903 for att uppmarksamma medtrafikanten 110 pa fordonet 100 med det forhojda uppmarksamhetsbehovet kan implementeras genom en eller flera processorkretsar 1020 i anordningen 300, tillsammans med datorprogramkod i en icke-flyktig datorbarare, kir att utfora nagon, nagra, vissa eller samtliga av de forfarande- 10 steg 901-903 som beskrivits ovan. Darigenom kan ett datorprogram innefatta instruktioner for att utfora stegen 901-903, da datorprogrammet laddas i processorkretsen 1020 i anordningen 300.

Vidare innefattar vissa utforingsformer aven ett system kir att faststalla och meddela en medtrafikant 110 att ett fordon 100 har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Sadant system kan innefatta en anordning 200 i fordonet 100, som innefattar eller är ansluten till en detektor 210, anordnad att detektera en sakerhetskritisk operation i fordonet 100 och en processorkrets 820 anordnad att skicka en styrsignal for att utlosa en utsandning av ett meddelande till medtrafikanten 110 for att indikera forhojt uppmarksamhetsbehov for fordonet 20 100, da antalet detekterade sakerhetskritiska operationer overskrider gransvardet. Vidare innefattar systemet en anordning 300 for att uppmarksamma en medtrafikant 110 pa ett fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. Anordningen 300 kan innefatta, eller vara ansluten till en mottagare 310, anordnad for mottagning av ett varningsmeddelande fran fordonet 100, som indikerar ett fOrhojt uppmarksamhetsbehov. Vidare kan an- ordningen 300 innefatta, eller vara ansluten till en indikator 320, anordnad att indikera det fordon 100 som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. 23

Claims

PATENTKRAV

1. Forfarande (700) i ett fordon (100), for att faststalla och meddela en medtrafikant (110) att fordonet (100) har ett f6rh6jt uppmarksamhetsbehov, dar forfarandet (700) kannetecknas av: detektering (701) av antal sakerhetskritiska operationer i fordonet (100) under en tidsperiod; jamforelse (702) mellan det detekterade (701) antalet sakerhetskritiska operationer med ett eller flera gransvarde/-n; samt utsandning (703) av ett meddelande till medtrafikanten (110) for att indikera forhOjt 10 uppmarksamhetsbehov, da det detekterade (701) antalet sakerhetskritiska operationer overskrider namnda ett eller flera gransvarde/-n.

2. Forfarandet (700) enligt krav 1, dar den sakerhetskritiska operationen i fordonet (100) orsakas av dess forare och innefattar: filbyte utan att anvanda fardriktningsvisare; filbyte utan att foraren tittar i backspegeln; da foraren har ogonen slutna langre an en forutbestamd tidsperiod; da f6raren ligger i en annan fil an vad fordonets navigator anger; omkorning av annat fordon pa insidan; da avstandet i tid till framforvarande fordon underskrider tre sekunder; da foraren aktiverar sin mobiltelefon utan att anvanda hands-free under fard; da fordonets fardskrivare indikerar att den tillatna maximala kortiden utan rast är pa vag att overskridas/ har overskridits; eller att dygnsvilan är pa vag att underskridas/ har underskridits; da hastighetsbegransning overskrids; da ett trotthetsvarningsstod i fordonet (100) indikerar att foraren är trott; da en alkoholmatare i fordonet (100) indikerar att foraren druckit alkohol.

3. Forfarandet (700) enligt nagot av krav 1 eller krav 2, dar den sakerhetskritiska operationen i fordonet (100) innefattar: stanna fordonet (100) pa motorvag, backa fordonet (100) pa motorvag, fordonet (100) ska svanga vanstersvang pa landsvag.

4. FOrfarandet (700) enligt nagot av krav 1-3, dar fordonet (100) har ett forhOjt upp- marksamhetsbehov da: foraren ovningskor; foraren har ett korkort som har utfardats for mindre tid sedan an ett andra gransvarde; foraren är aldre an ett tredje gransvarde, som exempelvis 75 ár; foraren har tidigare fatt sitt korkort indraget; foraren har ett antal skadefria ar, enligt f6rarens forsakringsbolag, som underskrider ett fjarde gransvarde; fordonet (100) är ett utryckningsfordon under utryckning; att fordonets bransle är pa vag att ta slut; att fordonet (100) befinner sig i bussfil utan att vara en buss/ taxi; att fordonet (100) utgor en postbil, sopbil eller renhallningsfordon sasom t.ex. saltbil/ plogbil; att foraren sjalv, eller en medpassagerare, initierar utsandningen (703) av varningsmeddelandet till medtrafikan- 24 ten (110); och/ eller foraren eller fordonet (100) tidigare har bedornts ha ett forhojt uppmarksamhetsbehov av medtrafikanten (110), eller av andra medtrafikanter.

5. FOrfarandet (700) enligt nagot av krav 1-4, dar det utsanda (703) meddelandet innefattar information till medtrafikanten (110) som indikerar att fordonet (100) inte har forhojt uppmarksamhetsbehov, da det detekterade (701) antalet sakerhetskritiska operationer inte overskrider namnda ett eller flera gransvarde/-n.

6. FOrfarandet (700) enligt nagot av krav 1-5, vidare innefattande: mottagning (704) av en bedomning av fordonets uppmarksamhetsbehov fran medtrafikanten (110).

7. Forfarandet (700) enligt nagot av krav 1-6, dar meddelandet utsands (703, 704) Over ett tradlost granssnitt genom fordon-till-fordon kommunikation, sasom WLAN, wi-fl, bluetooth eller liknande teknologi baserad pa radiokommunikation.

8. Anordning (200) i ett fordon (100), for att faststalla och meddela en medtrafikant (110) att fordonet (100) har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, dar anordningen (200) kannetecknas av: en detektor (210), anordnad att detektera en sakerhetskritisk operation i fordonet (100); en processorkrets (820), anordnad att ta emot en indikation pa en sakerhetskritisk operation hos foraren fran detektorn (210), och berakna antal sakerhetskritiska operationer hos foraren under en tidsperiod; samt aven anordnad att jamfora det detekterade antalet sakerhetskritiska operationer med ett eller flera gransvarde/-n; samt aven anordnad att skicka en styrsignal for att utlosa en utsandning av ett meddelande till medtrafikanten (110) for att indikera forhojt uppmarksamhetsbehov for fordonet (100), da antalet detekterade sakerhetskritiska operationer overskrider namnda ett eller flera gransvarde/-n.

9. Datorprogram i ett fordon (100), for att uppmarksamma en medtrafikant (110) pa att fordonet (100) har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, genom utforande av ett fOrfarande (700) enligt nagot av krav 1-7, da datorprogrammet exekveras i en processorkrets (820) i en anordning (200) enligt nagot av krav 8.

10. Forfarande (900) for att uppmarksamma en medtrafikant (110) pa ett fordon (100) som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, dar forfarandet (900) kannetecknas av: mottagning (901) av ett meddelande frail fordonet (100), som indikerar ett forhojt uppmarksamhetsbehov hos fordonet (100); indikering (902) av det fordon (100) som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov. 5

11.Forfarandet (900) enligt krav 10, dar indikeringen (902) innefattar en visuell mar- kering pa en bildskarm (320), sasom en head up display, en vindruteintegrerad bildskarm, eller ett par glasogon.

12. FOrfarandet (900) enligt nagot av krav 10 eller krav 11, dar indikeringen (902) in-10 nefattar ett ljud, sasom en ljudsignal, en melodi eller ett rostmeddelande.

13. Forfarandet (900) enligt nagot av krav 10-12, dar det mottagna (901) meddelandet fran fordonet (100) indikerar att fordonet (100) inte har forhojt uppmarksamhetsbehov; samt att indikeringen (902) Ors av det fordon (100) som inte har ett forhojt uppmarksam15 hetsbehov.

14. Forfarandet (900) enligt nagot av krav 10-13, vidare innefattande: sandning (903) av en bedomning av fordonets uppmarksamhetsbehov till fordonet (100).

15. Anordning (300) for att uppmarksamma en medtrafikant (110) pa ett fordon (100) som har ett forhojt uppmarksamhetsbehov, dar anordningen (300) kannetecknas av: en mottagare (310), anordnad for mottagning av ett varningsmeddelande fran fordonet (100), som indikerar ett forhojt uppmarksamhetsbehov; och en indikator (320), anordnad att indikera det fordon (100) som har ett forhojt upp- marksamhetsbehov.